Ett hållbart samhälle Smakprov

Samhällskunskap 1 100p
Ett hållbart
samhälle
v
o
r
p
k
a
m
S
Pauline Göthberg • Gunnar Hultman • Inga-Lill Söderberg • Ylva Yngveson
Introduktion till boken
Studentlitteratur
Skola och vuxenutbildning
Box 141, 221 00 Lund
Besöksadress Åkergränden 1
Tel 046-31 20 00
www.studentlitteratur.se
Läromedlet, som består av denna bok och webbsidan Ett hållbart samhälle
(www.studentlitteratur.se/etthallbartsamhalle), är producerad med bidrag
från Centrum för bank och finans vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm
samt SparbanksAkademin.
Produktionsstöd har även erhållits från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
KOPIERINGSFÖRBUD
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering, utöver lärares rätt
att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för
utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet
hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller BONUS-Presskopia.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och
dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Denna trycksak är miljöanpassad, både när det gäller papper och tryckprocess.
Art.nr 33578
ISBN 978-91-44-05776-7
© Författarna och Studentlitteratur AB 2011
Upplaga 1:1
Redaktör: Malin Kågerman Hansén
Ett hållbart samhälle
Den här boken heter Samhällskunskap 1 100 p, med undertiteln Ett
hållbart samhälle. Begreppet hållbart används idag i de mest skiftande sammanhang och många är de individer, organisationer och företag
som säger sig sträva efter en långsiktigt hållbar utveckling av samhället.
Den vanligaste definitionen av detta ord hittar vi i FN:s rapport från
1987: Vår gemensamma framtid, den så kallade Bruntlandrapporten.
Här beskrivs hållbar utveckling som: ”en utveckling som tillfredsställer
dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
att tillfredsställa sina behov”. Det ställer krav på att ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö, och
hur detta ska ske är vår tids stora fråga i samhällsdebatten.
Hur ska vi klara av att leva tillsammans och fördela och öka de resurser
som finns på jorden? Hur bygger vi stabila samhällen där varje människas rättigheter tas tillvara? Varje dag möter vi dessa och andra stora
samhällsfrågor via medier och i samtalet mellan människor. Genom att
ge detta läromedel i samhällskunskap undertiteln Ett hållbart samhälle
vill vi visa på vår ambition att tydliggöra individens möjligheter att själv
påverka sitt liv, sin närmiljö, men också de riktigt stora sammanhangen
– på ett långsiktigt hållbart sätt.
Också ordet entreprenöriell har sin plats i detta sammanhang. För oss
innebär det att ta chansen när den kommer och att skapa chanser när
de inte kommer av sig själva. Vår avsikt är att detta läromedel ska uppmuntra Sveriges gymnasieelever att ta del i samhällsdebatten och våga
tro på sina möjligheter att påverka sin egen framtid.
Pauline Göthberg, Gunnar Hultman,
Inga-Lill Söderberg och Ylva Yngveson
I redationen: Eva Pettersson och Mattias Björklund
Bildredaktör: Johanna Szemenkar Remgard
Form och omslag: Ulf Holmquist / Idéfolket
Omslagfoto: Jann Likpa
Layout: Lena Olsson / Idéfolket
Tryck:
3
Introduktion till boken
Introduktion till boken
Till dig som är elev
Till dig som är lärare
Välkommen till Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle! Det
är ett läromedel som vi hoppas ska utmana och inspirera dig till att tycka
att samhället omkring dig är spännande och värt att studera närmare.
Vår ambition har varit att visa på viktiga frågor som måste ställas av
människor som vill leva samman på vår jord. Var och en av oss har inte
svaren, men tillsammans kan vi steg för steg förändra och förbättra.
Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle har tagits fram med
ambitionen att vara ett rikt material som i olika medier kan utgöra inspiration och arbetsmaterial i undervisningen.
Det handlar om stora frågor där vi inte alltid är överens och därför behöver verktyg för samtal och för att lösa konflikter. Det handlar också
om hur var och en genom sina val kan påverka sin vardag. Det kan vara
genom att ta ställning, rösta eller göra medvetna val för till exempel
privatekonomin.
Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle är ett modernt läromedel. Det innebär att boken bara är en del av en helhet, där webben
bidrar med ytterligare material för instudering, fördjupning och diskussion. På webben finns dessutom en digital version av boken, där du kan
både lyssna på texten och läsa den med textföljning.
I arbetet med Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle har
elever och lärare i Botkyrka kommun löpande bidragit med synpunkter
på text, bild och form och vi vill här särskilt tacka för deras insatser. Vi
vill också tacka ungdomar på Vipans gymnasieskola i Lund, Campeon i
Helsingborg och Tesla Tekniska Gymnasium i Göteborg för deras medverkan samt övriga ungdomar som har låtit sig intervjuas i boken och i
längre filminslag på webben.
Har du synpunkter på läromedlet är du mycket välkommen att höra av
dig till oss som skrivit den. Du hittar kontaktuppgifter på webben.
Läromedlet är indelat i fem olika block, som vart och ett utgör en problematisering av en viktig fråga för samhällslivet. Varje block är i sin tur
indelat i ett antal kapitel som mer specifikt tar upp ett särskilt område
inom samhällskunskapen.
Vi har försökt att skriva ”rakt på sak”, utan att bli alltför korthuggna.
Målet har varit att skriva informationsrika, lättfattliga men pedagogiskt
effektiva texter.
Webbsidan Ett hållbart samhälle innehåller aktuella teman kommenterade av experter, filmer, bildmaterial, instuderingsuppgifter för elevernas självstudier, samt också ett utökat material för lärare som stöd i
undervisningen. För att ha tillgång till allt detta material behöver du och
dina elever logga in med hjälp av den unika inloggningskod som finns
tryckt i början av boken. På denna webbsida finns även en digital version
av boken i sin helhet, inläst och med textföljning, s.k. e-bok med text och
ljud. Samtliga delar av läromedlet är strukturerade på samma sätt – i
fem block och sammanlagt 25 kapitel.
Vägen till förståelse är sällan rak och läraren är en viktig guide i elever­
nas kunskapande. Vår ambition har varit att på olika sätt stödja dig som
lärare i detta värv, så att Samhällskunskap 1 100 p – Ett hållbart samhälle blir elevens verktyg att själv ta del av och kritiskt granska samhället.
Välkommen som guide i elevernas lärprocesser!
Välkommen!
4
5
Introduktion till boken
Introduktion till boken
Ett hållbart samhälle
Innehåll
Hur kan vi människor tänka om oss själva och andra?
intro
Läromedlet Ett hållbart
samhälle är uppbyggt i
fem block som vart och ett
behandlar en central fråga
för oss som individer och
för det samhälle som vi
gemensamt har ett ansvar
för att utveckla.
6
1
I alla tider har människor sökt formulera idéer för
hur vi kan leva ett gott liv tillsammans med andra.
Idéerna speglar ofta den tid då de först formulerades, men har också stor betydelse för framtiden.
Här tas begrepp som mångfald och demokrati upp.
Hur organiserar vi för att leva tillsammans?
2
För att samhällen ska fungera smidigt behövs
tydliga regler som alla förstår och känner till.
Och som är lika för alla. Här beskrivs Sveriges
statsskick, lagarna och den politiska processen
för att fatta gemensamma beslut inom landet
och inom EU. Dessutom diskuteras hur var och
en kan vara med och påverka.
Finns det gemensamma lösningar på globala problem?
3
FN är en av de organisationer
som skapats för att lösa problem
utanför enskilda länders gränser.
Här beskrivs hur hållbar utveckling ställer krav på socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar.
Hur kan vi påverka samhällets ekonomi?
4
Ekonomi handlar om att hushålla
med resurser så att de utnyttjas
på bästa sätt. Här beskrivs sam­
hällsekonomin i teori och praktik.
Vilka problem finns och vilka val
måste göras?
Hur kan du påverka din egen ekonomi?
5
I ett hållbart samhälle har indi­vider möjlighet att ta ansvar för
sina egna liv och göra medvetna
val. Var och en av oss ska göra val
som kan få stora konsekvenser i
ett livsperspektiv. Kunskaper om
privatekonomi och vardagsjuridik
gör det lättare att välja.
7
Innehåll
Innehåll
1
HUR KAN VI TÄNKA OM
OSS SJÄLVA OCH ANDRA?
1. Vi är i grunden sociala
Arvet och miljön
Vi speglar oss i varandra
Regler och normer
Känslan av samhörighet
När vi inte kommer överens
Samhällets uppgifter
Människan i samhällsvetenskapen
Den ekonomiska människan
Den politiska människan
Den sociala människan
2. Kultur – uttryck för identitet och mångfald
Kulturens roll i samhället
Förändringar inom många områden
Mångfald mer än mångkultur
Mångfald eller ensidighet?
Kulturmöte eller krock?
Tolerans istället för diskriminering
3. Många om besluten – eller få?
Demokrati
Direkt demokrati och representativ demokrati
Livet i en demokrati
Diktatur
Demokrati – inte bara rättigheter
2
HUR ORGANISERAR VI
FÖR ATT LEVA TILLSAMMANS?
4. Det offentligas organisation
Monarkier och republiker
Maktdelning
Enhetsstater och unionsstater
Valsystem
Så styrs Sverige
Grundlagarna och riksdagsordningen
Regeringsformen
Monarkin
Riksdagen
Riksdagens uppgifter
Riksdagens ledamöter
Arbetet i riksdagen
8
Regeringen
Regeringens uppgifter
Regeringens arbete
Statsråden
Myndigheter och verk
Kommuner och landsting
Handlingsutrymmet
Kommuner
Landsting
5. Europeiska unionen
Så fungerar EU
Europeiska kommissionen
Ministerrådet
Europaparlamentet
Övriga institutioner
EU-rätten
Så kan Sverige påverka EU-beslut
6. Hur kan du göra din röst hörd?
Röstningen frivillig
Politiska val
EU-val
Folkomröstningar
Den allmänna rösträtten
Valdeltagande
Spärregler mot de minsta partierna
Vill du engagera dig?
Gå med i ett politiskt parti
Gå med i en folkrörelse
Andra sätt att påverka
PR och lobbying
Kommunikation via webben
7. Politik – en arena för olika åsikter
Vad får en politiker göra?
Politiska idéer
Liberalism
Konservatism
Kommunism
Fascism och nazism
Feminism
Ekologism
Tusentals tidskrifter
Tv och radio
Internet
Nya förutsättningar för massmedierna
Sociala medier
Community
Politiska partier i Sverige
Centerpartiet
Folkpartiet
Kristdemokraterna
Miljöpartiet
Moderaterna
Socialdemokraterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Andra partier
8. Lag och rätt
Tre stora rättssystem
Svensk lagstiftning
Svensk lag
Grundlagarna och riksdagsordningen
Offentlig rätt
Civilrätt
Straffrätt
Brottsligheten i Sverige
Orsaker?
Polis och åklagare
Gripande, anhållande och häktning
Inga åtgärder?
Domar utan rättegång
Rättegångar
Straff och andra påföljder
9. Massmedier
Lagar och regler styr massmedier
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsförordningen
Etiska regler
Pressombudsmannen
Nyhetens väg
Informationen bearbetas mycket
En nyhet – vad är det?
Nära mottagaren
Berörande
Massmedier och påverkan
Viktigt att vara källkritisk
Massmediernas uppgift
Sverige i världstopp
Dagstidningar
Få äger medierna
Presstöd för mångfald
Kvällstidningar på morgonen
10. Skola och forskning
Vem och vad bestämmer över den svenska skolan?
Forskning
Så styrs forskningen
Källkritik i forskningen och i vardagen
Olika typer av källor
Källkritisk metod
3
FINNS DET GEMENSAMMA LÖSNINGAR
PÅ GLOBALA PROBLEM?
11. Gemensamma initiativ
Lokala och globala problem
Aktörer som arbetar för att lösa globala problem
Stater
Mellanstatliga organisationer
Ideella organisationer
Också företagens ansvar
För en hållbar framtid
12. Tre perspektiv på hållbar utveckling
Socialt ansvar
Fattigdomen minskar sakta
Bistånd
Miljömässigt ansvar
Klimatförändringar
Utsläppsrätter
Vad kan du göra?
Ekonomiskt ansvar
Vad betyder tillväxt?
BNP som mått på levnadsstandard
Vad BNP inte visar
Andra mått på framgång och välstånd
9
Innehåll
Innehåll
4
HUR KAN VI PÅVERKA
SAMHÄLLETS EKONOMI?
17. Finansmarknaden
Förmedlar kapital på ett säkert sätt
Hanterar risker
Kapitalmarknaden
Aktiemarknaden
Kreditmarknaden
Bankernas pris på pengar
När finansmarknaden inte fungerar
– finansbubblor
13. Samhällsekonomi
– en samordning av behov och resurser
Samhällsekonomi som ett kretslopp
Olika typer av marknader
Utbud och efterfrågan
Utbuds- och efterfrågemodellen – i praktiken
Jämviktspris
När marknaden inte fungerar
Olika marknadsformer
Offentlig sektor – en viktig aktör i det samhällsekonomiska kretsloppet
14. Tre samhällsekonomiska system
Planekonomi
Marknadsekonomi
Blandekonomi
Kollektiva vanor och externa effekter
15. Handel och betalning
Vilka varor och tjänster handlar Sverige med idag?
Är svensk handel internationell?
Hur mäter vi handel med andra länder?
Hur påverkas bytesbalansen?
Varför handla med andra länder?
Fri eller skyddad handel?
Organisationer för frihandel
Betalning i annan valuta
16. Arbetsmarknaden
Från varor till tjänster
Den svenska arbetskraften
Arbetsmarknadens aktörer
Arbetstagarorganisationer
Arbetsgivarorganisationer
Avtalsrörelsen
Om förhandlingarna strandar
När överenskommelser blir till lag
Vad beror arbetslöshet på?
Förändrade strukturer i samhället
Svängningar i ekonomin
Går det att styra arbetsmarknaden?
Åtgärder för att minska arbetslösheten
Utbildning för att möta nya kompetensbehov
10
18. Så kan samhällsekonomin styras
Vad är det som utmärker bra och dåliga tider?
Problem med stora svängningar
Bromsa eller gasa?
Finanspolitik
Penningpolitik
Hur påverkas vi av ekonomin inom EU?
Ekonomiska och monetära unionen (EMU)
Europeiska Centralbanken (ECB)
5
HUR KAN DU PÅVERKA
DIN EGEN EKONOMI
19. Arbeta och studera
Viktigt att känna till vad som gäller
Söka jobb
Anställningsavtal
Lagar på arbetsplatsen
Den egna lönen
Arbetsgivarens kostnad
Skatten du själv betalar på lönen
Jämka den preliminära skatten
Svartarbete
Eget företag?
Studera vidare?
Många vägar till kunskap
Vad kostar det?
Vardagsekonomin som student
Studera utomlands
20. De egna finanserna
För att jämna ut toppar och dalar
Låna
Amortering
Ränta och avgifter
Kreditprövning
Säkerhet
Lån som reserv
Effektiv ränta – gör lån jämförbara
Spara
Varför spara?
Tiden avgör hur du ska spara
Olika marknader för sparande
Spara på kort sikt
Spara till kontantinsatsen
Spara på aktiemarknaden
Aktiefonder
21. Egen bostad
Faktorer som påverkar boendekostnaden
Bo kvar hemma
Hyresrätt
Köpa lägenhet
Flytta till eget hus
Bli husägare
Låna till bostad
Pantsättning
Bolåneräntor
Boendekalkyl
Bostadskarriär
22. När du handlar och betalar
Betalningar – inte bara med sedlar och mynt
Betala räkningar
Teckna avtal
ID-kort
Spara kvitton
När du ångrar dig
Frivilliga skydd
När det är fel på en vara
Betala säkert på nätet
Säkra webbsidor
Köp mellan privatpersoner
Om du inte kan betala
Fasta utgifter
Sparande
Rörliga utgifter
Blir det något kvar?
Följ upp och få koll på ekonomin
24. Trygghet nu – och senare
Vid sjukdom eller olycka
När man får barn
Att bli arbetslös
En brand kan bli dyr
Hemförsäkringen har flera skydd
Du tjänar in din pension
Det handlar om stora pengar
Eget pensionssparande
25. Att vara två – juridik och ekonomi
Vara sambo
När bodelning gäller
Betala lika eller skriva avtal
När bodelning inte gäller
Skydda varandra
Vara gift
Gemensam ekonomi
När barnen kommer
Ekonomin förändras
Jämställda föräldrar
Flytta isär som förälder
Register
23. Så kan du styra din ekonomi
Välj när du ska köpa
Din disponibla inkomst
Dina utgifter
Planera dina pengar
11
3
Block 3 | Gemensamma initiativ
Block
11
KAPITEL
11 Gemensamma initiativ
12 Tre perspektiv på hållbar utveckling
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
Finns det gemensamma lösningar på
globala problem?
Varje människa är beroende av andra människor
och på samma sätt är varje land beroende av
andra länder. Ett enskilt land kan inte ensamt
lösa de stora samhälls­frågorna. Därför skapades
under 1800- och 1900-talet ett antal stora internationella organisationer, som bland annat
arbetar med frågor om fred, handel, demokrati
och välstånd. Målet är att skapa gemensamma,
hållbara lösningar på globala problem.
I detta block kan du läsa om dessa organisationers arbete och om hur de ser till att deras samarbete blir hållbart över tid. Här ska vi också
diskutera vilka behov och vilka resurser som
finns i samhällen och hur de kan användas på
bästa sätt. För att kunna skapa ett hållbart
samhälle är det nämligen avgörande att vi alla
tar ställning till vad som är viktiga värden idag
– och i morgon. Du kommer också att möta några
olika sätt att mäta och jämföra välstånd och hur
hållbart ett land är i jämförelse med ett annat.
© Författarna och Studentlitteratur
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
De globala
© Författarna och Studentlitteratur
problemen ökar
FN – i fred och krig
Ökat ansvar för företag
FN-konferens för
hållbar utveckling
Gemensamma initiativ
Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt i samband med FN:s rapport
Vår gemensamma framtid från 1987, vanligen kallad Brundtlandrapporten.
I den rapporten definieras hållbar utveckling på följande sätt: En hållbar
utveckling tillgodoser våra behov idag, utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att tillgodose sina.
Sedan 1987 har hållbar utveckling vuxit fram
som en viktig fråga i olika delar av samhället
– både i Sverige och internationellt. Begreppet
betyder olika saker beroende på vem som
använder det och det används när politiker,
ideella organisationer, företag och enskilda
individer talar om vilken framtid vi bör sträva
mot. Ett hållbart samhälle handlar alltså om
idéer kring hur vi kan skapa ett samhälle som
fungerar bra för alla – både nu och på lång sikt.
När olika parter talar om hållbar utveckling
omfattar det flera områden. Det handlar om
alltifrån fred, miljö och ekonomi till sociala
sammanhang, kultur och demokrati. Eftersom
vi har pratat om demokratin och kulturen på
andra håll i läromedlet koncentrerar vi oss här
på att försöka reda ut vad hållbar utveckling
kan betyda när det gäller andra aspekter – för
dig, för Sverige och globalt.
Ge några egna exempel på vad hållbar utveckling kan
vara när det gäller fred, miljö och ekonomi.
Levnadsvillkoren för människor i olika delar
av världen ser väldigt olika ut. Många problem
är specifika för vissa regioner eller länder och
man löser dem oftast lokalt. Är skolmaten som
serveras ute i skolorna inte särskilt hälsosam
löser man det problemet i kommunen. Har ett
land problem med arbetslöshet, utbildning eller
kriminalitet, hanteras det som nationella politiska frågor.
Samtidigt talas det allt oftare om att problem i
någon del av världen också påverkar människor i andra delar av världen. Om den svenska
11:2 Hur många fattiga?
Vår livsstil och vår konsumtion i rika länder
brukar nämnas som ett globalt problem, eftersom vi i den rika delen av världen använder oss
av en allt större andel av jordens resurser. Ett
annat problem är att naturresurser är ojämnt
fördelade över jordklotet, vilket ökar risken
för konflikter. Ett exempel på det är energikällor. Behovet av olja var ett bidragande skäl till
att Irak invaderade det oljerika landet Kuwait
1990 och att USA invaderade Irak 2003.
Diskutera!
Gå in på YouTube och sök på GapCast #4 – Globali­
za­tion, så får du upp en fyra minuter lång film där
den svenske professorn Hans Rosling berättar om
fattigdomsutvecklingen i världen. Han pratar på
engelska, men du har säkert inga problem med att
förstå vad bilderna som han visar handlar om.
Var det något i hans föredrag som var nytt för dig?
Andra globala problem är att de mänskliga rättigheterna inte respekteras överallt, bland annat
av ekonomiska skäl. Exempelvis anklagas läkemedelsindustrin för att tillverka läkemedel till
nytta för den rika världen som har råd att betala, istället för att framställa läkemedel för att
bekämpa sjukdomar i fattiga länder. De demokratiska rättigheterna motarbetas av vissa stater
– fortfarande är omkring en tredjedel av FN:s
medlemsstater inte fullvärdiga demokratier.
Krigets lagar följs inte, många hundra miljoner
människor är analfabeter och miljoner befinner
sig på flykt från sina hemländer.
I-land och u-land – eller fattiga och rika länder?
11:1 Hållbar utveckling
Lokala och globala
problem
industrin släpper ut stora mängder koldioxid
vid sin tillverkning stannar inte utsläppen kvar
över Sverige, utan driver vidare till andra länder. Om den polska industrin släpper ut gifter
i Östersjön påverkar det fisk som även vi äter.
Om människor i stora delar av Afrika svälter är
det ett problem för hela världen.
Ordboken
Global = som gäller hela världen
Globalisering = när länderna
i världen blir allt mer beroende
av varandra, bl.a. genom ett allt
större utbyte av information,
teknologi, investeringar, kultur
och livsåskådningar
Kalla kriget = konflikten
mellan västmakterna och
kommunistländerna, som
pågick från andra världskrigets
slut fram till 1989–1990
Billion = engelska för miljard,
dvs. 1 000 miljoner
För att beskriva olika delar av världen använder
vi olika begrepp. Du känner säkert igen tredje
världen, i-land och u-land. I-land och u-land står
för industrialiserade länder respektive under­
utvecklade länder eller det lite mer positiva
utvecklingsländer.
Begreppen första, andra och tredje världen
började användas under 1950-talets kalla krig.
De hade från början en politisk betydelse:
Till den första världen inkluderade man demo­
kratiska marknadsekonomier i västvärlden
(ofta medlemmarna i Nato och EU). I den
andra världen inkluderades kommunistiska
öststatsländer som Sovjetunionen. Den tredje
världen omfattade alla andra länder, i Afrika,
Asien och Sydamerika. Efterhand kom dessa
begrepp att få en mer ekonomisk betydelse,
och tredje världen stod då för länder med ett
lågt BNP per capita som fick bistånd. I praktiken
användes dock inte begreppen första och andra
världen så mycket, utan man talade istället om
de Industrialiserade länderna.
Men, det gamla sättet att dela in världen i två
slags länder, u-länder och i-länder, håller inte
längre. Det beskriver inte världens länder som
de ser ut idag. Det finns en massa länder som
befinner sig mitt i mellan. Kina exempelvis är
både ett utvecklingsland och ett industriland.
Detsamma gäller Indien och många länder
i Sydostasien. Världsbanken delar istället in
länder i höginkomst-, medelinkomst- och
låg­inkomstländer.
Vi har här valt att använda begreppen rika och
fattiga länder.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
Problem med väpnade konflikter – exempelvis
i Afghanistan, Irak, Palestina och Israel – påverkar också andra delar av världen och arbetet
med att skydda människors liv och frihet kräver breda och omfattande insatser från många
länder och organisationer.
Aktörer som arbetar för att
lösa globala problem
För att lösa dessa stora samhällsproblem som
var kopplade till frågor om fred, handel, demo­
krati och välstånd, skapades under 1800och 1900-talet ett antal stora internationella
organisationer. Dessa organisationer har utvecklat samarbetsformer som säkrar att också under perioder när en eller flera stater
kan ha egna problem, kan det internationella
samarbetet fortsätta. Det har utvecklats regelverk som är desamma för alla länder.
© Författarna och Studentlitteratur
Det är till exempel
• standarder för globala företag om hur
de får agera på de marknader där de har
sin verksamhet
• handelsavtal som har utvecklats för att
förenkla handel mellan länder
• internationell rätt, det vill säga interna­
tionella lagar och överenskommelser
(ett exempel är Genèvekonventionen
som även kallas för ”krigets lagar”)
• internationella regler för att lindra mänskligt lidande under väpnade konflikter
Internationell rätt
Internationell rätt är ett system av lagar och
internationella överenskommelser som binder
olika stater i deras handlande med andra stater
eller dess medborgare. Det skiljer sig från andra
rättssystem i det att den internationella rätten
är en angelägenhet för stater, inte för enskilda
medborgare.
”Det gäller att inte fastna
i hur man alltid gjort
utan att man kan se nya
lösningar.”
Rebecca
Det finns olika typer av aktörer som arbetar
för att lösa globala problem:
stater
mellanstatliga organisationer
ideella organisationer
företag
Stater
Förenta Nationerna (FN)
En stat är ett geografiskt område som leds av
en regering och som är självständig i förhållande till andra stater. Staten har som myndighet
den högsta makten i förhållande till sina invånare. Många globala problem blir lösta av att
flera stater samverkar och en stat har exempelvis diplomatiska förbindelser med andra stater.
FN skapades 1945 utifrån en internationell
vilja att bevara freden, precis som EU. När FN
grundades kom medlemsländerna överens om
de gemensamma målen och de grundläggande
rättigheterna som skulle gälla för alla människor på jorden. FN:s mål är att arbeta för fred
och mänskliga rättigheter och att förbättra
levnadsvillkoren för alla människor.
Mellanstatliga organisationer
FN:s uppgifter, befogenheter, arbetssätt och
organisation finns preciserade i FN-stadgan
från 1945. Den fungerar som en intern regelsamling, men också som en traktat, det vill
säga en överenskommelse mellan stater om
att de måste följa internationell rätt. I stadgan
beskrivs medlemsländernas rättigheter och
skyldigheter – inte bara gentemot FN, utan
också mot varandra.
Mellanstatliga organisationer är organisationer där flera stater är medlemmar. Det finns
ett stort antal organisationer med olika syften.
Några av de mest kända är Förenta Nationerna
(FN), Nato, G20, WTO och OECD. Vi kommer
att beskriva deras arbete i det följande.
Stadgan inleds med en presentation av målen,
där freden nämns allra först. Medlemmarna i
organisationen är beslutna att ”rädda framtida
generationer från krigets gissel”, heter det. För
att lyckas med detta har FN tagit på sig uppgifter inom ett antal olika områden, alltifrån att
arbeta för att utrota fattigdom till att värna om
miljö och mänskliga rättigheter.
Ordboken
Ordboken
Regelverk = system av regler
Hiv/aids är ett virus som dödar 3–4 miljoner människor per år. För att sänka priserna på läkemedel
för de drabbade startade FN år 2002 ett partnerskap med fem läkemedelsföretag – AAI (Accelerating
Access Initiativ, som ungefär betyder initiativ för allt snabbare tillgång [till läkemedel]).
Standard = en uppsättning rekommendationer som gör att alla
som följer dem gör likadant, håller
samma kvalitet
Utvecklingen av den internationella rätten har
en lång historia och kan sägas ha börjat redan
under 1400-talet då den första internationella
straffrättsdomen nedtecknades.
Internationell rätt består av folkrätten som
gäller regler mellan stater och internationella
Dessa organisationer och regelverk gör det
internationella samarbetet hållbart över tid.
•
•
•
•
organisationer, och internationella privaträtten
som gäller privaträttsliga tvister som har inter­
nationell anknytning.
Nation = stat och nation blandas
ofta samman. En nation är människor som hör samman på grund
av språk, religion, landområden
eller historia. En nation behöver
därmed inte vara en erkänd stat.
Diplomati = läran om staters sätt
att sköta utrikespolitiken
Koldioxidutsläppen från bilar minskar, eftersom nya bilar är
mer bränsleeffektiva. Men de flesta bilar drivs fortfarande av
icke förnyelsebart bränsle.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
© Författarna och Studentlitteratur
Fakta om FN:s organisation
FN har omkring 40 000 medarbetare världen
över och en verksamhet som årligen kostar
cirka 15 miljarder US dollar (vilket mot­
svarar över 100 miljarder svenska kronor).
Medlemsstaterna bidrar efter förmåga till
grundkostnaderna och de fredsbevarande
operationerna. USA betalar 22 procent av
grundkostnaderna, Sverige 1 procent och de
minsta staterna 0,001 procent. Räknat per capita
(per invånare) är Luxemburg, Schweiz och Japan
de tre största bidragsgivarna med drygt 3 US
dollar per capita. Även de nordiska länderna
tillhör toppskiktet bland bidragsgivarna.
kt för FN
2:a världskriget – startpun
5, bara en månad
FN grundades i oktober 194
satte punkt för andra
efter Japans kapitulation som
i det andra världskriget,
världskriget. De allierade
ike och Sovjetunionen,
Storbritannien, USA, Frankr
nta Nationerna. Femtio
var initiativtagare till Före
ast, däribland alla
länder blev medlemmar gen
stormakter.
de ursprungliga medDanmark och Norge tillhör
med ett år senare,
kom
lemmarna, medan Sverige
en internationell
om
n
1946, och Finland 1955. Idé
och förhindra krig
en
fred
organisation för att bevara
e till FN som
gar
gån
var inte ny. Det fanns en före
bildades 1919
som
NF,
,
hette Nationernas Förbund
lsen efter det
me
om
nsk
i samband med fredsövere
FN utarbetade redan 1948 en allmän förklaring
om de mänskliga rättigheterna som har fått
stor betydelse. Artikel 1 börjar ”Alla människor
är födda fria och lika i värde och rättigheter.”
FN-förklaringen listar i 30 artiklar ett antal
medborgerliga och politiska respektive sociala
och ekonomiska rättigheter. Rätten till liv, likhet inför lagen och åsiktsfrihet är några av de
allra viktigaste rättigheterna i den första gruppen av artiklar. I den andra gruppen finns
bland annat rätten till undervisning och arbete.
FN har åtagit sig många uppgifter, men arbetet
med att bevara freden mellan nationer är den
viktigaste. Organisationen har hittills genomfört ett 60-tal mer eller mindre framgångsrika så kallade fredsbevarande operationer.
Omkring 20 pågår idag, runt om i världen.
Över 100 000 soldater tjänstgör under FN-befäl
och kostnaderna uppgår till över 7 miljarder US
första
första världskriget. Det var
aniorg
en
som
n
orie
gången i hist
ater
lom
dip
a
kild
ens
sation – inte
ansvar
eller politiker – tog på sig
rnatiointe
ara
bev
och
pa
för att ska
ionernas Förbund
Nat
e
had
st
me
Som
nell fred.
men flera stormakter
ett 50-tal medlemsstater,
USA.
stod utanför, bland annat
t ut var det uppenbart
När andra världskriget brö
organisationen
att NF hade misslyckats och
Förbund upplöstes
as
ern
ion
lades i malpåse. Nat
FN redan hade startat
formellt när efterträdaren
FN-flaggans världskarta och
två olivkvistar symboliserar
att FN arbetar för fred och
säkerhet för alla på jorden.
Generalförsamlingen är FN:s centrum och
ett av organisationens sex huvudorgan.
Där är alla medlemsstater representerade och
också likställda, genom att varje land har en
röst. Generalförsamlingen diskuterar och
planerar, gör uttalanden och ger rekommen­
dationer, men tar inga viktiga beslut utom om
FN:s budget.
sin verksamhet.
Säkerhetsrådet beslutar om alla FN:s sanktio­
ner och väpnade insatser. Till skillnad från alla
andra organ inom FN är Säkerhetsrådets beslut
bindande för FN:s samtliga medlemsstater.
dollar (cirka 50 miljarder svenska kronor) per
år. Det motsvarar ungefär 0,5 procent av vad
krig och försvar sammantaget årligen kostar
för världens länder.
Ordboken
Mänskliga rättigheter
– en gammal historia
Redan det antika Persien (dagens Iran)
och Indien hade lagar till skydd för vissa
mänskliga rättigheter. I västvärlden fick
tankarna om mänskliga rättigheter
spridning under 1700-talet i samband
med bland annat de franska och ame­
rikanska revolutionerna. Den första
Genèvekonventionen (1864) skapade ett
skydd för människor i krig, medan Röda
Korset (som grundades samma år) blev
den första organisation som arbetade för
mänskliga rättigheter.
Kapitulera = erkänna sig besegrad,
sluta göra motstånd
Stormakt = ett land med tillräcklig
makt för att påverka världshändelser
Lägga i malpåse = att bevara
något som inte längre används –
till exempel kläder, krigsmateriel
eller organisationer – för att kunna
använda det senare
Stadga = föreskrift, förordning
Befogenhet = rätt att vidta åtgärder
Traktat = skriftlig överenskommelse mellan stater
Förklaring = formellt meddelande,
tillkännagivande
Artikel = punkt eller stycke i ett
fördrag eller kontrakt
Ordboken
Miljard = 1 000 miljoner
Sanktion = (här) ett straff som
kan vara diplomatiskt, ekonomiskt
eller militärt
Permanent = ständig
Vetorätt = när ett enskilt nej kan
hindra ett beslut
Humanitär = människovänlig,
med respekt för människans värde
och grundläggande rättigheter
Kolonier = landområden som
framför allt europeiska stater lade
under sig i andra länder
I de fredsbevarande operationerna är det ofta
svårt att efter den väpnade insatsen följa upp
med civila insatser som ger långsiktig fred. För
båda delarna krävs enighet bland stormakterna
i Säkerhetsrådet. Samtliga av de 60-tal väp­
nade insatser som FN hittills har genomfört
har följts av långa perioder där de aktuella länderna inte har kunnat gå vidare på ett bra sätt.
FN är till exempel fortfarande kvar på Cypern
och tillbaka i Kongo.
Ingen kan strunta i ett beslut. Rådet har 15 med­
lemmar, varav fem är permanenta: stormakterna
Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och
USA. De permanenta medlemmarna har veto­
rätt, vilket innebär att var och en av dem ensam
kan stoppa ett beslut i säkerhetsrådet.
Sekretariatet verkställer Säkerhetsrådets
beslut. FN:s generalsekreterare är chef för
sekretariatet.
Ekonomiska och sociala rådet har ingen
beslutsrätt. Rådet förbereder beslut och sam­
ordnar verksamhet både inom ekonomiska
och sociala frågor, och inom kulturområdet
och humanitärt arbete.
Förvaltarskapsrådet övervakar områden
som varit kolonier, men som ännu inte blivit
självständiga stater. Eftersom det inte längre
finns sådana områden kvar i världen, har rådet
egentligen ingen uppgift.
Internationella domstolen i holländska
Haag är också ett av FN:s huvudorgan.
Domstolen avgör tvister mellan stater.
Förutom huvudorganen finns ett stort antal
underorgan, fackorgan, projekt och enheter
med anknytning till FN.
11:3 Pågår det en väpnad konflikt just nu?
Ta reda på via nyhetssidorna om det pågår en väpnad
konflikt just nu någonstans i världen. Sätt dig in i varför
parterna för krig mot varandra och vilka insatser som
görs och vilka aktörerna är som arbetar för att lösa
konflikten. Vilka åtgärder vidtar till exempel FN?
Där FN inte har lyckats skydda människor
från övergrepp under krig, har organisationen
i flera fall kunnat gripa krigsbrottslingar som
sedan blivit dömda i särskilda tribunaler eller i
den Internationella brottmålsdomstolen.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
Några konflikter där FN
inte har kunnat agera
na för­plats i Rwanda utan att kun
FN var på
4.
hindra folkmordet där 199
oslavien på 1990Under kriget i det forna Jug
d att förhindra mord
talet misslyckades FN me
nien och tvingades
på civilbefolkningen i Bos
Nato.
lämna över uppgiften till
att gå in i Sudan för
Sedan 2003 avstår FN från
i Darfur, eftersom
att skydda civilbefolkningen
lle vara en kränksku
regimen där hävdar att det
t.
ning av landets suveränite
Nato
Inom EU finns inget gemensamt militärt försvar. Däremot har EU ett avtal med försvars­
organisationen Nato om att få tillgång till
Natos militära resurser, om inte Nato självt vill
ingripa in en konflikt. Nato är en förkortning
för North Atlantic Treaty Organization, på sve­n­
ska också kallad Atlantpakten.
Nato bildades efter andra världskriget, 1949, av
de västländer som stod på de allierades sida i
kriget (USA, Canada och tio europeiska stater).
Efter Koreakriget i början på 1950-talet byggdes organisationen ut till att bli världens största
militära allians. Enligt Nato är ett angrepp på
något enskilt medlemsland detsamma som ett
angrepp på hela Nato och det anfallna landet
ska försvaras av hela Nato.
© Författarna och Studentlitteratur
Natos medlemsländer
Ordboken
Suveränitet = självständighet,
oberoende
Tribunal = domstol
Internationella brottmålsdomstolen = en FN-ledd domstol
med kontor i Haag som dömer i
mål om brott mot mänskligheten,
krigsförbrytelser och folkmord
Mandat = uppdrag, fullmakt
Albanien
Belgien
Bulgarien
Canada
Danmark
Estland
Frankrike
Grekland
Island
Italien
Kroatien
Lettland
Litauen
Luxemburg Nederländerna Norge
Polen
Portugal
Rumänien
Slovakien
Slovenien
Spanien
Storbritannien
Tjeckien
Turkiet
Tyskland
Ungern
USA
De kommunistiska länderna i Östeuropa bildade 1955 en motsvarighet till Nato, kallad
Warszawapakten. Under hela det kalla kriget
och ända till 1990-talet balanserade Nato och
Warszawapakten varandra. Warszawapakten
upplöstes 1991 och idag är flera före detta medlemsstater istället medlemmar i Nato.
Idag har Nato anpassat sin roll till det förändrade säkerhetspolitiska läget. Organisationen
fortsätter att ha det ömsesidiga försvaret av
sina idag 28 medlemsländer som sin utgångspunkt, men lägger nu större vikt vid civila
insatser för att skapa förutsättningar för demokrati, välstånd och fred.
Nato deltog första gången i strider under kriget
på Balkan på 1990-talet och har sedan dess varit
engagerat även i Afghanistan. Organisationens
mandat för krig har ifrågasatts av kritiker.
Sverige samarbetar med NATO, men är inte
ett av medlemsländerna. Vi deltar i något
som kallas PFF (partnerskap för fred), som
är ett samarbetsavtal med NATO och svenska
soldater står under Nato-befäl i till exempel
Afghanistan. Dessutom har Sverige genom
sitt medlemskap i EU förbundit sig att samverka med andra länder för att delta i olika
fredsbefrämjande insatser i konfliktdrabbade
områden.
11:4 Vilka regler gäller i krig?
Det finns regler för vad man får och vad man inte
får göra i krigssituationer – bland annat hur man
får behandla krigsfångar. De reglerna beskrivs i
Haag- och Genèvekonventionen.
a) Ta reda på vilka regler som gäller vid krig.
Vilka blir konsekvenserna om något land bryter
mot reglerna?
b) Vilka tankar får du när du läser om dessa regler?
Ordboken
Soldater från svenska ISAF-styrkan i Afghanistan. ISAF står för International Security Assistance Force,
och är en internationell säkerhetsstyrka som leds av NATO, med mandat av FN:s säkerhetsråd.
Strategisk = planmässig,
framsynt
G20
G20 är kortnamnet för Group of Twenty, en
informell samrådsgrupp med representanter
från tjugo länder. I gruppen diskuterar man
och samarbetar om internationella finansiella
och ekonomiska frågor mellan stater. I de tjugo
medlemsländerna bor två tredjedelar av jordens befolkning. Länderna står för 80 procent
av världens BNP och 85 procent av all handel.
Alla medlemsländerna tillhör världens största
ekonomier, men för att bli medlem måste man
bli inbjuden. Några av länderna med störst
ekonomi har fått stå tillbaka för länder som har
något mindre ekonomier, men som bedömts
vara strategiskt viktigare att ha med i gruppen.
G20 har inga anställda och inget fast kontor
eller kansli. Ordförandeskapet roterar mellan
medlemsländerna.
Från G6 till G20
Ursprungligen bestod G20 av en grupp av
bara sex länder – G6. Men i och med att
Canada inkluderades ändrades namnet till
G7. Vid Rysslands inträde 1997 ändrades
gruppens namn till G8. Det var först vid den
finansiella osäkerheten i Asien i slutet av
1990-talet som gruppen återigen utökades,
nu till att bli 20: 19 länder samt EU.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
OECD är mest känt för sina regelbundna studier av medlemsstaternas politik och ekonomi.
Studierna publiceras och medlemmarna kan
använda dem när de vill se vilken ekonomisk
politik som ger bäst resultat.
Medlemmarna i G20
Argentina
Australien
Brasilien
Frankrike
Indien
Indonesien
Italien
Japan
Canada
Kina
Mexiko
Ryssland
Saudiarabien
Storbritannien
Sydafrika
Sydkorea
Turkiet
Tyskland
USA
EU
Medlemsländerna representeras av sina finans­
ministrar och centralbankschefer. EU har hittills representerats av EU-kommissionens
ordförande och chefen för den europeiska centralbanken. Vid några tillfällen de senaste åren
har istället medlemsländernas regeringschefer
deltagit vid mötena. Även Världsbanken och
Internationella valutafonden deltar vid mötena
G20 har mött våldsamma protester vid varje
möte från motståndare till globaliseringen.
Protesterna riktar sig mot att organisationen
saknar stadgar, att bara inbjudna kan bli medlemmar och att mötena är stängda och inte offentliga. G20 är odemokratiskt, säger kritiker.
11:5 G20
Är det rätt att försöka stoppa G20-gruppens möten?
Motivera ditt svar.
Organisationen har sitt huvudkontor i Paris
och har totalt 30 medlemsländer, framför allt
i Europa. Turkiet och USA tillhörde grundarna
och sedan 2007 väntar bland annat Ryssland
på att få bli medlem.
Verksamheten har sex övergripande mål:
varuhandel (från 1947), Gats om internationell
handel med tjänster och Trips som fokuserar
på patent och varumärken. Avtalen är multi­
laterala och bindande för medlemsländerna.
•
•
•
•
•
stödja en hållbar ekonomisk tillväxt
förstärka tillväxten av jobb
öka levnadsstandarden i medlemsländerna
bibehålla ekonomisk stabilitet
underlätta den ekonomiska utvecklingen i
länder utanför OECD
• bidra till ökad världshandel
Utvecklingen av WTO:s regelverk sker genom
långa så kallade förhandlingsrundor.
OECD
OECD (Organisation for Economic Co-opera­
tion and Development) är en internationell
sammanslutning för ekonomiskt samarbete
och utveckling mellan demokratiska länder
som har en marknadsekonomi. Organisationen
grundades ursprungligen 1948 för att administrera den amerikanska ekonomiska hjälpen till
Europa efter andra världskriget.
Ordboken
Multilateral = mellan flera länder
OECD vill erbjuda regeringar möjligheter att
jämföra politiska erfarenheter, söka svar på
gemensamma problem, finna bra lösningar och
samordna de egna politiska lösningarna med
omvärldens.
11:6 Senaste nytt om WTO eller OECD
Sök på nätet eller i dagstidningarna efter aktuell
information om WTO eller OECD. Har organisationerna
haft några möten nyligen? Vilka frågor diskuteras just
nu? Vilka mål vill man uppnå?
Världshandelsorganisationen, WTO
Apec (Asia-Pacific Economic Cooperation) är
en samarbetsorganisation för 21 länder på båda
sidorna om Stilla havet. Organisationen arbetar för uthållig ekonomisk utveckling och välstånd i regionen genom att underlätta handel
och investeringar, förenkla för näringslivet och
fördjupa tekniskt och ekonomiskt samarbete.
Organisationens medlemsländer svarar för 60
procent av världens BNP. Medlemsländernas
ekonomier och handel växer också snabbare än
ekonomierna i övriga världen. Organisationen
fattar alla beslut enhälligt och arbetar uteslutande genom avtal som inte är juridiskt
bindande. En målsättning är att alla handelshinder mellan de ekonomiskt utvecklade medlemsstaterna ska vara avskaffade 2010 och att
även de fattiga länderna bland medlemssta­
terna ska nå dit år 2020.
Apecs medlemsländer på den amerikanska
kontinenten är Chile, Canada, Mexiko, Peru
och USA. På den asiatiska sidan är det initiativtagaren Australien samt Brunei, Filippinerna,
Indonesien, Japan, Kina, Malaysia, Nya Zeeland,
Ryssland, Singapore, Sydkorea, Thailand och
Vietnam.
Sju av de asiatiska medlemmarna i Apec är
också medlemmar i Asean, en politisk och
ekonomisk samarbetsorganisation för länder i
Sydostasien. Asean har 10 medlemsstater.
Ideella organisationer
Världshandelsorganisationen WTO (World
Trade Organization) bildades 1995 och har sitt
huvudkontor i Genève i Schweiz. WTO har till
uppgift att övervaka och underlätta internationell handel. Tullsänkningar finns alltid högt
upp på agendan. De 153 medlemsländerna står
tillsammans för 95 procent av världshandeln.
WTO hjälper medlemsländerna att hitta sätt att
genomföra handelsförhandlingar och lösa konflikter i handelsfrågor. Inom organisationen
ryms tre huvudavtal, Gatt om internationell
© Författarna och Studentlitteratur
Andra ekonomiska samarbeten
Det finns fler stora ekonomiska samarbetsorganisationer, bland andra Afrikanska unionen,
Apec och ASEAN.
Handeln mellan olika länder har ökat avsevärt sedan andra världskriget
och därmed har länderna också blivit allt mer beroende av varandra.
Afrikanska unionen, AU, är en politisk och ekonomisk samarbetsorganisation. I de 53 med­­
lemsstaterna bor sammanlagt omkring 850 miljoner människor, vilket innebär att organisationen representerar en 70 procent större befolkning än vad Europeiska unionen gör.
Den tredje huvudaktören som agerar för att
lösa globala problem är ideella organisationer. De kallas ibland NGO som står för Non
Governmental Organizations, det vill säga ickestatliga organisationer. Ideella organisationer
är intresseorganisationer som driver olika typer av frågor.
Greenpeace – Under 1970-talet växte Green­
peace till att bli en miljöorganisation som arbe­
tade med stora, globala miljöproblem.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
Organisationen har gjort sig känd för sina ickevåldsinsatser, då de konfronterar dem som förstör vår miljö. Organisationens princip är att
fredligt protestera mot dem som skadar miljön och att genom bland annat opinionsarbete
åstadkomma en varaktig positiv förändring.
Amnesty International – Amnesty är en
ideell organisation som grundade 1961 för att
hjälpa människor som hölls fängslade enbart
på grund av sina politiska åsikter (så kallade
samvetsfångar). Amnesty är idag en organisation som arbetar mer brett för mänskliga rättigheter och har över 2 miljoner medlemmar
världen över. Amnesty ställer krav på makthavare att stoppa och förebygga kränkningar av
de mänskliga rättigheterna och organisationen
kräver att de som begår brott mot mänskliga
rättigheter ska ställas inför rätta.
Några av de frågor som Amnesty arbetar
med är
• rätten till åsikts- och yttrandefrihet
• avskaffande av tortyr och dödsstraff
• rätten att inte bli diskriminerad, till
exempel på grund av politisk eller religiös
åskådning, etnisk tillhörighet, kön eller
sexuell läggning
• stopp av våld mot kvinnor
• flyktingars och migranters rättigheter
• rätten för de mest utsatta att få sina
ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheter tillgodosedda
11:7 Ung i Amnesty
Gå in på Amnesty Internationals webbsida och ta reda
på hur ungdomar kan arbeta i organisationen. Skulle du
själv vilja vara aktiv där? Varför, varför inte?
Ordboken
Konfrontera = möta ”ansikte
mot ansikte”
© Författarna och Studentlitteratur
Också företagens ansvar
Länge menade man att det var stater, mellanstatliga organisationer och ideella organisationer som gemensamt hade ett ansvar för att
uppnå en hållbar utveckling och liknande målsättningar. Men efter hand blev det tydligt att
även företagen hade ett ansvar. Det var dock
först år 2000 som företagsvärlden började ta
dessa krav på ett ökat socialt och miljömässigt
ansvar på allvar.
Ett skäl till företagens ändrade förhållningssätt
var den kritik som riktades mot en del globala
företag för deras sätt att agera i länder där de
hade sin produktion. Kritiken gällde skövling
av regnskogar, utfiskning av haven och dåliga
arbetsvillkor vid fabriker – ofta i fattiga länder.
Det handlade om arbetsvillkor som bröt mot de
mänskliga rättigheterna, om låga löner, långa
arbetsdagar, ingen rätt att ansluta sig fackligt
och om barnarbete.
rörelsen
Antiglobaliseringskulm
inerade kri-
2000,
Runt millenniumskiftet, år
De stora globala företatag.
före
a
tiken mot global
problemen i samhället.
gen sågs ofta som orsak till
av regnskogen, brott
Det handlade om skövling
dåliga arbetsförhållanmot mänskliga rättigheter,
den och barnarbete.
ationer som Amnesty,
Media och ideella organis
pte till att sprida nyheter
Attac och Corp Watch hjäl
n om företagens agetill den breda allmänhete
e i ett antal demonstrarande. Kritiken kulminerad
WTO, EU och G20som
tioner vid de toppmöten
Seattle och inte
ua,
länderna arrangerade i Gen
minst i Göteborg 2001.
Greenpeace-aktion i Sverige, där man kritiserade att Coop sålde produkter från djur som fått genmanipulerad mat.
Dumpning av farligt avfall i fattiga länder är ett stort problem.
11:8 Kan du påverka globala problem?
Det kanske känns som om många beslut som
rör globala problem hanteras av personer och
organisationer långt ifrån oss. Beslutsfattare sitter i
stora organisationer långt bort och bestämmer om
frågor som påverkar oss.
Att många har engagerat sig i anti-globaliserings­
organisationer är kanske ett svar på att människor
misstror stater och företag. Att de känner att många
beslut tas över deras huvuden.
Vad skulle du kunna göra för att göra din röst hörd?
Är det ok att ta till våld, stenkastning och skadegörelse
eller är det viktigt att agera på ett demokratiskt och
fredligt sätt?
Ett annat skäl till att företagen började ta denna
typ av ansvar hängde ihop med att deras makt
ansågs ha ökat. Många företag har idag en
större försäljning än vad exempelvis många
fattiga länder har i årliga statsbudgetar. Med
ökad makt kommer också ett ökat ansvar, resonerade man. Runt millennieskiftet började
därför företag inte bara ses som en del av problemen, utan också som en del av lösningen för
att nå en hållbar utveckling. De förväntades att
aktivt arbeta för att förbättra situationen.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
Ytterligare ett skäl till att företag vid denna tid
börjar ta ett tydligare ansvar för de sociala och
miljömässiga delarna av sin verksamhet var
att detta blev viktigt också för konsumenterna.
De ställde och ställer i allt större utsträckning
krav på hur företagen tillverkar produkter och
tjänster. Exempelvis väljer många människor
av miljömässiga skäl att låta bli att äta utrotningshotad fisk eller odlade jätteräkor som förstör mangroveträsken. Och du som konsument
kanske avstår från ett köp om du vet att tröjan
som du vill köpa är tillverkad i fabriker med
dålig arbetsmiljö, dåliga löner och där det kanske förekommer barnarbete. När allt fler konsumenter börjar välja bort att köpa produkterna, påverkar det företagens beteende. Många
bolag, som H&M, Indiska och Body Shop, försöker därför garantera att tillverkningen går till
på ett bra sätt.
För en hållbar framtid
Problemen i världen uppfattas idag i högre
grad än tidigare som gemensamma och parallellt tycks ländernas vilja att tillsammans lösa
dem ha ökat. Sedan 1987 har det arrangerats
ett antal internationella konferenser som har
bjudit in stats- och regeringschefer samt företrädare för ideella organisationer, företag och
andra som kämpar för miljön, för mänskliga
rättigheter, mot fattigdom med mera. Den organisation som har samordnat de allra flesta av
dessa konferenser är FN.
11:9 Företagens sociala ansvar
Många företag, framför allt de som har tillverkning i
andra delar av världen, arbetar med något som kallas
för just företagens sociala ansvar (CSR, Corporate
Social Responsibility). Det innebär att de ska ta
hänsyn till miljön och de sociala frågorna i de länder
där de är verksamma.
Välj ett större internationellt företag och studera deras
webbsida. Talar de där om sitt sociala ansvar? Om ja,
vad säger de? Vad gör de i praktiken för att bidra
till en hållbar utveckling inom detta område?
Global Compact
FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan uppmanade år 2000 ledare för de största företagen
i världen att ta sitt sociala ansvar. Han grundade
samtidigt FN:s Global Compact, som är en organisation dit företag kan ansluta sig och som innebär
att de frivilligt förbinder sig att följa tio principer
inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.
© Författarna och Studentlitteratur
FN-konferenser för en hållbar framtid
FN-konferensen Miljö och
utveckling 1992 – Agenda 21
Det var den dåvarande norska stats­
ministern Gro Harlem Bruntland som
ledde FN-kom­mis­sionens arbete med
att ta fram förslag på långsiktiga globala
miljöstrategier. Detta arbete resulterade
1987 till rapporten Vår gemensamma
framtid.
Först i och med FN-konferensen om
miljö och utveckling i Rio de Janeiro
1992 fick frågan om håll­bar utveckling
ett stort interna­tio­nellt genomslag och
blev en prioriterad fråga för många
nationer.
Syftet med konferensen var att diskute­
ra fattigdom och de växande miljöpro­
blemen i världen. Under konferensen
framfördes tankarna om att miljöförstö­
ring och fattigdom till stor del var orsa­
kade av de rika ländernas exploatering
av fattiga länder. Och många menade
att eftersom de rika länderna ansågs ha
orsakat dessa problem kunde de också
betala för att lösa dem.
Resultatet av konferensen blev att
konferensdeltagarna kom överens om
riktlinjer och antog ett antal viktiga
dokument, bland annat Agenda 21 eller
som den egentligen heter: Dagordning
för det 21:a århundradet.
I Agenda 21 definieras hållbar ut­veckling
till att omfatta sociala och ekonomiska
dimensioner som klimatet, miljön,
fattigdomsbekämpning, hälsa och
konsumtionsmönster.
Millenniumtoppmötet
i New York 2000
– Millenniedeklarationen
Under FN:s toppmöte år 2000 beslutade
alla medlemsstater att anta den så kallade
Millenniedeklarationen. Världens ledare
har där lovat att följande åtta mål ska
vara uppnådda till år 2015:
• Antalet människor som lever i extrem
fattigdom ska halveras.
• Alla barn ska kunna gå i skolan, där­
för att en utbildning ökar allas chans
att få ett jobb och därmed också
möjlighet att försörja sig.
• Jämställdheten mellan kvinnor och
män ska öka.
• Dödligheten hos barn ska minskas.
• Dödligheten hos mödrar ska minskas.
• Spridningen av hiv/aids, malaria och
andra sjukdomar ska stoppas.
• Världens länder ska arbeta för en
miljömässigt hållbar utveckling.
• Samarbetet mellan världens länder
kring bistånd, handel och skuldav­
skrivningar ska öka.
Köpenhamnsmötet 2009
I december 2009 träffades FN:s med­
lemsländer i Köpenhamn för att försöka
komma överens om ett gemensamt
avtal och gemensamma miljömål för
2050. Alla länder kunde dock inte enas
om hur mycket utsläppen skulle minska.
I den överenskommelse man beslutade
om gäller fortfarande 2 graders-målet,
men hur det ska gå till debatteras
fortfarande.
Ordboken
Prioritera = ge förtur åt
Exploatera = utnyttja
Löfbergs Lila säljer Fairtrademärkt kaffe, vilkt innebär
att arbets- och leveransvillkor för anställda vid de
odlingar där företaget köper sitt kaffe utvecklas
och förbättras.
FN:s klimatkonferens
i Kyoto 1997
– Kyotoprotokollet
Kyotoprotokollet är ett miljöavtal som
slöts vid FN:s klimatkonferens i Kyoto
1997, men som trädde i kraft först 2005.
Det handlar om att stabilisera utsläpp
av växthusgaser. 2008 kom länderna
i G8-gruppen (se s. 123) överens om
att minska utsläppen med 5 % till år
2050. EU ställer sig bakom målet om
att den globala uppvärmningen inte
får överstiga 2 grader i jämförelse med
temperaturen på jorden innan indu­
strialiseringen tog fart.
21:a århundradet =
2000-talet
Protokoll = en skriven notering om vad som sagts vid ett
möte, används även när det
gäller regler om uppförande
mellan stater
Växthusgaser = bl.a. koldioxid,
som uppstår vid förbränning av
fossila bränslen. Finns det mycket
växthusgas i atmosfären blir det
varmare på jordens yta.
11
11
Block 3 | Gemensamma initiativ
Gemensamma initiativ | Block 3
© Författarna och Studentlitteratur
Vid FN:s konferenser har svåra gemensamma
frågor diskuterats. Det har till exempel handlat
om hur vi kan rädda miljön, vem som ska betala för miljöförstöringen och hur fattig­domen
ska utrotas. Ett skäl till att det är så svårt att
nå gemensamma överenskommelser är att
dessa överenskommelser innebär stora uppoffringar och kostnader för vissa länder. För
världens stormakter, som har en stor industriproduktion och som släpper ut mest kol­dioxid
i världen, innebär en omställning till mer miljövänlig produktion krav på stora investeringar. Politiker som inför stränga miljölagar
som påverkar många företag – som ju också är
arbetsgivare för många av landets medborgare
– blir inte alltid populära. Exempelvis har USA
skrivit på Kyotoprotokollet, men ännu inte
ratificerat det.
11:10 Vilket ansvar har Sverige?
Det har tagits en hel del övergripande initiativ för att
lösa problemen i världen (Millenniemålen, Kyotoavtalet,
Agenda 21 etc.). Tycker du att Sverige ska vara med
på detta sätt och hjälpa människor i andra delar av
världen? Läs mer på Internet om de olika avtalen och
fundera. Motivera ditt svar.
© Författarna och Studentlitteratur
Nedan ser du exempel på olika typer av märkning av varor som tar särskild hänsyn till miljön eller till hur produkterna har tillverkats. De
vanligaste miljömärkningarna är Svanen, Bra
miljöval, EU-blomman och Krav. För produktion som tar hänsyn till att arbetsförhållanden
ska vara bra finns Rättvisemärkt. Genom att
köpa varor som har tillverkats utifrån ett hållbarhetsperspektiv kan man som konsument
påverka företag.
11:11 Vilka har egentligen makten i det
globala arbetet?
Du har nu läst om hur stater, ideella organisationer
och företag på olika sätt försöker möta och lösa
globala problem. En viktig fråga är var makten att
besluta egentligen ligger i detta arbete. Vilka är
egentligen aktörerna/organisationerna som bestämmer
vilka problem som anses viktiga för hela världen?
Är alla länder som berörs av problemen representerade
i processen?
Är dessa organisationer – som har makt att bestämma –
jämlika och demokratiska?
Är det ekonomiska och/eller politiska intressen som styr
vilka världsproblem som uppfattas som viktiga?
Diskutera i grupp.
11:13 Läs & förstå
Förut delade man upp världen i i-länder och
u-länder, idag använder många istället begreppen
rika och fattiga länder. Varför talar man inte längre
om i- och u-land?
11:14 Analysera & argumentera
11:12 Vad gör du?
Det råder en rad globala problem runt om i
världen. Ett sätt att nå hållbar utveckling är att
samarbeta och utveckla gemensamma lösningar.
Men det finns kritik mot att arbetet tar för lång tid
och att besluten tas långt ifrån de människor som
problemen drabbar.
Fundera över vilka medvetna val du och människor i din
närhet – familj, grannar och vänner – gör för att bidra
till en hållbar utveckling. Eller är det så att du inte alls
funderar över hållbarhet? Är det viktigt att göra det?
Hur tycker du att detta ska lösas? Är det till exempel
ok att ta till våld och utomparlamentariska
metoder för att påverka och förändra världen?
Motivera ditt svar.
Det finns också mycket som varje enskild
individ kan bidra med i arbetet för en hållbar
utveckling, som att källsortera, åka kommunalt i stället för att ta bilen eller köpa rättvise­
märkta produkter.
11:15 Utred & utveckla
Att komma överens om ett avtal som begränsar
utsläppen av växthusgaser har visat sig svårt
(se Kyotoprotokollet på s. 129). Vissa länder
tycker att kraven innebär för stora kostnader och
uppoffringar, medan andra menar att vi inte har
råd att låta bli.
Ordboken
Ratificera = göra giltig; innebär
att ett lands lagstiftande makt
tar det formella beslutet om att
godkänna avtalet
Läs mer på webben
Sätt dig in i den aktuella debatten och redogör för
vilka problem som finns och hur parterna tänker
sig att lösa dem.
På webben hittar du kompletterande och uppdaterad
fakta till kapitlet.
Märkning av varor – de vanligaste miljö- och etiska märkningarna av varor
Energideklaration måste
enligt lag finnas på nya
Svanen står för miljömärkning och
gäller livscykeln från produktion till
återvinning.
Krav står för ekologisk produktion,
som innebär miljöhänsyn, god djur­
omsorg, god hälsa och socialt ansvar.
Bra miljöval säger att varorna är
miljöanpassade, i både produktion
och återvinning.
EU-blomman står för att produk­
terna har begränsad påverkan på
miljön, över varans hela livscykel.
Rättvisemärkt eller Fairtrade står
för förbättrade arbets- och levnads­
villkor för odlare och anställda i
fattiga länder.
hushållsapparater.
11
5
Block 5 | Arbeta och studera
Block
19
KAPITEL
19 Arbeta och studera
20 De egna finanserna
21 Egen bostad
22 När du handlar och betalar
23 Så kan du styra din ekonomi
24 Trygghet nu – och senare
25 Att vara två – juridik och ekonomi
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
Hur kan du påverka
din egen ekonomi?
Gränserna mellan samhällets ekonomi och
hushållens är inte alltid så skarpa. Du och
alla i din närhet påverkas av vad som händer
i samhället. När priset för cafébesök, mat och
kläder går upp blir det mindre kvar till resor.
Oftast måste vi prioritera mellan vad vi ska
göra eller köpa den här månaden och vad vi
måste vänta med till nästa månad, eller kan­ske till långt senare. För pengarna måste inte
bara räcka till den dagen då plånboken fylls
på igen. De ska också räcka till utgifter som
kommer senare på året, eller först om några
år. Det är bland annat det som privatekonomi
handlar om. Men den kan också handla om att
få någonting att växa!
© Författarna och Studentlitteratur
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
© Författarna och Studentlitteratur
Ordboken
De som tjänar mer
Förtroendeuppdrag = exempelvis att vara medlem i en förenings
styrelse
får betala högre skatt
Utbildning
Söka jobb
Första steget för att komma in på arbetsmarknaden handlar för de allra flesta om att söka
jobb, och det kan ofta ta tid innan man hittar
och får det jobb som man vill ha. Det kan bli
många nej innan det blir ett ja.
Det är viktigt att inte ge upp även om det inte
blir napp i första taget när man börjar söka
jobb. Det lönar sig att vara aktiv, till exempel
genom att söka upp arbetsplatser som man är
intresserad av, kontakta olika personer som
man känner och berätta att man söker jobb.
När du ska skicka in en ansökan om ett jobb
behöver du ge en bild av vem du är och vad du
kan. Utbildning, tidigare jobb, förtroendeuppdrag och så vidare är viktiga uppgifter för en
arbetsgivare som ska sålla bland många sökanden. I ett ansökningsbrev skriver du vilket jobb
du söker, varför du är intresserad och tror att
du passar för jobbet. Tillsammans med detta
brev ska du också skicka ett CV.
din viktigaste investering
Du kan låna till dina studier
Arbeta och studera
CV är en förkortning av latinets curriculum vitae,
som betyder levnadshistoria eller levnadsberättelse. Meritförteckning är ett annat namn på
ungefär samma sak. Ditt CV ska innehålla fakta
om dig, vilka jobb du har haft och vilka skolor
och utbildningar du har gått. Det finns mycket
hjälp att hitta på webben, till exempel skriften
Avstamp som Arbetsförmedlingen ger ut.
Att människor har jobb är grundläggande för att både samhället och privatlivet
ska fungera. Jobbet ger inte bara inkomster. Det ger även en identitet. Men, i
motsats till förr, då människor ofta arbetade med samma saker i hela sitt liv och
kanske också på samma arbetsplats, är det idag allt vanligare att vi byter både
arbetsplats och inriktning på arbete. Detta kallas rörlighet på arbetsmarknaden
och är positivt för samhället.
19:1 Skriv ett CV
Arbetslivet är i ständig förändring och det påverkar till exempel vilka anställningsformer
som finns, hur arbetsplatser utformas och hur
rörligheten på arbetsmarknaden ser ut.
Viktigt att känna till vad
som gäller
För den som är ny på arbetsmarknaden finns
det mycket som är viktigt att känna till. Bland
annat de lagar som styr förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare (några har du redan träffat på i kapitel 16). En anställd har till
exempel rätt till visst antal dagars betald semester (semesterlagen) och en arbetsgivare kan inte
säga upp en anställd hur som helst (lagen om
anställningsskydd). Arbetsmarknadens parter
Välj ut ett jobb som du kan tänka dig arbeta med och
som du tror att du har rätt bakgrund för att kunna
utföra. Skriv ett cv med dina uppgifter och ett brev
där du berättar vad du står för och varför du söker
just detta jobb.
– arbetsgivare och arbetstagarorganisationer –
har också förhandlat fram avtal för arbetslivet.
De kallas för kollektivavtal (se också s. 173).
Det är bra att känna till de regler, förmåner
och funktioner som lagarna och avtalen har lett
fram till. De ger dig som anställd en trygghet i
olika arbetslivssituationer. Det kan också vara
bra att veta att det ligger mycket jobb bakom
skapandet av denna trygghet. Och olika förmåner har ofta kommit till genom att anställda
har avstått från löneökningar.
19:2 Måste man heta Andersson?
I en jobbansökan skriver man ett personligt brev och
skickar med ett CV. Olika exempel har visat att många
med utländska namn har sållats bort, utan att få samma
chans som personer med mer svenska namn. Ett
sätt att lösa en sådan diskriminerande gallring är att
arbetsgivare tar bort namn och härkomst i ansökningar
innan de går igenom dem.
Ordboken
Rörlighet på arbetsmarknaden
= att människor byter jobb då och
då under sitt yrkesliv
Kollektivavtal = ett skriftligt
avtal mellan en arbetstagarorganisation och en arbetsgivare eller
arbetsgivarorganisation. Avtalet
reglerar lön och andra anställningsvillkor.
Är det en framkomlig väg, tycker du? Skulle man kunna
lösa detta på annat sätt? Hur? Vad kan ligga bakom
problemet?
För att bli utvald bland många sökanden krävs både att du har en lämplig utbild­
ningsbakgrund och att du kan presentera dig på ett förtroendeskapande sätt.
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
Anställningsavtal
Ordboken
När en person anställs ska arbetsgivaren och
den anställde skriva under ett anställningsavtal där villkoren för jobbet regleras. Det finns
många olika former av anställningar. Den som
är ny får oftast en visstidsanställning eller provanställning för att företaget ska ha möjlighet
att testa den anställdes kompetens. Andra viss­
tidsanställningar är projektanställning, vikariat
och timanställning, som alla är mindre trygga,
då det är lättare att bli av med jobbet, och även
ger färre förmåner än vad en tillsvidareanställning gör.
Den tryggaste anställningsformen är tillsvidareanställningen, det som i dagligt tal brukar
kallas för en fast anställning. Då kan man bli
uppsagd enbart om man inte sköter sitt jobb
eller om arbetsgivaren inte längre har några
arbetsuppgifter till den anställde.
I avtalet ska det stå vilken uppsägningstid som
gäller om arbetsgivaren säger upp den anställde
eller den anställde säger upp sig själv. Enligt
lagen om anställningsskydd, LAS, är uppsägningstiden minst en månad för bägge parter.
Har man varit anställd mer än två år blir uppsägningstiden längre.
19:3 Vilken anställningsform?
Fråga några vänner och bekanta som du vet har
jobb om vilken typ av anställningsform de har. Fråga
också om vilka anställningsvillkor som gäller för dessa
anställningar – uppsägningstider, förmåner och annat.
Lagar på arbetsplatsen
Arbetstidslagen beskriver hur många timmar
de anställda får arbeta, hur många timmar de
högst ska arbeta övertid och hur lång tid de ska
vara lediga.
Normal arbetstid ska vara högst åtta timmar
per dag och högst 40 timmar i veckan.
© Författarna och Studentlitteratur
Medlingsinstitutet = en statlig
myndighet som medlar i arbetstvister och som för lönestatistik
tid. Om utvecklingen blir bättre under tiden är
det inte säkert att företaget behöver säga upp
dessa personer.
Skulle företaget ändå behöva dra ned på personalen är det framför allt de anställdas anställningstid i företaget som avgör vilka som kan
sägas upp. De som har jobbat längst tid har i
allmänhet störst möjlighet att jobba kvar. Och
vice versa, de som har arbetat kortast tid löper
störst risk att bli uppsagda. Man brukar kalla
det ”sist in, först ut”. Dessa turordningsregler
styrs av lagen om anställningsskydd, LAS.
Den egna lönen
Lönerna på arbetsmarknaden i Sverige styrs
däremot inte av lagar, utan främst av de avtal
som parterna centralt förhandlar fram i samband med avtalsrörelsen (se s. 173). Dessa avtal sätter gränser både för minimilönerna och
för hur höga löneökningarna kan bli. Utöver
det har det ekonomiska läget på det enskilda
företaget stor betydelse. Lokalt kan utrymmet
vara större eller mindre för löneökningar än
vad det centrala avtalet säger.
I arbetstidslagen står det bland annat hur mycket anställda får arbeta
per dygn, per vecka och över året, samt hur mycket rast de måste ha.
I kollektivavtal kan en arbetsgivarorganisation
och ett fackförbund komma överens om andra
ramar för arbetstid. För personer som är 16–
17 år gäller samma timantal, men de får inte
arbeta mellan klockan 22 och 06, alternativt
23 och 07. De ska också ha minst 30 minuters
rast om arbetstiden är längre än 4,5 timmar.
Alla anställda har rätt till 25 dagars semester
per år om de jobbar heltid. Det står i semesterlagen. När man har semester har man rätt
till lön plus ett semestertillägg, normalt 0,2
månadslöner per år. Rätten till semester tjänar
man in året före, men i många fall kan en nyanställd person få semesterdagar i förskott det år
som han eller hon börjar sin anställning.
Går ett företag dåligt och måste dra ned på
sin verksamhet kan det behöva varsla ett antal anställda om uppsägning. Det betyder att
företaget informerar om att det planerar att
säga upp ett visst antal personer inom en viss
Ordboken
Kompetens = utbildning eller
erfarenhet som krävs i ett visst
sammanhang, t.ex. i en viss tjänst
Varsla = meddela i förväg att man
planerar att göra något
”Ekonomer tjänar mer
än sjuksköterskor men
sjuksköterskor räddar liv.” Linda
På de allra flesta arbetsplatser har man en individuell lönesättning, vilket innebär att den lön
som den enskilde får också påverkas av hur det
går i en förhandling med chefen. Faktorer som
har betydelse i det lönesamtalet är vilka arbetsuppgifter man utför, hur bra man utför dem,
vilken utbildning och kompetens som krävs för
att göra det och hur många det finns som kan
göra just det jobbet. Om det finns få personer
med ett särskilt kunnande att få tag på, kan det
krävas att företaget betalar mer för att få tag
i just rätt person. Det vill säga, om utbudet är
litet och efterfrågan är stor blir priset högt. Har
man stort ansvar eller påfrestande arbetsmiljö
kan också det vara skäl till att lönen är högre
än annars.
Genomsnittslöner för
kvinnor och män i olika sektorer
Kvinnor
Män
Samtliga sektorer
25 700
30 100
Privat sektor
26 200
30 200
Arbetare
21 700
24 100
Tjänstemän
29 200
36 800
Offentlig sektor
25 100
29 500
Landsting
27 600
37 700
Kommun
23 700
25 400
Stat
28 600
32 200
Källa: Medlingsinstitutet och SCB, 2009.
De genomsnittliga lönerna skiljer sig åt både mellan olika
sektorer i samhället och mellan könen. Kvinnors löner
är genomgående lägre än mäns. Om man tar hänsyn till
arbetstid, utbildning, ålder, yrken och sektor minskar dock
skillnaden.
Vilka egenskaper som lyfts fram som viktiga i en platsan­
nons skiftar. Under en period var det förmågan att kunna
hålla många bollar i luften.
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
© Författarna och Studentlitteratur
Vilken skatt du ska betala beror på vilken kommunalskatt som gäller i den kommun där du
bor och hur hög din lön är.
Arbetskraftskostnader internationellt
Argument i en
löneförhandling
att tänka
I det årliga lönesamtalet är det bra
som har
på att ta fram vad man har gjort
företagets
bidragit till organisationens eller
lagt tid på
resultat. Att man gjort framsteg,
ar, uppvidareutbildning, tagit på sig ansv
ns, social
fyllt förväntningarna på kompete
t sätter upp
förmåga och annat som företage
t.
som viktiga mål, är bra argumen
att man
Däremot brukar inte argument som
e lön
lägr
har
eller
ter
utgif
fått ökade privata
era.
än vännerna fung
Kom ihåg förmånerna
i kollektivavtalet
Svenska kronor per arbetad timme
Bulgarien
Rumänien
De förmåner som ofta finn
s inskrivna i
kollektivavtalen kan vara
värda mycket
pengar. Speciellt avsättning
en till tjänste­
pensionen är betydelsefull.
Så, när du
jämför lönen hos olika arb
etsgivare är
olika förmåner något som
du ska ta med
i jämförelsen.
Skatten som du ser i lönebeskedet är främst den
skatt som kommunen och landstinget tar ut för
att täcka olika kostnader. Kommunalskatt kallas
den skatten. Den ligger på nära 33 kronor i genomsnitt i landet per intjänad hundralapp, det
vill säga nästan 33 procent. Men efter­som det
finns avdrag, till exempel grundavdrag, som
ska dras bort innan skatten beräknas blir inte
den genomsnittliga skatten lika hög. På en månadslön på 18 000 kronor är den genomsnittliga skatten drygt 23 procent.
Lön för arbetad tid
Lettland
Arbetsgivaravgifter
Litauen
Lön för ej arbetad tid,
oregelbunden bonus
samt naturaförmåner
Polen
Slovakien
Estland
Ungern
Tjeckien
Om det inte finns kollektivav
tal eller
liknande avtal på arbetsp
latsen är det
bra om du försöker få me
d motsvarande
förmåner när du förhandlar
om anställningsavtalet.
Malta
Portugal
Slovenien
Cypern
För den som har hög lön tillkommer en statlig skatt. Den läggs på som en ytterligare skatt
utöver den kommunala skatten. Det innebär
att skattesatsen stiger med högre lön. Vi har
på så sätt en progressiv inkomstskatt i Sverige.
Motsatsen är proportionell skatt – att alla betalar samma procent av sin lön i skatt. Det kan
också kallas platt skatt. Även i det fallet betalar
en person med hög lön totalt sett mer i skatt,
fast då enbart räknat i kronor.
Spanien
Storbritannien
Tyskland
Österrike
Vilken ort som ett företag finns på kan också
ha betydelse för lönens storlek. Är det en större
ort där det är dyrt att leva kan det krävas högre
löner för att locka till sig arbetskraft. I vissa fall
kan det vara tvärtom: Om arbetsplatsen ligger
på en liten ort där det är svårt att få tag i personer med rätt utbildning och erfarenhet – till
exempel inom vården – kan företaget behöva
locka med hög lön.
19:4 Första lönen
a) Vilken lön kan du förvänta dig som ny på arbets­
marknaden? Leta reda på lönestatistik eller upp­
gifter om lön för ett yrke som du är intresserad av.
b) Ta reda på hur mycket skatt du skulle betala på den
lön som du kom fram till i a). Börja med att ta reda
på vilken kommunalskatt och kyrkoavgift som man
betalar i den kommun som du bor i.
Arbetsgivarens kostnad
En arbetsgivare har fler kostnader för de anställda än själva lönerna. En statlig skatt, arbetsgivaravgift, ska betalas. Den beräknas i pro­cent på
den anställdes lön. Dessutom har arbets­­givaren
kostnader för olika förmåner som fastställs
främst i kollektivavtalen. Sammantaget blir det
merkostnader på cirka 40 till 50 procent av lönen. Till detta kommer förstås även kostnader
för lokaler och utrustning som maskiner eller
datorer och telefoner.
De förmåner som finns i kollektivavtalen kan
vara extra ersättning vid sjukdom och föräldraledighet, pengar som sätts av till tjänste­
pension, friskvårdspeng, billigare lunch, företagshälsovård och olika typer av försäkringar.
Exempel på totala arbetskraftskostnaden
och vad den anställde får ut
Arbetsgivarens kostnad
27 820
Arbetsgivaravgift 31,42 %
– 6 280
Förmåner 7,7 %
– 1 540
Den anställdes bruttolön
20 000
Inkomstskatt
– 4 580
Den anställdes nettolön
15 420
Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank och Sparbankerna.
Nederländerna
Finland
Frankrike
Sverige
Belgien
Ordboken
Arbetsgivaravgifter = avgifter
som arbetsgivaren betalar till
staten för sina anställda, bl.a. till
sjukförsäkring, ålderpension och
föräldraförsäkring
Tjänstepension = pension som
arbetsgivare sätter av pengar till
för sina anställda
Friskvårdspeng = en summa
pengar som den anställde kan
använda för friskvård, som sport
och motion
Preliminär skatt = en beräknad
skatt utifrån det som är känt när
den dras från lönen, men som inte
alltid är den slutliga
Progressiv skatt = skattesatsen i
procent ökar när inkomsten stiger
Proportionell skatt = skattesatsen i procent är lika hög oavsett
inkomstens storlek
Bärkraft = det man klarar av
Luxemburg
Schweiz
Island
Danmark
0
50
100
150
200
250
300
350 kr
Källa: Ekonomifakta som ägs av Svenskt näringsliv
(siffror från Eurostat, OECD, Riksbanken och Svenskt Näringsliv).
I diagrammet kan du se hur olika kostnaderna kan vara för lön,
arbetsgivaravgifter och vissa förmåner i olika länder i Europa.
Skatten du själv betalar
på lönen
För ditt arbete får du en lön. Från lönen är arbetsgivaren skyldig att dra skatt innan den betalas ut. Det är en preliminär skatt. Skatten
beräknas efter tabeller som Skatteverket har.
Varför har vi progressiv skatt
på lön och pension?
Vi betalar en progressiv skatt på förvärvsin­
komster, det vill säga på lön av anställning
och intäkt från eget företag samt på pen­
sioner. Det innebär att ju högre inkomst vi
har, desto större skatt får vi betala i procent.
Det beror på att politikerna i riksdagen har
bestämt att den som har hög inkomst ska
bidra med mer skatt än vad den som har
låg inkomst ska behöva göra. Skatt efter
bärkraft brukar man tala om.
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
© Författarna och Studentlitteratur
Den skatt som arbetsgivaren betalar in för din
räkning till Skatteverket hamnar på ditt skattekonto där. Det är en preliminär skatt. När året
är slut görs en slutlig beräkning av hur hög din
skatt ska vara. Den bygger på de uppgifter som
finns i din inkomstdeklaration. På ditt skattekonto kan det under året ha blivit ett överskott
eller ett underskott. Eller så har arbetsgivarens
inbetalningar stämt precis. Har det blivit ett
överskott på ditt skattekonto betalas det till­
baka till dig med eventuell ränta. Har det blivit
ett underskott får du betala in det som saknas
och eventuell ränta på beloppet.
Jämka den preliminära skatten
Har du inkomst från flera arbetsgivare är risken
stor att de sammanlagda skatteinbetalningarna
för det året blir för små. Har du däremot inkomst bara en del av året drar arbetsgivaren
istället för mycket skatt. När du deklarerar på
våren året därpå kommer det därför att visa sig
om du ska betala in mer skatt (kvarskatt, restskatt) eller får tillbaka skatt. Vill du inte vänta
till dess kan du ansöka om att få jämkning av
skatten redan under inkomståret.
En jämkningsblankett går att skriva ut på nätet
och ska skickas in till Skatteverket. Jäm­k­ningen
kan innebära att den preliminära skatt som du
betalar under året blir antingen högre eller lägre.
Alla som har haft inkomster över viss lägsta nivå (18 200 kr år 2011) får en inkomstdekla­
ration från Skatteverket. Uppgifterna i den kan man bekräfta med en namnunderskrift,
men ännu enklare är det att sms:a eller e-deklarera.
En sommarjobbare slipper betala skatt om inte inkomsten blir så hög. På Skatteverkets webbsida finns ett
intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag som du kan ladda ner, fylla i och lämna till din arbetsgivare.
Den som sommarjobbar kan ha så låga in­kom­
ster att han eller hon inte behöver betala någon
skatt alls. Det kan man informera arbetsgivaren om med hjälp av ett särskilt intyg, så slipper man att skatt dras som sedan ska betalas
tillbaka året därpå. Intyget finns att ladda ned
på Skatteverkets webbsida och man fyller själv
i intyget.
Det kan vara lockande att arbeta svart då det
kan betyda mer pengar direkt in i din plånbok.
Men det är både olagligt och innebär risker.
Om du skulle bli sjuk, arbetslös eller få barn
får du ingen ersättning, eftersom arbetsgivaren inte har betalt in några arbetsgivarav­gifter.
Det sätts inte heller av några pengar till din
pension. Skulle du råka ut för en arbetsplats­
olycka saknar du det försäkringsskydd som
Svartarbete
Utifrån den färdiga och påskrivna inkomst­
deklarationen fastställs den slutliga skatt som
man ska betala för det året. Man kan enkelt
deklarera genom sms och Internet. När man
deklarerar är man enligt lag skyldig att stå för
att allt finns med och att inget är oriktigt.
Svartarbete är ett brott som man kan åtalas för
och dömas till böter eller till och med fängelse
om det bedöms som ett grovt brott.
Jens fick lön från flera håll – och en chock
Att arbeta svart innebär att man inte betalar
skatt på sin lön och att arbetsgivaren inte betalar arbetsgivaravgift.
Jens jobbade under ett år åt några olika arbetsgivare.
Han delade ut tidningar på morgonen, hjälpte en
bilverkstad mitt på dagen och var personlig assistent
några timmar på eftermiddagen. Han fick löner på
7 000 kr, 9 000 kr och 4 000 kr från de olika arbets­
givarna varje månad. Hans totala skatt blev 7 000 kr
i månaden och han hade 17 300 kr att leva på.
Inkomstdeklarationen
Varje år i början av maj ska alla som året före
haft en arbetsinkomst eller kapitalinkomst eller
ägt en fastighet, göra en inkomstdeklaration.
Det är en sammanställning av de inkomster som
man har haft och som man ska betala skatt på.
I inkomstdeklarationen finns också möjlighet
att göra avdrag för vissa kostnader, till exempel
låneräntor eller kostnader för resor till jobbet.
man normalt har. Du är skyldig att redovisa
dina inkomster till Skatteverket. Om arbetsgivaren då inte har betalat in din inkomstskatt blir
du skyldig att själv betala den.
Ordboken
Skattekonto = varje skattebetalare har ett konto hos Skatteverket
Jämkning = ansökan hos Skatteverket om att ändra den preliminära skatten under inkomståret,
när man vet att den är alldeles för
stor eller för liten
Ordboken
Grundavdrag = ett avdrag
som görs med automatik innan
en skatt dras. På grundavdraget
betalar man ingen skatt.
Men eftersom varje arbetsgivare drog preliminärskatt som om det var det enda arbete Jens hade, blev
de sammanlagda skatteinbetalningarna alldeles för
låga. Grundavdraget man får på arbetsinkomster
innan skatten ska beräknas, gäller en gång för hela
årsinkomsten. Går arbetsgivarna efter preliminärskattetabellerna är det som om Jens skulle ha fått
tre grundavdrag.
När deklarationen och den slutliga skatten beräknades året efter fick Jens en kvarskatt på 25 000 kr.
Det blev en chock för honom. Det blev också väldigt
besvärligt att året efter betala kvarskatten, samtidigt
som han behövde se till att betala rätt skatt det året.
Hade Jens ansökt om jämkning eller själv sett till
att betala in extra skatt, eller sparat mellanskillnaden, hade han sluppit besväret med den dryga
kvarskatten.
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
verksamheten hur bra detta skydd blir. Därför
blir skyddet inte värt så mycket om man inte
tar ut lön.
Ett av skälen till att införa skatteavdrag för hushållsnära
tjänster (RUT-avdrag) var att minska de svarta jobben.
Det leder också till att andra i samhället måste
betala mer skatt för exempelvis vägar, skolor
och sjukvård som även den som arbetar svart
använder.
Eget företag?
Det stora flertalet av alla företag i Sverige är
enmansföretag. Mer än en halv miljon människor är det som har valt att yrkesarbeta i sitt
eget företag. De har alla utgått ifrån en idé om
en verksamhet som de velat genomföra på sitt
eget sätt i ett eget företag.
Många egenföretagare tycker att friheten att få
styra sin verksamhet och tid är värd mycket.
Andra vill ha möjligheten att tjäna mer pengar
på den kompetens och de idéer som de har, än
vad de hade gjort som anställda.
Det finns en del att tänka på om man vill starta
eget, som har betydelse för den egna ekonomin
och tryggheten.
För det första kan man välja olika företags­
former som egenföretagare:
• enskild firma
• handelsbolag (om ägarna är flera)
• aktiebolag
Oavsett om man har enskild firma, handelsbolag eller aktiebolag så omfattas man av samhällets skyddsnät, främst i form av socialförsäkringen. Dock styr storleken på inkomsten från
De förmåner som man kan ha när man är anställd har man däremot inte när man driver
eget företag. Det behöver man själv se till att
täcka in. Det kan handla om extra sjukförsäkring, sjukvårdsförsäkring och pensionssparande, men också om andra typer av försäkringar
beroende på vad man har för verksamhet.
Vad man får i lön är också svårt att veta under
årets gång. Det är egentligen inte förrän efter
årets slut som man kan se hur stor lönen blir.
Ordboken
Socialförsäkring = samhällets
trygghetssystem, som omfattar
bl.a. sjukpenning, barnbidrag och
föräldraersättning
Likviditet = tillgängligt kapital
Moms = skatt på varor och
tjänster
Ordboken
Företag = en organisation som
erbjuder varor eller tjänster
Avkastning = ett företags vinst
i förhållande till insatt kapital
och tid
Företagen i Sverige
Företag kan vara så små att det bara är en enda
person som arbetar där, ägaren. Det är i själva
verket det vanligaste, åtminstone i Sverige.
Tre av fyra företag drivs av ensamföretagare
utan några anställda.
Antal anställda i svenska företag år 2009
Läs mer på webben
Du kan läsa mer om olika
företagsformer på webben.
Ett företag kan gå bra och ändå ha problem
med likviditeten, det vill säga ha för lite pengar
att betala sina omkostnader med. Betalningen
för det man säljer kommer nämligen inte alltid regelbundet och inte självklart i tid. I början
kan det dröja innan företaget får in några pengar
(intäkter) överhuvud taget. För semestern är
man tvungen att se till att själv ha satt undan
pengar för att ha något att leva av.
19:5 Starta eget?
Vilka fördelar kan du se med att vara egenföretagare?
Tror du att det skulle kunna passa dig? Inom vilken
verksamhet i så fall?
Vad blir det kvar av det som kunden betalar?
Tänk dig att du har en egen firma och att kunderna betalar
800 kronor i timmen för dina tjänster, bortsett från moms.
Tänk dig också att du lyckas sälja 800 timmar på ett år.
Sammantaget får du då in 640 000 kronor på ett år.
Vad blir det kvar till dig?
Intäkter
640 000 kr
Kostnader (lokal, tele osv.) – 300 000 kr
Egenavgifter (skatt) – 76 400 kr
Din lön
263 600 kr Skatt
– 62 050 kr
Din nettolön
201 550 kr
© Författarna och Studentlitteratur
= 21 970 kr per månad
= 16 800 kr per månad
Stora företag
0,1 %
Medelstora företag
0,5 %
Enmansföretag
74,7 %
Mikroföretag
21,5 %
Små företag
3,2 %
Källa: Svenskt Näringsliv (Smått om små företag)
Vart femte svenskt företag har mellan 1 och 9
anställda. Bara 5 procent av alla företag i
Sverige har 10 anställda eller fler.
Alla företagare drömmer inte om att bli rika och
bygga eller driva storföretag. De har inte heller
en stark önskan att skapa något nytt eller påver­
ka samhället i stort. Många vill bara tjäna ihop till
sin försörjning, få sköta sig själva och göra något
som de upplever att de är bra på. Företagandet
är ett alternativ till att vara anställd.
Entreprenörer
Entreprenörer är företagare som hittar nya möj­
ligheter och skapar resurser för att utnyttja dem.
Deras företag kan vara små, ibland knappast mer
än en idé, men de har viljan och förmågan att
finna det kapital och de människor som behövs
för att utveckla företaget. Entreprenöriell brukar
man kalla den som har många idéer och också
energi att genomföra dem.
Olika slags företag
Alla företag erbjuder varor eller tjänster som
någon är beredd att betala för. En del säljer
många varor eller tjänster till låga priser, som
möbelföretaget Ikea och flygbolaget Ryanair.
Andra säljer få varor eller tjänster till höga
priser, som klocktillverkaren Rolex eller hotell­
kedjan Hilton.
För att kunna skapa en vinst försöker företagen
tillfredsställa kundernas önskemål och samti­
digt driva verksamheten effektivt. Oavsett hur
stort eller litet ett företag är, så behöver det
åtminstone på lite längre sikt gå med viss vinst.
För egenföretagaren kan det räcka med att kun­
na betala företagets räkningar och få pengar
över till den egna lönen. Storföretaget har an­
dra ambitioner. Varken ägarna eller ledningen
kan acceptera att år efter år bara kunna betala
räkningar och löner. De behöver en lönsamhet
som motiverar den risk de tar genom att driva
företaget och som ger en tillräcklig avkastning
på de pengar som företaget behöver för att
kunna driva och utveckla sin verksamhet.
Små och medelstora företag utgör tillsammans
mer än 99,9 procent av alla svenska företag.
De står för cirka 45 procent av näringslivets
omsättning och har mer än 60 procent av de
anställda. Man brukar tala om SME-företag.
Det står för ”små och medelstora företag”.
Småföretag = har 10–49 anställda och en
årsomsättning under 10 miljoner kronor.
Medelstora företag = har 50–249 anställda
och en årsomsättning under 50 miljoner kronor.
Mikroföretag = har färre än 10 anställda.
Nyföretagandet i Sverige låg under en följd
av år på nivån 35 000 nya företag om året.
Intresset för att starta företag har dock ökat och
de senaste åren har Sverige fått över 50 000 nya
företag om året.
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
Studera vidare?
Att välja yrke är både roligt och svårt eftersom
det finns så många typer av jobb att välja mellan. Hela världen ligger ju öppen.
Det är också svårt att veta vilka yrken som behövs i framtiden. Behovet på arbetsmarknaden kan förändras snabbt. Ena året behövs det
kanske många ekonomer och byggarbetare,
nästa år kan det vara andra yrkesgrupper som
särskilt efterfrågas.
Även om det inte kommer att vara brist på folk
inom alla yrken framöver, kommer det alltid
att behövas alla typer av jobb. Tänk på det när
du ska välja yrkesväg. Oftast är det bättre att
välja yrkesväg utifrån det som man är intresserad av och duktig i, än efter vilka yrken som det
just nu verkar vara brist på.
Arbetsförmedlingens prognos om
arbetsmarknaden
Arbetsförmedlingen gör regelbundet en be­
dömning av den framtida arbetsmarknaden,
som ser ut på följande sätt för 2010-talet:
På många arbetsplatser finns möjlighet till
vidareutbildning, som ibland företaget tillhandahåller. Man kan själv gå utbildning på kvällstid, till exempel på högskolan eller inom olika
studieförbund. På så sätt kan man lära hela livet.
Hur många studerar vidare – och när?
De flesta som går vidare till högskolestudier
gör det före 21 års ålder. År 2008 hade drygt
31 procent av dem som var födda 1987
påbörjat sina studier.
Väljer man att studera vidare betyder det att
man skaffar sig specialkunskap inom något
område, samtidigt som man får avstå några år
från arbetsinkomster. Förhoppningsvis leder
det till att man får det jobb man vill ha och en
lön som blir bättre än vad den hade blivit utan
utbildningen.
Och av dem som var födda 1984 hade nära
40 procent börjat 2008 (drygt hälften av
kvinnorna och 36 procent av männen).
Störst andel som har påbörjat sina studier
kommer från Uppsala, därnäst de som
kommer från Stockholm.
Den statliga högskoleutbildningen i Sverige
är gratis. Men man behöver pengar för de
vanliga levnadskostnaderna, som mat och
hyra. Vanligast är att den studerande utnyttjar det statliga studiemedlet från Centrala
Studiestödsnämnden, CSN. Det består av lån
och bidrag. Beloppet ska täcka levnadskostnader under de veckor som studierna pågår.
Kunskap och kompetens kan man få genom att
studera på folkhögskola, högskola, universitet,
gå en yrkesutbildning och liknande.
Man kan också bygga upp en kompetens genom
att praktiskt utöva ett yrke. Det brukar kallas
för erfarenhetsbaserad kunskap och handlar
ofta om en yrkesskicklighet som man inte alltid kan läsa sig till. Man bygger in intuition och
känsla för hur arbetet ska göras på bästa sätt.
För många räcker inte studiemedlet och de
använder sparade pengar, jobbar vid sidan om
eller får stöd av sina föräldrar eller sambor och
makar. Under sommaren måste man försörja
sig på annat sätt. Studiemedlen är inte beräknade för att täcka de månaderna. Studiemedlen
är inkomstprövade, men man kan ha en hel del
inkomster under en termin innan bidrag och
lån minskar.
Ordboken
Studentexamen avskaffades 1968. Men från och med 2011
kommer elever återigen att få en examen efter väl genom­
förda gymnasiestudier. Det som krävs är 2 500 poäng, varav
2 250 godkända.
Vardagsekonomin som student
Studiemedlen är satta på en nivå så att man ska
klara av att betala för det nödvändigaste, men
också så att skulden inte ska bli för stor för den
enskilde studenten. Antalet veckor man kan
få studiemedel är begränsade till att motsvara
sammanlagt högst sex års heltidsstudier. Det
ställs också krav på att den studerande håller
viss studietakt genom att klara ett visst antal
studiepoäng per studieperiod.
Eftersom studiemedlen är begränsade är det
nödvändigt att planera sina utgifter noggrant.
Så här kan en studentbudget se ut.
Vad kostar det?
Många vägar till kunskap
Stora grupper går i pension under 2010talet, men trots detta verkar behovet av
arbetskraft att minska totalt sett. Dock
kommer det att finnas en brist även längre
fram inom vissa yrken. Det gäller till
exem­pel läkare, specialistsjuksköterskor,
gymnasielärare i yrkesämnen, förskollärare,
tandläkare, IT-specialister, maskinbefäl på
fartyg och VVS-montörer.
Oavsett vilket yrke som man väljer är kunskap
och förmågan att använda kunskap viktig. Och
förmågan att tänka självständigt och kreativt är
alltid en tillgång. Det finns olika sätt att skaffa
sig de nödvändiga kunskaperna och färdig­
heterna. För många yrken krävs det att man
studerar vidare efter gymnasiet.
© Författarna och Studentlitteratur
Intuition = en uppfattning som
man skaffar sig genom erfarenhet
och genom att kunna kombinera
kunskap från olika håll. Inte alltid
baserad på fakta.
Kostnaderna för studierna är det studielån som
ska betalas tillbaka och den lön som man har
avstått under tiden. Studerar man under fyra
års tid landar det totala lånet på närmare
250 000 kronor. Återbetalningen ska ske under
normalt 25 års tid. En person som har studerat
i fyra år kan behöva betala nästan 10 000 kronor första året, vilket motsvarar cirka 800 kr
per månad. Årsbeloppet stiger sedan något för
varje år.
Exempel på budget för
högskolestuderande
Kronor per månad
Inkomster
Studielån, 4 veckor
Studiebidrag, 4 veckor
Bostadsbidrag
Disponibel inkomst
5 956
2 720
800
9 476
Utgifter
Rum i korridor
Mat, inkl. kårlunch
Kläder och skor
Hygien, hårvård och hälsa Sport
Studiemateriel m.m.
Övrigt nödvändigt*
Totala utgifter
3 000
2 930
580
500
170
700
920
8 800
Kvar till nöjen, hemresor
och annat
676 kr
*Övrigt nödvändigt innehåller hemförsäk­
ring, olycksfallsförsäkring, busskort, delad
tidning, telefon, förbrukningsvaror och
banktjänster.
Källa: Institutet för Privatekonomi, Swedbank och Sparbankerna.
19
19
Block 5 | Arbeta och studera
Arbeta och studera | Block 5
© Författarna och Studentlitteratur
Det finns alltid utgifter som man kan dra ned
på, men det är inte lätt på alla orter. Boendet
är normalt den största utgiften. Nya studentrum i korridor är dyrare än i exemplet på förra
sidan och gamla kan vara svåra att få tag i.
Att hyra eller köpa en vanlig lägenhet innebär ofta ännu högre kostnad. Att hyra i andra­
hand är mer osäkert, men mycket vanligt.
Ett alternativ kan vara att dela bostad med
kompisar. Bostadsbidrag finns att söka hos
Försäkringskassan. Det är ett inkomstprövat
bidrag, bland annat för dem som är i åldern 18
till 28 år.
19:6 Att bli student
Undersök vad det kostar för dig om du börjar studera
efter gymnasiet.
a) Vad kostar ett studentrum på den ort där du skulle
vilja studera? Finns det några andra alternativ?
b) Hur kan du finansiera dina studier? Hur stort
studiemedel kan du få? Vilka regler gäller för
studielån och studiebidrag? Vilka är fördelarna
med ett sådant lån? Vilka är nackdelarna?
c) Finns det möjlighet till andra bidrag? Till exempel
stipendier? Var kan du hitta uppgifter om det?
Studera utomlands
Under gymnasieåren väljer en del att studera utomlands ett år som utbytesstudent.
Gymnasiestudierna kan man oftast ta upp igen
när man kommit hem. Det kostar rätt mycket
att studera utomlands, även om man slipper
betala till värdfamiljen som man bor hos. Det
är kostnader för resa, försäkring och olika omkostnader samt i vissa fall obligatoriska avgifter för skolgång.
Det finns också möjlighet att studera utanför
Sverige efter gymnasiet. Rörelsefriheten inom
EU innebär att du har rätt att studera var du
vill. Skolan eller högskolan måste dock vara
godkänd av Högskoleverket eller CSN för att
du ska få studiemedel. Många unga väljer att
studera i närliggande länder när de inte kommer in på svenska skolor. Exempelvis är läkarstudier i Ryssland och Polen vanliga. Genom
svenska högskolor finns även möjlighet att
bli utbytesstudent genom olika utbildningsprogram, till exempel Erasmus (European
Community Action Scheme for the Mobility of
University Students).
För högskolestudier utomlands kan man få
svenska studiemedel. Eftersom kostnadsnivån
i en del länder ligger högre än i Sverige, kan
man få större studielån än det ordinarie beloppet för att klara levnadskostnaderna under
studietiden.
Högskoleverket kan ge information om hur
man tidigare har bedömt olika utbildningar
och hur du ska gå tillväga om du vill få en avslutad utländsk utbildning bedömd, så att en
arbets­givare ska kunna veta vilken svensk
examen den motsvarar. Yrkesutbildningar bedöms av berörda myndigheter, till exempel
Socialstyrelsen när det gäller läkare.
19:7 Läs & förstå
Under högskoletiden avstår den som studerar
från arbetsinkomster som den som jobbar istället
får. Vilka motiv kan den enskilde ha för att vilja
studera vidare? Varför är det viktigt för samhället
att människor vill satsa på högskolestudier?
19:8 Analysera & argumentera
Lägsta lönenivåer kan bestämmas på olika sätt
i olika länder, genom lag eller genom avtal. Vad
gäller i Sverige och vilka för- och nackdelar finns
med de olika sätten?
19:9 Utred & utveckla
Skattesatsen på höga löner är högre än på låga.
En del brukar då tala om straffskatt på studier.
Ligger det något i det?
Läs mer på webben
På webben hittar du kompletterande och uppdaterad
fakta till kapitlet.
© Författarna och Studentlitteratur
19