i Östergötland
Information från Smittskydd och vårdhygien
Nr 7, april 2016
Innehåll
 Inledning
 Tio-i-topp av anmälda fall 2015
 Årsstatistik 2015 i tabellformat
- kommentarer för utvalda diagnoser
 Influensa
 Zikavirus
 Nya smittskyddsblad (STI)
 Next Generation Sequencing
 Handhygienens dag 3 maj
Inledning
Organisationsförändring
Under hösten beslutades att verksamheterna
Smittskyddsenheten och Vårdhygien skulle slås
ihop. Smittskydd och vårdhygien bildades 1
januari 2016. Vi är nu ca 20 personer.
Efterfrågan på stöd av både smittskydd och
vårdhygien ökar från vården likväl som från
övriga samhället. En gemensam verksamhet
innebär möjligheter till synergieffekter och
bedöms vara till hjälp för vården som ibland har
svårt att skilja på de tidigare enheternas frågor
och uppdrag.
Smittskydd och vårdhygien har nu fått
tilläggsuppdraget att samordna och följa upp
alla aktiviteter inom VRI (vårdrelaterade infektioner) – området. Målet är att tillsammans med
STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) och vården nå bättre resultat.
Smittskydd Östergötland är en länsövergripande myndighet som planerar, organiserar och
leder länets smittskyddsarbete. Målet är att
motverka spridning av smittsamma sjukdomar
bland människor. Verksamheten regleras av
smittskyddslagen.
Vårdhygien Östergötland är en länsövergripande resurs för sjukhus, vårdcentraler,
folktandvård och kommunal verksamhet som
arbetar med att förebygga vårdrelaterade
infektioner hos patienter/vårdtagare och
vårdpersonal. Målet är att förhindra smittspridning inom vården så att infektionerna blir så få
som möjligt. Med undervisning, rådgivning och
kvalitetssäkring hjälper Vårdhygien vårdens
chefer, medarbetare och studenter att ge
patienter/vårdtagare en god och säker vård.
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 1
Flyktingströmmen
Årets kraftigt ökade migration har föranlett
omprioriteringar av arbetsuppgifter inom många
områden. Smittskyddet har bl a varit engagerat
i arbetet att så många som möjligt skall
genomgå hälsoundersökning för att identifiera
potentiella smittspridande infektioner. I samband med detta ser vi ökande antal personer
med tuberkulos, multiresistenta bakterier,
hepatit B och vissa parasiter. Smittskyddet har
haft ett ökat antal kommunikationsinsatser till
vården och verksamheter utanför vården t.ex.
flyktingboenden, skolor och barnomsorg.
Samverkan med andra samhällsfunktioner sker
via länsstyrelsen, som är sammankallande.
Zikavirus
Larmrapporter redovisar fosterskador under
graviditet orsakat av zikavirus som sprids via
myggor. I detta nummer beskrivs sjukdomen,
situationen och gällande rekommendationer
utifrån den kunskap som finns idag.
Statistiken över anmälningspliktiga sjukdomar
Statistiken från 2015 finns att läsa om via
Smittskydd och vårdhygiens hemsida. I detta
nummer kommenteras endast de diagnoser
som på något sett ”sticker ut”.
Nytt om Smitta
Roligt att du läser Nytt om Smitta. I detta
nummer finns även en artikel från Klinisk
mikrobiologi som handlar om New Generation
Sequencing.
Tio-i-topp av anmälda fall 2015
2015 (2014)
Diagnos
Antal fall 2015
1 (1)
Klamydia
1528
2 (2)
3 (3)
4 (5)
5 (4)
6 (7)
7 (9)
8 (6)
9
10 (8)
Campylobacter
ESBL
MRSA
Salmonella
Hepatit C
Giardia
Hepatit B
Cryptosporidiuminfektion
Pneumokockinfektion (invasiv)
413
270
133
110
96
73
70
56
55
Tabellen ser ut ungefär som tidigare år med
undantag för uppseglaren cryptosporidium. Den
troligaste anledningen till ökningen är att Klinisk
Mikrobiologi sedan juni 2015 använder en ny
PCR-diagnostik för påvisande av tarmparasiter i
avföring. Tidigare behövde ansvarig läkare
fråga efter just cryptosporidium i remissen till
laboratoriet men nu tas cryptosporidium som
del av ett analyspaket vid misstanke om
tarmsmitta.
Cryptosporidium är ett så kallat urdjur, protozo.
Cryptosporidium måste ha en värd (människa eller annat
djur) att föröka sig i. Ingen förökning sker fritt i miljön.
Människa, nötboskap (särskilt kalvar), lamm och andra djur
kan vara reservoarer. Smittämnet utsöndras i så kallad
oocystform med avföringen och smitta sker framför allt via
fekalt förorenat vatten eller via födoämnen. Smitta från
person till person genom direkt och/eller indirekt kontakt
kan också förekomma. (Källa: Folkhälsomyndigheten)
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 2
Årsstatistik 2015 i tabellformat
Diagnoser
2015
37
Atypiska mykobakterier
28
Betahemolyserande grp A streptokocker (GAS) (invasiv
infektion)
0
Botulism
2
Brucellos
413
Campylobacter
56
Cryptosporidium (infektion med)
6
Denguefeber
0
Difteri
1
Echinokockinfektion
51
EHEC (Enterohemorragisk E coli)
0
Entamöba histolytica
270
ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamase)
1
ESBL-carba (anmälningspliktig sedan 2012)
0
Fågelinfluensa (H5N1)
73
Giardia
34
Gonorré
0
Gula febern
15
Hiv
0
HTLV I el II (infektion med)
7
Haemophilus influenzae (invasiv infektion)
0
Harpest (Tularemi)
2
Hepatit A
70
Hepatit B
96
Hepatit C
5
Hepatit D
0
Hepatit E
*
Influensa A(H1N1)pdm09
27
Influensa A
0
Influensa B
18
Kikhosta
1528
Klamydiainfektion
0
Kolera
3
Legionellainfektion
0
Leptospirainfektion
4
Listeriainfektion
5
Malaria
3
Meningokockinfektion (invasiv infektion)
133
MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) (infektion med)
0
Mjältbrand
3
Mässling
0
Papegojsjuka
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 3
(2014)
40
11
0
0
329
2
5
0
0
23
1
241
2
0
46
36
0
7
0
9
0
4
93
69
3
0
*
45
1585
0
4
0
4
11
1
94
0
3
0
Paratyfoidfeber
Pest
PNSP (Pneumokocker med nedsatt känslighet för PcG)
Pneumokockinfektion (invasiv infektion)
Polio
Påssjuka
Q-feber
Rabies
Röda hund
Salmonellainfektion
SARS
Shigellainfektion
Sorkfeber (Nephropathia epidemica)
Stelkramp
Syfilis
TBE (Viral meningoencefalit)
Trikinos
Tuberkulos
Tyfoidfeber
VRE (Vancomycinresistenta enterokocker)
Vib
rioinfektion (exkl kolera)
Viral meningoencefalit (utom TBE)
Virala hemorrhagiska febrar
Yersinia
0
0
5
55
0
1
0
0
0
111
0
8
0
0
7
5
0
52
0
0
3
0
0
4
59
0
0
0
0
0
97
0
4
0
2
2
9
0
26
2
7
5
27
0
3
19
0
1
Läs mer om årsstatistiken på Smittskydd Östergötlands hemsida.
Kommentarer till utvalda diagnoser
Campylobacter
Totalt anmäldes 413 fall av campylobacterinfektion i Östergötland 2015, en betydande
ökning jämfört med 2014 (329 fall). Andelen
som uppgav att de smittats i Sverige var 54 %
jämfört med 49 % året innan och många av
dessa smittades under årets sista månader.
Vanligtvis rapporteras de flesta inhemska fallen
under sommarmånaderna. Den troligaste anledningen till ökningen av antalet inhemska fall,
som även sågs nationellt, var en ökad förekomst av campylobacter hos kycklingflockar
under samma tid
(källa: Folkhälsomyndigheten).
EHEC
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 4
Det skedde en kraftig ökning av antalet EHECfall 2015 jämfört med hur det sett ut den
senaste 10-årsperioden. I majoriteten av de
inhemska fallen rörde det sig om sporadiska fall
där smittkälla inte kunnat fastställas.
Majoriteten av fallen angav att de smittats i
Sverige, en ökning jämfört med hur det sett ut
de senaste fem åren då ungefär hälften varit
inhemsk smitta.
Till viss del kan ökningen i Östergötland
förklaras av att det sedan den 3 juni 2015 skett
en förändring i diagnostiken. Tidigare behövde
ansvarig läkare fråga efter just EHEC i
remissen till laboratoriet men nu tas EHEC som
del av ett analyspaket vid misstanke om
tarmsmitta. En ökning kunde dock ses redan
innan den nya diagnostiken påbörjades. Vad
ökningen beror på är inte känt.
Vi ser en risk i de senaste årens trend att äta ej
helt genomstekt köttfärs. Det har blivit vanligare
att även hamburgare serveras ”medium-rare”.
EHEC finns på köttets yta. Därför går det bra att
äta helt nötkött, som filé eller entrecote, utan att
det genomstekts, så länge ytan fått en rejäl
upphettning. Men när det gäller malet kött kan
bakterier ha letat sig in i kärnan av köttfärsen.
Hackat och malet kött ska därför genomstekas
ordentligt.
Folkhälsomyndigheten kommenterar i sin statistik för EHEC 2014 att antalet inhemska EHECfall är det högsta rapporterade någonsin. De
skriver att orsaken inte är känd men nämner
ökad medvetenhet om diagnosen och förändringar i provtagningspolicy som tänkbara
förklaringar.
Giardia
Giardiainfektion, orsakas av giardia intestinalis,
är en allmänfarlig sjukdom som är anmälningsoch smittspårningspliktig. Sjukdomen ses
framför allt utomlands och smittspridning sker
oftast via vatten och livsmedel. Kroniskt
bärarskap är vanligt i låginkomstländer.
Inhemsk smittspridning förekommer inom
familjer eller mellan barn på förskolor.
Infektionen behandlas effektiv med antibiotika.
Det har skett en ökning av antalet anmälda fall
av giardiainfektion under 2015, såväl nationellt
som regionalt i Östergötland. Förklaringen till
detta är den ökade flyktingströmmen och det
faktum att provtagning för cystor och maskägg
utförs vid hälsoundersökningar för nyanlända.
Provtagning sker på alla barn under 6 år samt
övriga som uppvisar symtom vid hälsoundersökningstillfället. Laboratorietekniskt så
diagnostiseras giardia med PCR-metod.
Tidigare behövde ansvarig läkare fråga efter
just giardia i remissen till laboratoriet men nu
tas giardia som del av ett analyspaket vid
misstanke om tarmsmitta generellt. Analyspaketet har en högre känslighet än tidigare
metod och det kan också vara en förklaring till
varför man ser en ökning av antalet fall sedan
metoden infördes 2015.
Hepatit C
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 5
Antal hepatit C fall har ökat i länet under de
senaste fem åren och under 2015 anmäldes 96
fall mot 69 året innan. Incidensen fördubblades
både i västra och centrala länsdelen jämfört
med 2014. Vad ökningen beror på är oklart.
Östra länsdelen minskade i incidens men
fortsatte ändå att ha den högsta incidensen i
länet 18,5/100 000 invånare. Ungefär var femte
anmälan (20) kom från Kriminalvården 2015
vilket är en fyrfaldig ökning under de senaste
fem åren.
Hiv
2015 skiljer sig åt från tidigare år på 2000-talet
genom att fler smittats i Sverige och genom att
fler uppgav homosexuell smittväg. De senaste
åren har flertalet anmälda fall varit immigranter
som smittats före ankomst till Sverige. Det är av
stor vikt att hälso- och sjukvården är frikostig
med hiv-provtagning och att personer som
exempelvis vänder sig till en vårdcentral för hivprovtagning inte avvisas. Viktigt är också att ha
hiv i åtanke när personer söker vård med
symtom som kan vara relaterade till hiv.
Meticillinresistenta
gula
stafylokocker
(MRSA)
I Sverige under 2015 anmäldes totalt 3882 nya
fall av MRSA. I Östergötland var antalet nya fall
133. Det är 34 fall fler än föregående år. Det är
andra året i rad som en tydlig ökning har skett.
Fem av 133 bedömdes vara smittade inom
sjukhus/vård och omsorg. Antalet män var 76
och kvinnor 57. I intervallet 0-19 år var andelen
män påfallande större, där den största
differensen mellan könen ses i åldersintervallet
10-19 år. Sannolikt beror det på den ökade
flyktingströmmen, vilken till största delen utgörs
av män. De vanligaste smittländerna som är
angivna i de anmälningar som inkommer till
smittskyddsenheten är Sverige, Irak och Syrien.
Sverige anges som smittland i de fall en person
uppehållit sig i landet under de 6 senaste
månaderna.
Det togs 8240 prover för MRSA i Östergötland,
fördelat på 2568 unika personnummer. Igenomsnitt tas 3,2 prover per patient vid screeningoch smittspårningsodlingar.
Den vanligaste spatypen i Östergötland för
2015 var t304 (18 fall). Denna upptäcktes i
Östergötland första gången 2014. Mellan
åren 2009-2014 har de vanligaste spatyperna varit; t002, t008, t019, t044 samt t437.
Under 2016 har hittills 43 nya fall av
MRSA anmälts. Om trenden håller i
sig så blir prognosen för Östergötland
i år ca 170 fall.
Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är enligt smittskyddslagen en
allmänfarlig sjukdom och skall anmälas till
smittskyddsläkaren. MRSA är också en smittspårningspliktig sjukdom. Smittspårningen kring
MRSA är centraliserad i regionen till infek-
tionskliniken US/ViN och i samarbete med vårdhygien.
Tabeller och diagram är publicerade
Smittskyddsenhetens hemsida, årsstatisk.
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 6
på
Tuberkulos
Under 2015 rapporterades 52 fall av tuberkulos
i Östergötland vilket är en fördubbling jämfört
med 2014 (26 fall). Ökningen är relaterad till det
ökade antalet flyktingar som sökt sig till Sverige
de senaste åren. Nästan alla som insjuknade
var födda i länder med hög tuberkulosincidens
och hade smittats före ankomst till Sverige. I de
få fall där smittan skett i Sverige var
smittspridningen begränsad till den närmaste
familjen. Som vanligt vill vi understryka vikten
av att nyanlända erbjuds och uppmuntras till
hälsoundersökning så fort som möjligt efter
ankomst till Sverige. Den viktigaste åtgärden för
att minska smittspridning är tidig diagnos och
rätt behandling.
Fördelning av multiresistenta bakterier samt
anmälningspliktiga tarmsmittor
Tabellerna nedanför visar fördelningen av
multiresistenta bakterier samt anmälningspliktiga tarmsmittor de senaste åren i
Östergötlands län.
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 7
Influensa
Säsongens vaccinationskampanj och
vaccinationstäckning
Vaccinationskampanjen startade den tredje
november 2015. Vykort skickades ut för andra
säsongen i rad till alla personer som var 65 år
och äldre för att försöka nå det uppsatta målet
60 % vaccinationstäckning. För varje år krävs
en större arbetsinsats för att nå samma
vaccinationstäckning på grund av att antalet
personer som är 65 år och äldre ökar för varje
säsong, se figur. Under den senaste
tioårsperioden har åldersgruppen ökat med
cirka 16 000 personer.
I slutet av februari var 53 % av personer 65 år
och äldre vaccinerade, se figur, något högre än
riksgenomsnittets 47 %. Vid mätningen har sju
av 43 vårdcentraler nått årets mål, varav en
även WHO:s mål på 75 % vaccinationstäckning. Glädjande är också att mer än hälften
av vårdcentralerna förbättrat sitt resultat sedan
förra säsongen. Det finns förbättringar att
arbeta med eftersom variationen är stor mellan
vårdcentralernas vaccinationstäckning från
cirka 40 % till 78 %.
Ändring av anmälningsplikten
Den 1 december 2015 ändrades anmälningsplikten av influensa. Anmälningsplikten av
sjukhusvårdade A(H1N1)pdm09 fall togs bort
och all influensa A och B anmäls men enbart
från laboratorierna. Det innebär att smittskyddsenheten saknar information om fallens
riskgruppstillhörighet, allvarlighetsgrad av infektionen och vaccinationsstatus.
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 8
Utfall och typning
Etthundratrettio fall med influensa har anmälts
från slutet av september 2015 till början av
mars 2016, varav 110 influensa A och 20
influensa B. Majoriteten av influensa A fallen
har typats till influensa A(H1N1)pdm09 (101)
och övriga till influensa A som inte subtypats
(9). Tjugo fall av influensa B har rapporterats,
fyra har typats till influensa B/Viktoria och
övriga fall har inte linjetypats. Säsongens
vaccin innehåller influensa B/Yamagata.
Åldersgrupp
0-9
10-19
20-29
30-39
40-49
50-59
60-69
70-79
80 år eller äldre
Kön och ålder
Av de anmälda fallen var 68 män och 62
kvinnor, åldersfördelning se tabell. Medelåldern
för A(H1N1)pdm09 fallen var 43 år och
influensa A fallen som inte subtypats har en
medelålder på 51 år, för influensa B låg
medelåldern på 44 år. I gruppen anmälda
influensa A som inte subtypats var spridningen
stor, 1–86 år, och medianåldern 63 år är därför
mer rättvisande. Av de 130 anmälda fallen
tillhörde 40 fall (31 %) riskgruppen 65 år och
äldre som rekommenderas vaccination.
Antal
12
21
17
13
18
23
18
8
Om intresse finns att följa influensaläget i
Östergötland under denna och kommande
säsonger publiceras varje vecka en uppdaterad
version på Smittskyddsenhetens hemsida
under nyheter.
Den slutgiltiga mätningen av vaccinationstäckningen kommer att göras i början av maj
men med stor sannolikhet kommer vi inte att nå
säsongens uppsatta mål, 60 % vaccinationstäckning för gruppen 65 år och äldre. Efter den
avslutande mätningen kommer en sammanfattning av säsongen publiceras i en rapport
som skickas till primärvårdschefer och
verksamhetschefer på respektive vårdcentral.
Strax efter att pågående säsong avslutas så
börjar planeringen inför nästa säsong där
berörda parter möts och lägger upp riktlinjer
och insatser för vaccinationskampanjen säsong
2016-2017.
Zikavirus
Sedan 2015 sprids zikavirus (ett flavivirus) av
myggor i Västindien och Central- och
Sydamerika, i områden där viruset och
sjukdomen inte tidigare funnits, vilket lett till ett
 Inkubationstid 3-12 dagar
omfattande utbrott. Sjukdomen har tidigare
orsakat utbrott i Mikronesien och i Polynesien
och finns sedan länge i Sydostasien och Afrika.
För mer information Folkhälsomyndigheten
Geografisk utbredning
 Oftast mild, influensaliknande sjukdom, inga
dödsfall rapporterade
 Diagnostikprover skickas till
Folkhälsomyndigheten
 Ingen specifik behandling, inget vaccin
 Ej anmälningspliktig till smittskyddsläkare
Vektor – myggan
Aedes aegypti
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 9
Kunskapssökandet om zikavirus situationen är
idag pågående och intensiv. Här följer kortfattat
en sammanfattning av var vi tror oss veta idag.
Under 2013-2014 drabbades flera öar i Stilla
havet av tusentals fall av zikavirus infektion.
Rapporter om ökad incidens av förlamningssjukdomen Guillian-Barré visade på ett samband.
Infektionen
nådde
sedan
Sydoch
Centralamerika under 2015. I samband med
detta kom de första rapporterna om en kraftig
ökning av antalet nyfödda barn med microcefali.
Omfattande arbete görs för att fastställa ett
orsakssamband. WHO förklarade 1 februari
2016 zikaepidemin som ett internationellt hot
mot folkhälsan.
Ett par fall av sexuell överförd smitta har
rapporterats. ECDC och Folkhälsomyndigheten
rekommenderar därför att manlig partner som
varit i zikadrabbat område, under 28 dagar efter
utresa därifrån, bör använda kondom vid
sexuell kontakt med kvinnlig partner som är
gravid eller kan bli det.
Med tanke på de allvarliga konsekvenser
microcefali innebär bör gravida kvinnor och
kvinnor som planerar att bli gravida allvarligt
överväga att inte resa till område med
pågående zikavirusspridning. Om resa ändå
måste genomföras är adekvat skydd mot
myggbett av yttersta vikt.
Nya smittskyddsblad (STI)
Klamydia, läkarinformation
Gonorré, läkarinformation
Syfilis, läkarinformation
Klamydia, patientinformation
Gonorré, patientinformation
Syfilis, patientinformation
Next Generation Sequencing
Core facilitet för NGS (Next Generation Sequencing) inom Diagnostikcentrum
Molekylärbiologisk diagnostik har blivit allt
viktigare i klinisk diagnostik och i vården. Den
senaste tidens utveckling inom helgenomsekvensering (Whole Genome Sequencing
(WGS)) och införande av massiv parallel
sekvensering (MPS) av nästa (andra)
generations sekvensering (NGS), förefaller
mycket lovande.
MPS innebär en snabb
sekvensering följd av samtidig (parallell) DNA
sekvensering, varigenom tusentals eller milliontals sekvenser produceras i en enda analys
(Figur 1a).
Fig 1a Massiv Parallel Sekvensering (MPS)
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 10
Fig 1b. Nästa generations sekvensering (NGS) flöde
Snabbheten som uppnås med NGS-DNAsekvensering har gjort det möjligt att erhålla
fullständiga DNA sekvenser, eller hela genom
från flera olika organismer, inklusive hela det
humana genomet, genom från olika djur och
växter samt mikroorganismer.
mikrobiologi and farmakologi.
Trots stora möjligheter med NGS i klinisk
diagnostik har tillämpningen ändå dröjt. Detta
beror på flera tekniska och analytiska
utmaningar, bland annat validering av DNAsekvensinformation samt effektiv hantering av
stora datamängder. Detta har komplicerat
arbetet med att ta fram en kostnadseffektiv
automatiserad arbetsprocess med NGS till ett
molekylärbiologiskt verktyg.
En speciell satsning på NGS startades redan
2014 på klinisk mikrobiologi. Våra hittills vunna
resultat visar att NGS sannolikt inom en nära
framtid kan ersätta delar av vår nuvarande
diagnostik för molekylärbiologisk karaktärisering
av flera oönskade bakterier som MRSA, VRE,
ESBL producerande gramnegativa tarmbakterier,
multiresistenta
Pseudomonas
aruginosa
och
Acinetobacter
baumanii,
Clostridium difficile samt Mycobacterium
tuberculosis. Tillämpning av NGS medför
möjlighet att verifiera artbestämning, karaktärisera mutationer och gener som orsakar
antibiotikaresistens, påvisa plasmider och
virulensfaktorer. Dessutom är NGS ett effektivt
verktyg vid epidemiologisk typning vilket
underlättar smittspårning av oönskade bakterier
både på sjukhus och i samhället.
Som en del i Region Östergötlands,
Laboratoriemedicin i Framtiden (ÖLF) program
inom Diagnostik Centrum (DC), Region
Östergötland, startar från och med den 1
Februari 2016 en core facilitet för NGS inom
klinisk diagnostik.
Målsättningen är att utveckla ett effektivt och
flexibelt NGS arbetsflöde som omfattar NGS
preanalys, sekvensering, bioinformatik och
svarsrutin för klinisk genetik, patologi, kemi,
Core facilitet funktionen kommer att följa
nationella såväl som internationella standarder
när det gäller drift och utveckling av NGS
sekvensering inom klinisk diagnostik.
Artikel skriven av Willem de Leeuw, PhD,
Molekylärbiolog, Klinisk mikrobiologi, US
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 11
Handhygienens dag 3 maj
Vi vill uppmärksamma er på ”Handhygienens
dag” den 3/5. Håll utkik efter aktiviteter i länet!
WHO:s arbete för en god handhygien
Ren vård är säkrare vård (”Clean Care is Safer
Care”) är en kampanj för handhygien i vården
som ett stort antal medlemsländer, däribland
Sverige, stödjer.
Ha en fin vår så återkommer vi med ett nytt nummer efter sommaren.
Smittskydd och vårdhygien
Gasverksgränd 2, 581 85 Linköping
Fax.nr 010-103 70 80
E-post smittskydd: [email protected]
E-post vårdhygien: [email protected]
Telefon, gemensam smittskydd
Telefon, gemensam vårdhygien
010-103 08 64
010-103 10 52
Britt Åkerlind, smittskyddsläkare
Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare/bitr. smittskyddsläkare
Anna Byléhn, enhetschef
Boo Jarhall, smittskyddssjuksköterska
Eva Lundmark, smittskyddssjuksköterska
Lena Svensson, smittskyddssjuksköterska
Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska
Christina Cammerudh, hygiensjuksköterska
Ewa Davidsson, hygiensjuksköterska
Ingrid Ljungström, hygiensjuksköterska
Magnus Burström, hygiensjuksköterska
Susanne Lind, hygiensjuksköterska
Kersti Osmin, stramakoordinator
Maria Nilsson, smittskyddsadministratör
Madeleine Karlsson, administrativ assistent
010-103 73 21
010-104 21 98
010-103 78 06
010-103 70 82
010-103 16 79
010-103 34 97
010-103 94 39
010-103 10 36
010-103 20 19
010-104 23 46
010-103 03 40
010-103 67 56
010-103 03 73
010-103 70 81
010-103 10 38
Nytt om smitta i Östergötland nr 7, april 2016
Sida 12