Psykiatri, Sjukgymnastprogrammet, VT 2009
Välkommen till kursen i Psykiatri!
Sjukgymnastprogrammet, termin 5
Start: Måndag 26 januari
Examination: Fredag 30 januari
Mål: Den studerande skall efter genomgången kurs
1. Ha beredskap att möta individer med psykisk ohälsa och suicidalt beteende
2. Kunna identifiera ätstörning, missbruks- och beroendeproblematik
3. Igenkänna förstämningssyndrom, ångestsyndrom samt psykossjukdom
4. Ha kunskap om samspelet mellan fysisk och psykisk ohälsa
5. Ha övergripande kunskap om metoder för bedömning och behandling av
psykiska störningar
Litteratur
Allgulander, C. Introduktion till klinisk psykiatri. Studentlitteratur 2005; ISBN
9144035381
Behandling av depression. En systematisk litteraturöversikt. Sammanfattning
och slutsatser. SBU, 2003. www.sbu.se
Behandling av ångestsyndrom. En systematisk litteraturöversikt Sammanfattning
och slutsatser. SBU, 2005. www.sbu.se
Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt.
Sammanfattning och slutsatser. SBU, 2006. www.sbu.se
Examination
Kursen examineras muntligt i grupp den 30 januari. Gruppindelning görs första
kursdagen utifrån namnlistan eller befintlig gruppindelning. Examinationen bygger
till stor del på de instuderingsfrågor som bifogas. Varje kursdeltagare kommer att få
redovisa en fråga under ca 3-4 minuter. Förbered dig genom att skriva ner svar på
varje instuderingsfråga och var beredd att diskutera dessa. Examinationen kan också
komma att beröra frågor som inte är bland instuderingsfrågorna. Det är därför bra
att delta vid samtliga föreläsningar och att läsa kurslitteraturen under veckan. För
godkänd kurs krävs aktivt deltagande vid examinationstillfället med godkänt
resultat.
Kursledare och ansvariga
Kursledare/examinator: Mimmie Willebrand
Kontakt: 018-611 52 32, [email protected]
Kursadministratör: Lena Bohlin
Kontakt: 018-611 52 43, [email protected]
1
Psykiatri, Sjukgymnastprogrammet, VT 2009
Instuderingsfrågor i psykiatri
1
Varför ska blivande sjukgymnaster gå en kurs i psykiatri?
2
Ett vanligt förekommande problem är substansberoende. Du misstänker
att en patient på mottagningen har alkoholproblem.
a) Redogör för hur abstinensbesvär yttrar sig.
b) Vilka frågor ställer du till patienten?
3
Din patient medger att han dricker för mycket. Han berättar om problem
som han har på jobbet, att han känner sig ensam, och att han tänkt att
man lika gärna kan ”dricka ihjäl sig”. Du blir förstås bekymrad och
undrar om patienten känner livsleda.
a) Vilka följdfrågor ställer du nu till patienten?
b) Hur hanterar du situationen om patienten medger aktuella
suicidtankar och suicidplaner?
4
Vad utmärker en manisk episod respektive en depressiv episod? Utgå
från de diagnostiska kriterierna och beskriv huvudsymptomen för ovan
nämnda tillstånd.
5
Du arbetar på en vårdcentral och träffar patienten Nils 21 år, som
kommer för att lära sig ett träningsprogram för att stärka
ryggmuskulaturen. Ni har haft kontakt två gånger tidigare och ses nu för
uppföljning efter sex månader. Du tycker inte att Nils är sig lik. Han har
ovårdade kläder och otvättat hår. Han verkar inte lyssna på dig lika bra.
Ibland fastnar han med blicken riktad upp mot taket under en lång stund
och ibland verkar han lyssna efter något ljud. Han säger att han inte gjort
träningen eftersom ”dom andra” har sagt att det inte är bra för honom.
Vilken psykisk sjukdom tror du att Nils har drabbats av? Beskriv de
viktigaste symptomen och den vanligaste behandlingen.
6
Ångest är ett vanligt symptom som förekommer vid ett flertal psykiska
(och somatiska) störningar. Ibland är det ångestsymptomen som är
centrala i problematiken och då talar man om ångestsyndrom.
a) Ett exempel på ångestsyndrom är paniksyndrom. Beskriv hur det
yttrar sig.
b) Ge exempel på hur du som sjukgymnast kan hjälpa patienter som
har ångest.
7
En vanlig diagnos i barn- och ungdomspsykiatrin är ADHD.
a) Vad står ADHD för och vilka är de huvudsakliga diagnostiska
kriterierna?
b) Vad kan du som sjukgymnast göra för barn med ADHD?
2
Psykiatri, Sjukgymnastprogrammet, VT 2009
8
Du arbetar som sjukgymnast på en mottagning där du och en
sjuksköterska har gruppbehandling för yngre kvinnor med
ländryggssmärtor. Ni har ett gediget program med information om mat
och hälsa, konditions-, styrke- och balansövningar och
gruppdiskussioner. Under behandlingens gång märker du att en av
kvinnorna är väldigt träningsmotiverad. Hon ber att få komma tillbaka
efter att gruppaktiviteten är avslutad för att göra ”några extra övningar”.
Patienten är mycket smal och hoppar ofta över lunchen eftersom hon ”vill
komma ut och ta lite luft”. Du tittar i hennes journal och räknar ut hennes
BMI, det var 17.5 när hon skrevs in i behandlingsprogrammet.
a) Du börjar misstänka att patienten lider av en ätstörning – vilken?
Beskriv vad som kännetecknar denna ätstörning.
b) Vilken var hennes vikt då hon skrevs in i programmet? Hon är 170
cm lång.
c) Vilka generella råd skulle du som sjukgymnast vilja ge patienten?
9
Vad är somatoformt syndrom? Beskriv övergripande samt redogör för
somatoformt smärtsyndrom.
10
Enligt SBU:s sammanfattning om långvarig smärta är multimodal
rehabilitering det bästa för patienterna. Det finns dock många
kunskapsluckor. Beskriv en viktig men ännu obesvarad forskningsfråga
inom området långvarig smärta. Hur skulle du välja att studera den
aktuella frågan? Skissa på en forskningsstudie.
11
Kalle är en 25-årig man som söker för smärta i axlar och nacke. Han är
påtagligt spänd och du arbetar fram ett program för att förbättra Kalles
tillstånd. Han är dock ”nervös” i kontakten och när telefonen på
behandlingsrummet ringer så hoppar han högt. Han berättar att han
sedan ett år tillbaka är väldigt lättskrämd av plötsliga ljud och att han
dessutom har svårt att sova pga frekventa mardrömmar. För ett år sedan
blev han rånad på sin plånbok och mobiltelefon. Vilken psykisk störning
kan Kalle ha drabbats av? Beskriv de diagnostiska kriterierna.
12
Vad är professionell hållning?
Beskriv hur du tillämpar detta i mötet med en patient som har kommit till
mottagningen för att få hjälp med ryggsmärtor efter en bilolycka.
Patienten vill bli av med sin smärta och tycker inte att sjukgymnastiken
hjälper. Han vill att du ändrar i träningsprogrammet , trots att du
förklarar att det inte vore bra för ryggen. Patienten vill också ha starkare
smärtstillande mediciner, och blir väldigt arg och upprörd då du hänvisar
till läkaren. Patienten säger att han ska anmäla dig för felaktig
behandling. Du läser i journalen att patienten har diagnosen antisocial
personlighetsstörning.
3
