Sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL
Sex- och samlevnadsundervisning
i gymnasieskolan
Sexualitet, relationer och jämställdhet i de
gymnasiegemensamma ämnena
Beställningsuppgifter:
Fritzes kundservice
106 47 Stockholm
Telefon: 08-690 95 76
Telefax: 08-690 95 50
E-post: [email protected]
Beställningsnr: 13:1330
ISBN: 978-91-7559-035-6
Foto: Anna Molander och Lena Katarina Johansson
Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå
Upplaga: 5 000
Tryck: Danagårds Litho, maj 2013
Sex- och samlevnadsundervisning
i gymnasieskolan
Sexualitet, relationer och jämställdhet i de
gymnasiegemensamma ämnena
Innehåll
7 FÖRORD
9 SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNINGENS RAMAR
9 Sexualundervisning – en spegling av sin tid
9 Handledningar
11 Kvalitetsgranskning 1999
12 Läroplanen och ämnesplanerna i gymnasieskolan 2011
14 Sex- och samlevnadsundervisningens tre sidor
16 Ämnesintegration och ämnesövergripande arbete
17 Sexualitet, relationer och jämställdhet
– en del av skolors likabehandlingsarbete
17 En bredare syn på sex och samlevnad
19 Olika arbets- och förhållningssätt
19 Samtalet
20 Värderingsövningar – att inte kränka
20 Personlig eller privat
21 Att inte moralisera
21 Samarbete mellan elevhälsan och lärare
22 Kollegialt lärande – med externt stöd
23 Några perspektiv på ökad kvalitet
23 Balans mellan ungdoms- och vuxenperspektiv
24 Variation i arbetssätt för att stimulera lärande
24 Balans mellan frisk- och riskperspektiv
24 Styrning och ledning
25 Progression
25 Flickor och pojkar – att inte förstärka skillnader
26 Normkritiskt perspektiv – att inte skapa utanförskap
27 Risk för ett ”vi och dom”
28 Sexualsyn – vad är vetenskap, vad är värderingar?
29 Sexualisering i digitala medier
33 DE GYMNASIEGEMENSAMMA ÄMNENA
33 Begreppen i läroplan och ämnesplaner
34 Ämnesplanernas struktur och stödmaterialets indelning
36 Naturkunskap
48 Svenska
57 Svenska som andraspråk
63 Religionskunskap
73 Samhällskunskap
80 Historia
86 Idrott och hälsa
95 Engelska
101 Matematik
110 ORD OCH BEGREPP
Förord
Det här stödmaterialet handlar om hur lärare kan arbeta med frågor om sexualitet, jämställdhet, relationer, kön och normer i de gymnasiegemensamma ämnena:
engelska, historia, idrott och hälsa, matematik, naturkunskap, religionskunskap,
samhällskunskap, svenska och svenska som andraspråk. Flera lärare har redan
erfarenheter av att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning integrerat i sina
ämnen, medan andra precis har börjat. Det här materialet vänder sig framför allt
till de lärare som ännu inte har så mycket erfarenhet av att arbeta med kunskapsområdet.
Skolverkets förhoppning är att materialet ska vara till stöd och inspiration för
lärare. Stödmaterialet presenterar inga färdiga metoder eller lektionsupplägg utan
ger, bland annat genom citat från ämneslärare, exempel på ingångar till samtal som
rör sexualitet, jämställdhet och relationer och som är kopplade till de olika gymnasiegemensamma ämnena.
Materialet har arbetats fram i nära samarbete med ämneslärare i olika gymnasieskolor. Ett särskilt tack till ämneslärarna Greta Björklund, Simon Ceder,
Stefan Gadd Dahlgren, Tommy Eriksson, Teresa Fernández-Long, Monica Erlandsson
Petersen, Karin Jannert Romée, Elisabeth Svensson och till Katarina Linnarsson. Den
slutliga bearbetningen av texten har gjorts av Tommy Eriksson och Agneta Nilsson.
Stockholm i mars 2013
Tommy Lagergren
Avdelningschef
Agneta Nilsson
Undervisningsråd
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
7
8
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Sex- och
samlevnadsundervisningens ramar
Sexualupplysningen har en relativt lång historia i Sverige. När det gäller själva undervisningen och upplysningen i skolor tog detta alltmer fart under 1900-talet och
sexualundervisning blev obligatoriskt i Sverige redan 1955.1 I dag ingår sexualitet,
relationer, jämställdhet, normer, identitet och andra närliggande begrepp som en
naturlig del i flera ämnesplaner, vilket ger nya förutsättningar för en ämnesintegrerad och lärarledd undervisning inom sex- och samlevnadsområdet.
Sexualundervisning – en spegling av sin tid
Varje decennium har haft sina motiv till sex- och samlevnadsundervisning. Så
fort ett problem har dykt upp med anknytning till sexualitet har röster höjts om
kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen. Det förväntas att denna undervisning ska förebygga problem i samhället alltifrån hiv/aids, klamydia och ett ökat
antal aborter till könsord i språket, sexuell exploatering och hedersrelaterat våld
och förtryck.2
HANDLEDNINGAR
Den första handledningen för folkskolan kom 1945.3 I en skola, präglad av sin tid,
föreslog handledningen detaljerade lektionsförslag där sexuell avhållsamhet framhölls som den riktiga vägen. Handledningen blev kritiserad för sin stränga moralistiska ton och framför allt sin bristande realism. Kritiken var förvånansvärt modern
när man ansåg att det inte var skolans sak att moralisera över hur människor levde
sina liv eller vad som var rätt och vad som var fel. När så handledningen för de
högre årskurserna kom 1949 hade man försökt tona ned den moralistiska tonen
1.
Sexual- och samlevnadsundervisning. Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och
upplysningsarbetet, USSU, SOU 1974:59.
2.
Uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att genomföra jämställdhetsinsatser i skolan, U2006/9049/S.
3.
Handledning i sexualundervisning för lärare i folkskolor, På Kungliga Maj:ts uppdrag utgiven av Kungl.
Skolöverstyrelsen, 1945.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
9
och lyfte fram mer liberala skrivningar, som att sexualiteten har ett värde i sig, inte
enbart kopplad till fortplantning.4
År 1956 kom den första handledningen för den obligatoriska sexualundervisningen.5 En i stort sett likalydande upplaga gavs ut 1969. Ett av skälen till att
sexualundervisningen skulle vara obligatorisk i skolan var att föräldrarna inte
ansågs vara de som bäst kunde ge barnen upplysning.
Handledningen föreskrev detaljerat och utförligt exakt vad läraren skulle göra.
Undervisningen fick uppgiften att vara moralens väktare i en tid som ansågs ha
stora risker; det var dans, jazz, knuttar, raggare och nya idolbilder. Gapet mellan
ungdomars egen verklighet och undervisningens budskap blev stort och följden
blev att ungdomarna såg undervisningen mindre som stöd och mer som något att
frigöra sig från, eftersom deras verklighet förnekades i undervisningen.6
Efter tio års utredning7 kom så en ny handledning 1977.8 Budskapet var då en
friare syn på sexualitet och att kvinnor och män var jämställda. Ett nytt begrepp
kallat samlevnad infördes som en konsekvens av synen att sexualiteten inte längre
var hänvisad till äktenskapet. Begreppet kan också ses som en önskan att uppnå en
samsyn och en harmoni inom ett hett debatterat område. Handledningen var även
denna gång nästan i detalj föreskrivande.
NY LÄROPLAN 1994
Läroplanen för de frivilliga skolformerna9 1994 innehöll mycket få skrivningar
kring sexualitet och samlevnad inom ämnena men läroplanen markerar under
”Rektors ansvar” att det vilar på rektor att ansvara för att denna undervisning
genomförs. För att ge stöd till lärare gav Skolverket 1995 ut materialet Kärlek
4.
Centerwall, Erik, ”Med moralen som styrmedel” och ”Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre
handledningar”, i Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning, Myndigheten för skolutveckling,
2005.
5.
Handledning i sexualundervisning, skriftserie 26. K., Kungliga Skolöverstyrelsen, 1956.
6.
Centerwall, Erik, ”Med moralen som styrmedel” och ”Obligatorisk sexualundervisning – perspektiv på tre
handledningar”, i Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning, Myndigheten för skolutveckling,
2005.
7.
Sexual- och samlevnadsundervisning, Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och
upplysningsarbetet, USSU, SOU 1974:59.
8.
Samlevnadsundervisning, Skolöverstyrelsens handledning, Skolöverstyrelsen, 1977.
9.
1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94,SKOLFS 1994:2 Utbildningsdepartementet, 1994.
10
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
känns! förstår du! I jämförelse med tidigare handledningar blev sexualiteten tydligt
uttalad via ungdomars egna berättelser.10
KVALITETSGRANSKNING 1999
Skolverket genomförde 1999 en kvalitetsgranskning av undervisningen utifrån
ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten av granskningen i åttio skolor fördelades
i tre grupper där skolor som uppfyllde alla kriterier placerades i grupp 1. De
kännetecknades av tydlig styrning av rektor, god elevmedverkan, ett medvetet
genusperspektiv, en variation i arbetssätt och en balans mellan ett friskperspektiv
och riskperspektiv. Grupp 2 hade också en god kvalitet på sin sex- och samlevnadsundervisning men variationen var stor inom en och samma skola. Allt berodde på
vilken lärare eleverna hade och likvärdigheten brast därför. Slutligen hade grupp 3
en undervisning där flera av perspektiven saknades. De gymnasieskolor som enbart
hade enstaka temadagar hamnade i grupp 3. Sex- och samlevnadsundervisningen
blev knuten till enstaka lärare, i de flesta fall enbart en dag på året och utan rektors
styrning och ledning.11
År 2005 följdes tjugo av de åttio granskade skolorna upp via intervjuer med
rektorerna. Syftet var att höra rektors utsagor om skolans sex- och samlevnadsundervisning och om denna hade förflyttats något inom de tre grupperingarna. Fem
år efter granskningen hade flera av gymnasieskolorna löst sin sex- och samlevnadsundervisning genom lokala kurser, ofta kallade livskunskap, där en eller ett par
lärare var engagerade. Men Skolverkets inspektion kritiserade dessa skolor eftersom
frågor om värdegrund, jämställdhet och mänskliga rättigheter inte ska vara knutna
till en särskild kurs utan finnas integrerade inom varje ämne och i all verksamhet
där samtliga lärare och all övrig skolpersonal har ett ansvar. Det blev uppenbart att
rektorerna hade svårt att styra över sex och samlevnad som ett ämnesövergripande
kunskapsområde. Speciellt rektorerna på gymnasiekolorna uttryckte behovet av
att kunskapsområdet borde finnas uttryckt i gymnasieskolans kursplaner (numera
kallade ämnesplaner).12
10. ”Kärlek känns! förstår du”: samtal om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket,
2 uppl., Skolverket, 2000.
11. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex- och
samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Skolverket, 2000.
12. Nilsson, Agneta, ”Jakten på kvalitet”, i Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning, Myndigheten
för skolutveckling, 2005.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
11
LÄROPLANEN OCH ÄMNESPLANERNA I GYMNASIESKOLAN 2011
I läroplanen, under rubriken ”Övergripande mål och riktlinjer”, finns en skrivning
riktad till rektor:
Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans resultat och har, inom givna
ramar, ett särskilt ansvar för att: /…/Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, konsument- och trafikfrågor och riskerna med tobak, alkohol, narkotika
och andra droger.13
I gymnasieskolans ämnesplaner anges ett tydligt centralt innehåll och kunskapsområdet sex och samlevnad har synliggjorts främst med begreppen sexualitet, kön,
relationer och jämställdhet i ämnen som historia, idrott och hälsa, naturkunskap,
samhällskunskap och religionskunskap. När begreppen nu finns medtagna i
några av ämnesplanerna kan eleverna få möjlighet att reflektera utifrån flera olika
perspektiv – såväl historiska, samhälls- och naturvetenskapliga som religions- och
språkvetenskapliga. En undervisning som kan ge elever flera olika infallsvinklar på
frågor om sexualitet, relationer och jämställdhet.
Förutsättningarna för dagens sex- och samlevnadsundervisning befinner sig
långt från den ”sexualupplysning” som började skissas på i slutet av 1800-talet, en
diskussion som framför allt dominerades av den medicinska professionen med ett
problemfokuserat och moraliserande preventionsperspektiv.
FLERA NÄRLIGGANDE BEGREPP I LÄROPLANEN
Läroplanen uttrycker ett antal grundläggande värden som tangerar kunskapsområdet sexualitet och samlevnad. I läroplanen återfinns följande texter:
1. Skolans värdegrund och uppgifter
Grundläggande värden
Skollagen (2012:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till
att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja
elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen >>
13. Förordning om läroplan för gymnasieskolan, SKOLFS 2011:144, Utbildningsdepartementet, 2011.
12
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
>> ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.
Undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Var
och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla.
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och
västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla,
generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen ska vara ickekonfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och
därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
Förståelse och medmänsklighet
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller
uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas
med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
En likvärdig utbildning
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om
vad som är kvinnligt och manligt.14
14. Förordning om läroplan för gymnasieskolan, SKOLFS 2011:144, Utbildningsdepartementet, 2011.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
13
Sex- och samlevnadsundervisningens tre sidor
Sex- och samlevnadsundervisningen kan ses som tre sidor av en triangel, alla
bärande och viktiga:15
Enskilda lektioner,
dagar eller insatser
Sex och
samlevnad
Fånga frågan
i flykten
Ämnesintegrering och
ämnesövergripande arbeten
Basen i arbetet är de olika ämnena och de diskussioner som varje lärare leder inom sitt
ämne. Det ska ge eleverna perspektiv, få dem att se sammanhang, att till exempel se
hur synen på sexualitet har präglat hela samhällen och människors livsmöjligheter. Det
ska också ge eleverna en medvetenhet om de normer och värden som styr oss i dag.
Att lärarna är lämpade för att arbeta
med detta inom sitt ämne konstaterads
redan i den första handledningen från
1956.16
För att sexualundervisningen
skall kunna ingå som ett
naturligt led i skolans undervisning i
övrigt bör pedagoger av facket ha sig
uppgiften ålagd. På en del håll har man
velat hålla före att där överhuvudtaget
möjlighet därtill gives, läkare helst
bör handha undervisningen. Man
torde emellertid kunna utgå ifrån
att lärarna i stort sett genom sina
särskilda pedagogiska förutsättningar
och sin vana att umgås med de unga
är de lämpligaste att handha denna
undervisning. Den kommer då att
organiskt sammansmälta med de
ämnen, inom vilkas ram den bör
meddelas.”
15. Nilsson, Agneta, ”Om sex- och samlevnadsundervisningens kvalitet och ämnesövergripande arbete”, i Ungdomar, sexualitet och relationer, Magnusson, Chris och Häggström-Nordin, Elisabet (red.), Studentlitteratur, 2009.
16. Handledning i sexualundervisning, skriftserie 26. K., Kungliga Skolöverstyrelsen, 1956.
14
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Den andra sidan av triangeln kan vara enskilda lektioner eller dagar, där eleverna
har möjlighet att diskutera olika frågeställningar som hör till sexualupplysningen.
Det kan handla om att ha ett tema om mänskliga rättigheter eller jämställdhet
för att tydligt lyfta dessa frågor. Skolan kan också uppmärksamma World Aids
Day och Internationella kvinnodagen eller kanske rentav ha en egeninitierad
temadag om sexualitet och relationer där eleverna får diskutera frågor som: När
ska kondomen på för att skydda mot klamydia? Vilken koppling finns mellan kön,
identitet och sexualitet? Var går mina egna gränser och hur hör sexualitet och makt
ihop?
I en sådan undervisning kan läraren samarbeta med elevhälsans personal i
upplägg och genomförande, men även ungdomsmottagningen på orten kan ibland
vara med kring vissa moment.
Den tredje sidan är vardagsarbetet i skolan, att fånga frågan i flykten. Det händer
mycket under en skoldag. Självfallet dyker det upp många bra tillfällen när eleverna
är diskussionslystna och vill ha en dialog om existentiella frågor som rör sexualitet,
relationer, svartsjuka, att göra slut och bli ihop. Men mycket annat händer också i
Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen
förbjuder diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling. Förskolan
och skolan är skyldig att agera snabbt
när någon ur personalen får reda på att
ett barn eller en elev känner sig utsatt
för någon form av trakasserier eller
kränkande behandling. Verksamheten
måste utreda vad som hänt och vidta
åtgärder för att förhindra fortsatta
kränkningar. Enligt skollagen måste
personalen också anmäla vad som
hänt till förskolechefen eller rektor,
som i sin tur måste anmäla vidare till
huvudmannen för verksamheten.17
Att ha förmåga att upptäcka utsatthet innebär att våga lyssna,
att ta flickans eller pojkens berät-
telse på allvar och att kunna möta de
svårigheter som eleven tar upp. Att inte
lyssna kan innebära nya kränkningar.18
17. Skollagen, 6 kap. (2010:800).
18. Till rektor: Hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter. Skolverket, 2010.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
15
skolan – kränkningar, hot och ryktesspridning. Företeelser som de vuxna i skolan
behöver ta itu med antingen direkt eller under kommande lektion eller rast.
ÄMNESINTEGRATION OCH ÄMNESÖVERGRIPANDE ARBETE
Att arbeta ämnesintegrerat innebär i detta material att lyfta fram olika perspektiv
på jämställdhet, sexualitet, kön och relationer i ämnesundervisningen. En svensklärare kan till exempel via skönlitteraturen ge eleverna möjlighet att reflektera över
sexualitet, kärlek, jämställdhet och normer. Det kan innebära arbete inom det egna
ämnet eller samarbete med andra svensklärare inom ämneslaget, där de tillsammans lägger upp en plan för hur kunskapsområdet kan gestaltas. I några ämnen
är kunskapsområdet en given del av stoffet genom det centrala innehållet, medan
andra kan behöva integrera det mer medvetet.
Lärarna i ett arbetslag kan också komma överens om att under en viss period
samordna arbetet med sex och samlevnad parallellt i olika ämnen – historieämnet ger
sitt perspektiv, samhällskunskap sitt. Sammantaget får eleverna flera olika perspektiv på kunskapsområdet sexualitet, relationer och jämställdhet. Det är ett arbete
som sker parallellt utan till exempel gemensamma examinationer.
Ett ämnesövergripande arbete innebär inte enbart att sexualitet, jämställdhet och
Sexualkunskap bör i skolan
genomgående behandlas särskilt
inom hembygdskunskap, naturkunskap
och samhällskunskap på lägre stadium och inom biologi med hälsolära,
kristendomskunskap och historia med
samhällslära å högre. Även inom ämnet
barnavård bör sexualundervisning
givas. Med hänvisning till förekomsten
av ämneslärarsystem på högstadiet
kan måhända hävdas, att beträffande
sexualundervisningen lämpligen någon
sorts boskillnad bör införas beträffande
biologi-, kristendoms- och historielärarnas åligganden, så att de förstnämnda
bör inskränka sig till att behandla
uteslutande de medicinska-biologiska
avsnitten, kristendomslärarna de etiska
(-moraliska) och historielärarna de
sociala-ekonomiska. En sådan strikt
uppdelning av uppgifterna är dock
icke möjlig eller lämplig. Varje lärare
med erfarenhet av sexualundervisning
vet, att i den biologiska delen därav
etiska synpunkter måste anläggas och
att man ej heller vid denna biologiska
framställning av stoffet kan utelämna
de sociala-ekonomiska aspekterna”
Handledning för sexualkunskap, 195619
19. Handledning i sexualundervisning, skriftserie 26. K., Kungliga Skolöverstyrelsen, 1956.
16
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
relationer integreras eller behandlas i olika ämnen utan även att arbetslaget gör ett
gemensamt ämnesövergripande projekt inom ämnesområdet som kan diskuteras
utifrån olika perspektiv. Men det kräver både organisation och mycket samarbete
och därmed gemensam tid. Gemensam planering, undervisning och examination
kan vara aktuellt i sådana projekt.
SEXUALITET, RELATIONER OCH JÄMSTÄLLDHET – EN DEL AV SKOLORS
LIKABEHANDLINGSARBETE
Kopplingen mellan likabehandling och arbetet med sexualitet, relationer och jämställdhet finns på många plan. Diskrimineringsgrunderna20 (kön, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet och uttryck, funktionshinder, etnisk tillhörighet, ålder
och religion eller annan trosuppfattning) berörs på olika sätt av detta arbete.
Ofta samverkar olika faktorer och skapar utanförskap på olika nivåer. Sex- och
samlevnadsundervisningen kan i stor utsträckning utgå från att sätta ord på normer, analysera normstrukturer och arbeta för alla människors rätt att vara trygg i
sin identitet. Enligt Skolverkets allmänna råd mot diskriminering och kränkande
behandling bör personal, barn och elever ofta få tillfälle att diskutera normer, attityder och hur man kan främja goda relationer.21
EN BREDARE SYN PÅ SEX OCH SAMLEVNAD
Kunskapsområdet sexualitet och samlevnad har tidigare tolkats relativt snävt och
inte med den bredd som det rymmer.
Läraren i citatet nedan har på sin gymnasieskola bedrivit ett utvecklingsarbete
för att utveckla en ämnesintegrerad sex- och samlevnadsundervisning. Hans erfarenhet är att han inför sina kolleger behövt lyfta bredden i undervisningen och att
denna är så mycket mer än kondomer, gonorré och oönskade graviditeter.
– Att veta vilka symptom klamydia har, hur en abort går till eller hur ett minipiller fungerar är förstås jättebra och bör ingå i undervisningen, men det är
också sådant som eleverna kan läsa sig till när det väl blir aktuellt. Flera lärare hade en bild av vad denna undervisning skulle innehålla, men denna bild
var ofta klinisk och fokus låg på den rena sexualkunskapen. Den är förstås
central, men min översikt innefattade också ett normkritiskt förhållningssätt
20. Diskrimineringslagen 1 kap. 4–5 § (2008:567).
21. Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, 2012, SKOLFS
2012:10.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
17
Jag var
tydlig
med att jag
inte ville att
det skulle vara
happenings
då och då,
jag ville att
de viktiga
värdegrundsfrågorna
skulle in i
den dagliga
verksamheten. Sex och
samlevnad
är inte något
extra som ska
läggas till,
det ingår i det
större värdegrundsarbetet.
Sex- och samlevnadsarbetet
är också ett
bra verktyg för
att konkretisera arbetet
med värdegrund och
likabehandling
i vardagen.
(rektor, gymnasieskola)
i alla ämnen, den tog upp lagstiftningen kring äktenskap, samboskap, diskriminering, smittskydd och hatbrott. Jag tog in synen på familj, relationer,
hbt-frågor, jämställdhetsfrågor, frågor om hedersrelaterad problematik och
annat och kopplade det till allt ifrån bildanalys till litteratursamtal.
Läraren berättar vidare att i en genomgång med respektive arbetslag visade det sig
att flera lärare redan arbetade med dessa frågor på ett eller annat sätt. De var redan
involverade i sex- och samlevnadsundervisningen om än inte på en organiserad
nivå. Historieläraren som berättade om kvinnorna som kämpade för rösträtt och
förändring runt om i Europa på 1800-talet, rättskunskapsläraren som förklarade lagstiftningsprocessen utifrån exemplet den könsneutrala äktenskapsbalken,
idrottsläraren som fick alla att dansa med alla oavsett könsidentitet, samhällskunskapsläraren som pratade om hur hbt-personers rättigheter skiljer sig åt inom EU,
svenskläraren som analyserade Aristofanes Lysistrate eller bildläraren som analyserar
reklambilder ur ett genusperspektiv. De bidrar alla till arbetet med värdegrundsfrågorna och att höja kvaliteten i sex- och samlevnadsundervisningen.
När läraren hade gjort denna genomgång insåg många kollegor att de redan
berörde dessa områden och det blev lättare att ta steget in i en mer samlad satsning på sex och samlevnad och i förlängningen även ämnesövergripande arbeten.
”Murarna revs”, säger han.
– De kliniska frågorna var det fortfarande många som undvek och de frågorna
var på det sättet svårast att lösa i respektive arbetslag. Några fick utbildning i just dessa frågor och var därefter ansvariga att genomföra momentet i
arbetslagets klasser.
Att alla ska känna sig bekväma med att arbeta med de kliniska frågorna i klassrummet är utopiskt, menar denne lärare. Vissa specifika frågor kan lämnas till en
utvald grupp kanske i samverkan med elevhälsan. Dessa måste inte nödvändigtvis
vara biologi- eller naturkunskapslärare. Målet med att utveckla sex- och samlevnadsundervisning var att knyta ihop de olika delarna.
– Vi ville få eleverna att se komplexiteten och omfånget inom kunskapsområdet. När eleverna ser helheten och hur mycket de olika delarna påverkar
varandra – då har skolan lyckats med sitt uppdrag.
18
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Olika arbets- och förhållningssätt
SAMTALET
Många elever bär med sig minnen från samtal som gett dem något i skolan. Men
att leda samtal där ny kunskap skapas i mötet mellan lärare och elever ställer krav
på läraren.
Det är lätt att blanda ihop samtal med diskussion.22 I en diskussion är eleven
en representant för en åsikt. Samtal är mjukare, där ventilerar eleverna sina tankar
för att både lära känna människorna som de samtalar med och komma närmare
sina egna åsikter. Man kan bli oerhört skicklig i att argumentera och att hitta rätt
argument och även att lyssna in andra. Men ett samtal handlar mer om att försöka
förstå och att mötas, vilket inte alltid sker i en diskussion.23
– Om jag undervisar lyssnar de med ett sorts öra, säger en lärare, men om
jag börjar berätta eller vi börjar föra en dialog och pratar med varandra, då
känner de att det är något spännande på gång. Det blir en helt annan ton i
klassrummet.
Att använda samtalet som arbetssätt med eleverna i de olika ämnena kan bana väg
för det viktiga reflekterandet som är en central del av elevens lärande och motivation.24
När elever blir tillfrågade om vad de vill ha mer av i sin sex- och samlevnadsundervisning blir svaret ofta diskussioner och samtal om relationer.25 Eleverna
behöver diskutera olika frågor om sexualitet, ledda av en skicklig lärare, som finns
med som vuxenstöd, diskussionsledare och bollplank. Läraren är inte någon som
lämnar ut privata åsikter och detaljer eller förmanar eleverna om hur eller när de
ska ha sex.
22. ”Min uppgift är att knyta ihop det”– om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande
behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika, Skolverket, 2001.
23. Nilsson, Agneta, ”Samtalet i skolan – om metoder och etik”, i Hela livet. 50 år med sex- och samlevnadsundervisningen, Myndigheten för skolutveckling, 2005.
24. Ibid., 2005.
25. Tikkanen, Ronny Heikki; Abelsson, Jonna och Forsberg, Margareta, Ungkab09 Kunskap, attityder och sexuella
handlingar bland unga, Göteborgs universitet, skriftserien 2011:1.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
19
VÄRDERINGSÖVNINGAR – ATT INTE KRÄNKA
En vanlig metod i undervisning om sexualitet och relationer är värderingsövningar.
Det är en metod som kräver ett tydligt ledarskap, ett tydligt syfte och elever som
är trygga med varandra och med läraren. Vilka åsikter och värderingar förmedlar
ledaren själv och hur förhåller man sig när kränkningar uppstår i gruppen? Som
ledare kan man behöva testa värderingsövningarna tillsammans med elevgruppen.
Att inte förmedla egna åsikter, vare sig med ord eller kroppsspråk, kräver viss övning.26
Värderingsövningar kan leda till bra samtal, ökad förmåga att utrycka åsikter
och motivera sina ståndpunkter men också reflektera kring egna och andras tankar
och attityder. Metoden är emellertid förenad med flera risker på vägen. Det finns
framför allt två kritiska moment i värderingsövningar. En av dessa upptäckte
Skolverket i kvalitetsgranskningen av sex- och samlevnadsundervisningen 1999.27
Gymnasieeleverna hade varit inblandade i en hel del värderingsövningar och de
tyckte det blev för mycket lek och för lite samtal. För flera elever blev det för
mekaniskt och för lite reflektion. En elev sa ”Jag skulle hellre vilja prata med min
spansklärare”, vilket visade på en längtan efter att lugnt sitta ned och samtala med
en vuxen.
Den andra aspekten är att normer kan förstärkas och permanentas i gruppen.
”Att ta ställning”, som ofta värderingsövningar syftar till, kan skapa nya normbildningar och nya så kallade majoritetsmissförstånd. Strukturerna som ligger bakom
normerna synliggörs aldrig och normerna kan på det sättet stabiliseras. Elever
anpassar sig lätt och börjar ofta gissa sig till ”det rätta svaret”, vilket leder till att
elevens inre verklighet och upplevelse kan förnekas.28 I vissa påståenden eller så
kallade ställningstaganden vädras fördomar som kan upplevas kränkande av personer i rummet.
PERSONLIG ELLER PRIVAT
En av svårigheterna med undervisning om sexualitet och relationer i skolan är att
kunna balansera det personliga med det privata. ”Skillnaden mellan det personliga
26. Katz, Olle, ”Värderingsövningar i sex- och samlevnadsundervisningen – en bra metod för lärande?”, i Undervisning i sex och samlevnad – ett idématerial, Göteborgs universitet, 2011.
27. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex- och
samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Skolverket, 2000.
28. Bartholdsson, Åsa, ”På jakt efter rätt inställning: att fostra positiva och reflekterande elever i en svensk skola” i
Skolkulturer, Persson, Anders (red.), Lund, Studentlitteratur, 2003.
20
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
och det privata är att jag aldrig pratar om min senaste relation, men däremot skulle
jag kunna prata om några generella erfarenheter från min första trevande tonårsrelation”, säger en erfaren sexualupplysare.
Elever har i olika sammanhang berättat hur de vridit sig av pinsamhet när någon
lärare ”gått över gränsen”, när hon eller han blivit för privat. Läraren behöver respektera elevens behov av integritet men också visa att läraren själv håller det mesta privat för sig själv och har integritet. Att vara personlig är däremot något annat, något
som lärare behöver vara inom alla ämnen, annars kan lätt eleverna slå dövörat till.29
ATT INTE MORALISERA
Att lyssna till tonåringars berättelser och åsikter, att inte stoppa ett flöde som
påbörjats genom moraliserande kommentarer – det är lättare sagt än gjort. Det
vittnar många lärare om. En lärare säger att ”det finns något i ryggraden som vill
rätta till, som vill fostra, man börjar moralisera och säger i princip till eleven att så
där får du inte tänka”.
Det kan ibland finnas en föreställning om att man som pedagog ska ha de rätta
svaren, vilket kan bli extra känsligt när lärare och elever tillsammans reflekterar
över frågor som rör värdegrund, mänskliga rättigheter, kvinnors och mäns lika
värde, könsmönster, sexualsyn och sexualitet. Att som elev få tid och möjlighet
att utveckla sina tankar och jämföra dessa med vad de andra jämnåriga i gruppen
tänker brukar vara ett sätt att bearbeta och reflektera vad både man själv och andra
sagt.30 Men det är viktigt att som lärare vara tydlig, värna om och försvara allas
integritet och respekt i diskussionerna.
SAMARBETE MELLAN ELEVHÄLSAN OCH LÄRARE
Elevhälsans personal spelar en viktig roll i sex- och samlevnadsundervisningen.
Med utgångspunkt från den tidigare nämnda triangeln är både de specifika lektionerna som rör mer konkret sexualupplysning liksom ”att fånga frågan i flykten”
viktiga delar där elevhälsans kompetens behövs.
Om elevhälsans främjande och förebyggande arbete finns följande inskrivet i
skollagens (2010:800) förarbete:
29. Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning, Myndigheten för skolutveckling, 2005.
30. Ibid., 2005
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
21
I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att
undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer
generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrund som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig
livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning
m.m. Elevhälsan har ett särskilt ansvar för att bevaka att skolan bidrar till att
skapa goda och trygga uppväxtvillkor.
Regeringen föreslår därför att elevhälsan främst ska vara förebyggande
och hälsofrämjande. Detta ligger väl i linje med det hälsofrämjande arbete
som bedrivs i många skolor, och de insatser som tidigare initierats…31
Skolsköterskan och kuratorn bär på mycket kunskap om elevernas upplevelser av
arbetsmiljön i skolan, till exempel om sexuella trakasserier är vanliga liksom om
eleverna förekommer i kränkande situationer på internet. Ett nära samarbete mellan lärare, rektor och elevhälsan gör att den ”tysta” kunskap som finns hos elevhälsans personal kan kanaliseras på ett bra sätt för eleverna. Elevhälsan finns således
med som en viktig del i arbetet även om flera av gymnasieskolans ämnesplaner
ökar kraven på lärarnas roll i sex- och samlevnadsarbetet.
KOLLEGIALT LÄRANDE – MED EXTERNT STÖD
Inom alla ämnen och kunskapsområden krävs kompetens och därmed utbildning.
Så även inom undervisningen om sexualitet, relationer och jämställdhet. Det krävs
en medvetenhet om var man som lärare själv står i olika frågor inom kunskapsområdet. Dessutom ska man kunna föra och leda samtal och använda olika arbetssätt
för att i mötet med eleverna skapa reflektion.
Eftersom området sexualitet, relationer och jämställdhet är tydligt inskrivet i
olika ämnen kommer sex- och samlevnadsundervisningen att vila på fler lärare,
vilket i sin tur kommer att innebära ökat behov av kompetensutveckling. Redan i
kvalitetsgranskningen 1999 såg inspektörerna behovet av fortbildning och föreslog då att skolor skulle utveckla det kollegiala samtalet.32 Kompetensutveckling
innebär inte alltid att ”bli skickad på utbildning” utanför skolan utan lärandet kan
ske på den egna skolan.
31. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet. Regeringens proposition 2005/10:165.
32. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex- och
samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Skolverket, 2000.
22
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Det kollegiala lärandet har i forskning visat sig vara ett av de mest effektiva
instrumenten för fortbildning av lärare. Men det kollegiala lärandet behöver
kombineras med externt handledningsstöd för att kompetensen inom en kollegial
grupp ska kunna lyftas och reflekteras kring på ett djupare sätt. Det kan annars bli
”rundgång” och ingen ny kunskap skapas i gruppen.33
Forskaren John Hattie menar att läraryrket borde kännetecknas av ett kontinuerligt reflekterat och systematiskt kollegialt lärande där skolledares viktigaste uppgift är att skapa ett klimat där lärare kan tala om sin undervisning och där misstag
och fel ses som viktiga lärtillfällen.34 Rektor har – precis som i så många andra skolutvecklingsfrågor – en nyckelposition i det kollegiala lärandet. Det är rektor som
kan bana väg för ett arbetsklimat som präglas av både delaktighet och en öppenhet
gentemot varandra i personalgruppen. Det är svårt för lärare att själva initiera det
kollegiala lärandet och rektor behöver därför driva på och organisera detta.
Några perspektiv på ökad kvalitet
Men vad är då god kvalitet i sex- och samlevnadsundervisningen? Ett antal perspektiv kan uppmärksammas när skolpersonal planerar och följer upp undervisningen. Några av dessa användes i kvalitetsgranskningen 1999, andra har tillkommit senare.35 Ett perspektiv som Skolverket inte lyfte fram i slutet av 1990-talet är
det normkritiska, och det får därför extra utrymme i detta material.
BALANS MELLAN UNGDOMS- OCH VUXENPERSPEKTIV
Enligt gymnasieskolans läroplan och skollagen ska eleverna vara delaktiga och få
inflytande. Elever ska ha inflytande över planering och genomförande samt vara
aktiva i uppföljningen. Undervisningen om sexualitet, relationer och jämställdhet
i de olika ämnena ska därför så långt möjligt göra barn och ungdomar delaktiga
genom att läraren använder arbetssätt som leder till elevmedverkan.
Under tonårstiden är frågor som berör sexualitet, jämställdhet och relationer
ofta centrala för eleverna. Barns och ungas egna perspektiv kan innehålla helt
33. Delredovisning av uppdrag om att stärka undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik, Skolverket, 2011
dnr 2011:643.
34. Hattie, John A. C., Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement, Routledge,
2009.
35 ”Min uppgift är att knyta ihop det”– om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande
behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika, Skolverket, 2001.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
23
andra frågor och funderingar än de vuxnas perspektiv. Funderingarna finns där
och eleverna pratar med varandra om sina tankar och känslor. Många av dem söker
ständigt kunskap inom området och relaterar till andra människors syn på dessa
frågor. Alla som arbetar i skolan behöver fånga upp elevernas tankar och ge dem
möjlighet att lära sig mer om frågorna och framför allt diskutera dessa på ett mer
strukturerat sätt.36 Det är dock viktigt att läraren fördjupar diskussionen och ställer
de kritiska frågorna som eleverna kanske inte alltid ställer.
VARIATION I ARBETSSÄTT FÖR ATT STIMULERA LÄRANDE
I undervisningen finns en rad arbetssätt för att stimulera en diskussion kring sexualitet, könsmönster, jämställdhet och relationer: samtal, dialog, diskussion, debatt,
värderingsövningar, rollspel eller forumspel är några exempel. Skriva, skapa en
utställning, göra en film är exempel på andra metoder. Det är viktigt att variera
arbetssätten för att dynamiken i klassrummet ska kunna öka. Det centrala är att
elever får reflektera och också får utveckla både inflytande och ansvar i lärandet.
BALANS MELLAN FRISK- OCH RISKPERSPEKTIV
Undervisning med fokus på hälsa i skolan har många gånger haft problem
som utgångspunkt.37 Även om detta stödmaterial handlar om hur sexualitet,
jämställdhet och relationer tas upp i olika ämnen finns även här möjlighet att välja
teman utifrån antingen ett riskperspektiv eller ett friskperspektiv. Det är ofta lättare
att tala om vad vi är ”emot”, vad vi vill förhindra, t.ex. sexuellt våld, kränkningar,
hedersrelaterat våld, tonårsaborter och sexuellt överförbara infektioner, än att tala
om vad vi är ”för”, vad vi vill stärka och stimulera: jämlika relationer, sexuell hälsa
vänskap, självkänsla, ett gott skolklimat, handlingskompetens etc.
STYRNING OCH LEDNING
Om skolans värdegrundsarbete ska kunna landa hos eleverna på ett likvärdigt
sätt krävs styrning från rektors sida. För att öka kvaliteten på sex- och
samlevnadsundervisningen bör rektor följa upp och utvärdera undervisning
regelbundet.38 Rektor behöver se till att personalen är involverad i utvärdering och
36. ”Kärlek känns! förstår du”: samtal om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket, 2.
uppl., Skolverket, 2000.
37. Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller hälsorisk? Skolverket, 1996.
38. ”Min uppgift är att knyta ihop det” – om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande
behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika, Skolverket, 2001.
24
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
utveckling av undervisningen. Det kan handla om vilka metoder och arbetssätt som
används, hur man dokumenterar sitt arbete eller vilken fortbildning som behövs.39
PROGRESSION
Man kan skapa möjligheter att diskutera frågor om identitet, genus och sexualsyn
vid flera tillfällen – med erfarenhet, kunskap och nya sociala kontakter förändras
våra perspektiv och diskussionen får nytt bränsle. Men det är inte meningen att
exakt samma saker ska beröras i grundskolans lägre årskurser, i grundskolans högre
årskurser och i gymnasieskolan. Ämnesområdet kan vara detsamma, och det kan
behövas en grundläggande repetition som bas, men sedan behöver fördjupningen
vara tydlig och nya perspektiv föras in. Progression i lärande är centralt, dels i relation till grundskolans undervisning, dels mellan gymnasieskolans årskurser.
När kondom återkommer som information i undervisningen inom
gymnasieskolan kan eleven uppgivet säga att ”Det där har vi redan hört”. Men en
viss repetition blir det alltid och kan också vara bra med tanke på att man i olika
åldrar lyssnar på olika sätt beroende på erfarenheter och tidigare kunskaper. En
progression i lärandet vad gäller sex- och samlevnadsundervisningen finns tydligt
uttryckt i en del ämnen medan den kan vara svårare att se i andra ämnen.
FLICKOR OCH POJKAR – ATT INTE FÖRSTÄRKA SKILLNADER
Ett persepktiv är medvetenheten om genus. I kvalitetsgranskningen 1999 skrev
Skolverket att skolpersonal bör vara försiktig med att kategorisera flickor och
pojkar alltför mycket. Granskningen visade att en alltför stor tonvikt på skillnader
mellan könen ledde till att kvaliteten på sex- och samlevnadsundervisningen brast.
Det som flickor erbjöds, erbjöds inte pojkar och vice versa. Flickor kunde många
gånger ses som offer och pojkar som förövare och i den diskussionen fick de också
möta helt skilda budskap. Eleverna blev på det sättet inte sedda som individer utan
kategoriserades som grupp.40 Det kan också leda till att normer som kopplas till
kön inte blir synliga.
En särskiljning mellan könen förekommer ofta i jämställdhetsdebatten och
präglar också den allmänna diskussionen om flickors och pojkars resultat i skolan.
Fokus på pojkars sämre resultat kan göra att flickor med sämre resultat riskerar att
39. Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet, SKOLFS 2012:98,
Skolverket, 2012.
40. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: Skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex- och
samlevnadsundervisningen: undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, Skolverket, 2000.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
25
Läraren
ska
/…/ se till
att undervisningen till
innehåll och
uppläggning
präglas av ett
jämställdhetsperspektiv”42
inte bli sedda. När exempelvis problem kring psykisk hälsa behandlas är det flickors och pojkars olikheter i välbefinnande som kan leda till att problemet uppmärksammas och blir till ett jämställdhetsproblem.41
Normkritiskt perspektiv – att inte skapa utanförskap
Normkritiskt perspektiv är ett begrepp som använts alltmer under 2000-talet i
litteratur, diskussioner och debatter om framför allt sexualitet och arbete med
likabehandling. Sedan 2006 har elever genom lagstiftning fått ett starkare skydd
mot diskriminering och kränkande behandling.43 Ett sätt att i praktiken arbeta
för att uppnå intentionen med lagstiftningen är att aktivt sätta rådande normer i
fokus – upptäcka, reflektera, analysera – och låta detta förhållningssätt genomsyra
undervisningen.
I en social gemenskap, både i mindre grupper och i samhället i stort, finns det
en mängd oskrivna och ofta outtalade regler och förväntningar. Dessa normer kan
vara bra och nödvändiga och syftar till att hålla ihop gruppen och få den att fungera, men ibland kan också normer vara begränsande och diskriminerande. Normer
förändras ständigt och är ofta tids-, plats- och situationsbundna. De förväntningar
som fanns på människor för 30 år sedan kan se annorlunda ut i dag och de normer
som gäller hemma kan ibland vara annorlunda än de som finns i kompisgruppen, i
idrottslaget eller i formella arbetssammanhang. Individer kan också anpassa sig till
olika normsystem i olika situationer.
Inom området kön, sexualitet och relationer finns flera begränsande normer.
Förväntningarna på människor utifrån kön är tydliga. Klädsel, frisyrer, intressen,
partnerval, studie- och yrkesval, hur en person agerar i olika situationer, vilket ansvar man borde ha i hemmet eller vilken musik man borde gilla – allt kan påverkas
av förväntningar utifrån bland annat uppfattad könstillhörighet. Maskulina egenskaper premieras i många situationer vilket gör att män och maskulinitet generellt
ges högre status och oftare maktpositioner i samhället.
När det gäller sexualitet finns det flera normer som påverkar vårt förhållningssätt.
Det finns förväntningar på med vem, hur ofta, på vilken plats, med hur många och
41. Styrke, Annica och Wiklund, Karin, ”Jämställdhet som bakbinder skolan”, i Pedagogiskt magasin nr 3, 2012.
42. Förordning om läroplan för gymnasieskolan, SKOLFS 2011:144, Utbildningsdepartementet, 2011.
43. 2006–2009 i barn- och elevskyddslagen och från 2009 i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen, 6 kap.
(2010:800).
26
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
på vilket sätt personer ska ha sex. Dessa normer kan vara starka och förväntningarna och handlingsutrymmet skiljer sig åt beroende på till exempel könstillhörighet.44
Heteronormativitet handlar om allt det som bidrar till att en viss sorts heterosexuellt liv framstår som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva45. Det kan
vara lagar, strukturer, förväntningar eller handlingar. I dagligt tal benämns detta
ibland som heteronormen och den reproduceras ständigt på olika sätt i samhället, i
medierna, vardagliga samtal, lagstiftning, vårdkontakter, bemötande i kommersiella
sammanhang etcetera. Normen är så vanlig att den är svår att upptäcka, men den är
förstås kännbar för personer som bryter mot den och tvingas förhålla sig till den.
Viljan att passa in är stark hos människor. Att inte passa in i gängse normer kan
få olika konsekvenser, alltifrån osynliggörande, nedsättande blickar och verbala
kränkningar till utbredd diskriminering och hatbrott. Det är i grunden en fråga
om maktstrukturer och dess olika uttrycksformer.
RISK FÖR ETT ”VI OCH DOM”
Det har tidigare funnits tendenser att skilja till exempel hbt-frågorna46 från den
övriga sex – och samlevnadsundervisningen som då enbart tar upp heterosexuella
relationer.47 I stället för att inkludera hbt i alla moment, och skapa ett tilltal som
inkluderar olika sexuella identiteter, har det skapats speciella tillfällen då frågorna
berörts separat. Detta gör att hbt-frågorna lyfts fram som något avvikande och
något att förhålla sig till. Det grundar sig ofta på en föreställning om att alla elever
i klassrummet är heterosexuella och att man pratar om ”några andra individer”.
Det kan handla om att omgivningen ska förstå, tolerera, acceptera och respektera den individ eller grupp som bryter mot gängse normer. Man brukar kalla det
för ett toleranspedagogiskt förhållningssätt men risken är att det förstärker tankar
om ett ”vi och dom”, en uppdelning mellan de ”normala” och de ”avvikande”48.
Ett sådant förhållningssätt ger lätt den som följer normen en maktposition, ett
tolkningsföreträde som skapar en obalans mellan de som följer och de som bryter
44. Bäckman, Maria, Kön och känsla, Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet, Makadam, 2003.
45. Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer? Natur och kultur, 2006.
46. Frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner.
47. Knöfel Magnusson, Anna, ”När tystnaden tar över.” i Hela livet. 50 år med sex- och samlevnadsundervisningen.
Myndigheten för skolutveckling, 2005.
48. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier,
326:2009. Skolverket, 2009.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
27
Enligt Skolverkets allmänna råd om
arbetet mot
diskriminering
och kränkande behandling
är det viktigt
att personalen
får tillfälle att
samtala om
diskrimineringsgrunderna och sina
egna normer
och föreställningar. I samtalet kan man
synliggöra
och reflektera
över hur detta
kan påverka
förhållningssättet gentemot eleverna
och den övriga
personalgruppen och i
förlängningen
hela den
pedagogiska
verksamheten.51
mot normerna.49 Den som lever upp till omgivningens förväntningar behöver
sällan reflektera över sin egen position i normsystemet och vilken makt och vilka
fördelar denna position kan ge.
Det går att vända på perspektiven och i stället belysa vilka normer som påverkar
och ibland begränsar våra liv. Det normkritiska arbetet fokuserar på det som tas
för givet och därför sällan ifrågasätts. Fokus flyttas därmed från att förhålla sig till
det avvikande till att belysa och analysera de generella förväntningar som finns på
samhällsmedborgare och lyfta fram de konsekvenser som det kan leda till.50
Inga normer är helt isolerade från andra normer och de påverkar varandra i ett
komplicerat samspel.52 Intersektionalitet är ett samhällsvetenskapligt begrepp som
innebär att man synliggör situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter
för olika maktrelationer.53 En person som uppfattas som kvinna påverkas inte bara
av normer kring kön utan påverkas också av normer kring till exempel sexualitet,
etnicitet och socioekonomisk bakgrund.54 Etnicitet, funktionalitet55, könstillhörighet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, ålder och religion eller annan trosuppfattning är exempel på olika faktorer som samverkar i olika sammanhang och kan
påverka en persons möjligheter, status och makt.
SEXUALSYN – VAD ÄR VETENSKAP, VAD ÄR VÄRDERINGAR?
Vår syn på sexualitet är präglad av samhällets lagar och normer, vilket särskilt blir
tydligt när man läser de olika handledningarna för skolans sexualundervisning, alla
präglade av sin tid.
När Skolverket arrangerade konferenser för gymnasieskolan om sex- och samlevnadsundervisningen 2011–2012 föreläste Hans Olsson om sexualsyn, sakkunnig
i sexualundervisning inom RFSU. Olsson menade att ett samhälles lagar tillsammans med akademisk kunskap utgör en grund för vår syn på sexualitet samtidigt
som alla individer bär på olika värderingar, även om vi utgår från samma teoretiska
bas.
49. Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, 2011.
50. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier,
Skolverket, 2009.
51. Skolverkets allmänna råd. Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, SKOLFS 2012:10, Skolverket,
2012.
52. Nolltolerans mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket, 2011.
53. Elmeroth, Elisabeth (red.), Normkritiska perspektiv – i skolans likabehandlingsarbete, Studentlitteratur, 2012.
54. Hedlin, Maria, Lilla genushäftet 2.0, Linnéuniversitetet, 2010.
55. Ett begrepp som betecknar en persons funktionsförmåga.
28
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
– På samhällsnivå kan det finnas ett synsätt, som skiljer sig från det man
personligen tycker, eller den uppfattning som finns i familjen, fotbollslaget,
församlingen, partiet eller andra sammanhang man är en del av. Sex- och
samlevnadsundervisningen är naturligtvis alltid fylld av värderingar och kan
inte vara annat. Samtidigt behöver man ha lite koll på vad som är vetenskap
och vad som är värderingar. Som lärare behöver man kunna skilja på kunskaper och åsikter, för att inte undervisningen ska bli godtycklig.
Men vad handlar sexualsyn om rent konkret? Det är ju frågor som rymmer mycket
av både samhällets värderingar och normer liksom individernas värderingar.
– Det kanske är så att vi värderar sex med en fast partner annorlunda än sex
med en tillfällig partner. Att vi har idéer om hur många partners vi bör
ha – samtidigt eller över en livsperiod. Ganska ofta är också partners kön
avgörande. Vårt val av partner kan till exempel påverkas av socioekonomisk bakgrund, etnicitet, religiös tillhörighet, ålder, funktionalitet eller om
personen passar in i maskulina och feminina normer. Här finns bland annat
kopplingar till hedersproblematik där familjen kan sätta gränser för valet av
partner beroende på ursprungsland, religion etcetera.
Styrdokumenten har flera skrivningar om sexualitet, kön, relationer, jämställdhet
och normer. Som lärare kan man behöva reflektera kring sin egen sexualsyn och
sina föreställningar innan man sätter igång dessa diskussioner. Forskaren Maria
Hedlin har bland annat visat att lärare oftare kan framföra könsstereotypa uttalanden när de lämnar den formella lärarrollen, till exempel när de blir privata,
improviserar eller är skämtsamma utanför själva undervisningssituationen.56
Om lärarens egen syn på sexualitet går emot den sexualsyn som utgår från lagstiftningen måste alltid läraren förhålla sig till det och vara professionell. Det som
behandlas i skolan ska vara förenligt med bland annat skolans värdegrund, svensk
diskrimineringslagstiftning, svensk abortlag och skolans arbete mot kränkande
behandling.
SEXUALISERING I DIGITALA MEDIER
En förändring som gått mycket snabbt och som kan påverka vår sexualsyn är
användningen av digitala medier. Ungdomsstyrelsen har tagit fram en rapport som
bygger på en studie bland personer i åldrarna 13–25 år och som visar på en viss
sexuell utsatthet på internet för en del ungdomar. Bland skolelever i gymnasiets år
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
29
3 uppgav drygt fyra procent att de hade lagt ut eller skickat sexuella bilder av sig
själva på internet eller via mobiltelefon de senaste tolv månaderna och det fanns
inga skillnader mellan flickor och pojkar. Bland eleverna hade också tolv procent
av de manliga och sexton procent av de kvinnliga eleverna någon gång blottat sig
via en webbkamera. En del av dessa ungdomar känner sig inte utsatta utan är fullt
medvetna om vad de gör och gör aktiva val, medan andra utsätts för kränkningar
och det ger oönskade följder. Det framkom tydliga skillnader mellan gruppen unga
heterosexuella och unga hbt-personer, där erfarenheter av sexuell exponering är
betydligt större i den senare gruppen. Men rapporten konstaterar också att digitala
medier är viktiga för många ungdomar i relationsskapande och kontakt med
andra. Detta är extra tydligt för hbt-personer.57
Ungdomsstyrelsen lyfter man fram resonemang om sexualiseringen av det offentliga rummet. I stort sett all kultur som vänder sig till den breda ungdomsgruppen domineras av sexuella koder och symboler: press, musik, reklam, mode etcetera. Författarna till en av artiklarna i rapporten talar om en ”spill over-process”
där porrindustrin tar fler och fler andelar av den populärkulturella marknaden och
blir en mer eller mindre integrerad del av innehållet och bildspråket i medier som
vänder sig till unga.58
56. Hedlin, Maria, Lilla genushäftet 2.0, Linnéuniversitetet, 2010.
57. Se mig. Unga om sex och internet, 2009:9 Ungdomsstyrelsen, 2009.
58. Daneback, Kristians & Månsson, Sven-Axel. ”Kärlek och sexualitet på internet”. I Se mig. Unga om sex och
internet, 2009:9 Ungdomsstyrelsen, 2009.
30
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
De gymnasiegemensamma ämnena
Inledningsvis presenteras tankarna bakom ämnesplanernas konstruktion.
Därefter presenteras de gymnasiegemensamma ämnena, deras koppling
till sexualitet, jämställdhet och relationer liksom det centrala innehållets
möjligheter utifrån ett antal lärarperspektiv. En del citat förekommer där
lärare ger exempel på hur de konkret arbetat. Dessa ska endast ses som
exempel på olika ingångar till att i undervisningen lyfta perspektiv på
kunskapsområdet sexualitet, relationer och jämställdhet. Inom flera av de
programgemensamma ämnena samt i inriktnings- och fördjupningsämnen finns också möjligheter att arbeta med detta kunskapsområde men
det här materialet är avgränsat till de gymnasiegemensamma ämnena.
Texterna som rör de olika ämnena är inte helt likartade i sin struktur.
Begrepp som sexualitet, jämställdhet och relationer finns endast med i en
del av ämnesplanerna. Ämnen som svenska och matematik, där begrepp
som sexualitet och relationer inte förekommer, ger därför inte exempel
på frågeställningar i samma utsträckning som ämnet religionskunskap,
där begreppen kön och sexualitet finns uttryckt både i ämnets syfte och
centrala innehåll.
Begreppen i läroplan och ämnesplaner
Det finns olika begrepp i styrdokumenten med anknytning till kunskapsområdet
sexualitet och samlevnad. I läroplanen finns fortfarande begreppet samlevnad
inskrivet under rektors ansvar59 men i ämnesplanerna är samlevnad formulerat
med ordet relationer. Därför omnämns begreppet samlevnad endast i läroplanen
i anslutning till det tänkta kunskapsområdet. Genus är ett begrepp som inte finns
i ämnesplanerna, däremot förekommer kön och könsmönster samt kvinnligt och
manligt. Även begreppen normer, värden, och etik finns med liksom jämställdhet
59. Förordning om läroplan för gymnasieskolan, SKOLFS 2011:144, Utbildningsdepartementet, 2011.
”Som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn ansvar för skolans
resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: /…/ Eleverna får kunskaper om sex och samlevnad,
konsument- och trafikfrågor och riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.”
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
33
och sexualitet. Begreppet identitet finns uttryckt i till exempel ämnesplanerna för
idrott och hälsa och religionskunskap. I ämnesplanen för naturkunskap finns också
begreppen lust och sexuell hälsa omnämnda.
Andra angränsande begrepp i läroplanen är bland annat mänskliga rättigheter,
likabehandling, egenvärde och integritet.
Ämnesplanernas struktur och stödmaterialets
indelning
För varje ämne finns det en ämnesplan. I ämnesplanen finns dels beskrivningar av
ämnet som helhet, dels beskrivningar av varje kurs. För ämnet som helhet anges
ämnets syfte och vilka kurser som ingår i ämnet. För varje kurs anges centralt
innehåll och kunskapskrav. Syftet är alltid ämnesspecifikt och anger vilka kunskaper eleverna ska få möjlighet att utveckla genom undervisningen. Därför kan syftet
också uttrycka sådant som inte ska betygssättas, till exempel värdegrundsfrågor
och elevens tillit till sin förmåga. Det centrala innehållet anger det innehåll som ska
behandlas i den aktuella kursen. Innehållet finns presenterat i form av en punktlista. Det betyder inte att alla punkter ska väga lika tungt, inte heller att man ska
undervisa om dem i en viss ordning.60
I det här stödmaterialet är texten indelad i två huvudrubriker: a) ämnets koppling
till sexualitet, jämställdhet och relationer där fokus framför allt är på ämnets övergripande karaktär och syfte samt b) det centrala innehållets möjligheter. Till ämnets
centrala innehåll finns exempel från lärare för att ge inspiration till olika ingångar
som rör sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer.
60. Gymnasieskola 2011, Skolverket (s. 48–51), 2011.
34
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
KA
S
N
U
K
R
U
T
A
N
P
Naturkunskap
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Ämnet naturkunskap är tvärvetenskapligt och har växt fram i skärningspunkten
mellan naturvetenskapen och samhällsvetenskapen. Ämnet har en tydlig samhällsinriktning i ämnesplanen och nästan alla elever läser grundkursen på gymnasieskolans nationella program. I ämnets syfte beskrivs grunden i undervisningen på
följande sätt.
Undervisningen i ämnet naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar
kunskaper i naturvetenskap samt förmåga att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som har ett naturvetenskapligt innehåll. Den ska leda till att
eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situationer och för att göra personliga val och ställningstaganden.61
Undervisningen i ämnet naturkunskap ska utveckla elevernas förmåga att ta ställning när val ska göras och beslut ska fattas.
Ämnesplanens första mål betonar att eleven ska utveckla förmåga att göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ. Handlingskompetens är ett
begrepp som förekommer i den internationella debatten om medborgarbildning.
Framför allt har det diskuterats och använts i anslutning till undervisning kring
framtidsfrågor och hållbar utveckling. Handlingskompetens innebär att eleven
ser sin egen roll i aktuella samhällsfrågor eller större skeenden i samhället som till
exempel knyter an till naturvetenskap. Utifrån insikten om sin egen roll kan eleven
formulera förslag till förändring och på så sätt delta i och påverka samhällsfrågor.
Det centrala innehållet i ämnets samtliga kurser utgår från aktuella områden av
tvärvetenskaplig karaktär med problemställningar som anknyter till naturvetenskap där eleverna får möjlighet att diskutera och argumentera.62
Att ha handlingskompetens i en vardagsnära situation, en förmåga att till exempel skydda sig mot sexuellt överförbara infektioner eller mot en oönskad graviditet, är något av en nyckelfråga i arbetet för att främja ungdomars sexuella hälsa.
61. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Naturkunskap. SKOLFS 2010:261, Utbildningsdepartementet, 2010.
62. Se pdf på http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/nak.
36
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Socialstyrelsen har vid genomgångar av flera hundra insatser för förbättrad sexuell
hälsa konstaterat att skolan är den primära arenan för detta arbete.63 Hela skolan
bär därmed ett samhällsansvar och många ämnen är på olika sätt inblandade. Det
är inom biologi i grundskolan och naturkunskap i gymnasieskolan som eleverna
oftast kommer i kontakt med ämnesintegrerad kunskap om säkrare sex och sexuell
hälsa.
Ämnesplanen tar också upp jämställdhet som utgångspunkt för en diskussion
om hållbar utveckling ur både ett lokalt och ett globalt perspektiv. Hållbar utveckling är ett brett begrepp som innefattar inte bara ekologiska perspektiv utan också
sociala och ekonomiska. Frågeställningar ska alltså belysas ur alla dessa perspektiv,
även om fokus i ämnet naturkunskap ligger på det ekologiska perspektivet.64
Begreppet växelverkan omnämns i ämnesplanen för att visa på interaktionen
mellan olika faktorer. Människans sexualitet, lust och relationer kan illustreras med
såväl samspelet i kroppens hormonella system och attraktion mellan människor,
som utifrån sociala och kulturella faktorer i omgivningen. Alla nivåerna bidrar till
att beskriva en helhetsbild av människans sexualitet.65
Personliga värderingar, etiska och moraliska ställningstaganden, samhällets normer, sociala förväntningar och traditionella könsmönster påverkar hur individen
och partnern agerar i en relation eller en sexuell situation. Kroppen och hormonerna agerar inte på egen hand. Lust, kärlek, normer och sexualitet verkar i ett
komplext samspel.
En annan aspekt av växelverkan kan beröra sexuellt överförbara virus- och
bakterieinfektioner. Överföring och spridning av sexuellt överförbara infektioner
(STI) är till exempel beroende av smittoämnen, graden av smittsamhet, kroppens
mottaglighet och den övriga hälsan. Att bära på en STI ökar generellt mottagligheten för andra STI. Sexuella mönster, sexualpraktik, testning, behandling och öppenhet kring infektioner omgärdas också av normer och förväntningar. Bristande
kunskap, föreställningar och stigmatisering kan påverka människors sätt att se på
sexuell hälsa och riskbeteende och det kan påverka deras agerande.
Ämnesplanen betonar även ett kritiskt förhållningssätt som en del i en medborgarbildning. Ämnet ska ge eleven redskap till att vara kritisk till resonemang som
förs om naturvetenskapliga frågor. Ett kritiskt förhållningssätt innebär bland annat
63. Nationell handlingsplan för klamydiaprevention. Med fokus på ungdomar och unga vuxna 2009–2014, Socialstyrelsen, 2009.
64. Se pdf på http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/nak.
65. Se pdf på http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/nak.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
37
att kräva att påståenden är underbyggda med fakta och med hållbar argumentation. Det innebär också att se hur fakta kan vara knutna till specifika värderingar.66
Det normkritiska förhållningssättet berörs i ämnesplanen eftersom eleverna ska
lära sig att förhålla sig kritiskt till ”normer och budskap”. I ämnesplanen poängteras på två ställen, i anslutning till livsstil och hälsa och sexualitet och relationer, att
eleverna ska få möjlighet att förhålla sig kritiskt till normer och budskap i bland
annat medier. Ibland kan kunskaper i naturvetenskap vara en hjälp till att upplösa felaktiga föreställningar som florerar om till exempel vad som är god livsstil
och hälsa. Ibland kan kritiken riktas mot naturvetenskapen själv och hur den till
exempel har använts för att befästa förutfattade meningar om vad som är rätt och
fel kring sexualitet och relationer.67
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
I det här avsnittet används formuleringarna i kursen naturkunskap 1b, men samma
innehåll och formuleringar finns antingen i kursen 1a1 eller i 1a2.
Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Utifrån detta centrala innehåll är det möjligt att arbeta med diskussioner om till
exempel bistånd, som stöd till kvinnoorganisationer, arbetet med sexuell reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och jämställdhetsarbete. En lärare berättar hur en
diskussion om ett samhälles syn på sexualitet, preventivmedel, jämställdhet mellan
kvinnor och män, och föräldraskap visar på bredden i begreppet hållbar utveckling.
– Den här skrivningen om hållbar utveckling har lett till väldigt bra diskussioner i klassen om effekten på människors hälsa av att kvinnor i världen
utbildas, om betydelsen av rätten till säkra preventivmedel och abort och
hur detta skulle kunna minska den stora mödradödligheten i världen. Vi
har talat om att kvinnor dör i illegala aborter och att männen behöver ta
större ansvar för sin sexualitet, men också att hållbar utveckling också är att
fler män i världen ska ges möjlighet att vara med sina barn och att kvinnor
66. Se pdf på http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/nak.
67. Se pdf på http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/nak.
38
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
ska få utbildning och arbete på samma villkor som män. Hur detta ska gå
till kan eleverna resonera om, om det så handlar om förändrad lagstiftning,
riktat bistånd eller rena utbildningsinsatser. Och viktigast av allt – hur kan
man anlägga ett naturkunskapsperspektiv på dessa stora frågor?
Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
I detta centrala innehåll anges fyra olika ämnesområden som ska finnas med under
kursen – sexualitet, lust, relationer och sexuell hälsa. Dessa områden ska i sin tur
behandlas ur två perspektiv – naturvetenskapligt och normkritiskt. Vad skulle det
kunna innebära?
När det gäller människans sexualitet finns en naturvetenskaplig aspekt som
berör kärlekens och sexualitetens reaktioner i kroppen, biologisk forskning om
sexualitet, reproduktion på olika sätt och i olika relationer68, definitioner av kön,
hormoner samt kroppens byggnad, funktion och eventuell sexuell problematik.
Slidkransen, och myterna kring den så kallade mödomshinnan, kan till exempel
bli aktuell att diskutera. De biologiska kunskaperna om kroppen är viktiga när
man diskuterar kulturella och religiösa aspekter av sexualitet och dess omgivande
ritualer och traditioner.
Det finns i en del samhällen och hos olika grupper både i Sverige och i världen
ett starkt socialt tryck och en kontroll av att en ogift kvinnas ”mödomshinna” är
intakt till bröllopsnatten och att hon efter bröllopet ska visa upp blodet på lakanet. En undersökning visade att var femte elev gjorde kopplingar mellan oskuld,
mödomshinna och kvinnlig värdighet.69 Kunskaperna om slidkransen, och om
myterna kring den så kallade mödomshinnan och eventuella blödningar vid samlagsdebuten, är ett tema som behöver uppmärksammas i undervisningen för både
flickor och pojkar. Det innebär att problematisera dessa begrepp och skilja biologiska fakta från föreställningar som bygger på tradition och hörsägen.
68. Reproduktion handlar om att ägg och spermier ska blandas och att fostret ska växa i en livmoder. Det finns
många sätt att uppnå detta på och undervisningen ska ta upp olika möjligheter utan att värdera eller rangordna.
69. Att möta patienter som söker för oro kring oskuld och heder, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), 2011.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
39
Begreppet mödomshinna brukar man i dag kalla en myt och det ersätts alltmer av orden slidkrans, mödomsring eller hymen, det senare är den medicinska benämningen. ”Mödomshinnan” är egentligen inte en hinna utan en öppning där slidans yttre del övergår i den inre delen av slidan. Öppningen kan
ha en oregelbunden form och öppningens kant kan vara lite veckig eller flikig.
Hur öppningen ser ut skiljer sig åt. Den här öppningen påverkas inte om man
rider, sportar, använder tampong eller gör en gynekologisk undersökning. Inte
heller ett slidsamlag brukar förändra öppningen till den inre delen av slidan.70
Studierna om blödningsfrekvens vid samlagsdebuten är få. De studier
som gjorts visar på att mellan 40 och upp till 80 procent av kvinnorna inte
blöder vid samlagsdebuten. Kravet på blodiga lakan vid bröllopsnatten blir
därmed svårt att leva upp till för de flesta. För att möta dessa krav är uppfinningsrikedomen stor när kvinnan försöker simulera en blödning på bröllopsnatten. Operationer som skapar en tänkt hinna och utförande av oskuldsintyg
förekommer också i Sverige men blir mindre vanligt. Hälso- och sjukvården
försöker lösa en kvinnas oro med framför allt rådgivande samtal.71
”Njutningens anatomi” är ett begrepp som sexualupplysare och lärare ibland använder i samband med diskussioner om vilka av kroppens delar som är aktiva vid
sex. Lust kan i klassrummet behandlas utifrån kroppens funktioner, erogena zoner,
njutning och hormonpåverkan. En lärare berättar följande:
– På vår skola valde vi att göra en utställning för att få svar frågan ”Varför är
sex skönt?”. Eleverna tog upp könsorganens byggnad med fokus på klitoris
och ollonet, lubrikation, erektion, erogena zoner, orgasm och hormoner
som serotonin och oxytocin. Vi fördjupade kunskaperna inom respektive
område, gjorde ett informativt utställningsunderlag och sen fick eleverna
hålla föredrag som skulle koppla ihop de olika delarna till en helhet. Det var
viktigt att de hade med både naturvetenskapliga aspekter och normaspekter
70. Christiansson, Monica och Eriksson, Carola, ”Myten om mödomshinnan. En genusteoretisk betraktelse av
mödomshinnans natur och kultur” i Kropp och genus i medicinen, Hovelius, Birgitta och Johansson, Eva E.,
Studentlitteratur, 2004.
71. Essén, Birgitta, ”Alternativa metoder till kirurgi för flickor som riskerar att utsättas för hedersvåld”, i Hedersrelaterat våld och förtryck: ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården, Cinthio, Hanna (red), Integrations- och
Jämställdhetsenheten, Länsstyrelsen Östergötland [distributör], 2004.
40
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
på innehållet. Vem förväntas till exempel känna lust och njuta av sexualiteten? Är det beroende av kön, etnicitet, ålder, funktionsnedsättning eller
andra saker? Vad ska man göra med sin lust och vad händer om man bryter
mot de förväntade mönstren?
De mer normativa aspekterna på sexualitet kan beröra tankar om heteronormativitet och om att medvetet eller omedvetet bryta mot de förväntningar som finns
på människor. Det skulle också kunna handla om de normer som utgår från vår
könstillhörighet, om hur till exempel kvinnor och män ska förhålla sig till sin sexualitet och sin kropp. Nedan följer några exempel på frågor som lärare kan utgå från
i undervisningen.
• Hur förväntas en tjej vara och hur förväntas en kille vara när det handlar
om sexuella möten?
• Förändras förväntningarna på sexualiteten beroende på till exempel sexuell
läggning, ålder och funktionsnedsättning?
• Vilka förväntningar finns på transpersoners sexualitet?
Samma normkritiska och naturvetenskapliga perspektiv kan anläggas när det gäller relationer genom att beröra såväl kroppsliga aspekter som vad som händer i
kroppen vid närhet, när i livet reproduktion är möjlig och hur sexualiteten påverkar våra relationer. Det kan också handla om förväntningar på vem man ska bli
tillsammans med, hur många partner man har under en viss period eller samtidigt,
hur en familj förväntas se ut eller hur relationer kopplas till kärlek, sexualitet och
välmående. Om tvåsamhetsnormer och heteronormer, funktionella och dysfunktionella relationer, om att bilda familj eller välja bort barn, att inte kunna få barn
och vad som då förväntas. Eleverna är generellt medvetna om de normer som finns
kring sexualitet och relationer och det kan finnas en vilja att diskutera detta på ett
strukturerat sätt i skolan.
När det gäller sexuell hälsa så handlar det om den fysiska hälsan med säkrare
sex, preventivmedel och STI som viktiga komponenter. Hur överförs infektionerna, kan man behandla eller bota dem, är det virus eller bakterier som orsakar
problemen och vad händer i kroppen när en infektion överförs? Vad innebär
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
41
säkrare sex och vilka risker utsätter man sig för i olika situationer? Ur ett inkluderande perspektiv är det nödvändigt att undervisningen speglar flera olika sexuella
praktiker och inte fastnar i heteronormativa antaganden eller att sex bara innefattar
samlag. Alla elever, oavsett könsidentitet, sexuell läggning eller funktionsförmåga,
ska inkluderas i arbetet för att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bra
sätt, känna sig sedda och bekräftade. Detta kan också kopplas till värdegrundarbetet och ett allmänt inkluderande förhållningssätt.
Normer kring sexuell hälsa kan beröra allt från stigmatisering av personer som
bär på sexuellt överförbara infektioner till kondomens vara eller inte vara. I dag
saknas sällan kunskaper hos eleverna om kondomens funktion, men precis som för
befolkningen i stort är det svårt för dem att få till kondomanvändningen i praktiken. Vem förväntas ha med sig en kondom, vem ska ta ansvar för att den används,
vem tar fram den och när? Är kondomen relevant i alla relationer eller är det beroende av partnerval och sexuell praktik? Det är frågor som kan diskuteras samtidigt
som man återigen kan poängtera kondomens dubbla verkan mot spridningen av
infektioner och mot oönskade graviditeter. Det finns också många föreställningar
om vem som kan bära på en infektion eller inte. När sannolikhetstänkande och
stereotyper vägleder människor i sina val kring säkrare sex kan det få konsekvenser,
och det är något som undervisningen kan behöva lyfta.
Undervisning om den psykosexuella hälsan är inte lika lätt att behandla
men hör till diskussionen om den sexuella hälsan som helhet. Att inte passa
in i de förväntningar som finns på kropp och sexualitet kan vara mycket
påfrestande psykiskt. Normer påverkar alla människor och begränsar kanske deras
handlingsutrymme och identitetsutveckling. Den psykiska ohälsan är till exempel
mer omfattande hos hbt-personer än hos de som definierar sig som heterosexuella.72
Andra aspekter är att eleverna också kan påverkas av rädsla för att bli med barn,
att en sexuellt överförbar infektion ska överföras, rädsla för sexuellt våld eller
hedersrelaterad problematik. Det kan röra tankar om att duga som man är, att vara
tillräcklig i sin sexuella prestation eller tankar kring identitet och sexualitet.
En del av undervisningen i naturkunskap rör sexuell hälsa och därmed kommer
frågor om preventivmedel att utgöra en del av innehållet. Eleverna kan vara
trötta på ämnet och känna att det ”är uttjatat”, men några lärare berättar hur
just diskussionen om kondom kan ta extra fart och fördjupas på en lektion för
gymnasieelever om samtalet inriktar sig på själva förhandlingstekniken och de
normer som finns kring kondomanvändandet:
72. Hon Hen Han, 2010:2 Ungdomsstyrelsens skrifter, 2010.
42
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
– Det brukar bli väldigt bra diskussioner. Vi brukar ha samtal och behandla
frågeställningen ”När ska kondomen på?”. Ofta säger vi lärare att det är
viktigt att använda kondom men vi hoppar ofta över reflektionen när kondomen ska på och varför det kan vara svårt att få det att fungera i praktiken.
Om eleverna frågar vilken kondom som är bäst svarar jag alltid att det är
den som kommer till användning. Om eleverna läser en text som illustrerar
en sexuell situation kan de resonera om vad som händer och vad som kan
hända sen, till exempel vad man kan säga till sin partner, hur man kan säga
det och framför allt när man ska säga det. Det finns många förväntningar
som rör kondomanvändning. Vem förväntas ta ansvar för att den kommer fram och på, hur ser man på killar och tjejer som alltid har kondomen
tillgänglig, hur påverkar andra preventivmedel som p-piller, är det skillnad i
problematiken mellan samkönade och olikkönade par och så vidare. Kondomanvändningen kan verkligen problematiseras och diskuteras.
När det gäller sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer går det sällan att
tala om detta i termer av rätt eller fel, bra eller dåligt. I stället är området fyllt av
gråzoner. Diskussioner om vad dessa gråzoner innebär kan vara intressant att låta
eleverna diskutera, bland annat för att öka sin handlingskompetens, som lyfts fram
i ämnesplanen. En lärare berättar:
– Ett sätt är att ge förslag på situationer som kan uppstå som kan ses som
gråzoner. Därefter kan eleverna placeras i grupper och först samtala om
denna gråzon och därefter själva skriva ner en eller flera situationer som
kan uppfattas som gråzoner. Dessa situationer kan antingen läsas upp eller
spelas upp som rollspel inför klassen och därefter diskuteras. Gråzoner kan
vara hur man ska förhålla sig till sexualitet, nakenhet och bilder på internet,
om att säga ja och nej i sexuella situationer, om att diskutera trohet, olika
överenskommelser i förhållanden eller om säkrare sex utifrån risktagande,
lust, normer och ansvar.
En lärare berättar att det finns vissa ämnen som elever nästan alltid intresserar sig
för, ett av dem är olika syn på könsbegreppet – transpersoner, variationer inom
könen och generella diskussioner om hormoner och kromosomers påverkan på
kön och sexualitet.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
43
– I vårt arbetslag har vi använt oss av filmer, som till exempel lyfter fram
transpersoner, som ingång till att sedan gå igenom fakta och diskussioner
om samhällets normer i dessa frågor. Vi har till exempel diskuterat vad kön
är och vilka olika definitioner som finns, hur kroppsidealen och kroppsbyggnaden skiljer sig beroende på kön och resonerat om variationer inom
könen kontra könsöverskridande kroppar. Dessa diskussioner kan illustrera
att vår tvåkönsvärld, vår bild av kvinnor, män och transpersoner är såväl
kulturellt skapad som biologiskt betingad.
Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och
konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald.
Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer,
klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt
kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet.
De etiska aspekterna av naturvetenskapen kan kopplas till kunskapsområdet sex
och samlevnad. Var går den etiska gränsen vid experiment, forskning eller klassificering av olika aspekter av sexualitet och kön? Temat är fullt av olika situationer
som eleverna möter i medierna och i sin vardag. Det kan röra sig om surrogatmödraskap, fosterdiagnostik, informationsplikten vid hivdiagnos, sterilisering av
transpersoner inför könskorrigering etc.
Det kan också handla om etiska aspekter på olika förslag att få ned förekomsten
av STI, alltifrån råd om celibat, hårdare lagstiftning och gratis kondomer till tvångstestning och massvaccinationer. Under den initiala osäkerheten kring hivepidemin
på åttiotalet kom det flera förslag som i dag ter sig mycket kränkande och ytterst
diskriminerande. Tvångstatueringar och internering av hiv-smittade var två förslag
som florerade under denna tid. Etiken och det naturvetenskapliga utforskandet är en
bra källa för intressanta diskussioner med gymnasieelever. En lärare berättar:
– För att ett sådant här tema ska bli konkret och meningsfullt har vi låtit
eleverna ta rollen av statens etisk-medicinska råd. Ett etiskt råd gör utredningar i olika frågor där man behöver erfarna personer som säger vad som
anses vara rätt och fel i olika frågor. Utredningar från ett etiskt råd måste
dock alltid vara faktabaserade och nyanserade. Varje elevgrupp har tilldelats
ett ämne som de ska skriva en etisk rapport om. När jag undervisat i flera
44
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
klasser har jag låtit två grupper som arbetat med samma ämne läsa varandras
rapporter. Varje grupp har sedan presenterat sin genomgång för klassen för
att därefter få kommentarer på sin utredning.
Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt granska ovetenskapligt
grundade påståenden.
När man talar om vetenskapliga metoder och evidens kan det vara värt att notera
vad vetenskapen, i det här fallet den medicinska forskningen, drog för slutsatser
om till exempel onani i slutet av förra århundradet. När man läser om forskarnas
slutsatser om vad onani kunde åstadkomma för sjukdomar hos människan visar
det hur vetenskap kan vara präglad av sin tid, sina normer och sina föreställningar.
Det finns en mängd olika skrönor, myter och vandringssägner om sexualitet.
Undervisningen i naturkunskap kan vara ett forum för att slå hål på några av dessa
skrönor och belägga andra med vetenskapliga fakta. En sådan myt handlar om
”mödomshinnan”, som tidigare berörts. En lärare berättar hur han arbetar med
skrönor och myter utifrån skapandet av olika informationsblad.
– Man kan arbeta fram informationsblad eller affischer som ifrågasätter skrönor och myter och bemöter påståendet med fakta. Här får eleverna möjlighet att arbeta källkritiskt och väga olika källor mot varandra. När materialet
är klart kan det sättas upp lite här och var på skolan, till exempel inne i
biblioteket, hos elevhälsan och på andra ställen där elever rör sig och i lugn
och ro kan läsa frågor och svar.
NÅGRA SKRÖNOR OCH MYTER SOM ELEVERNA KAN ARBETA MED:
Är det sant att man får finnar om man onanerar för mycket?
Är det sant att killar har en starkare sexualdrift än tjejer?
Är det sant att alla tjejer blöder första gången de har sex?
Är den så kallade mödomshinnan verkligen en hinna? >>
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
45
>> Det kan också handla om myter kopplat till sex i naturen:
Är det sant att det bara finns olikkönat parningsbeteende i djurvärlden?
Är det sant att hannar i djurvärlden oftast får en hona för att han är stor och
stark?
Är det sant att människan är den enda art som onanerar eller har sex för
njutningens skull?
Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället,
till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på
miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk
granskning av budskap och normer i medierna.
Utifrån detta centrala innehåll kan människans välbefinnande i förhållande till livsstil behandlas och granskas kritiskt. Lärare skulle kunna resonera med sina elever
om det är svårt för individer att inte låta sig påverkas av allt som ständigt florerar
i medierna – mat- och träningstips, riktlinjer för välbefinnande, stresshantering
och vägar till ett bättre liv. Det kan handla om tips för att få relationer att fungera
bättre, nå sin idealvikt, hitta formen inför strandsäsongen eller att äta rätt för att
snabbt bygga muskler vid träning. Hur påverkas kroppen av vår livsstil och hur
kan man förhålla sig till de normer, ideal och förväntningar som finns på individer
och grupper, deras livsstil och utseende? När den ena dieten avlöser den andra på
löpsedlarna gäller det att kunna granska dessa budskap kritiskt utifrån en naturvetenskaplig grund. Hur påverkas kroppen av viktförändringar? Vilket näringsbehov
har kroppen? Hur kan ämnesomsättningen påverkas av olika faktorer? Vad behöver
kroppen vid hård träning?
Kroppsideal är en central komponent inom området sexualitet och relationer
eftersom många ungdomar precis som vuxna påverkas av de skönhetsideal som
råder. Det kan skapa utanförskap och psykisk ohälsa, dålig självkänsla och dåligt
självförtroende, ätstörningar och träningsberoende samt leda till skönhetsoperationer och missbruk av dopningspreparat. Naturvetenskapen kan här bidra med nya
perspektiv på de normer och ideal som påverkar vår livsstil.
46
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
SV E N S K A
Svenska
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Tankar om kärlek, kön, sexualitet och olika relationer kan komma in som en naturlig del i ämnet svenska. Det är ständigt återkommande teman i litteraturen från
antiken och fram till i dag. Genom litteraturhistorien förändras synen på dessa
frågor och i modern litteratur kan man också se att denna förändring fortsätter.
De stora sexuella revolutionerna i Sverige skedde under 1900-talets senare del
och förändringen under bara de senaste femtio åren kan kittla tanken på hur synen
på sexualitet, jämställdhet och relationer kommer att se ut i framtiden. Abortlagstiftningen, p-pillrens utveckling, diskrimineringslagstiftning, förändringar i
föräldraförsäkringen, avkriminalisering av homosexuella handlingar, sambolagstiftning, partnerskap och senare könsneutralt äktenskap och uppluckrandet av
heteronormen är några exempel. Det är en ständig rörelse kring dessa frågor. Hur
har debatten utvecklats i medierna och har dessa förändringar gett avtryck i litteraturen eller i språket?
I tidningar och övriga medier är tankar om kärlek, sexualitet, jämställdhet och
relationer ofta aktuella ämnen. Det kan handla om nyhetsbevakning av ny lagstiftning, notiser om statistiska undersökningar, krönikor om samhällsförändringar eller en tonårings innersta tankar i bloggform. Inom svenskundervisningen används
ofta underlag från till exempel dagstidningar och innehållet kan styras utifrån det
moment som gruppen arbetar med just då.
I ämnesplanen finns följande syfte för ämnet:
Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur och andra typer av texter samt film och andra medier
som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter,
livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya
tankesätt och öppna för nya perspektiv.73
Att vidga och utveckla sin syn på till exempel relationer, jämställdhet och sexualitet
kan ta tid och behöver också få ta tid. De normer som finns omkring oss är ofta
73. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Svenska. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
48
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
etablerade och svåra att stå emot. Förändringen sker ofta inifrån och genom litteraturläsning och läsning av aktuell sakprosatext kan föreställningar ställas på sin spets
och bidra till utveckling hos eleverna.
Genom att bredda synen på litteraturhistoria och ta in litteratur från olika kulturer och tider kan man också få in fler perspektiv på kärlek, sexualitet, jämställdhet och relationer. Detta kan ge ytterligare reflektioner och större förståelse kring
dessa frågor och också bidra till en igenkänning och stärkt identitet hos de elever
som har erfarenheter av att leva på olika platser, både inom och utanför Sverige.
När det gäller det talade och det skrivna språket, språkets uppbyggnad och våra
olika kommunikationskanaler finns möjligheter att integrera olika sex- och samlevnadsfrågor. I svenska dagstidningar kan man som tidigare nämnts ofta läsa artiklar
som berör jämställdhet, diskriminering, synen på kön och sexualitet, relationer
och kärlek. Dessa artiklar kan användas som underlag i till exempel diskussioner,
debatter, övningar som rör referatteknik eller arbete med texttyper.
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
I ämnesplanen finns följande centrala innehåll:
Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som
gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av
presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning.
Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
Frågor om sexualitet, relationer och jämställdhet kan i anslutning till detta centrala
innehåll integreras i flera olika sammanhang. Skrivningen ovan handlar bara om
form och inte innehåll och läraren har därför tillsammans med eleverna möjlighet att styra innehållet utifrån behov eller intresse. En muntlig presentation skulle
kunna beröra många aspekter inom sex- och samlevnadsområdet: hivspridningen
i världen, analyser av brister i jämställdheten i Sverige, ungdomars attityder till
kondomanvändande, en historisk överblick av synen på äktenskapet i olika tider,
hbt-personers liv och rättigheter i ett historiskt sammanhang, en genomgång av
den svenska diskrimineringslagstiftningen eller en analys av orden sambo, kombo
och särbo.
I litterära sammanhang används ofta noveller, dikter eller romaner som underlag
för en muntlig presentation. En lärare berättar att vid en jämförelse av två noveller
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
49
om otrohet, som till exempel Boccaccios Tofanos hustru (1300-talet) och Hjalmar Söderbergs Pälsen (1800-talet), vid en presentation av romanen 1 000 gånger
starkare av Kristina Herrström eller vid en analys av Emile Zolas Thérèse Raquin
kommer tankar om kärlek, sexualitet, kön och relationer att vävas in och bidra till
elevernas breddade insikter och erfarenheter.
Dessutom kan mottagaranpassningen ytterligare fördjupa uppgifterna. Det
kan handla om hur man bedömer vilka förkunskaper målgruppen kan tänkas ha.
Vilka ord och uttryck passar bäst när man talar med barn, ungdomar, vuxna eller
personer med olika lång erfarenhet av det svenska språket? Det handlar också om
vilka ord som behövs för att kunna prata om kön, sexualitet och relationer och om
det finns ord som passar mer eller mindre bra i olika sammanhang. Kan samma
ord användas i det muntliga anförandet som i det informella samtalet med vänner? Stilnivå och anpassningsförmåga är nycklar till framgång vad gäller muntlig
framställning.
Det centrala innehållet ovan kan stimulera till samarbete med andra ämnen. Så
här säger en lärare:
– När de naturvetenskapliga aspekterna på sexualitet och relationer behandlas
i naturkunskap 1 så kan svenskan knyta an och arbeta med de muntliga
presentationerna. Svenskämnet står för formen och naturkunskapen för
innehållet. Samarbeten med samhällskunskap, religionskunskap, historia
och andra ämnen kan också vara aktuella.
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion.
Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt
som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
Även här lämnas utrymme för att anpassa innehållet till det tema gruppen arbetar
med. Det skulle kunna handla om att skriva texter i olika former om sexualitet,
jämställdhet och relationer. Det kan innefatta allt från att skriva insändare om alla
människors lika värde till att skriva en essä om genusstrukturer i dagens Sverige. Så
här berättar en lärare:
– Eleverna kan skriva krönikor om manlighetens myter, ryktesspridning eller
synen på sex före äktenskapet. En insändare kan beröra lika lön för lika arbete, pridefestivalens syfte eller föräldraledighetens problematik. I essäform
har jag till exempel låtit eleverna skriva om vardagens queerteori, konstru50
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
erade könsroller eller hbt-personers rättigheter. De utredande texterna kan
beröra de sexuella revolutionerna i Sverige, diskrimineringslagstiftningens
framväxt eller de sexuellt överförbara infektionerna. Det finns många
ingångar. Nu är det många andra ämnesområden som också ska klaras av i
svenskans innehåll, men om man vill jobba mycket med dessa frågor under
ett tema så är möjligheterna stora. Den mer reflekterande texttypen kan
komma in vid loggboksskrivande och analys av litteratur.
Man kan även använda internet i undervisningen – hur bygger man upp en webbplats rent textmässigt, vad kännetecknar bloggens språk och hur fattar man sig kort
när man twittrar? Innehållet i bloggar och twitterinlägg berör då och då relationer,
genusstrukturer, sexualitet eller andra identitetsaspekter. Hur uttrycker eleverna sig
i sociala medier och vilken funktion fyller dessa kommunikationskanaler för vår
identitet, våra relationer och vår förmåga att uttrycka oss?
Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text.
Argumentationsteknik och argumenterande text kan beröra olika delar av undervisningen kring sexualitet, jämställdhet och relationer. För att hitta riktigt starka
argument vill ofta eleverna arbeta med frågor som berör dem och som de kan
relatera till. Men det är svårt att konstruera bra argumentationer oavsett ämne och
några lärare påpekar att vad som berör och intresserar eleverna är högst individuellt. För en elev som inte är insatt i kärnkraftsfrågan är kärnkraftens vara eller icke
vara en mycket svår uppgift att argumentera kring, likaså finns det andra elever
som inte är bekväma med att resonera eller argumentera om genusstrukturer i
samhället.
Argumentationsövningarna skulle kunna handla om att argumentera för eller
emot att preventivmedel borde vara gratis för alla, att eleverna ska få mer sex- och
samlevnadsundervisning, att delad föräldraledighet är bra för barnen om man har
två eller fler föräldrar eller att genusstrukturerna behöver förändras för att skapa
lika rättigheter och möjligheter.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
51
Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och
referatteknik. Grundläggande källkritik.
I anslutning till detta centrala innehåll kan man arbeta med till exempel
tidningsartiklar, utdrag ur faktaböcker eller webbtexter som berör kunskapsområdet. Det handlar om att fylla de tekniska delarna med innehåll. Hur
sammanfattar man två artiklar om hiv på bästa sätt? Hur kan man referera till
texten om jämställdhet på ett korrekt sätt? Vilka källor är trovärdiga när det
gäller information om sexuell hälsa och hur presenteras denna information
rent språkligt? Hur kan man bearbeta svåra akademiska texter om till exempel
jämställdhet i samhället och skriva om dem med ett enklare språk?
Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och
kulturer.
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till
exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
Skönlitteraturen är en aldrig sinande källa av skildringar av kärlek, normer, sexualitet, jämställdhet och relationer. Formuleringen i det centrala innehållet ger
möjligheter att diskutera den västerländska litteraturhistoriens framväxt och synen
på författande kvinnor och män genom tiderna. Att problematisera litteraturhistoriens aktörer och till exempel kvinnornas historiskt sett begränsade arena kan vara
en intressant introduktion till ett genusperspektiv på litteraturen. Varför tvingades
till exempel vissa författande kvinnor att använda manliga pseudonymer när de
ville få sina verk publicerade? Förväntar man sig fortfarande att män och kvinnor
ska skriva litteratur inom olika genrer och engagera sig i olika samhällsfrågor? Förekommer det även i dag starka reaktioner när kvinnor tar jämbördig plats i debatten
och driver frågor eller har skillnaderna utjämnats?
Undervisningen i litteraturvetenskap på gymnasiet kan ibland få en västerländsk prägel, men nu signalerar skrivningen ovan att fler kulturella perspektiv ska
inkluderas. När det gäller tankar om kärlek, relationer, sexualitet och kön är det
intressant att sätta sig in i olika samhällens normsystem och föreställningsvärldar.
Den etnocentriska utgångspunkten kan motverkas genom att man belyser olika
sammanhangs och länders generella syn på frågor som rör sexualitet, jämställdhet
och relationer.
52
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Centrala motiv i litteraturen återkommer i alla litteraturepoker – kärlek, sexualitet, passion, svek, relationer, jämställdhet, normbrytare, makt och olika aspekter
på kön. En lärare ger exempel på verk som hon använt:
– När Aristofanes skrev Lysistrate under antiken präglades han av den tidens
syn på sexualitet, jämställdhet och relationer och texten testade gränser
som eleverna än i dag kan förundras över. I Dante Alighieris Divina
Commedia speglas kyrkans syn på synd, i Shakespeares Trettondagsafton sätts
könsmönstren under lupp, i Carl Jonas Love Almqvists Det går an ställs
samboskapet mot äktenskapet vilket orsakade skandal i artonhundratalets
Sverige och Gustave Flaubert anklagades för att hylla otroheten med
sin roman Madame Bovary. Det finns oerhört många titlar på liknande
teman. Ungdomsböcker berör ofta kärlek och relationer och även dessa
för målgruppen anpassade texter kan fungera som underlag för analys och
diskussioner.
Läraren i citatet ovan tycker även att skönlitterära texter kan kompletteras med
teater och film vilket gör det möjligt att göra jämförelser mellan olika medier. En
annan ingång kan vara lyriken vilket den här läraren tar fasta på:
– I lyrikens värld är dessa teman ofta centrala och de som bryter mot gängse
normer har varit många genom historien. Vad vet eleverna om Sapfo och
hennes diktning och varför tror de att Gustav Frödings dikt ”En morgondröm” är skandalomsusad?
Ett område att arbeta med i detta sammanhang kan vara texter som är tonsatta.
– I låttexter finner vi samma innehåll som i andra texter. Musiken är ofta
central i ungdomarnas liv och därför kan detta vara en spännande ingång.
Eleverna kan själva hitta texter om kärlek i den svenska musikhistorien eller
så kan de få översätta engelskspråkig musik till svenska i samarbete med
engelskan. I vårt arbetslag har eleverna fått välja några vanliga bröllopslåtar
och resonera om varför så många väljer just dessa till vigslar. Det blir en
tonsatt diktanalys.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
53
Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger
samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader
mellan formellt och informellt språkbruk och attityder till olika former av
språklig variation.
Innehållet här ska fördjupa kunskaperna om variationer i språket som bland annat
kan bero på föreställningar om kön. Det finns emellertid risker med att diskussioner kring kön och språk kan förstärka föreställningar om maskulinitet och femininitet snarare än att ifrågasätta dessa normstrukturer. Det är lätt att fastna i ett
konstaterande att så här pratar män och så här pratar kvinnor. En lärare fördjupar
detta:
– Eleverna kan göra en analys av sitt eget språk. Hur en person talar kan bero
på flera faktorer: geografiskt område, uppväxtförhållanden och socioekonomisk bakgrund, ålder, annat modersmål än svenska och definitivt kön kan
påverka vårt sätt att tala. När det gäller kön så handlar det då inte om genetisk eller fysisk grund till att vi använder språket på olika sätt utan snarare
det som är socialt inlärt och sammankopplat med genus. Även om det finns
fysiska skillnader i talapparatens byggnad och röstläge så handlar det könsspecifika språket om så mycket mer. Dessutom kan även röstläget vara delvis
inlärt. De förväntningar som finns på pojkar och flickor under uppväxten
präglar också vårt sätt att tala. De normer som gäller för vad pojkar och
flickor förväntas göra påverkar också sättet att uttrycka sig.
”Det finns flera aspekter på det språkliga könet eller könets påverkan på språket”,
säger en annan lärare och tar upp ett antal frågeställningar som de använt på hans
skola. Han berättade att när de för ett par år sedan tog upp språkfrågan hamnade
de i resonemang om manligt och kvinnligt språk och fastnade i det. De började då
formulera ett antal frågeställningar, som öppnade för diskussion på ett helt annat
sätt: Om man antar att människor talar olika beroende på könstillhörighet, vilket
traditionellt har varit ett etablerat perspektiv inom språksociologin, hur har dessa
skillnader i så fall uppkommit? Hur kommer det sig att vissa av dessa mönster och
förväntningar lever kvar? Vad är det som upprätthåller detta?
– Vi har frågat eleverna vad som händer om någon inte lever upp till dessa
förväntningar och vilka konsekvenser det kan få för individen. Det kan till
exempel vara andra saker än kön som påverkar vårt språk och som är vik54
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
tigare för maktsituationen. Det kan vara socioekonomisk bakgrund, ålder,
utbildning, regional färgning eller sättet att prata på situationen mer än just
kön. Vi hade senast en spännande diskussion kring frågeställningen om vårt
sätt att tala förstärker de maktstrukturer som finns i samhället.
Han fortsätter:
– Vi benämner också saker och ting utifrån kön. Många av våra ord och begrepp har en koppling till kön. Mamma – pappa, husse – matte, han – hon
etcetera. Det finns även benämningar som traditionellt kopplas till ett kön
i språket, till exempel brandman, ordningsman, barnmorska, sjuksköterska,
husmor och ombudsman. Orden som sådana kan också bära på föreställningar om den som det berör, till exempel president, chef eller ishockey.
Normerna blir synliga när vi i språket gör tillägg som – kvinnlig brandman,
manlig sjuksköterska, kvinnlig chef och damishockey. Vi har arbetat med
frågor som: Går det att göra språket helt könsneutralt och är det något att
eftersträva? Hur skulle yrkesvalet kunna påverkas av ett könskodat språk?
Påverkas vi av benämningarna och i förlängningen de normer som ligger
bakom dem?
Den här läraren arbetade ofta med eleverna kring språket och dess uttryck. Han
berättar att den senaste terminen kom diskussionen om ordet hen upp i den mediala debatten och eleverna fick diskutera hur ordet kan användas, vilka för- och
nackdelar som finns med ett könsneutralt pronomen som ”hen” och vilka tillvägagångssätt vi har för att förändra språket. Är hen till exempel något som kommer
att etableras i vårt språk och hur skulle detta i så fall ske mest effektivt? Andra
frågor som kom upp i detta sammanhang var hur transpersoner kan inkluderas i
det traditionellt könsuppdelade språkbruket och hur språket i sin kategorisering
kan bli begränsande.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
55
M
SV E N S K A S O
K
ANDR A SPR Å
Svenska som andraspråk
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Mycket av det som finns skrivet i ämnet svenska gäller även svenska som andraspråk. Även i svenska som andraspråk handlar det om att utveckla ett fungerande
språk. Med ett nyanserat språk kan eleverna förfina sin kommunikation och därmed också utveckla sin identitet.
I svenska som andraspråk finns ofta bra förutsättningar att dra paralleller till olika samhällen och deras syn på sexualitet, könsmönster, jämställdhet och relationer.
Eleverna kan ha egna erfarenheter av att ha bott i olika länder och i undervisningen
kan denna resurs lyftas fram och eleverna kan reflektera över likheter och skillnader,
för- och nackdelar mellan olika syn på kön och sexualitet och hur man kan anpassa
sin egen identitet efter det normsystem som gäller. Ämnet ska stödja eleverna i
deras dubbla, ibland tredubbla kulturella och språkliga tillhörighet.
Att resonera om och diskutera frågor som rör jämställdhet, sexualitet och
relationer med en lärare i skolan kan för en del elever kännas främmande. Men
behovet att få reflektera och sätta ord på sina funderingar går inte att ta miste på.
Att undervisa om ”hur det borde vara” kanske inte når lika långt som när eleverna
själva får göra egna insikter genom till exempel litteraturläsning och diskussioner, där eleverna kan få utveckla egna tankar utifrån den värdegrund skolan ska
förmedla. Att vidga och utveckla sin syn på till exempel relationer, könsmönster,
jämställdhet och sexualitet kan ta tid och behöver också få ta tid. Normerna har
ofta starkt fäste. Förändringen sker inifrån och kan ibland vara omskakande när
olika föreställningsvärldar möts. Eleverna kan få verktygen och förutsättningarna
att reflektera över de normer som ibland hjälper och ibland begränsar människor.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
57
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
I ämnesplanen finns följande centrala innehåll:
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare.
Strategier för att förstå och göra sig förstådd i samtal och diskussioner.
Deltagande i samtal och diskussioner, där språk, innehåll och disposition
anpassats till ämne, syfte, situation och mottagare, och där argument
används för att tydliggöra egna åsikter och bemöta andras argument.
Innehållet kan styras utifrån teman som känns relevanta för eleverna och läraren.
Ett anförande, ett samtal eller en diskussion skulle kunna beröra många aspekter
på sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer. Dessutom kan anpassningen till syfte och mottagare ytterligare fördjupa uppgifterna. Hur anpassar man
information, undervisning eller reflektioner till respektive målgrupp? Vilka ord
och uttryck representerar olika stilnivåer? Vilka stilnivåer passar vid samtal med
kompisar, med läkaren eller med femåringen? Eleven behöver kanske få stöd i att
anpassa sitt språk till situationen och mottagaren, inte minst när det gäller ord som
berör kön, sexualitet och relationer.
Skriftlig framställning av texter för kommunikation och reflektion.
Strategier för att skriva olika typer av texter som är anpassade efter
ämne, syfte, situation och mottagare. Textuppbyggnad, textmönster och
språkliga drag i framför allt berättande, beskrivande och argumenterande
texter. Referat- och citatteknik samt hänvisningar till olika källor.
Det är viktigt att kontinuerligt stödja eleverna i skrivandet med genomgångar av
texttyper och vanliga ord och uttryck samt stärka kunskapen om stilnivåer – bland
annat om ord och uttryck som rör sexualitet, könsmönster och relationer.
Sveriges syn på sexualitet och jämställdhet har förändrats genom både århundraden och årtionden. Olika länder kan ha olika sexualsyn vilket bland annat
kan märkas i lagstiftning, attityder, normer och förekomsten av texter om eller
bilder av sexualitet i medierna. Ibland finns ingen tydlig samsyn utan det skiljer
sig mellan grupper beroende på utbildning, socioekonomisk bakgrund, stad eller
landsbygd. Detta skulle kunna behandlas i utredande eller jämförande texter och
samtidigt beröra det centrala innehållet som tar upp ”Jämförelse mellan svenska
språket och elevens modersmål” om texterna också tar in en språklig dimension.
58
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
En lärare tar nedan upp hur själva ämnet kan öppna för en del kränkningar och
generaliseringar och hur det kan förebyggas.
– Jag brukar ta upp begreppet yttrandefrihet kontra kränkningar, människosyn och diskrimineringslagstiftningen i Sverige. Genom att ha detta som
utgångspunkt undviker man jämförande texter som bara bygger på egna
åsikter och skrivs i affekt. Det är också viktigt att jobba genrepedagogiskt
med denna typ av uppgift. Mina elever har läst in olika jämförande texter,
dekonstruerat dem och tillsammans med mig skrivit en ny text i samma
genre. Att gå igenom genretypiska drag, ord och uttryck ger eleverna bättre
förutsättningar att klara denna uppgift. Vi har då valt att öva tillsammans
på ett område, till exempel synen på homo- och bisexualitet, och sedan låtit
eleverna skriva en jämförelse inom ett annat område som till exempel synen
på sexuella kontakter före äktenskapet.
Läsning av och samtal om texter som används i vardags-, samhälls-,
studie- och arbetsliv.
Dagligen kan man i landets stora dagstidningar läsa artiklar som berör sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer. Internet är ofta en viktig kanal för
ungdomar när det gäller information om relationer, sexualitet och säkrare sex.74 Att
gemensamt använda denna typ av texter som underlag för diskussion kan därför
vara lämpligt. Ett annat område kan vara att ta sig an informationstyngda texter:
”Viruset överförs via slemhinnor och vid ett sänkt immunförsvar kan inkubationstiden…”
Informationstexter kan ibland vara svåra att ta till sig, förstå och att tolka. Det
kan därför vara aktuellt att arbeta med dessa texter i skolan. För många elever är
den enda kanalen för information om sexuell hälsa internet. De webbplatser som
erbjuder information om säkrare sex kan ibland ha ett språk som är svårt att förstå.
Sådana texter, till exempel information om hiv/aids, kan användas som underlag
för diskussion, menar en lärare och säger:
– Alla elever, oavsett om man har svenska som modersmål eller ej, kan ha
svårt att förstå ord som slemhinna, orgasm, inkubationstid, virus, transpersoner, penetrering, immunförsvar och stimulans. Många ord med koppling
74. Se mig – unga om sex och internet, 2009:9 Ungdomsstyrelsen, 2009.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
59
till sexualitet, kön och relationer kräver sin förklaring, men ibland kan också
de ord som binder samman texter vara ett hinder för andraspråkselever. Det
räcker inte att enbart plocka ut facktermerna som ”glosor” och fokusera på
dessa utan fokus ska snarare ligga på sammanhanget, faktainnehållet och
budskapet. Går informationen fram?
I samtal, diskussioner och texter om sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer förekommer många ämnesspecifika ord som kan behöva förklaras och läras
in för att eleverna sedan ska ha rätt förutsättningar att delta i samhällsdebatten och
inte minst ta till sig information om till exempel säkrare sex.
Läsning av och samtal om modern skönlitteratur författad av såväl
kvinnor som män som ger inblick i olika kulturer, allmänmänskliga teman
och svenska referensramar.
Litteraturen öppnar för många möjligheter att diskutera, analysera och reflektera
kring frågor som rör sexualitet, könsmönster, jämställdhet och relationer. En lärare
berättar:
– Centrala motiv som kärlek, sexualitet, svek, makt, normbrytare, relationer
och olika aspekter på kön återkommer i alla litteraturepoker och kulturer. I jämförelse med svenska 1 så ger ju ämnesplanen en inblick i svenska
referensramar, vilket innebär att vi har lagt en större tyngd vid att diskutera
litteraturens innehåll i relation till det svenska normsystemet.
Jämförelse mellan svenska språket och elevens modersmål.
Kopplingen till modersmålet och även till andra språk kan vara intressant. Finns
det ord för samma saker på andra språk och är det skillnad på laddningen i orden?
Hur kan man koppla ords laddning eller existens till det rådande normsystemet
som gäller där språket talas? Det är frågor som några lärare i svenska som andraspråk diskuterar med eleverna:
– Ett i svenskan etablerat ord som sambo har inte sin motsvarighet i alla andra
språk då denna typ av relation inte är accepterad i alla normsystem. Vi pratar till exempel om hur hbt-personer omnämns på olika språk.
60
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Språklig variation i Sverige och i det svenska språket, med tonvikt
på hur språkvariationen hänger samman med till exempel ursprung
och bostadsort, ålder, kön och social bakgrund. Attityder till språklig
variation. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt talat
och skrivet språk.
Detta centrala innehåll innebär att eleverna ska diskutera och fördjupa
kunskaperna om variationer i språket som bland annat kan bero på kön. Det är
bra med ett normkritiskt förhållningssätt i detta avsnitt och kopplingen mellan
språkliga skillnader och normstrukturer i samhället och könssocialisationen kan
lyftas. En lärare resonerar på följande vis:
– Det handlar inte om genetisk eller fysisk grund till att människor
använder språket på olika sätt utan snarare det som är socialt inlärt och
sammankopplat med manligt och kvinnligt. Även om det finns fysiska
skillnader i röstläge och talapparatens byggnad så handlar språk och kön
om så mycket mer. De förväntningar som finns på pojkar och flickor under
uppväxten präglar människors sätt att tala. De normer som gäller för vad
pojkar och flickor förväntas göra påverkar också sättet att uttrycka sig.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
61
RE LIGIONS KU N S K A P
Religionskunskap
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
I ämnet religionskunskap är flera delar av syftet kopplat till kön, könsmönster,
sexualitet, jämställdhet och relationer. I ämnesplanens syfte anges att läraren ska ge
eleverna förutsättningar att utveckla
Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och
livsåskådningar
samt ge möjlighet att
analysera och värdera hur religion och livsåskådningar kan förhålla sig till
bland annat etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.75
Eleverna ska enligt ämnesplanen få möjlighet att bredda, fördjupa och utveckla
sina kunskaper om religioner samt livsåskådningar och dess olika tolkningar. Sexualitet och relationer är en del av människans liv och inom religionskunskapen är
dessa frågor en källa för reflektion och analys.
Skolinspektionen konstaterar i sin rapport från 2012 att religionskunskap bör
vara ett ämne som ger utrymme för reflektion och analys och ger eleverna chans att
utmana fördomar och växa som individer. Ändå stannar läraren alltför ofta vid ren
faktaförmedling. Skolinspektionen har granskat 47 gymnasieskolor och granskningen visar bland annat att undervisningen generellt sett följer ämnesplanen men
myndigheten menar att undervisningen kunde utvecklas i de delar där eleverna
får analysera vilken roll religioner och livsåskådningar har i dag, i Sverige och i
omvärlden. I undervisningsgrupper där eleverna är intresserade fokuserar läraren
i högre grad på förmedling av fakta istället för att ge utrymme för reflektioner
kring religionernas roll i samhället. Forskning visar också att det är i grupper där
det finns elever som har negativa förväntningar och uttalat ointresse för undervisningen som det också finns en överrepresentation av elever med antisemitiska och
75. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Religionskunskap. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
63
islamofobiska värderingar. Skolinspektionen menar här att skolan har ett viktigt
uppdrag att arbeta med värderingar och föreställningar.76
Att arbeta med hur jämställdhet, sexualitet och könsmönster gestaltas i olika religioner och livsåskådningar ger eleverna tillfälle att reflektera och utmana eventuella föreställningar. Religioner och livsåskådningar har i alla tider och i alla samhällen inte bara behandlat existentiella frågor utan även förhållit sig till relationer och
sexualitet. Det kan handla om vad som ses som bra respektive dålig sexualitet, hur
man ser på relationen mellan könen eller vad som anses som ”manlig” respektive
”kvinnlig” sexualitet? Oavsett när eller var i världen människor lever och vilka normer som råder har en eller flera religiösa traditioner eller livsåskådningar bidragit
till att dessa normer ser ut som de gjort eller gör i dag.77
En del av syftet med undervisningen i ämnet religionskunskap är att ge eleverna
förutsättningar att utveckla kunskaper om religioner och livsåskådningar och hur
de uttrycks i samhället.
I ämnesplanen står att
Undervisningen ska ta sin utgångspunkt i en samhällssyn som präglas av
öppenhet i fråga om livsstilar, livshållningar och människors olikheter samt
ge eleverna möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett
samhälle präglat av mångfald. 78
Denna skrivning kan öppna för en diskussion om normer i samhället. Vilka könsspecifika normer finns hos eleverna? Hur påverkas vår syn på sexualitet, genus och
relationer av religioners och livsåskådningarnas synsätt? Hur ser relationen ut mellan religion och kultur? Vilka normer lyfter olika religioner fram som förmedlar en
annan syn än den svenska diskrimineringslagen? Hur ska man förhålla sig till det?
Utöver de syften i ämnesplanen som är kopplade till sexualitet, kön, jämställdhet
och relationer finns skrivningar om att eleverna ska få förutsättningar att utveckla
förmågan att ”använda etiska begrepp, teorier och modeller” och ”att undersöka
och analysera etiska frågor i relation till kristendom, andra religioner och livsåskåd76. Mer än vad du kan tro. Religionskunskap i gymnasieskolan, Kvalitetsgranskning, Rapport nr 2012:3, Skolinspektionen, 2012.
77. Geels, Antoon och Roos, Lena, Sex – för guds skull, sexualitet och erotik i världens religioner, Studentlitteratur,
2010.
78. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Religionskunskap. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
64
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
ningar.” Båda dessa går att koppla till sexualitet, kön, jämställdhet och relationer.
Genom att välja vilka etiska frågor man arbetar med kan även de etiska diskussionerna innehålla och behandla dessa frågor. Men det finns risker i detta då etiska
dilemman ofta kan bli utpekande för grupper och individer och kan inrymma
värderingar, kränkningar och tolkningsföreträden, det kan till exempel röra aborter,
samkönade pars möjlighet till adoption eller äktenskap eller liknande frågor.
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
När sexualitet, kön, könsmönster, jämställdhet och relationer tas upp inom ämnet religionskunskap kan det hända att diskussionerna lätt får fokus på det som
framstår som avvikande eller ses som tabu. Exempel på detta är hur religionerna
ser eller har sett på homosexualitet, könsstympning, heder, abort, otrohet och
skilsmässa. Det kan handla om både likheter och skillnader. Ämnena i sig kan vara
helt relevanta att diskutera, inte minst om det över huvud taget går att säga att en
religion har en gemensam hållning i dessa frågor.
De mer självklara aspekterna behöver också lyftas fram – synen på män och
kvinnor, deras tänkta roller i samhället och i religiösa sammanhang, sexualitetens
generella syfte eller synen på sexuella relationer före och inom äktenskapet. Hur ser
man på lust inom religionen och de olika riktningarna inom religionen eller livsåskådningen? Hur ser idealet ut för män och kvinnor och hur ser man på transpersoner i de olika riktningarna inom religionen eller livsåskådningen?
Genom att prata om normer lyfter undervisningen fram det som är styrande
och som påverkar individen i sin religiösa eller profana kontext. Det kan handla
om att sätta ord på olika förväntningar och problematisera vad ett sådant tänkande
kan leda till. Det kan hjälpa eleverna att inte bara diskutera ”det avvikande” som
något statiskt, utan som något som definieras utifrån de rådande samhällsförhållandena. Avikaren är bara avvikare i ett visst sammanhang under en viss tid och är
ofta en nödvändig person för att upprätthålla och definiera normen, något att ”ta
spjärn emot”.
När eleverna ser hur förväntningarna på kön och sexualitet inom en religion kan
variera mellan olika riktningar och olika perioder ligger diskussionen kring dagens
förväntningar nära till hands. Detta förhållningssätt bidrar också till att man kan
undvika generaliseringar om religioner och livsåskådningar. Genom att granska
dessa normer kritiskt och se vilka de inkluderar och exkluderar får eleverna ett sätt
att förhålla sig till dessa teman, vilket kan följa dem genom hela kursen. En lärare
kommenterar uttrycken som förekommer i olika religiösa texter:
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
65
– Eftersom begreppet sexualitet är ett modernt begrepp kan man behöva gå
till de texter som i religiösa skrifter ofta finns under rubriker såsom rituell
renhet, könens plikter och roller. I arbetet kan man berätta vad olika begrepp har för betydelse i olika historiska kontexter, som till exempel incest,
onani, heder, sodomi med mera.
Utöver den styrning som finns om identitet, samhälle och religion ger ämnets syfte
och det centrala innehållet i respektive kurs flera olika möjligheter att arbeta med
dessa frågor. Det finns med i olika delar av kursen, men man kan även låta dessa
perspektiv följa som en röd tråd genom hela kursen. Även i korta kurser med få
undervisningstimmar ska eleverna få analysera texter och begrepp, kritiskt granska
källor, diskutera och argumentera samt genomföra fältstudier. Det kan därför vara
praktiskt att förena flera av de centrala innehållen i större arbetsmoment.
I det centrala innehållet i ämnesplanen står att
Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till
religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner
och historiska och nutida händelser.
Genom detta centrala innehåll finns möjligheter att integrera hur religionerna eller
livsåskådningen påverkar och formar synen på kroppen, sexualitet, kön, jämställdhet och relationer. Det kan handla om hur detta tar sig uttryck för individer och
grupper i samtiden, både i Sverige och i omvärlden.
Olika typer av bibelsyn och tolkningar av andra religiösa texter kan vara ett sätt
att behandla detta. Det handlar då om hur källor, traditioner och den historiska
utvecklingen inom religionerna eller livsåskådningen har påverkat och format
synen på kropp, kön, sexualitet och relationer. Hur har detta i sin tur bidragit till
att forma individers och gruppers identitet? En lärare berättar om hur bibelsyn och
synen på kön kan diskuteras med eleverna:
– När vi arbetat med till exempel kristendomen har vi studerat olika riktningars bibelsyn, vad det innebär för synen på till exempel uppkomsten av
könen eller beskrivningen av kön och könsmönster. Det har varit spännande
att med eleverna diskutera vilka konsekvenser detta har för formandet av
identitet.
66
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Samma lärare som i citatet ovan berättar hur hon och en kollega lät eleverna arbeta
med olika bibelstycken.
– De fick gå igenom begreppen fundamentalistisk bibelsyn, existentialistisk
bibelsyn och historisk bibelsyn och ge exempel på vilka religiösa grupper
som hade dessa olika bibelsyner. De olika bibelsynerna gör olika tolkningar
av texterna och eleverna fick diskutera vilka konsekvenser det får för synen
på män och kvinnor. Vi lät dem också titta på ordet onani och dess ursprung i första Moseboken, även tankar om äktenskap i Matteusboken eller
om ”den goda hustrun” i Ordspråksboken.
Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
En religions grundläggande människosyn kan strida mot till exempel diskrimineringslagstiftningen i en nutida kontext. Vid genomgångar, egna arbeten eller
redovisningar kan eleverna få syn på hur normerna ser ut inom religionerna eller
livsåskådningen. Det handlar om till exempel att problematisera det ofta komplexa
förhållandet mellan jämställdhetsbegreppet och de religiösa uttrycken. En lärare
säger följande:
– Jag har arbetat med exempelvis några frågeställningar om hur normerna
påverkar individen, vem utesluter normerna och vilken människosyn ger detta
uttryck för? Hur skulle till exempel en inkluderande människosyn se ut och
hur förhåller sig religionens människosyn till tankar om jämställdhet, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde?
Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
Det är möjligt att ha med frågeställningar som kön och sexualitet i flera delar av
kursen där de olika religionerna och livsåskådningarna behandlas. När undervisningen berör hur olika individers och gruppers identiteter kan formas i förhållande till religioner och livsåskådningar kan man också föra in tankar om kön,
könsmönster, sexualitet, etnicitet och socioekonomisk status för att belysa komplexiteten i identitetsutvecklingen. Med ett norm- och maktperspektiv kan denna
analys bli ännu djupare. Att kön är ett komplext begrepp kan också vara relevant
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
67
att ta upp då skillnaderna mellan synen på kön kan variera både mellan och inom
religionerna. Kan till exempel tankarna på fler än två kön vara mer förenligt med
människosynen i vissa religioner eller livsåskådningar än andra?
En lärare beskriver en av undervisningens utmaningar:
– En utmaning i undervisningen i religionskunskap är att få till balansen
mellan det religions- och livsåskådningstypiska och de olika uttrycken inom
dessa rörelser. Å ena sidan ska eleverna få kunskaper om religionens och
livsåskådningens kärna. Det är ofta en rad drag som är gemensamma och
grundläggande för just den religionen och livsåskådningen oavsett riktning
och historisk kontext, till exempel gudssyn och människosyn. Å andra
sidan ska eleverna även få förståelse för att religioner och livsåskådningar
är heterogena och kan, bland annat beroende på riktning eller historiskt
sammanhang, bli föremål för olika tolkningar av samma fråga. Sexualitet,
kön och relationer är ett bra exempel på hur man inom en tradition gör
olika tolkningar och därmed också får olika religiösa uttryck inom samma
rörelse. Hur religioners och livsåskådningars olika riktningar tolkar texter
och traditioner och hur detta uttrycks i samhället är intressanta grunder
för samtal som i sin tur kan utveckla respekt och förståelse för olika sätt att
tänka och leva.
I detta sammanhang finns flera frågor att reflektera över med eleverna: På vilket
sätt har religionerna och livsåskådningarna satt upp gränser för att kontrollera
sexualitet i det offentliga rummet? Varför ser de religiösa uttrycken inom samma
religion så olika ut i olika samhällen? Läraren ovan berättar också att det svåra i
undervisningen är att balansera mellan att förstå och respektera olikheter och samtidigt inte acceptera företeelser som är förtryckande.
– Det är spännande att försöka utveckla elevernas förmåga att förstå olika religiösa fenomen och samhällen utifrån deras kulturella förutsättningar. Etnocentrismen är stark hos oss alla men tål att ifrågasättas i undervisningen.
Att arbeta med elevernas analysförmåga och förståelse för olikheter innebär
inte att allt ska accepteras. Vi kan förstå varför det ser ut på ett sätt men vi
kan fortfarande anse att det inte är bra om denna företeelse till exempel är
förtryckande. Som lärare behöver jag undervisa utifrån att religionsfrihet är
en av våra viktiga principer i samhället men att den inte står över diskrimineringslagen.
68
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Kopplingen mellan religion och sexualitet beskrivs i ”Kommentarmaterial till
kursplanen i religionskunskap”80 som rör grundskolans undervisning i religionskunskap. Även om materialet rör grundskolan kan dessa kommentarer även ge
inspiration till undervisningen inom gymnasieskolan.
”Frågor om kön, jämställdhet, sexualitet och relationer är avgörande för vår syn
på oss själva och för vår identitet. De är centrala livsfrågor och därför omistliga
perspektiv och utgångspunkter i religionskunskap. I kursplanens syfte kommer genusperspektivet till uttryck genom skrivningen att eleverna ska utveckla
kunskap om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön,
jämställdhet, sexualitet och relationer.
Religioner och religiösa traditioner har genom historien tjänat som underlag för
bestämda uppfattningar om manligt och kvinnligt och om relationer mellan män och
kvinnor. Det är lätt att ge exempel på hur religiösa texter har använts för att motivera och understödja en över- och underordning med hänsyn till kön – men också
till sexuell läggning. Därför är det betydelsefullt att eleverna genom undervisningen
medvetandegörs om sådana religiöst motiverade över- och underordningar; hur de
har kommit till uttryck, vilka former de har tagit sig och vilka konsekvenser de har
haft för människor med olika kön och sexuell läggning.
För att synliggöra den tidigare framhållna mångfalden av tolkningar inom
religiösa traditioner är det också viktigt att eleverna får stifta bekantskap med
alternativa tolkningar av religiösa texter och trossatser. Det kan handla om exempelvis tolkningar från feministiskt perspektiv och queerperspektiv.
Viktigt är också att inom ramen för ett genusperspektiv uppmärksamma det faktum att kvinnors och mäns religiositet och religionsutövning ofta skiljer sig åt. I klassiska beskrivningar av religiösa traditioner, och även i läromedel, beskrivs religioner
ofta utifrån mäns religiositet och religionsutövning. Kvinnors dito har osynliggjorts
och marginaliserats. Den religiösa människan har i hög utsträckning varit synonym
med den religiöse mannen. Således har fokus ofta legat på religionsutövning i den
offentliga sfären, medan den utövning som sker i det privata inte ägnats nämnvärd
uppmärksamhet. Att inta ett genusperspektiv innebär att uppmärksamma också
kvinnors religiositet och religionsutövning i historia och nutid.
Religioner och livsåskådningar rymmer således starka föreställningar om kön
och sexualitet. Om man studerar dessa utan att anlägga ett genusperspektiv
innebär det att en grundläggande del av ämnet lämnas därhän. Det är därför
nödvändigt att eleverna ges möjlighet att utveckla och tillämpa ett sådant perspektiv inom ramen för sina studier i religionskunskap.”
80. Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap, Skolverket, 2011.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
69
Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt
hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om
vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara.
Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga
världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.
Ett område som innehåller flera etiska dilemman och stora skillnader i åsikter mellan olika religiösa grupper är frågor som berör sexualitet, kön och relationer. Ett
sådant arbete kan innebära t.ex. eleverna jämför synen på äktenskap, partnerskap
och samboskap inom de olika religionerna och riktningarna och analyserar argumenten utifrån etiska modeller.
En lärare berättar:
– När vi arbetar med etiska frågor kan eleverna till en början ha svårigheter med
att se att en handling i sig inte är moraliskt bra eller dålig utan att det ligger i bedömningen av den. Den bedömningen utgår från en etisk modell och beroende på
vilken modell man använder så kan svaren bli olika. Men när eleverna förstår och
kan använda sig av de etiska modellerna som redskap och kan se den problematik
som de kan medföra, ökar deras kritiska tänkande och självständighet.
Här följer frågeställningar med anknytning till kön, sexualitet, könsmönster och
relationer som några lärare i religionskunskap har använt sig av i diskussioner
och olika arbeten med eleverna:
Hur ser man på kroppen inom religionen eller livsåskådningen och dess olika
riktningar?
Vilka delar av kroppen ses som offentliga och privata? Vilka delar anses ha en
erotisk laddning?
Hur ser man på sexualitet inom religionen eller livsåskådningen och dess olika
riktningar?
Vilka sexualiteter accepteras och varför? Har synsättet förändrats i olika riktningar och över tid?
70
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
>>
>> Hur ser man på sexualitet inom religionen eller livsåskådningen och dess olika
riktningar?
Finns det en grundinställning till sex och njutning inom religionen? Vad anses
som lämpligt respektive olämpligt? Har synsättet förändrats under historien? Hur
ser man på renhet respektive orenhet? Hur ser man på sexuell avhållsamhet?
Hur ser könsmönstren ut inom religionen eller livsåskådningen och dess olika
riktningar?
Hur kan fördelningen mellan män och kvinnor se ut inom rörelsen när det gäller
rollerna inom familjen, de religiösa plikterna och samhället i stort? Vad står föreskrivet i de heliga skrifterna och vilket utrymme finns det för tolkning?
Hur ser man på relationer inom religionen eller livsåskådningen och dess olika
riktningar?
Vilka relationer anses viktiga? Är äktenskap att föredra? Är äktenskapet förbehållet vissa människor? Hur ser man på skilsmässa?
Hur ser maktstrukturerna ut inom religionen eller livsåskådningen och dess olika
riktningar?
Vad anses som ”rätt” respektive ”orätt”, vilka normer styr? Analysera hur normerna påverkar individen. Vem utesluts av normerna och vilken människosyn ger
detta uttryck för. Hur skulle en inkluderande människosyn se ut?
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
71
SAM H Ä L L S KU N S K A P
Samhällskunskap
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Ämnet samhällskunskap är en spegling av samhället och därför är ämnet i ständig
förvandling. I ämnesplanen har det sociologiska perspektivet en framträdande roll
för att inrymma frågor om såväl mångkulturalitet som sexualitet och relationer vilket ger undervisningen flera möjligheter till intressanta diskussioner i klassrummen.
Synen på kön, sexualitet och relationer skapas i sampel mellan samhället och
människorna. Lagstiftning, normer och sociala strukturer påverkar människans
handlingsutrymme och attityder. I vissa samhällen blir religionstillhörigheten eller
trosuppfattningen också en viktig del i skapandet av identitet och levnadsregler,
medan i mer sekulariserade samhällen får religionen en mindre inverkan på normerna kring kön och sexualitet.
Ämnet samhällskunskap är tvärvetenskapligt och förutom statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi berör det även andra vetenskapliga områden. Ett sådant
område är genusvetenskap, vilket både är ett eget forskningsämne och ett perspektiv som används inom olika vetenskapliga discipliner. Inom genusvetenskapen är
en vanlig teoretisk utgångspunkt att det som uppfattas som feminint och maskulint är socialt konstruerat och inlärt. Kön konstrueras och förstås i relation till
pågående diskurser, rådande normer och sammanhang och processen pågår såväl
under uppväxten som under vuxenlivet. Diskussioner om könsmönster hör på det
sättet naturligt till samhällsvetenskapen.
Diskussionen om mänskliga rättigheter är en central del av undervisningen i
samhällkunskap. Frågor som rör makt och jämställdhet är en del av denna diskussion som lyfts fram i ämnesplanen. I syftet uttrycks det på följande sätt:
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper
om frågor som rör makt, demokrati, jämställdhet och de mänskliga
rättigheterna inklusive barns och ungdomars rättigheter i enlighet med
konventionen om barnets rättigheter.
Samhällskunskap utgör utifrån sitt innehåll en central del i skolans jämställdhetsarbete.
81. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Samhällskunskap. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
73
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
Nedan används formuleringarna i kursen samhällskunskap 1b, men ungefär
samma innehåll och formuleringar finns antingen i kursen 1a1 eller i 1a2.
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå samt inom EU.
Internationella och nordiska samarbeten. Medborgarnas möjligheter att
påverka politiska beslut på de olika nivåerna. Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande
demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter. Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
Den sista meningen ovan är i kursen 1a1 utbytt mot Mediers innehåll och nyhetsvärdering i samband med frågor om demokrati och politik.
Utifrån arbetet med demokrati kan flera aspekter kopplas till kön, sexualitet,
jämställdhet och relationer. Förutsättningarna för demokrati i det antika Grekland
kan diskuteras och dåtidens normer kan jämföras med dagens. Vad är likt och vad
är olikt? För vilka medborgare gäller egentligen demokratin? Hur ser Sveriges jämställdhetspolitik ut i jämförelse med politiken i andra länder inom EU och vilka
frågor står på den gemensamma jämställdhetsagendan i EU?
Beslut om lagar i riksdag och regering kan levandegöras på olika sätt. Så här
säger en lärare:
– Lagstiftningsprocessen är sällan ett linjärt förfarande med utredning, betänkande och proposition, utan snarare är processen komplicerad med röster
från olika håll som vill höras. Så var det till exempel med den könsneutrala
äktenskapslagen. Ibland kan det vara en motion som argumenterar annorlunda, att en intressegrupp gör kraftiga uttalanden i en remiss eller att ett
lagförslag blir liggande till regeringsskifte. Genom att belysa dessa komplicerade lagstiftningsprocesser får eleverna möjlighet att förstå komplexiteten
i vårt demokratiska system. Vilken roll spelar olika intressegrupper och hur
ser det ut om man väver in ett internationellt perspektiv?
74
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Gruppers och individers identitet, relationer och sociala livsvillkor med
utgångspunkt i att människor grupperas utifrån kategorier som skapar
både gemenskap och utanförskap.
Detta centrala innehåll visar på områden som kan vara kopplade till området sexualitet och relationer. Här skulle undervisningen kunna beröra frågor om jämställdhet och sexualitet på olika sätt. Så här säger en lärare i samhällskunskap:
– På vår skola har vi bjudit in personer med olika bakgrund som får berätta
sina livshistorier, för att därefter låta eleverna skriva sina egna livshistorier
utifrån ett uppväxt- och socialisationsperspektiv. Vi har då också gått igenom teorier och modeller såsom Judith Butlers heterosexuella matris, Gayle
Rubins värdehierarkimodell eller Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Det
har också lett till att vi diskuterat olika normer och hur dessa styr våra val i
vardagen, bland annat normer kring reproduktion.
Läraren fortsätter att resonera om att Sverige ofta anses vara ett av världens mest
jämställda länder och även har en väl utvecklad lagstiftning när det gäller skyddet
för hbt-personers lika rättigheter. Men hur ser det ut egentligen?
– Det är intressant att göra en tidslinje om hur hbt-personers situation har förändrats i Sverige sedan 1944 då homosexualitet avkriminaliserades. Parallellt
med detta område kan man också undersöka hur lagstiftningen under 1900-talet har förändrats vad gäller kvinnors rättigheter. Steg för steg har lagstiftningen
mer och mer inkluderat de människor som inte kunnat eller velat ingå i rådande mallar. Finns det till exempel ett samband mellan ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män och ökade rättigheter för hbt-personer? Eleverna har fått
reflektera kring lagstiftning men också bemötande på arbetsplatser och i skolan.
Grundläggande faktakunskaper om kön, sexualitet, jämställdhet och teorier
om hur normer skapas och omskapas kan vara en del av undervisningen i
samhällskunskap och kan spegla det ur ett genus- och maktperspektiv. Fördelen
med att arbeta med normer som utgångspunkt, är att det går att anpassa arbetet
efter de normer som är aktuella i respektive elevgrupp, oavsett om det gäller
normer om sexualitet, kön, etnicitet eller funktionsförmåga.
Ett annat exempel på ingång till detta centrala innehåll är temat härskartekniker, som introducerades under 1980-talet av norskan Berit Ås och har sedan dess
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
75
utgjort en central analys kring makt och kön.82 Arbete med härskarteknikerna kan
leda till diskussioner om hur klimatet ser ut i klassrummet och hur likabehandlingsarbetet fungerar i skolan. Härskartekniker handlar om hur man genom att
anta en maktposition manipulerar omgivningen med ett antal olika strategier. Det
handlar till exempel om att trycka ned eller utesluta folk i omgivningen för att
själv vinna i status.
Så här kommenterar en lärare hur hon använder de fem härskarteknikerna:
– När jag får en ny klass i samhällskunskap – eller blir mentor för en klass – så
brukar jag ganska snart berätta om de fem härskarteknikerna. Ofta låter jag
eleverna gruppvis dramatisera härskarteknikerna och tar då även med de
”nya” härskarteknikerna objektifiering och våld/hot om våld. Många elever
känner igen sig, och det blir en bra utgångspunkt för en diskussion om
spelreglerna i klassrummet. Alla vill vi ha makt i form av att kunna påverka
och ha inflytande på en situation, men härskarteknikerna är de ”ojusta”
metoderna att skaffa sig makt. När de förekommer blir det lågt i tak i klassrummet och vi får inga meningsfulla och givande diskussioner. Dessutom
kommer många att må sämre och vi får tråkiga lektioner. Det blir också en
liten lektion om genus och jämställdhet. Jag tycker de är väldigt bra för när
alla är medvetna om härskarteknikerna är det svårare att använda sig av dem
både för eleverna – och för oss lärare.
Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige
och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar.
Det går att anlägga jämställdhetsperspektiv på området samhällsekonomi. Det kan
beröra föräldraledighet, barnomsorg eller ojämn könsfördelning i en yrkesgrupp
eller i ledningspositioner. Ett annat sådant område är löneskillnader, där olika
grupper kan analyseras utifrån kön eller etnisk bakgrund. Så här säger en lärare,
som tillsammans med sina elever brukar arbeta med lönestatistik.
82. 1945 myntades först begreppet av Ingjard Nissen, filosof och psykolog. 1976 komprimerade Berit Ås de
ursprungligen nio härskarteknikerna till fem. De fem härskarteknikerna var då: osynliggörande, förlöjligande,
undanhållande av information, påförande av skuld och skam, dubbel bestraffning. Ytterligare två härskartekniker har lagts till i efterhand nämligen objektifiering och våld eller hot om våld. Senare har också Thomsson
& Elvin-Nowak ytterligare förfinat teknikerna utifrån att kvinnor i dag är med och konkurrerar om makten i
arbets- och samhällsliv.
76
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
– Det kan ibland vara svårt att motivera eleverna att arbeta med statistik – om
det sker via föreläsningar och teoretiskt resonerande. När jag däremot låter
eleverna direkt tyda diagram får de visa vad de kan och också be om hjälp
kring det de inte förstår. Det går både att arbeta med förståelse av diagram,
dra slutsatser om vad diagrammet innebär för samhället samt att diskutera
om diagrammet stämmer överens med elevernas förförståelse. Jag har låtit
eleverna skriva en kort beskrivning av diagrammet för att därefter visa och
presentera sina olika diagram i tvärgrupper.
Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder.
Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur
privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.
I diskussioner om privatekonomi används ofta en exempelfamilj vid beräkningar
av skatt, räntor eller avbetalningar. I stället för att ha en så kallad svensk kärnfamilj som utgångspunkt kan man i undervisningen lyfta olika relationsformer som
samkönade relationer, ensamstående, par utan barn eller kollektivboende. Det ökar
igenkänningen och känslan av inkludering.
De delar av privatekonomin som kan kopplas till familj och relationer och därmed
kan ingå i kunskapsområdet om jämställdhet, sexualitet och relationer är bland annat
föräldraförsäkringen, löneskillnader, barnbidrag och möjligheten till vård av barn.
Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i samband
med undersökningar av samhällsfrågor och samhällsförhållanden. Exempel
på metoder för att samla in information är intervju, enkät och observation.
Exempel på metoder för att bearbeta information är statistiska metoder,
samhällsvetenskaplig textanalys, argumentationsanalys och källkritik.
I arbetet med samhällsvetenskapliga metoder skulle eleverna kunna göra en egen
undersökning för att själva studera jämställdhet i sitt närområde.
– Exempel på undersökningar kan vara arbetsfördelning i hemmet, jämställdhet på arbetsplatser, bemötande beroende på kön. En grupp elever valde
förra året ett gemensamt ämne och studerade detta med hjälp av olika metoder såsom enkät, observation och intervju. På så sätt kombineras metoddiskussionen med en diskussion om jämställdhet.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
77
LÄRARNA HAR ARBETAT KRING FÖLJANDE OMRÅDEN MED ELEVERNA.
Arbetsmarknad. Hur påverkar könsidentitet karriär och lön? Vilken typ av jobb
har män respektive kvinnor?
Föräldraskapet. Vilka yttre och inre hinder kan finnas för att föräldrar ska dela
på föräldraledigheten och hur ser det ut i olika familjekonstellationer?
Service. Skiljer bemötandet sig åt beroende på könsidentitet inom serviceyrken, exempelvis i en teknikaffär?
Skolan. Har flickor generellt sett högre betyg än pojkar? Är flickor generellt sett
mer stressade än pojkar? I så fall, varför? Hur tar sig till exempel flickors och
pojkars stress för uttryck?
Vården. Vilken hbt-kompetens finns inom vården och vilka särbehandlingar på
grund av kön finns?
Hemmet. Vilka förväntningar på arbetsinsats finns på familjemedlemmar beroende på kön?
Fritid. Vilka förväntningar på intressen finns på grund av kön och hur bemöter
olika organisationer heteronormativitet och homofobi inom sin organisation?
78
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
H I S TO R IA
Historia
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Inom kunskapsområden som sexualitet och jämställdhet har lagar, synsätt och begrepp genomgått stora förändringar både inom kortare tidsperspektiv och genom
århundradena. Rätten till fri abort, partnerskapslagen, rätten till säkra preventivmetoder, upptäckten av hiv och aids, rösträtt för kvinnor, samhällets utbildningsoch familjepolitik, synen på diskriminering och utsatthet – alla dessa teman kan ge
eleverna en ökad förståelse för dagens situation i Sverige och i världen när de sätts
in i ett historiskt perspektiv. Det handlar om att se sammanhangen mellan då, nu
och framtiden och skapa en förståelse för samhällsutvecklingens mekanismer.
När eleverna i dag ser på de normer som råder kring till exempel könsmönster
och skönhetsideal, är det lätt att tro att det inte går att förändra dessa strukturer.
Att se sammanhang mellan dåtid och nutid kan göra det lättare att både förstå
och stå emot den påverkan människan ständigt utsätts för. Genom att skapa en
historisk medvetenhet och kunskap om de historiska och kulturella likheterna
och skillnaderna i synen på kärlek, kön, sexualitet, identitet och relationer, kan en
förståelse om samtiden öka mellan människor och mellan generationer. Genom att
lyfta fram personer i historien som gjort skillnad och lyckats bidra till förändring
får eleverna också se att de kan ha möjlighet att påverka samhällets normer.
När det handlar om nutiden kan normer kring sexualitet och relationer ses i ett
historiskt perspektiv. Hur har de skapats och hur reproduceras och upprätthålls de?
Eleverna kan finna förklaringar till varför tankar, förhållningssätt och beteenden
ser ut som de gör. Genom att studera historien på detta sätt kan eleverna hitta
verktyg för att medvetandegöra, synliggöra och kritisk granska sin samtid. De får
på detta sätt också verktyg att fundera kring sin framtid och hur samhället kan
komma att se på sexualitet och relationer om ett antal år.
80
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
Genomgången nedan utgår från skrivningarna i kursen historia 1b, men dessa
formuleringar återfinns även i historia 1a1 eller 1a2.
Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt
viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt
samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer,
folkmord och konflikter.
Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter,
kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin
egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social
bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Tidiga krav på kvinnlig rösträtt, slaveriets avskaffande och hbt-personers lika värde
är exempel på områden som lärare har valt att studera med eleverna för att ge dem
en källkritisk medvetenhet. Nedan berättar två gymnasielärare i historia hur de
arbetat med dessa frågor.
Den ene läraren lyfter framför allt arbetena med historiska epoker och vilka
normer kring sexualitet och kön som då rådde i Sverige.
– Genom att studera kulturer i olika tider och olika rum kan vi se hur synsätt
förändrats. För eleverna har det varit spännande att arbeta utifrån de konstruerade historiska epoker som vi ofta använder i historieundervisningen
– antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen, industrialiseringen, modern tid, 1900-tal. Eleverna har sökt svar på vilka normer som gällt kring
sexualitet och relationer inom den valda epoken. De har ställt frågor om
hur man har definierat äktenskap och vilka roller som mannen och kvinnan
har tillskrivits inom relationen, oftast äktenskapet. Vem har bestämt vilka
som ska gifta sig med varandra? Vad har hänt om någon part brutit mot de
normer och lagar som funnits kring relationsskapande? Hur har man sett
på, och reglerat, kvinnors respektive mäns sexualitet under epoken? De historiska perspektiven på det svenska samhällets syn på samkönade relationer
visar till exempel upp en mörk sida av förföljelser och osynliggörande.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
81
Läraren fortsätter:
– Varje grupp har gjort en analys utifrån olika perspektiv: sociala, ekonomiska, kulturella, etniska, alltså hur man har sett på människor som inte
tillhört den etniska grupp som varit i majoritet. Ett genusperspektiv är
förstås också mycket viktigt.
Den andre läraren tar framför allt upp samarbetet med lärare inom andra ämnen.
– Ett sådant här område blir lätt relativt etnocentriskt men kan givetvis breddas till en mer omfattande internationell överblick, men då krävs mycket
tid – här kan samarbete med andra samhällsvetenskapliga och humanistiska
ämnen ge både mer tid och djupare förståelse. Ämnet religionskunskap kan
exempelvis ge eleverna mycket hjälp i sökandet efter svar på sina frågor.
Lärarna berättar att de gärna breddar arbetet genom att de dels tar in andra samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen, dels belyser de mer naturvetenskapliga
aspekterna genom att samarbeta med naturkunskap eller andra närliggande ämnen.
I ett historiskt perspektiv kan det vara intressant att titta närmare på de personer i samhället som gjort annorlunda, banat väg för något nytt och brutit mot
den gängse normen. ”De historiska personerna som brutit mot rådande normer är
intressanta att studera för att förstå den tidens anda, människosyn och attityd till
de som avvek från förväntningarna”, säger en lärare. Varför har de brutit mot de
rådande normerna? På vilket sätt har de brutit mot normerna? Har de organiserat
sig i grupperingar eller verkat som individer? Hur har dessa personer bemötts – har
de straffats på olika sätt? Vad har dessa normbrytande handlingar och åsikter gett
för konsekvenser? Läraren fortsätter:
– Det finns ju en rad kända personer och grupper som genom tiderna brutit
mot olika normer. Det kan vara alltifrån Sapho, Shakespeare och Jeanne
d’Arc till Virginia Woolf, Oscar Wilde, Simone de Beauvoir, hippierörelsen
eller Judith Butler. Som examination har eleverna skrivit en rapport om sitt
ämne, med källkritik och referenser. Vi har sedan satt ihop arbetena till ett
häfte med rubriken ”Normbrytare genom historien”, vilket blivit en väldigt
spännande läsning. Det här är ju ett område som lämpar sig väl för ämnesövergripande samarbete speciellt med ämnena svenska, engelska, religion
och samhällskunskap.
82
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Det centrala innehållet kan också öppna för konsthistoriska perspektiv på sexualitet och relationer. Konst kan vara ett bra historiskt källmaterial. Hur manifesteras
synen på sexualitet och relationer i olika konstverk? Kan konsten utgöra en grund
för analys av samhällets syn på sexualitet och relationer? Har konsten varit normbrytande i sin tid eller har den visat fram de då rådande normerna kring sexualitet
och relationer? Visar konstverket vem som hade makt i det dåtida samhället och i
så fall på vilket sätt? De kvinnliga konstnärernas situation kan lyftas fram, de som
levde i skuggan av männen och som ibland glöms bort i konsthistorien.
Att arbeta med ett konsthistoriskt tema, eventuellt tillsammans med andra
ämnen, kan vara ett sätt att närmare analysera kvinnors och mäns liv, i samhället
och privat. Att väva in svenskämnets litteraturhistoriska mål kan exempelvis hjälpa
eleverna att göra en djupare analys. Religiösa och existentiella perspektiv har präglat mycket av konsten, ett samarbete med såväl religionskunskap som filosofi kan
därför vara fruktbart.
– Eleverna har valt ut några kända konstverk från varje historisk epok, men
där har jag också velat att kvinnors konst ska lyftas fram eftersom dessa ofta
är osynliggjorda. Det kan lätt bli ett västerländskt urval och vi har därför
styrt elevernas urval genom att säga att även konst utanför Europa kan användas. Internet är en guldgruva i detta arbete, jämte litteratur. Eleverna har
granskat kläder, frisyrer, kroppsformer, kroppsspråk, smink och annat. Vilka
samhällsgrupper tillhör de som stått modeller för konstverken? Eleverna kan
ta hjälp av litteratur och internet för att göra sina analyser och kanske ta
kontakt med en konsthistoriker. I sådana här arbeten får eleverna återigen
vara uppmärksam på källkritik, ett konstverk kan tolkas på många olika sätt,
utifrån vem som tolkar, och vilka frågor man ställer utifrån konstverket.
Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring,
till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling
och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
Skrivningen ovan skulle kunna kopplas till förändringar i lagstiftning och attityder
till olika delar inom sex- och samlevnadsområdet. Det kan handla om kvinnors
rättigheter, mönster i relationsbildning eller normer och maktaspekter som rör
människors lika värde. Det kan handla om kvinnans rätt till sin egen kropp, möj-
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
83
ligheter att styra reproduktion med bland annat tillgång till preventivmedel och
möjligheten att bejaka sin sexualitet.
Undervisningen kan behandla abortens historiska perspektiv eftersom en del
elever kan ta abort för given, som om fri abort alltid hade funnits. Kvinnor har i
alla tider och i alla länder sökt olika sätt att avsluta sin graviditet, trots att abort varit förbjuden.83 Att med eleverna gå igenom abortens sociala historia kan ge en bild
av kvinnors och mäns olika villkor, samhällets syn på sexualitet, preventivmedel
och ansvar och kan även beröra familjers ekonomi, egendom och arv. Det speglar
också kvinnors villkor i länder där abort är förbjudet eller i länder där abort är en
politisk valfråga.
– Vi har under flera år låtit eleverna arbeta med abortfrågan utifrån olika
perspektiv. Till exempel valde några elever denna termin att skriva en
omfattande debattartikel, vilket de gjorde i samarbete med svenska, filosofi,
religionskunskap och naturkunskap. Artikeln speglade på så sätt flera olika
perspektiv på frågan om rätten till abort. Det var också bra för oss lärare att
ta del av de andra ämnesperspektiven.
Ämnesplanen lyfter fram hur historia skapar sammanhang mellan det förflutna,
nutiden och framtiden. Ett övergripande syfte med undervisningen i historia är
därför att utveckla elevernas historiemedvetande och få dem att se att alla människor är en del av historien och har möjlighet att påverka den fortsatta utvecklingen i samhället. En del i detta handlar om att se förändringar genom åren i synen
på och förutsättningar för kärlek, sexualitet, relationer och familj. Därmed blir
historieundervisningen en viktig del av skolans sex- och samlevnadsarbete.
83. ”Kärlek känns! förstår du”: samtal om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket, 2 uppl.,
Skolverket, 2000.
84
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
IDROT T
O C H H Ä L SA
Idrott och hälsa
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Ämnesplanen i idrott och hälsa lyfter fram hälsofrågor84 och i det arbetet kan
identitet och relationer vara en viktig del. Ämnet kan bidra till en medvetenhet
om till exempel identitetsskapande i idrottsutövande, reproduktion av traditionella könsmönster, psykiskt välbefinnande och kringliggande problematik som till
exempel gäller kön och könsuttryck som bland annat kan manifesteras i omklädningsrummen.
Resultatet från den undersökning som forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan genomförde på uppdrag av Skolverket visar att undervisningen i idrott och
hälsa generellt ”domineras av en maskulin norm”.85 Övningar kan ibland anses
vara så kallade killövningar där pojkarna ofta får demonstrera hur man ska göra.
Det förekommer också en så kallad ”hämmande välvillighet” gentemot flickor
genom att de ibland befrias från vissa övningar. Det får olika konsekvenser för
olika individer. Det finns bland många lärare i idrott och hälsa en vilja att förändra
denna syn på idrotten. Men det kan vara svårt att upptäcka dessa mönster och
bryta dem eftersom normer och föreställningar påverkar och präglar alla människor – och alla är medskapare till normerna på olika sätt.
Bedömningen inom idrott och hälsa domineras enligt rapporten av samma
normsystem. Konsekvenserna av detta blir att pojkarna gynnas betygsmässigt och
upplever idrotten som roligare än flickorna. Dessutom leder detta till att pojkarna
”släpper loss” mer och att flickorna lär sig att ”hålla igen”, men även att man upprätthåller en struktur där mannen är norm och män och kvinnor ska hållas isär.
Rapporten, liksom flera verksamma lärare i idrott och hälsa, betonar vikten av
ämnesutveckling kring innehåll, arbetsformer, bedömning och betygssättning.
Genom att arbeta utifrån ämnets syfte, det centrala innehållet och olika bedömningsformer, kan man motverka de traditionella könsmönstren.86 Bollsportdomi84. ”Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar intresse för och förmåga att använda olika rörelseaktiviteter, utemiljöer och naturen som källa till välbefinnande”, ”Undervisningen ska leda till att eleverna utvecklar
kunskap om (…) livsstilens betydelse och om konsekvenserna av fysisk aktivitet och inaktivitet” och ”Undervisningen
ska också bidra till att eleverna utvecklar hälso- och miljömedvetenhet samt intresse för delta i arbete med hälsofrågor
i arbetsliv och samhälle”, Idrott och hälsa. SKOLFS 2010:261.
85. Jämställda villkor i idrott och hälsa – med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse, Larsson, Håkan (red.),
Gymnastik- och idrottshögskolan, 2010.
86. Jämställda villkor i idrott och hälsa – med fokus på flickors och pojkars måluppfyllelse, Larsson, Håkan (red.),
Gymnastik- och idrottshögskolan, 2010.
86
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
nans, resultatfokus och utövande behöver lämna plats åt reflektion, deltagande och
måluppfyllelse.
Att inkludera sexualitet, jämställdhet, könsmönster och relationer i idrott och
hälsa handlar inte om att ändra allt innehåll i undervisningen utan att öppna för
nya perspektiv och att ifrågasätta traditionella förhållningssätt i idrottsvärlden och
i undervisningen. Ett normkritiskt förhållningssätt går att applicera på alla typer av
idrottsutövande och på motions- och friluftsaktiviteter. Både lärarens och elevernas
egna föreställningar kan vara så starka att det kan behövas aktiva och medvetna
insatser för att bryta invanda mönster och därmed utvecklas.
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
Den medvetenhet om normer som tidigare nämnts kan genomsyra hela undervisningen i idrott och hälsa och kan därför appliceras på samtliga delar i det centrala
innehållet, där kopplingar till området sexualitet, genus och relationer ligger nära.
I teoretiska uppgifter kan undervisningen problematisera kring till exempel föreställningar om fysiska förutsättningar och traditionella könsmönster inom idrotten
men också kring frågor som rör stress.
Vid en genomgång av det centrala innehållet behöver läraren samtidigt ha
syftesbeskrivningen och målen med i bakhuvudet inför planeringen. Syftesbeskrivningen anger att
Undervisningen ska medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt samt belysa konsekvenserna
av olika kroppsideal. Den ska också behandla andra frågor om etik och
moral i relation till idrottsutövande. 87
Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande.
Kunskaper om kulturella och sociala aspekter på fysiska aktiviteter och
naturupplevelser
87. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Idrott och hälsa. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
88. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Idrott och hälsa. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
87
Förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och
identitet i relation till idrotts- och motionsutövande 88
Idrott har genom tiderna betraktats som en maskulin aktivitet och de två könen
har skilts åt i idrottssammanhang. En lärare berättar om hur tankar om kön och
könsuppdelning kan sättas på prov i undervisningen:
– Det blir tydligt när eleverna till exempel jämför Caster Semenya och Usain
Bolts prestationer under sommar-VM i Berlin 2009. De hade båda stora
framgångar inom sina grenar men Bolt blev beundrad medan Semenya
misstänkliggjordes – var Semenya man eller kvinna? Denna typ av underlag
leder ofta till spännande diskussioner om kön, könsuttryck och om idrottens könsuppdelning och status.
Samma lärare berättar om varför medvetenheten om kön och könsmönster är viktig:
– Alltför mycket fokus på kön kan leda till att vi inte ser eleverna som de individer de är. Om till exempel indelning görs utifrån kön med motiveringen
”tjejer måste få ta mer plats på sina egna villkor” behöver nog vi som lärare
fundera på om detta ligger på individuell nivå eller på könsnivå. Man får
ställa sig frågan om alla killar alltid tar plats och om ingen tjej gör det någon
gång. Individens egna behov står över den grupp de tillhör könsmässigt.
Det kan också vara en fråga om makt. De elever som dominerar i en idrott
behöver också öva på att lämna plats och inkludera sina klasskamrater. Ansvaret för detta kan inte bara lämnas över till de elever som behöver ”ta mer
plats”. De elever som dessutom utövar idrott privat kan behöva få utveckla
sina ledaregenskaper och även analysera aktiviteterna ur till exempel ett
genusperspektiv. De kan behöva den stimulansen och utmaningen.
Omklädningsrummen är en miljö som kan bli problematisk i anslutning till undervisningen i idrott och hälsa. Härskartekniker frodas lätt i dessa situationer och
maktstrukturen inom elevgruppen blir tydlig, kanske särskilt tydlig för transpersoner som ofta bryter fler normer än sina klasskamrater. En lärare berättar om vad
man kan göra för att minska riskerna för utsatthet:
– För att stödja eleverna i sådana här utsatta situationer kan man som lärare
prata om normer vad gäller kroppar och könsuttryck, men också tala om
88
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
kroppens funktioner, till exempel fettfördelning, behåring och muskelbyggnad. Att utifrån kroppsideal även ta upp olika ätstörningar, träningsfixering
och kroppens näringsbehov är också bra och även diskutera vilka normer som
finns kring kropp och idrottsutövande. Till exempel hur ser elevernas egen
kroppsuppfattning ut och hur förhåller de sig till utövandet av olika former
av kroppsaktivitet? Påverkar elevernas kroppsuppfattning deras vilja att delta i
till exempel simundervisning, rörelse till musik och konditionsträning?
– Problemet med att transpersoner exkluderas vid rutinmässiga gruppindelningar
utifrån kön bör också finnas med i medvetandet. Vilken grupp förväntas de tillhöra? Är undervisningen upplagd så att könsidentiteten alltid måste bekräftas eller
lämnar lärarna utrymme för alla könsuttryck?
Spänningsreglering och mental träning.
De olika idealen som finns i vårt normsystem, som ofta kopplas till kön, i till
exempel föreställningar om ”den duktiga flickan” och ”den tåliga pojken”, utgör
negativa stressorer för ungdomar i dag. Att arbeta med stressreglering kan vara ett
sätt att ge eleverna redskap att hantera situationer och uppnå ett välbefinnande.
Stress kan emellertid inte enbart hanteras som ett problem hos individen.
Mycket av elevernas stress är skolrelaterad, eleverna menar att lärare sätter orättvisa
betyg, att lärarna inte samordnar inlämningsuppgifter och prov, att krav och mål
är otydliga och att arbetsmiljön och studieron behöver förbättras.89
En lärare berättar:
– Vi har arbetat en del med vårt eget förhållningssätt, till exempel hur vi på
skolan möter tjejer respektive killar som känner sig stressade. Är det mer
accepterat att vara stressad om man är flicka än pojke och hur ser vi på
stress i studiesituationen? Även om vi har lärt ut tekniker kring massage och
avslappningsövningar så har vi det senaste året framför allt frågat eleverna
själva hur vi lärare på skolan kan bli bättre på att minska stressen. Vilka
förändringar vill till exempel eleverna själva ha? Måste vi till exempel ha alla
dessa inlämningsuppgifter… När vi började diskutera detta kom vi fram till
att det hade gått slentrian i uppgifterna, vi kom fram till att vi faktiskt kan
sätta betyg ändå med färre inlämningsuppgifter.
89. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. Slutbetänkande av Utredningen av ungdomars psykiska hälsa, SOU 2006:77, 2006.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
89
Ämnet idrott och hälsa kan bidra med diskussioner om elevernas arbets- och lärmiljöer – flickors och pojkars lika eller olika föreställningar om den egna kapaciteten, om förväntningar på sig själv, förväntningar på ämnet, på läraren som mentor
och som pedagog.
Kosthållning, droger och dopningspreparats betydelse för hälsa och prestation.
Dessa teman kan kopplas till förväntningar utifrån kön och kroppsideal. Kroppsidealens koppling till ätstörningar och megarexi90 ger också en bra grund för ökad
kunskap om kroppens byggnad, kostens betydelse för kroppens funktioner och
känslor. I diskussionen om alkohol skulle undervisningen kunna lyfta frågor som
kan kopplas till könsmönster och risktagande. På vems villkor dricker till exempel
flickor och pojkar? Vem bestämmer vad som ska drickas och hur uppfattas ett nej till
alkohol? Hur tänker man kring sexualitet och risktagande i samband med alkohol?
Åtgärder vid skador och nödsituationer, till exempel livräddande aktiviteter vid blödning och drunkningstillbud.
En lärare berättar om hur hon arbetar med hjärt-lungräddning med sina klasser.
Förutom tekniken som sådan så finns det andra aspekter som kan aktualiseras:
– När det gäller första hjälpen och hjärt-lungräddning är det lämpligt att
passa på att slå hål på föreställningar om överföringsvägar som gäller till
exempel hiv och andra blodrelaterade sjukdomar. Eleverna ska i undervisningen få den kunskap som behövs för att göra säkra val i en situation
där andra människors liv står på spel, och där finns det fortfarande många
föreställningar om hur sjukdomar överförs. Även könsmönster och sexualitet kan komma upp i dessa sammanhang – till exempel varför vill inte en
del killar ge en annan kille mun mot mun-metoden?
Rörelse till musik samt dans.
Dans, konditionsträning och annan rörelse till musik är möjlig att göra mindre
normerande, bland annat för att motverka stereotypa könsmönster. Dels genom
90. Megarexi benämner viljan att bli större och mer muskulös. Det kan kopplas till förvrängd självbild, näringsintag och träning.
90
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
att inte förutsätta att alla tjejer gillar dans eller att alla killar motvilligt deltar i aerobics, dels genom att uppmana och uppmuntra eleverna att våga testa olika aktiviteter. I detta fall kan läraren också arbeta med att bryta normer kring kroppskontakt
och könsstereotypa kroppsrörelser.
– Ett exempel där föreställningarna om manligt och kvinnligt blir konkret är i
pardanserna. Det pratas om killen som ska föra och om att dansa ”killsteg”
och ”tjejsteg”. Det är i teorin lätt att göra dansundervisningen mer inkluderande, men i praktiken stöter man ju som lärare nästan alltid på några
hinder och får jobba en del med sina egna och elevernas föreställningar och
normer.
Dansundervisningen kan innehålla en kritisk diskussion om reproduktionen av
könsmönster inom dansen, om rädslan för fysisk närhet mellan personer av samma
kön, olika villkor för killar och tjejer (tjejer förväntas till exempel sällan ha något
emot att dansa med varandra) och dansen som något annat än en heterosexuell
ritual kopplad till åtrå. ”Det finns en poäng med att avsexualisera pardansen och
se det som både idrottsutövande och social interaktion”, säger en idrottslärare. I
diskussionen kan också dansens kulturhistoriska mönster, traditioner och värden
lyftas för att ytterligare problematisera varför dansen ser ut som den gör.
– Jag brukar alltid låta både tjejer och killar få föra och följa i de olika danserna som vi gör. Vi pratar alltid om föraren och följaren och kopplar inte
detta till kön alls. I salsa, bugg eller vals kan alla lära sig båda parternas
steg. Om någon frågar varför så brukar jag alltid ta upp detta med att vara
flexibel i dansrollerna, uppluckring av könsmönster och möjlighet att lära
andra. Traditionellt sett är killens roll i dansen mindre rörlig än tjejens, vilket ytterligare talar för en uppluckring av dessa roller. Alla behöver utveckla
sin rörlighet, följsamhet och lyhördhet vad gäller att följa i dansen och sin
förmåga att leda, styra och planera i rollen som den som för i dansen. Genom att alla kan dansa med alla får man också med de som inte känner sig
hemma i de traditionella rollerna och vi förenklar kanske för de elever som
annars kanske har svårt att delta i dansundervisningen av olika skäl.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
91
Arbets- och studiemiljöer: samspel mellan situationens krav och människan
utifrån ergonomiska aspekter, till exempel kroppslig balans och lyftteknik.
Utemiljöer och naturen som arena för rörelseaktiviteter och rekreation.
Metoder och redskap för friluftsliv.
När friluftsliv inkluderas i undervisningen i idrott och hälsa kan det vara lämpligt
att lyfta de förväntningar som finns på människor utifrån traditionella könsmönster. En lärare beskriver det på följande sätt:
– Det finns olika förväntningar på män och kvinnor när det gäller friluftsaktiviteter – styrka, användning av redskap och faktiska friluftsintressen.
Styrka kan i viss mån vara kopplat till kön men de individuella skillnaderna
är stora och ingenting är givet när det gäller fysisk aktivitet såsom lyftteknik, vedhuggning, dra upp ankare eller anlägga en eldstad. De traditionella
könsrollerna speglas naturligtvis även inom friluftslivsområdet.
92
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Nedan följer ett antal diskussionsfrågor som några idrottslärare utvecklat på sin
gymnasieskola. Frågorna används bland annat för att eleverna ska arbeta med
några av de utvecklingsområden som nämns i syftestexten, till exempel att eleverna ska utveckla sin ”förmåga att etiskt ta ställning i frågor om könsmönster,
jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande”.
• Kroppsideal inom idrotten ur ett historiskt perspektiv – varför har vissa
egenskaper setts och ses fortfarande som högre värderade än andra? Hur
har män och kvinnor förhållit sig till och ”kompenserat” utifrån de förväntningar som finns på män och kvinnor i allmänhet och inom specifika idrotter?
• Vilka förväntningar finns på flickor och pojkar och deras idrottsutövande under barndomsåren? Hur mycket präglas vårt framtida idrottande av förväntningarna som finns på oss som barn? Hur påverkar könsspecifika kläder,
intressen och leksaker vår rörlighet och motoriska utveckling?
• Idrottens uppdelning är skapad och kan förändras över tid. Ofta handlar
idrottsdiskussionerna om de fysiska förutsättningar som generellt skiljer
män och kvinnor åt. Vilka idrotter är könsuppdelade och vilka är det inte ?
Varför ser det ut på det viset? Varför är till exempel skytte, curling och kampsport könsuppdelat? Hur ser det ut med motorsport, segling, ridsport och
bordtennis? I golf har herrar och damer olika utslagsplatser i ett försök att
”tävla på mer likvärdiga villkor” men tävlar trots detta könsuppdelat. Vilket
syfte har könsuppdelningen inom olika idrotter och är den alltid motiverad?
• Hur inkluderas transpersoner i den könsuppdelade idrottsvärlden? Spelar
det biologiska könet egentligen någon roll när det kommer till idrottsutövande?
• Hur ser mediebevakningen ut vad gäller idrottsutövande, elitidrott och stora
mästerskap? Får kvinnor och män lika mycket utrymme i medierna? Är det
mer herrfotboll än damfotboll på Sportnytt? Är det bara beroende av antalet
personer som utövar sporten, eller får män mer plats i sportbevakningen
precis som i samhället i övrigt?
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
93
E NGE L SK A
Engelska
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
Engelskundervisningen kan precis som övrig språkundervisning i innehållet spegla
synen på sexualitet, jämställdhet och relationer i samhället och samhällsmedborgarnas relationer till varandra. Språket speglar de normer som samhället vilar på.
En utvecklad språkmedvetenhet i engelska innebär inte bara ett utökat ordförråd, grammatik och stavning, utan också en känsla för hur språket anpassas både
av användare och efter mottagare, olika tillfällen och situationer. Det kan gälla
mottagare med olika bakgrund, ålder och kön och en ökad medvetenhet om hur
ett språk även kan bidra till att befästa och förstärka skillnader mellan till exempel
olika kön.
I ämnesplanen i engelska har det centrala innehållet tre rubriker: Kommunikationens innehåll, Reception samt Produktion och interaktion.91
Ämnets karaktär ger möjligheter att hitta ämnen som behandlar sexualitet,
jämställdhet och relationer inom ramen för rubriken Kommunikationens innehåll
och som eleverna kan identifiera sig med, engagera sig i och som kan utgöra en
naturlig del av undervisningen. Innehållet ska ge eleverna möjlighet att relatera
till egna erfarenheter och kunskaper. Med utgångspunkt i engelskspråkig litteratur
kan eleverna till exempel samtala om sexualitet, jämställdhet, könsmönster och
relationer ur ett globalt perspektiv. Ämnets karaktär inbjuder även till ämnesövergripande arbete med andra ämnen såsom svenska, samhällskunskap, historia,
naturkunskap, idrott och hälsa, matematik och religionskunskap.
Reception handlar om att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå talad och
skriven engelska. Underlaget som läraren har till sitt förfogande är omfattande
och det finns åtskilliga texter som berör sexualitet, relationer, jämställdhet och
andra grundläggande värden. Genom litteratur, internet, film, konst och tidningar
finns ett brett utbud av källor med talad och skriven engelska som är berättande,
sammanfattande, förklarande, diskuterande och argumenterande inom ämnesområdet. Skönlitteratur och andra texter utgör ytterligare möjligheter för eleverna att
utveckla sin receptiva förmåga och utgör en bra grund för diskussioner och andra
reflekterande uppgifter. Därmed kan också arbetet med sexualitet, jämställdhet och
relationer fortsätta över i arbetet inom rubriken Produktion och interaktion.
91. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Engelska. SKOLFS 2010:261, Utbildningsdepartementet, 2010.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
95
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
Nedan följer några exempel på skrivningar i det centrala innehållet som kan kopplas till kön, sexualitet, jämställdhet och relationer. De kommunikativa förmågorna
reception, produktion och interaktion ska genomsyra hela kursen.
Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhällsoch arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar,
åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor.
I anslutning till detta centrala innehåll skulle undervisningen kunna behandla jämställdhet, sexualitet och relationer utifrån till exempel dagsaktuella händelser. Det kan
till exempel handla om att läsa om World Aids Day i engelskspråkiga tidningar, se
dokumentärer om situationen för hbt-personer i olika engelskspråkiga länder, översätta och tolka informationssidor om säkrare sex i olika delar av världen eller beskriva
abortlagstiftningen i USA i relation till liknande lagstiftningar i Australien, Indien
eller Sydafrika. Eller det kan handla om flickors och kvinnors utsatthet för mäns
sexuella våld i olika länder och varför detta inte alltid synliggörs eller tystas ned.
Innehåll och form i olika typer av fiktion.
Det är ganska vanligt att utifrån fiktion diskutera jämställdhet, könsmönster och
relationer. Några exempel är att diskutera könsmönster i Shakespeares Twelfth
night, vilka normer som styr relationerna i Twilight-böckerna, vilken kvinnosyn
och relationssyn som dominerade i Storbritannien under 1800-talet utifrån Jane
Austens Pride and Prejudice eller Emily Brontës Wuthering Heights, eller kulturella
skillnader och syn på äktenskapet utifrån Bali Rais (Un)arranged Marriage. En lärare berättar nedan hur speciellt Twilight-böckerna ger möjligheter till fördjupade
diskussioner om till exempel relationen mellan makt och sexualitet:
– Det är lätt att hitta uppslag till frågor att diskutera eftersom mycket har
skrivits om hur Twilight-böckerna behandlar frågor om kärlek, relationer,
sex, oskuldsbegreppet, otrohet, partnervåld och tonårsgraviditeter. Böckerna
har väckt många starka reaktioner och kanske är det den sista boken i serien
som har väckt mest diskussioner, där huvudpersonerna för första gången har
sex fast först efter att de har gift sig. Det blir väldigt intressanta samtal när
vi tar upp frågor det väcker: Vad menas att säga ja respektive nej och i vilket
96
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
sammanhang förväntas vi kommunicera detta? Hur ser eleverna på makt i
relation till sexualitet? När blir en relation destruktiv? Är en relation bra om
bara en av parterna tvingas ändra på sig eller anpassa sig för att få relationen att fungera? Vad är trohet? Eleverna har verkligen engagerat sig i dessa
diskussioner och när ämnet engagerar, så finns en vilja att kunna utrycka sig
på engelska – vilket bidrar till språkutvecklingen.
En lärare menar att det finns många teman att arbeta med, där kärlekstemat vanligtvis är väldigt uppskattat hos eleverna.
– Jag har ofta låtit eleverna leta upp en dikt som de tycker representerar deras
syn på kärlek. Vem handlar dikten om och vad är det som hyllas? De har
också skrivit egna kärleksdikter. Ett annat tema vi arbetat med är hjältar.
Hur ser bilden av hjälten ut i litteraturen och på film? Hur ska en manlig
hjälte vara och finns det några kvinnliga hjältar? Hur beskrivs dessa i film
och litteratur?
En annan lärare berättar hur de har arbetat med Shakespeares verk:
– Shakespeare har ju genom Romeo och Julia skrivit in ett av litteraturens
mest berömda kärlekspar i historien och med Twelfth night och andra
pjäser i bagaget kan många aspekter kring kön, könsmönster, sexualitet och
relationer beröras genom Shakespeares verk. Vi har arbetat med bland annat
dessa frågeställningar: Vilken kvinnosyn hade Shakespeare, hur framträdande är kärleksrelationerna i komedier respektive dramer och hur kom det
sig att män spelade kvinnorollerna vid teatern?
Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i
världen.
Undervisningen kan i anslutning till detta centrala innehåll ta upp diskussioner
om hur engelskspråkiga kulturer ser på självkänsla och identitet, relationer, kärlek
och sexualitet. Finns det kulturella skillnader i kvinnosyn, skönhetsideal, kärlek,
relationer och sexualitet? Eleverna kan undersöka vilka likheter och skillnader
det finns mellan olika engelskspråkiga samhällen i syn på normer, etik, sexualitet,
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
97
abort, homosexualitet och tonårsföräldrar. Det är svårt att ge en samlad bild av
sexualsynen i ett land då den kan vara brokig och kanske till och med direkt motstridig, men några generella utgångspunkter finns troligtvis i lagstiftning och bland
allmänna normer.
Texter av olika slag och med olika syften, till exempel manualer, populärvetenskapliga texter och reportage.
Undervisningen skulle utifrån detta centrala innehåll omfatta populärvetenskapliga
texter som berör alltifrån ungdomars sexualvanor, romantiserandet av relationer i
hollywoodfilmer, synen på kondomer i olika kulturer och genusstrukturer i olika
delar av världen, till reportage om porrindustrin, könsöverskridande elitidrottare
eller reportage som problematiserar om och hur invånarna får undervisning i sexualfrågor i olika länder.
Muntlig och skriftlig produktion och interaktion av olika slag, även i mer
formella sammanhang, där eleverna instruerar, berättar, sammanfattar,
förklarar, kommenterar, värderar, motiverar sina åsikter, diskuterar och
argumenterar.
Även här handlar det om att styra innehållet och eleverna skulle kunna argumentera för hbt-personers rättigheter i något engelskspråkigt land, diskutera innehållet
i olika låttexter som berör relationer, förklara hur den svenska abortlagstiftningen
ser ut, kommentera och värdera olika skönlitterära texter om kärlek, sammanfatta
det viktiga på en sexualupplysningssida på internet, berätta om hur det var att
dejta och ”bli ihop” i mormors ungdom etcetera.
Ett exempel på hur man kan titta på språket ur detta perspektiv är hur feminina
och maskulina konstruktioner ser ut och kan förändras i ett språk för att passa
samhällets normer. Ett annat exempel är att granska hur engelskan ger uttryck för
kön och könsmönster. Så här säger en lärare:
– Det går till exempel att jämföra svenskan och engelskan utifrån könskodade
benämningar. Jag har med eleverna diskuterat om engelskan är mer könsneutral i sina benämningar, till exempel brandman-firefighter eller finns
motsvarande uttryck i engelskan som finns i svenskan till exempel sambo,
plastpappa, bonusbarn, hen eller transpersoner?
98
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Utifrån de kommunikativa förmågor som eleven ska utveckla och det centrala
innehåll undervisningen i engelska ska utgå från finns det således många möjliga
ingångar till ämnet engelska ur perspektiv som kön, sexualitet, jämställdhet och
relationer.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
99
M AT E M AT I K
100
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Matematik
ÄMNETS KOPPLING TILL SEXUALITET, JÄMSTÄLLDHET OCH RELATIONER
I ämnesplanerna för ämnet matematik nämns inte uttryckligen begrepp som sexualitet, kön, jämställdhet eller makt. Betyder det att matematiken i gymnasieskolan
är, och ska vara, fri från frågor som berör dessa ämnen eller kan matematikundervisningen vara en del av skolans uppdrag kring kunskapsområdet sexualitet och
samlevnad?
I ämnesplanen för matematik anges i ämnets syfte att:
I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utmana, fördjupa och
bredda sin kreativitet och sitt matematikkunnande. Vidare ska den bidra till
att eleverna utvecklar förmåga att sätta in matematiken i olika sammanhang
och se dess betydelse för individ och samhälle.92
Ett sådant sammanhang inom matematiken kan vara frågor som rör sexualitet,
jämställdhet och relationer. Det är frågor som berör alla elever. Det kan innefatta
allt ifrån statistiska beräkningar på uttag av föräldraförsäkring, diagram över förekomsten av sexuellt överförbara infektioner, procentberäkningar på kondomanvändning eller en genomgång av alla tänkbara former av matematik som används
vid framställning av preventivmedel.
I ämnesplanen för matematik beskrivs i sju punkter vilka förmågor eleverna ska
utveckla. Det handlar om att kunna beskriva matematiska begrepp, formulera,
analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och
resultat, samt föra matematiska resonemang. Eleverna ska också kunna
relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen,
i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.93
Detta ger möjligheter att fylla matematikundervisningen med ett konkret och intresseväckande innehåll som speglar matematikens funktion i samhället. Att arbeta
92. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Matematik. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
93. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Matematik. SKOLFS 2010:261,
Utbildningsdepartementet, 2010.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
101
med frågor som rör sexualitet, jämställdhet och relationer kan dessutom vara en
spännande och meningsfull ingång för många elever när de ska ta sig an matematikens mångfacetterade värld.
DET CENTRALA INNEHÅLLETS MÖJLIGHETER
I ämnesplanen finns följande centrala innehåll:
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tilllämpningar i andra ämnen.
Det kombineras med till exempel
Fördjupning av procentbegreppet: promille, ppm och procentenheter.
Beskrivande statistik med hjälp av kalkylprogram samt granskning av hur
statistiska metoder och resultat används i samhället och i yrkeslivet.
Inom matematiken går det på flera olika sätt att behandla frågor om sexualitet,
jämställdhet och relationer. Detta skulle kunna innebära att eleverna får använda
matematiska moment som statistik, sannolikhetslära, procenträkning eller andra
typer av beräkningar utifrån ett styrt innehåll.
Med jämna mellanrum förekommer i olika typer av medierapporter om ungdomar och sexualitet, information som ger utrymme för olika tolkningar och värderingar – spridning av könssjukdomar, aborter, sex på nätet, sexualvanor, attityder
med mera. Ofta presenteras statistik i någon form ofta med stort fokus på problem, menar en lärare som försöker vända på perspektiven.
– Jag försöker med eleverna hitta statistik som ger en ”positiv” bild av ungdomars sexualitet men också reflektera över varför så många negativa bilder
lyfts fram. Statistiska tolkningar innehåller nästan alltid värderingar. Vilken
statistik väljer man att presentera i till exempel debattartiklar och varför?
Sexualitet, jämställdhet och relationer är begrepp som sträcker sig bortom konkret
sexualkunskap och även innefattar jämställdhet, kön, relationer och makt. Matematik och matematikundervisning är inte opåverkade av sådana faktorer. Eftersom
matematiken ofta setts, och ibland fortfarande kan ses som ”objektiv”, kan det vara
102
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
svårare att bli medveten om vad som händer och behandlas under just en matematiklektion. Det är något som denne matematiklärare är medveten om:
– Så fort matematiken sätts in i ett sammanhang som till exempel berör
vardagslivet, yrkeslivet, specifika verksamheter eller liknande så behövs en
medvetenhet om vilka signaler som sänds. Genom att välja hur matematiska
problem formuleras och vad och vem de handlar om kan matematikläraren
utmana respektive befästa vissa normer. Vem inkluderas respektive exkluderas? Vad gör kvinnor och män i matematikexempel? Det kan handla om
vad personerna heter – är det alltid namn som Pelle och Lisa? Används mer
könsneutrala namn någon gång? Är en familj alltid pappa, mamma, barn –
ser alla familjer ut så? Hur ser parkonstellationerna ut i uppgifterna? Ibland
kan det vara Ahmed och Peter som ska betala ränta på sina bolån. Förekommer personer med könsöverskridande identitet och uttryck? Inkluderas alla
även i ett bredare perspektiv om vi tänker på diskrimineringsgrunderna?
Läraren menar att genom konstruktionen av matematikproblem kan undervisningen medverka till att synliggöra och inkludera – och därmed vara en del av
skolans arbete mot diskriminering och traditionella könsmönster.
Ämnesövergripande arbeten där matematiken är en del skapas ofta med statistiken som utgångspunkt. Det kan vara tolkning och konstruktion av tabeller och
olika slags diagram, läges- och spridningsmått, procentberäkningar med mera.
Förutom att välja lämpliga tabeller och diagram, konstruera sådana själv och genomföra beräkningar ges tillfälle till samtal om betydelsen av statistik med alla dess
möjligheter – men också svagheter och problem.
Exempel på frågor från lärare:
Vilken statistik behövs för att få en överblick inom området jämställdhet?
Hur och var kan man hitta den?
Vilka svårigheter har funnits? Saknas viss statistik?
Är den pålitlig eller finns det divergerande tolkningar?
>>
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
103
>> Hur kan och bör den presenteras? Varför? Vilken sorts diagram och tabeller
är lämpliga – och hur kan de konstrueras? Hur anger man källor?
Hur kan den tolkas? Analysen – hur skulle den kunna se ut?
Hur får vi en helhet? När och hur blir statistiken en ”naturlig” del av helheten
– något som stödjer och bidrar till svaret på den aktuella samhällsfrågan?
Hur gör man statistiken möjlig att omsätta till verkliga förhållanden?
En aspekt när det gäller arbete med jämställdhet och statistik är att det baseras på
statistik som är könsuppdelad i kvinnor och män. Om detta resonerar en mattelärare.
– Att kvinnor och män numera är synliga i offentlig statistik i Sverige är bra.
Ett problem är att betoningen på statistik kan osynliggöra de stora individuella skillnader som finns mellan individer av samma kön. Detta behöver
diskuteras – så inte statistiken blir ”hela sanningen”. Ett problem som också
finns gäller personer med könsöverskridande identitet och uttryck och vad
den låsta indelningen i kvinnor och män innebär för dem.
Den här läraren har låtit eleverna genomföra egna större eller mindre statistiska
undersökningar. Ofta upplevs detta som engagerande och kan göra uppgiften ännu
mer intressant – även om det inte alltid ingår i den aktuella matematikkursen.
Det finns inget som hindrar att man i undervisningen lägger till saker utöver det
centrala innehållet.
Några matematiklärare som medverkat i ämnesövergripande arbete betonar
vikten av att matematiken inte enbart begränsas till att ”man petar in ett diagram
någonstans”, utan att matematiken finns med från början till slut.
104
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Granskning av hur statistiska metoder och resultat används i samhället
och inom vetenskap.
Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tilllämpningar i andra ämnen.
Statistik används ofta för att illustrera och tydliggöra hur det ser ut med
jämställdheten i landet. Hur stor andel kvinnor respektive män förvärvsarbetar,
och har detta förändrats över tid? Har kvinnor och män lika lön för lika arbete?
Hur ser jämställdheten ut när det gäller obetalt hemarbete? Varför finns det
skillnader på dessa områden och vilka förväntningar och könsnormer styr det?
Inom skolans sfär kan det handla om vilka gymnasieprogram flickor och pojkar
väljer och vad det kan bero på; om det finns betygsskillnader mellan flickor och
pojkar och vad dessa skillnader i så fall tros bero på eller varför könsuppdelningen
på universitets- och högskolenivå ibland blir ännu mer markant. Flickor har högre
betyg i matematik på gymnasiet men väljer bort matematiktunga utbildningar på
högskolenivå. Matematik kan fortfarande sägas vara en manlig domän. Varför?
Undervisningen skulle också kunna beröra hur valdeltagandet ser ut i Sverige
beroende på kön, hur könsfördelningen ser ut i riksdagen och i regeringen och om
andra länders regeringar och departement har samma fördelning.
Ett mer vardagsnära matematiskt problem handlar om föräldraledighet. Det kan
gå att använda ett enkelt underlag för diskussion om föräldraledighet.
1974 infördes föräldraledigheten i Sverige och därmed fick även män rätt till
ersättning för vård av barn på samma villkor som kvinnor. Föräldrar fick ersättning för 180 dagar. 1995 hade antalet föräldrapenningdagar ökat till 450 och
30 av dessa dagar reserverades för den ena föräldern och kunde inte överlåtas till den andra. 2002 utökades antalet dagar till 480 och de reserverade
dagarna till 60. 2008 infördes en jämställdhetsbonus.
Att diskutera statistikens roll i samhället och vrida och vända på hur den kan
presenteras och tolkas, samt kritiskt granska hur statistiken kan manipuleras och
tolkas subjektivt kan väcka elevernas intresse. En mattelärare berättar hur han med
sin senaste klass arbetade med olika analyser av föräldraförsäkringen:
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
105
– Jag satte upp ett antal olika arbetsmoment, ett exempel: Om man vill visa
antalet ersatta dagar i ett diagram fördelat på kön – vilken typ av diagram
är då lämplig? Eleverna motiverade och konstruerade ett diagram. Om man
vill visa förändringen av andelen kvinnor och män under hela tidsperioden
– vilken typ av diagram skulle kunna vara lämpligt? Med hur många procent har antalet dagar ökat från 1994 till 2009? Finns det någon koppling
mellan antal ersatta dagar och förändringen i lagstiftningen? Familjer ser
olika ut, det kan till exempel vara samkönade par, fler än två föräldrar eller
ensamstående föräldrar. Hur kan det synas i statistiken och vilken roll spelar
det när du tolkar statistik av den här typen?
I arbetet med att visa hur matematiken används på många olika sätt i samhället skulle skolan kunna bjuda in gäster som berättar om sin syn på matematikens
användning. Detta knyter an till formuleringen i ämnets syfte där det står att
eleverna ska
Kunna relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra
ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.94
Utifrån ett sådant besök kan eleverna arbeta med olika uppgifter som direkt ansluter till det gästen tagit upp. En lärare berättar:
– Tänkbara besökare är någon som arbetar med till exempel ungdomar och
sexualitet, sexualiserat våld, hiv, andra sexuellt överförbara infektioner eller
jämställdhet. Man kan bjuda in en smittskyddsläkare eller någon annan som
jobbar med smittskydd. Förutom allmänna resonemang om hur smittskyddslagen är utformad och hur den inbjudna ser på läget i Sverige, främst
bland ungdomar, så kan vi förstås lyfta in matematiken. En given infallsvinkel är återigen statistik och procenträkning som används för att illustrera
antalet hivsmittade, hur stor del av världens befolkning som har tillgång
till bromsmedicin, hur virusmängderna ändras vid medicinering eller hur
allmänheten ser på att all behandling vid STI är gratis. Beräkningar som har
med läkemedelstillverkning och olika slags behandling att göra kan också
vara intressanta ingångar som till exempel kan kopplas till reflektioner om
94. Förordningen om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena, Matematik. SKOLFS 2010:261, Utbildningsdepartementet, 2010.
106
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
varför bromsmedicin för hiv är så dyr. På vilket sätt ökar virusmängderna i
kroppen – är det en exponentiell ökning? Hur skulle en sådan kurva se ut i
ett diagram? Men också hur man kan tolka statistik över klamydia – beror
till exempel en ökning på att man i mindre utsträckning använder kondom
eller kan det vara så att man blivit slarvigare med att smittspåra?
Inom undervisningen kan man föra in diskussioner med eleverna varför det kan
vara problematiskt att använda sannolikhetsberäkningar när personer riskkalkylerar
kring säkrare sex. Eleverna berättar om argument som ”Jag behöver inte använda
kondom för min partner har nog inte varit med någon annan, är ung och ser frisk
ut, har inte haft sex utomlands och…”.
Matematiken kan alltså fyllas med innehåll från kunskapsområdet sexualitet,
jämställdhet och relationer och bidra till helhetsbilden som skapas i samspel med
andra ämnen. Tillsammans med till exempel historiska och religiösa perspektiv på
människans levnadsvillkor, kunskap om kroppens funktioner och förståelse för den
rådande diskrimineringslagstiftningen kan matematik med relevant innehåll och
ett normkritiskt förhållningssätt vara en bidragande nyckel till ökad förståelse för
ämnets komplexitet.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
107
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
109
Ord och begrepp
Nedan följer en genomgång av några av de begrepp som används i materialet eller
förekommer i arbetet med sexualitet, jämställdhet och relationer. Definitionerna
bygger på underlag från Diskrimineringsombudsmannen, Riksförbundet för sexuell upplysning, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners
rättigheter, Statens folkhälsoinstitut och landstingens gemensamma ungdomsmottagning på nätet (UMO).
Asexualitet – avsaknad av aktiv sexualitet och intresse av sexuella relationer. Är inte i
lagens mening en sexuell identitet eller sexuell läggning.
Biologiskt kön – kategorisering utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och
ibland även hormonnivåer.
Bisexualitet – när en person känner sig känslomässigt och / eller sexuellt attraherad av
personer oavsett kön.
Cis-person – en person vars könsidentitet stämmer överens med det biologiska, juridiska
och sociala könet.
DSD – Disorder of Sex Development. Medfött tillstånd i vilket könets kromosomala,
gonadala (rör könskörtlar, dvs. testiklar eller äggstockar) eller anatomiska utveckling är
atypisk. Begreppet intersexualism används också.
Etnisk tillhörighet – nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Känsla av tillhörighet till en viss grupp människor med gemensamt ursprung och
språk och gemensam kultur.
Etnocentrism – ett förhållningsätt där utgångspunkten är att den egna etniska gruppen
är måttstock och centrum. Utgår oftast från den dominerande gruppen i samhället.
Funktionalitet – ett begrepp för funktionsförmåga med koppling till diskrimineringsgrunden funktionshinder. Används ibland i till exempel intersektionella analyser.
Funktionsnedsättning – varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som fanns vid födelsen, har uppstått till följd av en
skada eller en sjukdom eller kan förväntas uppstå. Det innebär en begränsning av fysisk,
psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Benämns funktionshinder i lagstiftningen.
Genus – de förväntningar som finns på personer gällande t.ex. kläder, intressen, agerande och utseende som utgår från deras biologiska kön. Ett annat ord för detta kan vara
socialt kön.
110
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Genusvetenskap – akademisk disciplin som fokuserar på vilken maktposition, vilka
fördelar och konsekvenser genustillhörighet kan ge i olika sammanhang. Isärhållande
(manligt och kvinnligt är helt olika saker och varandras motsats) och rangordning (män
och manlighet är norm och har högre status) är två centrala begrepp vid denna analys.
Hbtq – samlingsbegrepp som innefattar homosexualitet, bisexualitet, transsexualism och
queer.
Hen – subjektsform av ett könsneutralt pronomen (motsvarar språkligt han eller hon)
Henom – objektsform av ett könsneutralt pronomen (motsvarar språkligt henne eller
honom).
Heteronormativitet och heteronormen – handlar om allt det som bidrar till att en viss
sorts heterosexuellt liv framstår som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva.
Det kan vara lagar, strukturer, förväntningar eller handlingar. Det är en etablerad norm i
samhället som i grunden utgår från att det finns två kön, att dessa förhåller sig till vissa
givna mönster, och att människor intresserar sig för det motsatta könet emotionellt och
sexuellt.
Heterosexualitet – när en person känner sig känslomässigt och / eller sexuellt attraherad av personer tillhörande motsatt kön.
Homosexualitet – när en person känner sig känslomässigt och / eller sexuellt attraherad
av personer tillhörande samma kön.
Intergender – könsidentitet eller uttryck som innebär att personen befinner sig mellan,
bortom eller i båda sociala könen.
Intersektionalitet – ett samhällsvetenskapligt begrepp som innebär att man synliggör
specifika situationer av förtryck som skapas i skärningspunkter för olika maktrelationer.
Det är ett begrepp för en bred analys av maktrelationer där grundtanken är att flera
perspektiv samverkar med och påverkar varandra både positivt och negativt. Genus,
etnicitet, sexualitet, socioekonomisk bakgrund, religion och funktionsnedsättning är olika
faktorer som kan samverka i detta sammanhang.
Intersexualism – se DSD.
Juridiskt kön – det kön som anges i t.ex. folkbokföringen, i passet och som reglerar
utformandet av personnumret. Det finns två juridiska kön i Sverige – man och kvinna.
Jämställdhet – begrepp som innebär att alla personer har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet.
Könsidentitet – en persons självupplevda kön, det personen själv definierar sig som.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
111
Könsöverskridande identitet eller uttryck – när en könsidentitet eller ett könsuttryck
hela tiden eller periodvis skiljer sig från könsnormen. Ibland används begreppen könsidentitet eller könsuttryck. Alla människor har könsidentitet och könsuttryck, inte bara
transpersoner. Med könsidentitet eller könsuttryck avses en persons identitet eller
uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat avses med avseende på kön.
Se även transpersoner.
Könssocialisation – ett begrepp för hur de förväntningar och de normer som finns på
människor utifrån könstillhörighet införlivas under uppväxten. En anpassning till rådande
könsmönster.
Könsuttryck – se socialt kön.
Matriarkat – ett ord för att beskriva att kvinnan har makten i familjen och i samhället i
stort. Denna maktposition reproduceras ständigt och ger kvinnan fördelar i många olika
situationer. Jämför med patriarkat.
Mentalt kön – se könsidentitet.
Normer – oskrivna och ofta outtalade regler, förväntningar och ideal som beskriver vad
som anses vara önskvärt, fördelaktigt och eftersträvansvärt och vad som inte är det.
Dessa normer är föränderliga över tid, de är plats- och situationsbaserade och har ofta
en stark koppling till makt.
Normkritiskt perspektiv eller förhållningssätt – ett förhållningssätt där normer och
samhälleliga strukturer kring t.ex. kön och sexualitet synliggörs och granskas. Flyttar fokus från individer och avvikande grupper till samhällets normstrukturer och perspektivet
belyser maktaspekterna i systemet.
Patriarkat – ord för att beskriva att mannen har makten i familjen och i samhället i stort.
Denna maktposition reproduceras ständigt och ger män fördelar i många olika situationer. Jämför med matriarkat.
Poly – kortform för personer som går emot tvåsamhetsnormen och vill leva eller lever
med flera partner. Det kan till exempel handla om polyamori som innebär att under samtycke från alla parter ha flera kärleksrelationer parallellt och polygami som är att vara gift
med flera samtidigt (månggifte). Polygami är inte tillåtet i Sverige.
Queer – ett perspektiv där samhällets normer kring kön, sexualitet och makt ifrågasätts
eller en identitet för personer som utifrån detta perspektiv vill gå emot eller ifrågasätta
kategorisering utifrån sexualitet och kön. Det handlar om att tänka bortom de förväntade
uppdelningarna och ifrågasätta heteronormen.
Queerteori och queerforskning – en vetenskaplig inriktning som utgår från queerperspektivet.
112
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
Sexuell identitet – en persons känslomässiga och sexuella preferens som definieras av
personen själv. De vanligaste definitionerna är bisexuell, heterosexuell eller homosexuell men många väljer också att inte identifiera sig inom dessa kategorier. En persons
sexuella identitet överensstämmer inte alltid med personens förväntade sexuella praktik.
En person som har sex med någon av samma kön behöver t.ex. inte identifiera sig som
homo- eller bisexuell och en person som bara har sex med personer av motsatt kön
måste inte vara heterosexuell i sin definition.
Sexuell läggning – ett annat begrepp för sexuell identitet. Används i lagtexter.
Socialt kön – de förväntningar som finns på personer för t.ex. kläder, intressen, agerande och utseende som utgår från deras biologiska kön. Ett annat ord för detta kan vara
genus.
SRHR – Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Begreppet omfattar kunskap om
sexualitet, reproduktion, skydd mot hiv och andra sexuellt överförda infektioner, tillgång
till preventivmedel och säker abort i de länder där det är lagligt. Det handlar också om
njutbara, säkra sexuella upplevelser fria från tvång, diskriminering och våld.
Toleranspedagogik – ett pedagogiskt förhållningssätt där normbrytaren sätts i fokus och
syftet är att den utsatta gruppen eller individen ska tolereras, accepteras och respekteras av normföljarna. Jämför med normkritiskt perspektiv.
Transperson – en person vars könsuttryck eller könsidentitet i perioder eller konstant
avviker från det kön som registrerats vid födseln. Det är ett samlingsbegrepp som kan
omfatta bl.a. transsexuella, transvestiter och intergender. Begreppet berör alltså personer vars biologiska, juridiska, mentala och sociala kön inte alltid överensstämmer.
Transsexualism – en medicinsk diagnos för personer vars könsidentitet inte sammanfaller med det juridiska eller det biologiska könet.
Tvåsamhet – att leva i en parrelation. Förväntningarna kring att alla ska vilja leva i tvåsamhet och endast med en partner kan vara starka i samhället.
Transvestism – ett könsöverskridande uttryck där personen i kortare eller längre perioder
för sin egen skull använder eller lever med det motsatta könets stereotypa attribut (t.ex.
kläder) eller beteende.
SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I GYMNASIESKOLAN
113
Hur kan gymnasielärare arbeta med sexualitet, jämställdhet och
relationer i sina ämnen när flera av ämnesplanerna nu inrymmer
dessa begrepp?
Det här stödmaterialet riktar sig framför allt till lärare men
även till rektor, som leder det pedagogiska arbetet och som kan
ge lärarna förutsättningar att skapa ett kollegialt lärande kring
kunskapsområdet sexualitet och samlevnad.
Stödmaterialet presenterar inga färdiga metoder eller
lektionsupplägg utan ger, bland annat via citat från lärare,
exempel på ingångar till fördjupade samtal i olika ämnen.
Skolverkets förhoppning är att materialet ska inspirera till att
ge eleverna en undervisning där de får möjlighet att reflektera
kring sexualitet, jämställdhet, relationer och normer utifrån såväl
historiska, samhälls- och naturvetenskapliga som religions- och
språkvetenskapliga perspektiv.