Document

EUROPAPARLAMENTET
2004
«««
«
«
«
«
«
«
«««
2009
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
23.6.2006
ARBETSDOKUMENT
om diskriminering av kvinnor och flickor inom utbildning
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
Föredragande: Věra Flasarová
DT\621386SV.doc
Extern översättning
SV
PE 376.324v01-00
SV
Inledning
Utvidgningen av Europeiska unionen har inte bara sociala, kulturella och ekonomiska följder,
utan innebär också en utmaning när det gäller att lösa problemen med ojämställdhet mellan
män och kvinnor på olika håll i Europa. Denna fråga är en av Lissabonstrategins
prioriteringar. I detta betänkande fokuserar föredraganden på värdet av att utbilda och
vidareutbilda sig genom livet för att förverkliga sin samhällsförmåga. Trots att det för länge
sedan har bevisats att kvinnor och flickor inte presterar sämre på utbildningar än män och
pojkar, finns det flera skäl till varför kvinnor och flickor är i underläge i fråga om tillgång till
utbildning, särskilt högre utbildning och livslångt lärande. Dessa skäl anses ofta vara naturliga
och ha att göra med kvinnornas biologiska förutsättningar. Samhällena i Europa har dock nått
en tillräckligt hög kulturell och ekonomisk utvecklingsnivå för att man avsevärt skall kunna
minska eller faktiskt undanröja de objektiva hinder som beror på kvinnors biologiska
förutsättningar och familjeroll, för att inte nämna de hinder som beror på djupt rotade
traditioner och religiösa övertygelser eller könsfördomar.
A. Allmän information om situationen för unga kvinnor och flickor när det gäller
tillgång till utbildning
När det gäller lika möjligheter för män och kvinnor finns det sju huvudfaktorer som leder till
att unga kvinnor och flickor diskrimineras i fråga om tillgång till utbildning: 1) Ekonomiska
överväganden i socialt missgynnade familjer som favoriserar pojkars utbildning,
2) fördomar om kvinnor och mäns val av utbildning, 3) objektiva könsbaserade faktorer
som hindrar slutförandet av studierna, 4) könsbaserade faktorer som hindrar unga
kvinnor från att höja sin utbildningsnivå genom fortsatta studier, 5) samhällets
fördomar om utbildade kvinnor, 6) en lägre nivå av yrkeserkännande av kvinnor med
högre utbildning och 7) religiösa fördomar som hindrar kvinnor från att förverkliga sin
samhällsförmåga i vissa länder.
År 2004 avslutade åtta av tio flickor som studerade vid institutioner för högre utbildning i
EU:s medlemsstater sina studier. Det är fler än pojkarna, där siffran bara är en tredjedel av det
totala antalet, vilket bevisar att flickor och unga kvinnor inte är mindre motiverade eller
kapabla än pojkar och unga män när det gäller utbildning. Andelen flickor och unga kvinnor
som sedan studerar vidare eller gör akademisk karriär minskar dock. Fördelningen mellan
kvinnor och män på universitetsutbildningar är 59 respektive 41 procent. Endast 43 procent av
de som får doktorstitlar, och blott 15 procent av de som får yrkestitlar, är kvinnor. Dessa
siffror visar den tydliga ojämställdheten mellan könen när det gäller livslångt lärande. En
liknande situation uppstår efter avslutade universitetsstudier, vid vidareutbildning för kvinnor
utanför den akademiska sfären, vilket bekräftar att båda företeelserna har samma orsaker som
är rotade i en långvarig ojämställdhet mellan könen.
De ”naturliga” skäl som begränsar kvinnors tillgång till högre utbildning, akademiska
kvalifikationer och livslångt lärande är bl.a. att bli mamma och bilda familj. Att se dessa två
tillgångar som objektiva hinder är ett traditionellt missförstånd på området lika möjligheter,
som förekommer i nästan alla EU:s medlemsstater och faktiskt är en global företeelse.
Uppfattningen delas dessutom av lika många män som kvinnor.
PE 376.324v01-00
SV
2/6
DT\621386SV.doc
Extern översättning
Att ta hand om barn och familj leder ibland till att kvinnors intresse att fortsätta sin utbildning
minskar. Många av de kvinnor som avbryter sina studier när de får barn överger helt idén om
att fortsätta sin utbildning.
Trots en EU-politik som strävar efter att förbättra familjers sociala situation, befinner sig
fortfarande en stor procent av familjerna i en situation där de inte kan erbjuda barnen högre
utbildning. Tyvärr går det inte alltid att hitta en lösning på sociala handikapp med hjälp av
statligt stöd eller EU-medel i form av stipendier, bidrag, lån och andra typer av stöd. Socialt
missgynnade familjer anser fortfarande att utbildning är en lyx de inte har råd med. I linje
med traditionella fördomar mot båda könen ges pojkar ofta företräde framför flickor.
När det gäller att välja utbildningsområde finns det ett antal etablerade fördomar om könens
”naturliga” läggningar, enligt vilka pojkar anses vara mer tekniskt lagda än flickor. Det finns
fortfarande vissa utbildningsområden där ett kön dominerar över det andra. Denna uppfattning
gäller även det efterföljande valet av arbete, eftersom det fortfarande finns ett antal
stereotyper om vad som anses som ”lämpliga” jobb för män respektive kvinnor.
Det finns dessutom en allmän uppfattning om att ”typiska” kvinnojobb är sämre betalda.
Denna stereotyp rör yrken såsom sjuksköterskor och låg- och mellanstadielärare. Många
yrken berörs av ojämställdhet mellan könen av detta slag.
Ett stort problem som bidrar till diskrimineringen av kvinnor och flickor inom utbildning är
den roll som utbildade och kvalificerade kvinnor får i arbetsmiljön. På arbetsplatsen ses
kvinnor som är kvalificerade för en chefstjänst som ett potentiellt hot av männen. Detta har
också att göra med den traditionella synen på män som familjeförsörjare som därmed har
högre inkomst. En kvinna som strävar efter en högre position i en arbetsmiljö, och därmed en
högre lön, anses bryta mot reglerna och ta resurser ifrån män.
Ett liknande problem är den utbildade och framgångsrika kvinnans ställning i familjen. Även
på detta område råder ofta uppfattningen att mannen är den mest framgångsrike av de två
partnerna. Denna modell har till och med blivit naturlig för många kvinnor, och kvinnorna
själva undviker gärna konflikter. Meningsskiljaktigheter av detta slag mellan partner kan ofta
vara ett dolt, och därför ännu allvarligare, skäl till att förhållanden spricker. Kvinnorna
befinner sig i en svår situation, som de ofta löser genom att ge upp karriär och
vidareutbildning.
Även om det inte finns några rättsliga restriktioner i EU:s medlemsstater om unga kvinnors
och flickors tillgång till utbildning uppstår hindren där det finns religiösa traditioner och
dogmatiska postulat, eller där traditionell ojämställdhet mellan könen är djupare rotad. Dessa
tendenser är särskilt tydliga i de europeiska landsbygdsområdena, i starkt religiösa regioner
och i länder där frågan om lika möjligheter ännu inte har fått tillräcklig uppmärksamhet.
En av de faktorer som begränsar tillgången till utbildning är studentrörligheten. Att studera,
särskilt vid institutioner för högre utbildning, innefattar ofta ofrånkomligt resande. Det
innebär att det även här uppkommer faktorer där flickor och unga kvinnor hamnar i underläge
jämfört med pojkar och män. I många europeiska länder är det fortfarande svårt för kvinnor
och flickor att resa ensamma i samhället lika fritt som pojkar och män. Kvinnor och flickor
riskerar att utsättas för sexuella trakasserier eller våld.
DT\621386SV.doc
Extern översättning
3/6
PE 376.324v01-00
SV
B. Gemenskapspolitik om diskriminering av unga kvinnor och flickor när det gäller
deras tillgång till utbildning
Information och rättslig grund
Principen om jämställdhet mellan män och kvinnor är en grundläggande princip i
gemenskapslagen, som fastställs i artiklarna 2 och 3.2 i EG-fördraget och förtydligas i
EG-domstolens rättspraxis. Enligt EG-fördraget är jämställdheten mellan kvinnor och män en
av gemenskapens särskilda uppgifter och målsättningar, och gemenskapen skall aktivt främja
denna jämställdhet på samtliga verksamhetsområden.
EU-dokument
De grundläggande förutsättningarna för att stödja jämställdhet mellan könen när det gäller
tillgång till utbildning fastställs i 2005 års ramstrategi för icke-diskriminering och lika
möjligheter för alla. I detta dokument lyfts de faktorer fram som ligger bakom diskriminering
av unga kvinnor och flickor när det gäller tillgång till utbildning.
Jämställdhet mellan kvinnor och män, 2004: Detta dokument är en allmän rapport om
kvinnors och mäns situation i EU:s medlemsstater, och handlar bl.a. om tillgång till
utbildning.
Andra dokument med anknytning till utbildningsprocessen är: Jämställdhet mellan kvinnor
och män: bidrag till organisation av verksamhet på EU-nivå, 2004–2005, samt Jämställdhet
mellan kvinnor och män: Gemenskapens handlingsprogram 2001–2005.
Betänkanden och anföranden från utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för
kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Dokument från kommissionen
En färdplan för jämställdhet mellan kvinnor och män 2006–2010, som antogs den
1 mars 2006, den årliga rapporten om jämställdhet mellan kvinnor och män, 2006, och det
liknande dokumentet Rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män, 2005.
Internationella organisationer
Andra kapitlet i FN:s globala uppföljningsrapport tillägnas jämställdhet mellan kvinnor och
män. Dessutom finns rapporten Jämställdhet och utbildning till alla: Klivet mot jämställdhet
2003/2004.
Världsbanken: Global uppföljningsrapport (2006).
C. Den nuvarande situationen från Europeiska kommissionens synpunkt
En färdplan för jämställdhet 2006–2010 är ett av de dokument som kommissionen har
offentliggjort. Kapitel 5 handlar bl.a. om att bryta stereotypa könsrollsmönster i utbildning,
yrkesutbildning och kultur. Dokumentet visar på att tendensen att bryta vanliga stereotyper
inom området lika möjligheter på arbetet fortsätter i EU:s medlemsstater. Enligt rapporten
PE 376.324v01-00
SV
4/6
DT\621386SV.doc
Extern översättning
måste EU-politiken ta hänsyn till det faktum att stereotypa könsroller bör bekämpas från en
tidig ålder, bl.a. när det gäller diskriminering av flickor och unga kvinnor inom utbildning.
Strategin för lika möjligheter måste börja redan i skolmiljön och när det gäller
familjeuppfostran. På lärarutbildningen och andra fakulteter bör man därför införa utbildning
av lärare och skolpersonal. När blivande lärare förbereds för yrkeslivet bör stor tonvikt läggas
vid jämställdhetsfrågor.
Utbildnings- och yrkesutbildningssystemet måste erbjuda unga människor en lämplig och
balanserad utbildning oavsett kön.
Jämställdhetsfrågan bör även återspeglas i hur innehållet struktureras och hur läroböckerna ser
ut i alla typer av skolor och läroplaner.
D. Föreslagna åtgärder
1. Analys och utvärdering av nuvarande strategier för lika tillgång till utbildning
Kommissionsrapporter, statistik och information från andra institutioner visar att
könsskillnaderna ökar när det gäller att skaffa sig högre akademiska kvalifikationer och inom
området livslångt lärande.
2. Att ge kvinnor som tar hand om barn och kvinnor som avbrutit utbildningsprocessen
för att få barn lättare tillgång till utbildning
Föredraganden anser att det måste finnas en dialog med arbetsgivare, vare sig det är från
fackföreningarnas, ländernas eller EU:s håll, för att motivera dem till att skapa bättre
förhållanden som gör det lättare för dessa kvinnor att få tillgång till utbildning. Föredraganden
föreslår till exempel olika former av skatteförmåner för de företag som gör det lättare för
kvinnor att fortsätta få kvalifikationer och som, förutom att skapa bättre arbetsförhållanden,
även gör det möjligt för dem att utvecklas på sina expert- och yrkesområden.
3. Att eliminera vanliga stereotyper, som är diskriminerande mot utbildade och
kvalificerade kvinnor på arbetsplatser
Föredraganden föreslår att dessa jämställdhetsfrågor skall få särskild uppmärksamhet och att
uppgifter skall kontrolleras och utvärderas.
4. Att eliminera vanliga stereotyper, som är diskriminerande mot utbildade och
kvalificerade kvinnor i partnerskap
Föredraganden föreslår ett liknande tillvägagångssätt som det i punkt 3.
5. Fortbildning av lärare för att uppfylla kraven på en balanserad jämställdhetspolitik
Föredraganden anser att jämställdhetsfrågor bör vara en del av fortbildningen för lärare på
lärarutbildningen och andra fakulteter.
6. Välavvägd integrationspolitik för nationella minoriteter
Föredraganden anser att det behövs en politik för nationella minoriteter, som betonar lika
villkor inom utbildning för pojkar och flickor. Det är också viktigt att unga kvinnor och
flickor med invandrarbakgrund integreras i utbildningssystemet.
DT\621386SV.doc
Extern översättning
5/6
PE 376.324v01-00
SV
7. Att eliminera konsekvenserna av traditionsbundna och religionsbundna fördomar
Föredraganden rekommenderar att EU-politiken inriktas på att öka kunskapen om
traditionella stereotypa könsroller som är djupt religiöst och kulturellt rotade.
8. Stöd åt studieformer som är anpassade efter unga kvinnors och flickors behov, och
som tar hänsyn till t.ex. rörlighet
Föredraganden anser att vissa typer av t.ex. skolor, yrkeshögskolor och institutioner för högre
utbildning borde erbjuda studieformer som ger möjlighet åt och tillgodoser behoven hos
flickor och kvinnor som tar hand om små barn, är mammalediga eller som bor långt från dessa
skolor. Föredraganden anser även att det med dagens tekniska möjligheter går att hitta
effektiva lösningar.
9. Att genomföra och tillämpa utbildningsprogram som är finansierade av EU-medel
samt andra medel från t.ex. den icke-vinstdrivande sektorn, för att främja utbildning
för flickor och unga kvinnor från socialt missgynnade familjer
Föredraganden föreslår tillämpning av befintliga program och stödfonder samt att söka nya
finansieringsformer. Hon belyser även behovet av att investera i unga människors utbildning
inför framtiden.
10. En riktig utvärdering av statistiska uppgifter om jämställdhetsfrågor, vilket det
finns ett behov av
Föredraganden pekar på att det, särskilt när det gäller barn och unga, fortfarande inte finns
någon utvärdering av statistiska uppgifter om jämställdhet. Detta borde vara en av det nya
jämställdhetsinstitutets uppgifter.
PE 376.324v01-00
SV
6/6
DT\621386SV.doc
Extern översättning