Magasinet för Vård&Vetenskap EN SKRIFT FRÅN UNIVERSITETSSJUKHUSET ÖREBRO OCH ÖREBRO UNIVERSITET NR 2/2012 Tema: Forskning i samverkan Neonatalforskning vinner på regionalt samarbete Vad innebär hörselnedsättning? Kärnvärden godkänns av WHO Musslan - en delikatess med stark potential Regional studie visar om tandställning hjälper mot sängvätning Lyckade läkardagar i Örebro Ny forskning Bästa läsare av Vård & Vetenskap Magasinet för Ä Innehåll nr 2/2012 ntligen så har värmen kommit och vi kan börja hoppas på en god sommar och äntligen sitter du just nu och tittar i en rykande färsk upplaga av Vård & Vetenskap. Våren är den tid som FoU- enheterna sammanställer och redovisar den vetenskapliga produktionen från föregående år för den politiska forskningsnämnden. Utan att gå in i några detaljer så kan man konstatera att forskningsaktiviteten är god och i stadig tillväxt i vårt län. Det stora antalet ansökningar till Nyckelfonden och forskningskommittén är ett bland flera exempel på det. I detta nummer finns det reportage från helt olika forskningsverksamheter, som tandställning och påverkan på sängvätning hos barn till blodförgiftning hos nyfödda och vilken diagnostik som kan vara av värde för tidig diagnos. Från arbets och miljömedicin presenteras en avhandling om hälsopåverkan för gjuteriarbetare som exponeras för olika toxiska substanser. Från ortopedkliniken kommer en färsk avhandling om värdet av lokal infiltrationsanalgesi (LIA)vid knäproteskirurgi. Denna metod ger mindre smärta och förutsättning för snabbare mobilisering jämfört med tidigare använda anestesimetoder. För mig som infektionsläkare är naturligtvis alla alternativ till antibiotikabehandling vid infektion av stort intresse och från ögonkliniken kommer nu spännande rön om att vitamin B2 och UV-ljus kan reducera och ibland helt ersätta lokal antibiotikabehandling vid bakteriell keratit. Rätt definition och nomenklatur är av yttersta värde för forskning av god kvalitet och i detta nummer presenteras det mödosamma arbete som ligger bakom framtagande av en WHO standard för klassifikation av hörselnedsättning. Historien har lärt oss att genom observation av olika naturfenomen kan viktiga medicinska upptäckter göras. Kan musslans förmåga att fästa på stenar med ett adhesivt protein, ett lim helt enkelt, vara en sådan upptäckt? Mycket läsnöje och glad sommar önskar Jan Källman Docent, tf områdeschef för område FoU, USÖ Ansvarig utgivare: Jan Källman, docent, tf områdeschef för område FoU vid Universitetssjukhuset Örebro. E-post: [email protected] Tel: 019-602 66 08 Redaktör: Lena Dahlström E-post: [email protected] Tel: 019-602 70 83 Skribenter: Lena Dahlström, Cristina Öberg, Carl Olsson, Ingrid Lundegårdh. Vård&Vetenskap 3 Neonatalforskning vinner på regionalt samarbete Vad innebär hörselnedsättning? Kärnvärden godkänns av WHO 10 6 Regional studie visar om tandställning hjälper mot sängvätning Lyckade läkardagar i Örebro 12 Dessutom: Musslan – en delikatess med stark potential Sid 8-9 Ny forskning Sid 14-15 Foto: Magnus Westerborn, Lars-Göran Jansson. Grafisk formgivning: Andreas Svahn. Producent: Dan Lindberg. Universitetssjukhuset i Örebro bedriver tillsammans med Örebro universitet en målmedveten uppbyggnad av det medicinska vetenskapsområdet. Tillsammans satsar vi på en bred medicinsk och vetenskaplig kompetens där huvudinriktningen är klinisk patientnära forskning. Det innebär att forskningen uppstår ur ett problem som finns i vårdens vardag. Forskningen speglar alltså de svårigheter som patienter och vårdgivare stöter på i en verklig behandlingssituation och kommer alltid patienten till nytta. Det kliniska angreppssättet leder till att frågeställningar och metoder spänner över flera olika specialiteter och det finns därför ett utvecklat samarbete mellan olika yrkeskate- gorier med skilda kompetenser. Flera forskargrupper arbetar kring olika former av ohälsa och sträcker sig från utbrändhet och stress till modern genetik och medicinska folksjukdomar som diabetes och cancer. Innehållet i denna tidskrift berättar om det omfattande forsknings- och utbildningsarbete som pågår inom medicinämnet, men också hur ny kunskap omsätts i vård ute på våra kliniker. ”De barn som är för tidigt födda har ett svagt eget immunförsvar.” FORTSÄTTNING PÅ NÄSTA SIDA Neonatalforskning vinner på regionalt samarbete – Alla nyfödda har en risk att drabbas av blodförgiftning, neonatal sepsis, men störst är risken för dem som är för tidigt födda och behöver intensivvård, säger Andreas Ohlin, barnläkare på avdelning 35, barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset Örebro. för tidigt födda barnen får blodförgiftning under sin vårdtid. – Med bättre diagnostik skulle vi kunna friskförklara de friska så att de slapp att ligga på sjukhus. De sjuka skulle snabbare få en mer exakt behandling. Tekniskt avancerad forskning En infektion innebär att det tar längre tid för barnet att bli friskt. En infektion ökar också risken för komplikationer. De allvarligaste infektionerna kan leda till ökad dödlighet eller ökad risk för resttillstånd som kronisk lungsjukdom eller hjärnskador med försenad utveckling som följd. Förutom all stress för föräldrarna leder infektioner också till ökade kostnader för sjukvården. – De barn som är för tidigt födda har ett svagt eget immunförsvar, säger Andreas Ohlin. I och med att de oftast behöver högintensiv vård så utsätts de också för risken att få blodförgiftning. Bakterier kan komma in i blodbanorna via slangar och instrument, till exempel så kallade infarter, där vi behöver ge dropp, deras immunförsvar klarar inte att oskadliggöra de bakterier som kommer in. Ett fåtal kan få en tidig blodförgiftning som överförs från mamman i förlossningsögonblicket, men det vanligaste är att de får en sen blodförgiftning som komplikation till intensivvården. Som forskare är Andreas Ohlin intresserad av infektioner och intensivvård. I sin doktorsavhandling presenterade han 2010 fyra studier, varav två handlade om en ny PCR-metod, Polymerase Chain Reaction, för att påvisa DNA från bakterier i blodprov från barn med misstänkt blodförgiftning. PCR-maskinerna som jobbar med enzymer kan närmast beskrivas som kopieringsmaskiner för genetiskt material. Om man lyckas kopiera en DNA-bit i miljontals kopior, då kan man studera den. – Det här är forskning som är så tekniskt avancerad att man inte kan klara den själv. Jag gjorde min studie i samarbete med kliniskt forskningscentrum, KFC och mikrobiologen vid laboratoriemedicinska länskliniken här på USÖ. Utan laboratoriepersonalen på KFC och den apparatur som finns hos mikrobiologen hade forskningen inte varit möjlig. Som forskare är det många man är tacksam mot. Det måste finnas patienter och laboratorieresurser, och det måste finnas pengar för att man som forskare ska komma någon vart. Tidskrävande blododling Regional forskning stärker samarbetet Tidig diagnos och behandling är livsviktigt. I dag ges förebyggande antibiotikabehandling till barn vid minsta misstanke om blodförgiftning. – Det finns många problem med att ställa rätt diagnos, fortsätter Andreas Ohlin. Symptomen på sepsis kan vara diffusa och svåra att upptäcka. Vi har också väldigt lite blod att arbeta med eftersom barnen är så små. Det försvårar både det kliniska arbetet och forskningen. Standardmetoden för att fastställa sepsis är blododling som är en tidskrävande metod. Det kan ta upp till två dygn innan man hittar bakterierna. För att helt säker kunna säga att det inte finns någon bakterie kan analyssvaret dröja upp till sju dagar. – Vi kan inte heller alltid lita på metoden, förklarar Andreas Ohlin. Ibland ger blododling falskt positivt svar, vilket gör att friska barn får antibiotika i onödan. Ibland ger den falskt negativt svar. Kombinationen av att blodförgiftning är en farlig sjukdom och att vi har dåliga diagnostiska metoder gör att antibiotika används i stor mängd på nyföddhetsavdelningen. Bland de allra minsta barnen, födda före graviditetsvecka 27 är sepsis ett vanligt tillstånd. En svensk nationell studie som jag medverkar i visar att 40 procent av de – Redan när mina doktorandstudier startade hade man här i Örebro börjat samla material till det som blev min första studie om blodförgiftning hos nyfödda. Det tog dock sju år att få ihop ett lagom stort material. Vi ville göra en uppföljande studie och idén föddes att med blodprov från fler sjukhus så skulle vi få material på kortare tid. I Örebro har vi ett fall per månad eller mindre. I det perspektivet tar det tid innan man hittar många med sjukdomen, säger Andreas Ohlin. Tack vare regionalt forskningsstöd från Regionala forskningsfonden blev det möjligt för Andreas Ohlin att finansiera en studie inriktad på en ny PCR-metod för att diagnostisera sepsis hos nyfödda. – Det finns många skäl till att göra en regional studie, menar Andreas Ohlin. Med regional forskning får man en större vetenskaplig bas och forskningen stärker det regionala samarbetet med andra sjukhus. Den nya studien gjordes i samverkan med Akademiska sjukhuset i Uppsala vars neonatalenhet är större än den i Örebro. – I Uppsala blev jag väl mottagen av Uwe Evald som är professor i neonatalogi och verksamhetschef på nyföddhetsavdelning 95F. Där samlades proverna 4 Vård&Vetenskap 2/2012 in och skickades med Jumbolans till Örebro. Det var ett effektivt sätt att transportera blodproverna och en styrka att vi kunde nyttja de infrastrukturer som redan finns. Blododlingarna gjordes på respektive mikrobiologiskt laboratorium. Alla PCR-prover analyserades däremot i Örebro. Sedan jämfördes blododlingarna med PCR-svaren. Spårar rätt typ av bakterier – Den stora skillnaden mellan mina två studier var att vi i den första studien använde plasma och i den andra helblod. I helblod såg vi att det fanns fler bakterier kvar i provet när vi skulle köra PCR, säger Andreas Ohlin. – I den andra studien lade vi också till ytterligare ett enzym som bryter ner bakteriernas cellväggar. I och med det kunde vi få ut bakterie-DNA:et mer effektivt. Metoden påvisar rätt typ av bakterier inom 4-6 timmar. Vi lyckades öka känsligheten i metoden, men inte så mycket att vi i det här stadiet kan rekommendera den för klinisk sjukvård. Varianter av vår metod används redan för att spåra blodförgiftning hos vuxna, men är ännu inte så bra att den kan ersätta blododling. För att använda en diagnostisk metod för nyfödda med misstänkt sepsis krävs en mycket hög säkerhet. – Med ett negativt provsvar vill man inte riskera att sätta ut antibiotikabehandlingen om det sedan visar sig att metoden gav ett felaktigt svar och barnet blir livshotande sjukt, säger Andreas Ohlin Ny forskning kan lösa våra problem – Helt nytt för att upptäcka sepsis hos nyfödda är att analysera barnets hjärtfrekvens med hjälp av datastöd, berättar Andreas Ohlin. Det finns vetenskapligt stöd för att metoden fungerar på för tidigt födda men än så länge finns övervakningsutrustning bara till försäljning i USA där metoden utvecklades. I USA är ju nyföddhetsavdelningarna vanligtvis större och där finns möjligheten att tidigt göra tekniska investeringar. – I Sverige är det bara vi i Örebro som studerat PCR som diagnostisk metod för nyfödda med blodförgiftning. Andra lovande internationella studier finns, men de behöver reproduceras innan man kan tänka sig att metoden blir rutinsjukvård för barn med blodförgiftning. Vi fortsätter att följa forskningen. PCR som metod utvecklas hela tiden och blir allt bättre. Inom andra områden görs försök med att lägga till nya enzymer, nya reningsmetoder och olika sätt att få fram DNA. Det är det som är så spännande med forskning. Det kan komma en ny studie om en vecka som ger den perfekta tekniska lösningen och löser alla våra problem, avslutar Andreas Ohlin. Vad innebär hörselnedsättning? Kärnvärden godkänns av WHO Människor lever med olika förutsättningar. Det visar sig påtagligt för den som har en funktionsnedsättning. De betingelser som råder socialt och kulturellt är avgörande för hur delaktig individen kan vara i samhället. År 2001 antog WHO en standard för beskrivning för funktion och funktionsnedsättningar, ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Klassificeringen av funktioner ska kunna passa alla tänkbara förhållanden i en människas liv. Den innehåller cirka 1450 olika indikatorer, som beskriver kroppsliga-, psykologiska-, omgivnings-, delaktighetsoch personligt begränsande faktorer. – ICF-klassifikationen är oerhört omfattande och täcker alla tänkbara tillstånd av funktionsnedsättning, säger Berth Danermark, professor vid Institutionen för hälsa och medicin vid Örebro universitet. Han har under flera år lett de svenska studier som ska leda fram till core sets för hörselnedsättning. – Arbetet med att utveckla core sets (kärnvärden) går ut på att identifiera en kärnuppsättning av indikatorer som beskriver de mest centrala aspekterna av symtom, diagnosgrupper eller en speciell funktionsnedsättning. Perspektivet är biopsykosocialt vilket innebär att man även tar hänsyn till hindrande och främjande faktorer i omgivningen – hjälpmedel, attityder, lagstiftning med mera. – Syftet är att hitta ett praktiskt användbart verktyg för att kunna beskriva resultat i klinisk verksamhet och forskning. När det verktyget finns, kan man enkelt följa utvecklingen mellan länder över hela världen och göra tillförlitliga internationella jämförelser. Regelverk format av WHO Arbetet med att utveckla core sets för hörselrelaterade problem har följt WHO:s regelverk om hur det hela ska gå till: – Först måste en ansökan lämnas in till WHO för att få processen sanktionerad. Därefter bildas en internationell ledningsgrupp med representanter från WHO:s sex olika världsområden, säger Berth Danermark. För det här projektet bildades en särskild styrgrupp, som jag har lett, och i styrgruppen har också representanter för WHO ingått. Projektet har till en början inneburit att med fyra förberedande studier fånga förhållandena för hörselnedsättning ur ett globalt perspektiv. Doktoranden Sara Granberg vid Institutionen för hälsa och medicin vid Örebro universitet har genomfört de fyra delstudierna som ett avhandlingsarbete. Studierna – en forskningslitteraturstudie, en expertstudie, en brukarstudie och en multicenterstudie – har haft till syfte att utgöra underlag för en konsensuskonferens om vilken vikt som ska läggas på olika faktorer. Berth Danermark. Konsensuskonferensen hölls under tre dagar början av maj, och Berth Danermark närvarade tillsammans med kollegor från Örebro universitet. OTICON, ett företag som tillverkar hörapparater, hade stått för finansieringen av projektet och stod nu även för värdskapet. Konferensen – som egentligen hade karaktär av workshop – hölls på Eriksholm, OTICONS forskningscenter i Helsingör. – Vi var trettio personer; Tre representanter för WHO, tjugoen inbjudna experter och så vi forskare som presenterade de utförda studierna. – Experterna kom från hela världen – Kina, Nya Zeeland, Australien, Indien, Kenya, Saudarabien, Egypten, Sydafrika, Argentina, Brasilien, USA, Kanada och europeiska länder. Ett kriterium för dem var att ha minst fem års erfarenhet från audiologi samt att de företrädde olika professioner. Expertgruppen utgjordes av psykologer, tekniker, öron-näsa-halsläkare, audionomer och dessutom brukarrepresentanter. Flera av dem hade själva en hörselnedsättning. Identifiering av kärnvärden De fyra förberedande studierna hade resulterat i 202 indikatorer. På konsensuskonferensen var det experternas uppgift att nu identifiera två uppsättningar av core set. Det första urvalet skulle gälla ett Comprehensive core set, det vill säga övergripande uppsättning av kärnvärden som skall täcka alla aspekter. Sedan skulle ett urval göras på nytt för att få fram ett Brief core set, det vill säga en absolut, inre kärna som beskrev hörselnedsättning. – Experterna delades in i tre grupper. Grupperna gick igenom var och en av de 202 indikatorerna och diskuterade vilka som borde ingå. Sedan skedde omröstning. Det var en mycket dynamisk urvalsprocess, med flera omröstningar. Vi som hade genomfört studierna fick under de här dagarna inte påverka expertgruppen på något sätt i deras bedömningar. – Till slut identifierades ett Comprehensive core set med 117 indikatorer. Dessa indikatorer ska tillsammans kunna fungera som ett heltäckande kartläggningsinstrument. Ur dessa indikatorer skulle experterna sedan ta fram ett Brief core set: – Den här gången var frågan vilka kärnindikatorer som var mest centrala för de olika aspekterna: kroppsfunktion, kroppsstruktur, omgivningsfaktorer och aktivitets- och delaktighet. Som tidigare diskuterade expertgrupperna vilka faktorer som skulle finnas med, men denna gång skedde diskussionen i storgrupp. Vid omröstningen som sedan följde var urvalet hårt och indikatorer som fått mindre än 50 procent av rösterna sorterades bort. Slutligen återstod 27 indikatorer. Fått fram en betaversion Dessa två core sets som blev resultatet av konferensen är godkända av WHO, men bara som en betaversion. Uppsättningarna ska valideras i fältstudier innan de slutligen godkänns av WHO som kärnvärden för hörselnedsättning gällande globalt, i utvecklingsländer såväl som i-länder. – De fyra studier som är gjorda hos oss har genomförts under tre år med OTICON som huvudfinansiär. Nästa fas är valideringsarbetet, och vi måste nu söka nya finansiärer till detta. – Men när valideringen är gjord, har vi en uppsättning kärnvärden som pekar på gemensamma hinder och underlättande faktorer. Det kommer att finnas ett Comprehensive core set och ett Brief core set som kommer att underlätta jämförelser av klinisk verksamhet och forskning om hörselnedsättning i alla länder och alla kulturella områden, säger Berth Danermark. fakta Konsensus = enighet, samförstånd, samstämmighet. Core sets – kärnvärden Att användas vid varje klinisk studie av ett visst tillstånd och för att få enhetliga beskrivningar i vetenskapliga arbeten och kliniska rapporter. 7 Musslan – en delikatess med stark potential Musslor är inte bara en havets delikatess och reningsresurs. De musslor som lever i saltvatten har egenskaper som även gör dem intressanta vid sidan av de kulinariska sammanhangen. En sådan egenskap är förmågan att sätta sig fast på vilken yta som helst. – Musslan producerar ett adhesivt protein, det vill säga den tillverkar sitt eget lim, som gör att den med sin fot klarar att fästa sig fast på klippor, rep, stenar, alla slags ytor, förklarar Mikael Ivarsson, docent och molekylärbiolog vid kliniskt forskningscentrum, Universitetssjukhuset Örebro. – Det som gör det här proteinet extra intressant är att det är biologiskt nedbrytbart och fungerar perfekt i våta miljöer, tillägger Malin Prenkert, medicine doktor och kollega med Mikael . Kliniskt användbar Musslans förmåga att producera specifikt limprotein är känd sedan 25 – 30 år tillbaka. Ett företag, Biopolymer Products AB, har patent på tillverkningen av musseladhesivt protein, samt på limsammansättningar som skulle kunna användas för medicinskt bruk. Produkten säljs idag för forskningsbruk, där den framförallt används vid odling av celler. Företaget har emellertid ställt sig frågan om mus- Mikael Ivarsson, Malin Prenkert, Rolf Norlin och Nicole Welvaart. selproteinet inte har potential för fler medicinska til�lämpningsområden? Företagsledningen började för ett par år sedan diskutera en fortsatt utveckling med olika forskare. Bland annat tog man kontakt med kliniskt forskningscentrum på USÖ Tanken var att musselprotein kanske kunde användas för att få olika typer av vävnader att läka bättre. Nu är det inte så enkelt att börja tillämpa en idé i den kliniska verkligheten. Först måste den produkt som ska användas studeras noga så att den inte har oönskade biverkningar eller är giftig eller skadlig på annat sätt och man måste veta att den håller för att användas för det ändamål som man har tänkt sig. Testar vetenskapligt På så sätt har Malin Prenkert och Mikael Ivarsson kommit in i bilden. De två har nu i ungefär ett år arbetat med att analysera musselproteinet, testa det på celler och studera hur det beter sig under olika förutsättningar. – En tänkbar tillämpning är till exempel att använda proteinet vid transplantation av broskceller, säger Mikael. – Vi testar hur olika celler kan fästa vid olika ytor, hur nytt fäster vid gammalt, hur cellerna fastnar i en miljö av olika buffertlösningar med mera, säger Malin. – Tillsammans med ST-läkare Nicole Welvaart och professor Rolf Norlin, båda på ortopedkirurgiska kliniken, kommer den kliniska användningen av musselproteinet testas. Tänk om broskskador kan repareras med ny broskvävnad som limmas fast i leden? Första studien klar Deras första studie är snart klar och de jobbar nu på manus till en artikel om musselproteinets egenskaper. – Vi kan visa att det inte är toxiskt för humana celler, och att limningsförmågan är bra. – Men vi har bara gjort försök i laboratoriemiljö än så länge på kasserad vävnad från ortopediska operationer. Nästa steg är att utföra motsvarande försök på levande vävnad, det vill säga vi behöver utföra djurförsök, en möjlighet som vi ännu inte har här i Örebro. Hittills har forskningen finansierats med hjälp av medel från det uppdragsgivande företaget och från landstingets forskningskommitté. Nu ska de göra en ansökan till den statliga KK-stiftelsen* för att få mera pengar till fortsatt forskning och fortsatta försök. – Vi skulle vilja anställa en doktorand till projektet, vilket gör att vi snabbare kan nå resultat. Forskning tar tid, men vi har kommit så pass långt så att vi tror att vi snart skulle kunna få ett positivt svar på att det fungerar i den mänskliga kroppen. * KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft. KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling som sker i samverkan med näringslivet. Regional studie visar om tandställning hjälper mot sängvätning Att kissa i sängen som 12-åring är besvärligt. Det leder ofta till en dålig självkänsla och begränsningar i det sociala livet. Men med hjälp av en tandställning som vidgar gommen hoppas Farhan Bazargani, övertandläkare på Folktandvården i Örebro, kunna hjälpa många av de sängvätande barnen. dem att sova bättre. En annan bieffekt vi sett är att barn som snarkar i många fall slutar med det när gommen blir bredare, säger han. Preliminärt god effekt Det är inte alls ovanligt att barn i förskoleåldern kissar i sängen medan de sover. I takt med att barnen blir äldre brukar detta avta, men det gäller inte alltid. I vissa fall fortsätter barnen att kissa i sängen upp i 10-12-årsåldern. För att minimera problemen tvingas en del föräldrar väcka sina barn flera gånger per natt för toalettbesök, införa restriktioner när det gäller drickande på kvällarna eller köpa speciella sängkläder. Syrebrist ökar produktionen av urin Tillsammans med kollegor i Örebro, Uppsala, Västerås och Karlstad tror sig Farhan Bazargani inom kort kunna presentera en forskningsstudie som i många fall gör dessa åtgärder överflödiga. – Vi arbetar med en placebokontrollerad studie som ska ge svar på om en behandling med tandställning, så kallad suturvidgare, har någon effekt på hur ofta barnen kissar i sängen, säger han. Den aktuella tandställningen monteras i barnens gom och fästs i några av tänderna i överkäken. Resultatet blir att gommen vidgas 7-8 millimeter (0,5 millimeter per dag). Det leder i sin tur till att även näsbotten vidgas vilket kan ge upphov till en större volym i näsan som i sin tur kan förbättra syretillförseln. – Vi vet att hjärnan är känslig för syrebrist. Vi vet också att om man har syrebrist produceras mer urin i kroppen. Det misstänker vi kan leda till sängvätningen, men vi kan inte säga att så är fallet förrän vi har Farhan Bazargani. sammanställt all forskningsdata, säger Farhan Bazargani. Farhan Bazargani tror dessutom att en vidgning av gommen kan ha fler positiva effekter. – En del av de barn som kissar i sängen har sömnstörningar och vi ska se om tandställningen kan få Ett slutgiltigt resultat av hela studien beräknas vara klart under år 2013. Därför kan Farhan Bazargani ännu inte uttala sig med bestämdhet om tandställningens inverkan på sängvätning. Än så länge får han förlita sig till studiens preliminära resultat. Det visar dock på en god effekt. – Studien omfattar i dag 32 barn och hittills har 55 procent av dessa blivit torra. Och efter ett år är 80 procent av dessa 55 procent fortfarande torra, säger Farhan Bazargani. Och fortsätter: – Tyvärr kan vi inte hjälpa alla, men om vi kan hjälpa några är det bra. Sängvätning är ett socialt handikapp som bland annat hindrar barnen från att åka på läger och sova över hos kompisar. Trots det till synes goda resultatet möts Farhan Bazarganis studie av skepsis från delar av läkarkåren. Han upplever att vissa kollegor anser att det handlar om en placeboeffekt. Det är något han inte alls håller med om. – För att tandställningen ska göra nytta måste den spännas varje kväll. Så för att få studien placebokontrollerad låter vi tandställningen sitta orörd under de fyra första veckorna. Under den tiden är det inte någon som har blivit torr. När vi väl aktiverar tandställningen ser vi däremot resultat, säger han. Studien, som förutom Folktandvården också involverar Sömnenheten/Neurokliniken och öron- näsa- och halsmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro, påbörjades år 2008 på initiativ av professor Jüri Kurol och Farhan Bazargani. Den bygger vidare på slutsatser från två mindre studier i samma ämne från 1980- respektive 1990-talet. Studien finansieras av bland andra Folktandvårdens forskningsenhet och Örebro läns landstings forsknings och utvecklingsenhet. 11 Lyckade läkardagar i Örebro 26-27 april i år gick de årliga läkardagarna av stapeln på Universitetssjukhuset Örebro. Läkardagarna är en fortbildning under två dagar för läkare och har varje år ett speciellt tema. Årets tema var ”Neurologi för alla”. Peter Appelros, neurolog på USÖ, har för sjätte året i rad agerat samordnare till den här tillställningen och han är mycket nöjd. Läkardagarna tillkom 1981 och hölls i år för 31:a gången. De bildades av en grupp entusiaster på Universitetssjukhuset Örebro, som hade önskemål och idéer om att bedriva vidareutbildning för läkare på ett nytänkande sätt. Läkardagarna bedrivs av två ansvariga parter, Örebro läkarsällskap och Svenska läkarsällskapet. Örebro läkarsällskap står som huvudarrangör med Svenska läkarsällskapet som stöd. Universitetssjukhuset Örebro står till tjänst med lokaler samt en del administration. Dagarna innehåller en rad utbildande föreläsningar som utgår från förutbestämda frågor som diskuterats fram av en programgrupp. Programgruppen består av en samordnare samt en rad personer från primärvården och universitetssjukhuset. Peter Appelros har under de senaste sex åren haft rollen som samordnare i gruppen och Eva Nyström på universitetssjukhusets personalavdelning har hand om den administrativa servicen. I övrigt varierar gruppmedlemmarna från år till år. En unik grundidé Grundidén som läkardagarna bygger på är att föreläsare under två dagar redogör och ger svar på en rad förutbestämda frågeformuleringar. Frågorna komponeras av programgruppen på seminarium under hösten för att sedan överlåtas till föreläsarna. Föreläsarna 12 Vård&Vetenskap 2/2012 får tillgång till materialet i december och ska fram till läkardagarna, som hålls på våren, utforma föreläsningar utifrån de frågor de blivit tilldelade . De behöver inte svara på frågorna direkt men svaren ska finnas i materialet som redovisas. Eftersom programgruppen styr innehållet i undervisningen under läkardagarna blir det möjligt att lyfta fram speciellt intressanta frågor eller ämnen som behöver fördjupning. Peter Appelros tycker att det här är ett utmärkt sätt att förbättra och effektivisera vidareutbildning. – Vi får i förväg möjlighet att diskutera fram frågor och kan på så sätt bidra till att experterna som föreläser behandlar ämnen och frågeställningar som vi är intresserade av. Det är ett mycket bra tillvägagångssätt, säger Peter Appelros. Läkarkårens intresse styrs av ämnet Hur är intresset från läkarkåren? Peter Appelros menar att det helt beror på ämnet. – Folk är kräsnare nu för tiden. Man vill nog känna sig riktigt träffad av ämnet för att ta sig tid. Utbudet av kurser och konferenser är stort. Därför är det viktigt att få fram intressanta och breda ämnen som täcker en bred målgrupp. ”Neurologi för alla” var årets tema. Ett tema som tilltalade många, till exempel en hel del distriktsläkare. Neurologi är ett område där det händer mycket och den ständiga utvecklingen följs bäst upp med hjälp av kontinuerlig uppdaterad information. Årets läkardagar innehöll föreläsningar av experter med mycket breda kunskaper inom ämnet vilket genererade information som passade många. De föreläste om till exempel huvudvärk, multipel skleros, stroke, ALS, men även hur man gör en neurologisk undersökning på ett bra och effektivt sätt samt vad olika röntgenundersökningar används till. Tack vare det innehållsrika upplägget var intresset stort. – Vi hade god uppslutning i år med ca 220 deltagare, säger Peter Appelros. Flera intressanta programpunkter En föreläsare som var väldigt uppskattad var Anders Lundin, neurolog och psykiater från Stockholm. Han pratade om funktionella störningar, neurologliknande symptom som kan framkallas av psykiska störningar eller oro och ångest. Det här är något man som läkare ställs inför både på neurologen och ute på distriktsläkarmottagningarna. En annan föreläsning som var mycket uppskattad var Lars-Johan Liedholms, läkare på USÖ. Han gick igenom den neurologiska kroppsundersökningen och lyfte fram viktiga punkter som man bör tänka på. Peter Appelros beskriver den som en mycket nyttig, praktisk genomgång för åhörarna. ”Möt experten” är en annan sektion på agendan som är mycket uppskattad. Den delen av läkardagarna innebär att åhörarna, i mindre grupper, får möjlighet att sitta ner med de föreläsande experterna och ställa frågor direkt till dem. Resultat och patientverkan Läkardagarna genomförs i utbildningssyfte och genererar inte till något specifikt resultat. Deltagarna får del av mycket information på de 10-15 föreläsningarna som genomförs och vars innehåll genererar ny kunskap och erfarenheter från de experter som föreläser. Allt det här blir till nya kunskaper i deras vardagliga arbete. De två läkardagarna avslutades med en mentometersektion där deltagarna fick testa sina kunskaper på några neurologiska typfall samt diskutera kring dessa. – Läkardagarna är en patientnära utbildning vars syfte inte är att fokusera direkt på den vetenskapliga frontlinjen, utan snarare vill visa hur vetenskapen återinverkar i det praktiska arbetet, säger Peter Appelros. Ny forskning Till avhandlingar som har lagts fram vid Hälsoakademin, Örebro universitet under 2012 hör nedanstående: Per Essving, överläkare vid ortopedkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, har lagt fram sin avhandling ”Local infiltration analgesia in knee arthroplasty” och Karim Makdoumi, ögonläkare vid ögonkliniken, Universitetssjukhuset Örebro, har skrivit avhandlingen ”Ultraviolet light A (UVA) photoactivation of riboflavin as a potential therapy for infectious keratitis.” Vid Karolinska universitetssjukhuset har Håkan Löfstedt, överläkare på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, disputerat med avhandlingen ”Respiratory Symptoms and lung function in foundry workers exposed to low molecular weight isocyanates”. Bättre smärtlindring efter knäprotesoperation Smärtan efter en knäprotesoperation är ofta svår. Därför har flera olika försök gjorts under senare år för att minska smärtan och därmed underlätta rehabiliteringen efter ingreppet. Nu har medicinforskaren och ortopedkirurgen Per Essving utvärderat olika metoder och presenterar resultaten i en doktorsavhandling i medicin vid Örebro universitet. Artros i knäleden är ett problem som blir allt vanligare. Den tredubbling av antalet knäprotesoperationer som skett sedan början av 1990-talet kan framförallt kopplas till ökad övervikt och fetma, som leder till större belastning på knälederna. I dag handlar det om fler än 12 000 operationer per år i Sverige. Ingreppet innebär att hela knäet, eller delar av det, ersätts med en protes, och det är vanligt att båda knäna behöver opereras. Även om resultatet ofta blir bra, finns det risk för komplikationer. – Smärtan precis efter operationen kan vara mycket svår, vilket givetvis är ett problem i sig. Men det innebär också att rörligheten blir sämre, och det är allvarligt eftersom det är viktigt att patienten snabbt kommer igång och tränar efter operationen. Dessutom ökar risken för blodpropp, infektioner och andra medicinska komplikationer om patienten måste vara sängliggande och vårdas på sjukhus, säger Per Essving, som är överläkare på Ortopedkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Ny metod Per Essving har framför allt fokuserat på en ny smärtlindringsteknik som kallas LIA (lokal infiltrationsanalgesi). Förkortningen LIA står för en blandning av lokalbedövningsmedel, inflammationshämmande medel och adrenalin, metoden bygger på att man tillsätter blandningen lokalt dels i slutet av operationen, dels vid en senare tidpunkt genom en kateter som lämnats kvar i knäet. På så sätt kan man täcka in den akuta smärtfasen som brukar vara runt 36 timmar. – Tanken bakom metoden är just att förhindra smärtan där den faktiskt uppstår, i stället för att använda mer allmänt verkande smältlindring. Per Essving har bland annat jämfört LIA med en annan vanlig metod där man ger morfin tillsammans med lokalbedövningsmedel vid ryggbedövning. Resultatet var att LIA gav lägre smärta och snabbare rörlighet. Oväntad upptäckt – Det visar att LIA kan innebära en stor hjälp för patienterna. Och om vi på detta sätt kan minska vårdtiden så leder det till lägre vårdkostnader och kortare vårdköer. Då är mycket vunnet för både patienterna och samhället. En oväntad och intressant upptäckt var att effekten av två olika operationstekniker blev likvärdig när LIA användes som smärtbehandling. Trots att så kallad mini-invasiv kirurgi (MIS) betraktas som tekniskt svårare att utföra än konventionell kirurgi har den blivit allt vanligare, eftersom den anses ge lägre smärta och snabbare återhämtning. – Men vi fann ingen skillnad mellan grupperna när vi använde LIA. Över 80 procent av patienterna kunde gå hem redan dagen efter operationen, oavsett vilken av de båda operationsteknikerna som användes, berättar Per Essving. B-vitamin och ljusbehandling kan bota ögoninfektion Infektion i ögats hornhinna är en allvarlig sjukdom som i värsta fall kan leda till blindhet. Nu visar en studie vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro att en kombination av vitamin B2 och ultraviolett ljus kan vara ett effektivt alternativ när andra behandlingar inte hjälper. – Redan i dag är antibiotikaresistenta bakterier ett stort problem. Därför behöver vi också utveckla andra behandlingsformer, säger ögonläkaren Karim Makdoumi, som presenterar sina resultat i en doktorsavhandling i medicin. I dag behandlas patienter med hornhinneinfektion (bakteriell keratit) med antibiotika som droppas i ögonen, ofta varje halvtimme under de första dygnen. 14 Vård&Vetenskap 2/2012 Det är en vårdkrävande sjukdom som ibland kan kräva behandling i flera månader. – Behandlingen med vitamin B2, riboflavin, och ultraviolett ljus tar bara en timme och sedan torde doseringsfrekvensen av antibiotika kunna minskas avsevärt. När ljuset aktiverar B-vitaminet bryts det ner och skapar syreradikaler som eliminerar mikroorganismer – i det här fallet en positiv reaktion. Över förväntan Efter att laboratoriestudier visat att metoden är effektiv mot tre vanliga bakterier, gick forskarna vidare med en pilotstudie, där 16 patienter med hornhinneinfektion fick pröva den alternativa behandlingen i stället för antibiotika. Resultatet var enligt Karim Makdou- mi över förväntan, endast två av patienterna behövde även antibiotikabehandling. – Effekten av behandlingen var mer uttalad än vi hade förväntat oss. Och min känsla är att de patienter som ingick i studien ofta blev symptomfria snabbare än med traditionell behandling. Örebroforskarna kommer nu att fortsätta utvärderingen av behandlingsmetoden, och har dessutom inlett ett samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet för att testa om den kan användas för att bota ögoninfektioner hos djur. – Det är ett vanligt problem hos till exempel hästar. Och där skulle en engångsbehandling vara en stor förbättring mot att behöva ge ögondroppar till ett djur på 600 kilo eller mer flera gånger per dag. Näsbesvär vid arbete med Hot Boxmetoden i svenska gjuterier – Nässlemhinnan är en känslig indikator för brister i arbetsmiljön, säger Håkan Löfstedt, överläkare på Arbets- och miljömedicinska kliniken. I sin forskning fokuserar han på svenska gjuterier som använder Hot Box-kärnbindemedel och deras potentiella hälsoeffekter, framför allt i övre och nedre luftvägarna. Håkan Löfstedt har undersökt de fyra svenska gjuterier som använder sig av Hot Box-metoden i tillverkningen av gjutkärnor för ihåliga gjutgods. Under processen bildas lågmolekylära isocyanater såsom isocyansyra (ICA) och metylisocyanat(MIC) som är potentiellt hälsofarliga. Hälsoeffekterna av dessa ämnen är tidigare inte närmare undersökta i de halter som är aktuella i gjuterierna. Frågorna Håkan Löfstedt ställde sig var: * Vilka exponeringsnivåer förekommer för MIC och ICA? * Vilka symptom rapporterar gjuteriarbetarna? * Finns det tecken på akuta eller kvarstående effekter på lungfunktionen? * Har symtom och lungfunktion förändrats över tid? * Finns det något samband mellan exponering och hälsoparametrar? Fyra delstudier Löfstedts forskning består av fyra studier: * I studie I kartlades den individuella exponeringen för ICA, MIC och formaldehyd för 64 gjuteriarbetare. * I studie II undersöktes luftvägssymtom och lungfunktion bland samma gjuteriarbetare jämfört med en kontrollgrupp på 134 arbetare. * I studie III som skedde 4 år senare deltog 43 exponerade arbetare jämfört med en kontrollgrupp på 69 arbetare. Deras näsor undersöktes och exponeringen för tidigare beskrivna ämnen mättes kompletterat med totaldamm. * Studie IV var en fyraårsuppföljning från studie II, 25 exponerade och 55 kontroller deltog. Syftet var att se förändringar över tid av luftvägssymtom och lungfunktion efter en förbättrad arbetsmiljö. Resultatet Trots att arbetsmiljön förbättrats sedan starten av forskningsprojektet och exponeringen för MIC, ICA och formaldehyd hade halverats noterades ett samband med nässymtomen som möjligt tecken på kvarstående påverkan. De exponerade hade även torr slemhinna i näsan. Nedre luftvägssymtomen hade minskat. När det gäller lungfunktionen såg man vid uppföljningen inte längre någon nedgång över skift men en viss effekt före skift, möjligen som en kvarstående effekt av tidigare exponering. Förändringarna var dock så små att de bedöms sakna betydelse för den enskilde individen. – Eftersom så många av gjuteriarbetarna i mina studier rapporterar frekventa symtom från näsan tyder det på att arbetet med att förbättra arbetsmiljön i gjuterier behöver fortsätta, säger Håkan Löfstedt. Returadress: Informationsenheten Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro B Magasinet för Vård&Vetenskap Jag vill bli prenumerant Namn och adress: .......................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................ Jag har bytt adress/flyttat Namn och ny adress: ..................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................ Jag vill inte längre få Magasinet för vård och vetenskap Namn och adress: .......................................................................................................................................... ........................................................................................................................................................................ Skicka talongen till: Lena Dahlström, Informationsenheten, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro. eller skriv e-post till: [email protected] SVERIGE PORTO BETALT