Rapport 2016
1
Innehållsförteckning
Sammanfattning
s3
Rapport:
Vision, syfte och övergripande mål
s5
Starkare fokus på färre enheter
s6
Detta har projektet genomfört/uppnått under 2014-2016
s6
Ökad andel ekologiskt, ökad miljömedvetenhet
och förändrade attityder och beteenden
s9
Samarbete och helhetssyn påverkar miljön och barnens vardag
s 10
Arenor, forum, forskning och resultat
för hållbar utveckling och miljömåltider
s 11
Processbeskrivning före, under och efter måltiden
s 12
Förutsättningar för att lyckas
s 13
Kognitiv dissonans
s 14
Stödmaterial för lärande om hållbar utveckling
och måltiden som pedagogisk resurs
s 14
Utmaningar
s 17
Framgångsfaktorer
s 17
Rekommendationer och slutsatser
s 18
Utvärdering
s 21
Organisation
s 25
Ekonomi
s 25
2
Sammanfattning
Skolor och förskolor har skapat
gränsöverskridande samverkan
för hållbar utveckling och miljömåltider
- Andelen ekologiskt och vegetariskt ökar och köttkonsumtionen minskar i de
förskolor och skolor som deltar i Lärande Hållbara Måltider
- Skolor, förskolor och måltidsverksamheten har blivit pedagogiska arenor för
hållbar utveckling och miljömåltider
Projekt Lärande Hållbara Måltider har skapat gränsöverskridande samverkan,
förbättrat resursutnyttjandet i staden, initierat nytt korsbefruktande lärande och
bidragit till att nå handfasta miljöresultat i skolor och förskolor. Alla 10 stadsdelarna
har varit representerade i projektet.
Det stöd som projektet har erbjudit har syftat till att öka samverkan mellan
måltidsverksamheten och den pedagogiska verksamheten så att andelen
miljömåltider ska kunna ökas och att stadens miljö-, klimat- och hållbarhetsmål
lättare ska kunna uppnås. Projektet har också fungerat som en resursförstärkning för
att stödja skolor och förskolor i att uppnå hållbarhetsmålen i läroplanen.
- Vi har fått ett jättebra samarbetsklimat och på köpet har vi fått miljö- och
hållbarhetsarbetet, säger biträdande rektorn på en av de deltagande skolorna.
Har rustat vuxna och barn med kunskap om måltidens betydelse
för livsmiljön, hälsan och en hållbar utveckling
Sedan 2014 har projektet Lärande Hållbara Måltider haft medel från Göteborgs Stads
miljöprogram. Projektet har skapat möjligheter att arbeta med flera olika aspekter av
mat-, miljö- och hållbarhetsfrågor.
Under 2014-2016 har Projekt Lärande Hållbara Måltider funnits som ett
utvecklingsprojekt och en resursförstärkning för stadens tio stadsdelar och arbetet
med hållbar utveckling kopplat till miljömåltider. Verksamheten har finansierats med
stimulansmedel från Göteborgs Stads miljöprogram. Totalt deltog 63 enheter inom
förskola, skola och äldreomsorg fördelat på alla 10 stadsdelar i projektet under de
2,5 år som projektet har pågått. Målet var att nå två till tre deltagande enheter per
stadsdel. Mer än dubbelt så många enheter som förväntat deltog alltså.
3
Projektet har rustat barn och unga med kunskap om matens och måltidens betydelse
för livsmiljön, den egna hälsan och för världens hälsa och miljö. Projektet har
samtidigt bidragit till attitydförändringar kring miljömåltider hos chefer, pedagoger
och måltidspersonal via till exempel utbildning och pedagogiskt material om matens
miljöpåverkan.
Exempelskolor som visar på möjligheterna
Under 2016 har projektet haft ett särskilt fokus på 16 skolor och förskolor där tanken
har varit att skapa goda exempel som sedan kan sprida sina erfarenheter till andra
skolor och förskolor i staden och i landet. I dessa enheter har också andelen
ekologisk och vegetarisk mat ökat markant och köttkonsumtionen har minskat.
Alla deltagande enheter ligger redan över stadens mål på 40 procent ekologiska
ingredienser. Några enheter sticker ut med siffror på mellan 65 procent och 97
procent ekologiska råvaror, med samma måltidsbudget som man hade innan
projektet började.
Lärande Hållbara Måltider stödjer verksamheterna på så sätt att maten och måltiden
kan få en mer central betydelse som det pulserande hjärtat i verksamheten.
”Tack för självförtroende-kicken! Vi har fått massor av konkreta tips och verktyg,
uppbackning och stöd, hjälp och möjligheter att arbeta vidare med detta”, skriver en
av projektdeltagarna i utvärderingen
”Fler i personalen har blivit medvetna om miljö- och hållbarhetsfrågor. Många har
blivit engagerade, de brinner på riktigt för frågan vilket skapar ett viktigt driv och en
bra sammanhållning”, säger en av rektorerna som har deltagit i projektet.
Deltagande förskolor och skolor
Röda Stråkets förskola
Södra Sälöfjordsgatans förskola
Övre Hallegatans förskola
Nordhem/Rosengatans förskola
Minutgatans förskola
Länkharvsgatans förskola
Mildvädersgatan 3 och 7 förskolor
Dagbarnvårdarna på Västra Hisingen
Nya Varvets skola
Glöstorpsskolan
Johannebergsskolan
Skårsskolan
Brottkärrssskolan
Gamlestadsskolan.
Kungsladugårdsskolan
4
Rapport
Kunskap, upplevelser, samverkan
och engagemang ger konkreta resultat
Lärande Hållbara Måltider är en av åtgärderna i Göteborgs Stads miljöprogram.
Stadsdelen Majorna-Linné är Lärande Hållbara Måltiders projektägare men projektet
vänder sig till alla stadsdelar.
En viktig del av syftet med projektet Lärande Hållbara Måltider (LHM) är att öka
andelen miljömåltider. En miljömåltid ska vara baserad på miljömärkta råvaror, vara
säsongsanpassad, bestå av en stor andel vegetabilier och baljväxter, inte innehålla
fisk som är utrotningshotad samt ta hänsyn till etiska aspekter (Göteborgs Stads
miljöprogram 2013, s 85). Lika viktigt som valet av råvaror är att inte slänga mat.
Projektet är en del i arbetet med att uppnå Göteborgs stads 12 miljömål. Målet för
projektet är att öka samverkan mellan måltidspersonalen och den pedagogiska
personalen och omsorgspersonalen samt att öka kunskapen om miljömåltider. Enligt
Göteborgs Stads budget (Budget S V Mp Fi 2015) ska andelen ekologisk mat som
serveras inom offentlig sektor vara minst 40 procent (i kronor av budgeten) innan
mandatperiodens slut. En av de deltagande pedagogerna säger:
- Vi jobbar med detta i klassen och jag ger eleverna kunskaper kring KRAV-odlat och
hållbar utveckling. Vi får möjlighet att göra skillnad.
- Miljökunskapen man har fått går rätt in i hjärtat och själen, säger en annan
deltagare.
Vision
”Lärandet – en del av den hållbara måltiden”
LHM arbetar för att öka andelen miljömåltider och minska vår miljö- och
klimatpåverkan. Detta gör vi genom att inspirera till samarbete mellan verksamheten
på utvalda förskolor, skolor och måltidsorganisationen i staden.
LHM ger skolorna möjlighet att arbeta med flera olika aspekter av mat-, miljö-, hälsooch hållbarhetsfrågor.
Såhär har vi beskrivit visionen i korta budskap:
”Ta en tugga och få syn på världen”
”Ett kunskapslyft i den hållbara staden”
”Jag kan göra världen lite bättre – varje dag”
”Ta en tugga och förändra världen”
Syfte
Syftet med projektet är att utveckla metoder för samverkan och pedagogik
kringhållbar utveckling och mat och samtidigt öka andelen miljömåltider inom förskola
och skola i Göteborgs Stad
5
Övergripande mål
Det övergripande målet i projektet är att åstadkomma attitydförändringar och ökad
kunskap bland chefer, måltidspersonal, pedagoger och elever kring matens
miljöpåverkan från jord till bord.
Starkare fokus på färre enheter under 2016
Under 2016 har vi valt att lägga tyngdpunkten i arbetet på att stödja färre enheter än
2015 men ge de som deltar mer tid, resurser, utbildning och andra möjligheter till
utveckling. Tanken har varit att skapa verkligt goda exempel som sedan kan sprida
sina erfarenheter till andra skolor och förskolor i staden och i landet.
De resurser och det stöd som vi erbjuder tillsammans med det arbetssätt som vi
använder har lett till tydliga beteendeförändringar och organisatoriska förändringar
som i sin tur har lett till konkreta miljöförbättringar och pedagogisk utveckling.
Vad vi vet så jobbar ingen annan kommun just på det här sättet.
Äldreomsorgen ingick i projekt LHM under åren 2014-2015. Under 2016 har LHM valt
att fokusera på enbart skolor och förskolor av resursskäl. Behovet av att jobba med
utvecklings-, kvalitets-, miljö- och hållbarhetsfrågorna inom äldreomsorgen kvarstår.
Vi ser dock att detta behöver ske med delvis andra metoder och annan kompetens.
Detta har projektet genomfört/uppnått under 2014-2016:
6
63 deltagande enheter (mål: 30 enheter)
Över 1600 personer har deltagit i projektet
Ett utvecklat samarbete mellan måltid och pedagogik och mellan måltid och
äldreomsorg.
Allt som har skett i projektet har en tydlig koppling till stadens miljö- och
hållbarhetsmål och till genomförandet av läroplanerna. Inspirationsmaterial med
idéer och struktur för lärande om hållbar utveckling har producerats under året.
En hemsida, en Facebooksida och en Instagram-sida har skapats för att kunna
förse deltagare och andra med uppdaterad kunskap och information löpande.
Två inspirationsfilmer om mat, pedagogik och hållbar utveckling och en app för
att lära barn i åldrarna 4-8 om kretslopp och ekologisk odling har producerats.
7
Kommunikationsmaterial som t ex bordsryttare, skyltar, informationsblad och
affischer för att kommunicera med elever, personal och föräldrar om mat, miljö
och hållbarhetsfrågor har tryckts.
Dynamiska former för arbetet med miljö- och hållbarhetsfrågor och det
pedagogiska arbetet kopplat till måltiden har skapats. Förskolor och skolor har
börjat bli arenor för en mer tillämpad helhetssyn och ett handfast lärande för
hållbar utveckling kopplad till läroplanerna och till en ökad delaktighet t ex
genom matlagning där förskolebarn hjälper till, arbete med odling, skolträdgård,
källsortering, arbete med att spara energi med mera.
Pedagogiskt material som stöd för att kunna ha barn i köket och att genomföra
annan måltidspedagogisk verksamhet har tagits fram av LHM.
Utbildning i måltidspedagogik för både kockar och pedagoger har genomförts.
”Cookshops”, under ledning av en kock och utbildare, har genomförts för elever,
pedagoger och kockar tillsammans. Detta har gett ett mycket stort engagemang
för matkvalitet, ekologi och hållbarhetsfrågor.
LHM har tryckt receptsamlingar med vegetariska recept och mellanmålsrecept
för elever.
Modeller för fördjupade måltidsråd inom förskola och skola och olika typer av
miljöpedagogiskt material har skapats.
Studiebesök på framgångsrika skolor och förskolor har genomförts tillsammans
med personal från de 16 deltagande enheterna
Studiebesök på ekologiska gårdar har genomförts med personal från de
deltagande enheterna.
Parallellt med projektaktiviteterna och det konkreta stödet till de deltagande
enheterna har kommunikativa och pedagogiska metoder och verktyg utvecklats.
Utvecklingsarbetet har skett i samspel med de deltagande enheterna för att
skapa attityd- och beteendeförändringar och för att nå hållbarhetsmålen och de
pedagogiska målen.
Projektet har gjort det möjligt att få ”rätt” personer till projektbordet och nu sitter
rektorer och förskolechefer med på samma möten som chefer från måltids- och
omsorgsverksamheten och tillsammans driver de arbetet med miljö- och
hållbarhetsmålen, läroplaner och miljömåltider. Detta är intressant och
spännande med tanke på att just detta anses så svårt att få till i många andra
kommuner i landet.
De nya arenor, former och forum för samverkan som skapats mellan de olika
yrkeskategorierna behöver dock utvecklas och underhållas.
8
Utbildningar och coachning i ekoledarskap. Chefer och personal har börjat
förändra beteende och ta tydliga beslut i hållbar riktning till exempel genom mer
inköp av miljömärkta och ekologiska produkter, både på jobbet (Miljömåltider)
och i privatlivet (Klimatstrategin).
Projektet har bidragit till att ändra deltagarnas attityder till vegetarisk mat och
miljömåltider samt har höjt kunskapsnivån som lett till ett förändrat beteende.
Projektet har arbetat för begränsad miljöpåverkan genom ökad andel
vegetariska måltider samt minskad köttkonsumtion. Mer ekologisk och
vegetarisk mat leder bland annat till minskad klimatpåverkan och att barn
utsätts för syntetiska kemikalier i mindre utsträckning.
Bland de deltagande enheterna i projektet ligger flera enheter över 60 procent
och det finns exempel på enheter som ligger över 90 procent ekologiska
livsmedel med samma måltidsbudget som innan projektet startade
Genom en så kallad ”Train the trainer utbildning” som projektet har drivit har 30
engagerade och kunniga ”Miljöambassadörer” utbildats. De är medarbetare och
chefer som är drivande och som har till uppgift att jobba vidare med dessa
frågor och föra kunskapen vidare i stadsdelarna. Ambassadörerna har fått
kontinuerlig fortbildning och stöd från projektet.
Inom Göteborgs Stad finns Hälsoäventyrsprogram som riktar sig till barn i
förskola och skola. Dessa program är ett stöd och en inspiration för skolans
utvecklingsarbete och bygger på en upplevelsebaserad pedagogik där barnen
bygger kunskap kring kropp, själ, rörelse, mat och miljö. Projekt LHM har
utvecklat hälsoäventyrsprogrammet
Mat-”rätt” som riktar sig till mellanstadielever. Två väskor med material från Mat”rätt” finns dessutom för skolor att låna och använda.
Projektet har tydliggjort att offentlig sektor kan vara en motor för miljömåltider,
ekologisk mat och hållbar utveckling. Den offentliga upphandlingen och den
tydliga efterfrågan på bland annat ekologiska produkter gör att bönder och
andra producenter vågar satsa på att ställa om sin produktion.
Internationellt utbyte kring pedagogik, miljömåltider, miljöfrågor och hållbara
utveckling har skapats genom projektets konferens- och mässdeltagande,
föredrag och workshop på WEEC-konferensen (World Environmental Education
Congress, Planet and People - how can they develop together?) som ägde rum
i Göteborg sommaren 2015
Ökad andel ekologiskt, ökad miljömedvetenhet
och förändrade attityder och beteenden
Projektet har bidragit med en viktig pusselbit i en positiv utveckling. Andelen
ekologiska livsmedel har ökat till 45 procent i hela staden, vilket påverkar 11 av 12
miljömål i positiv riktning. Deltagarna i projektet har i de flesta fall ökat sin andel
ekologiska livsmedel mer än stadens genomsnitt.
Andel ekologiska livsmedel i procent av inköpta livsmedel:
Röda Stråkets förskola
Södra Sälöfjordsgatans förskola
Övre Hallegatans förskola
Nordhemsskolan/Rosengatans förskola
Minutgatans förskola
Länkharvsgatans förskola
Mildvädersgatan 7 förskola
Mildvädersgatan 3 förskola
Dagbarnvårdarna på Västra Hisingen
Nya Varvets skola
Glöstorpsskolan
Johannebergsskolan
Skårsskolan
Brottkärrsskolan
Gamlestadsskolan
Kungsladugårdsskolan
2014
2016
30
32
ny fsk
43
52
34
44
44
46
48
40
45
29
34
46
33
97
62
65
57
59
41
61
78
81
56
55
60
49
49
52
56
Antalet vegetariska måltider ökar och matsvinnet minskar
Vi ser att köttkonsumtionen minskar och att köken vågar utveckla arbetet med
vegetariska rätter. Under 2016 har vi sett att de flesta deltagande skolor och förskolor
har valt att servera två helvegetariska måltider per vecka och på de flesta skolor och
förskolor kan den som vill få äta vegetariskt varje dag. Vi ser en högre acceptans för
vegetariska rätter och säsongsgrönsaker.
9
Matsvinnet har minskat på flera av de deltagande enheterna. På några skolor är
minskningen mycket stor. På en skola som har 600 elever har man enbart 15-25 kilo
tallrikssvinn per dag. Detta motsvarar 25-42 gram per elev och dag. En annan skola
som har 535 elever slänger enbart 10 kilo mat per dag, vilket motsvarar 20 gram per
elev och dag. På denna skola har man haft ett mycket intensivt och pedagogiskt
arbete med att minska tallrikssvinnet. Att minska svinnet är en viktig förutsättning för
att kunna öka andelen ekologiska livsmedel i verksamheten utan att kostnaderna
ökar.
Samarbete och helhetssyn påverkar miljön och barnens vardag
Medvetenheten om hållbar utveckling och kopplingen till måltider har ökat hos
pedagoger, kökspersonal och elever.
Föräldrar involveras på olika sätt i miljö- och hållbarhetsarbetet på skolor och
förskolor, vilket är i linje med bland annat klimatstrategin, men vi vill gärna öka
kontakterna med föräldrarna framöver.
Den ökande miljömedvetenheten hos chefer, personal, elever och föräldrar som
projektet har skapat leder också till att andra miljöinsatser har utvecklats och
genomförts på de deltagande enheterna.
Flera enheter arbetar med att utvidga och utveckla källsortering och kompostering.
Man knyter även an till arbetet med att fasa ut syntetiska kemikalier.
Odling som pedagogisk metod och bidrag till skolköket har startats och lyfts fram
genom projektet och genom projektets samarbete med Pedagogiska odlingar på
Miljöförvaltningen. Inspiration har också hämtats från Business Region Göteborg och
projekt ”Stadslandet”.
Såhär säger en rektor på en skola som deltar i LHM:
”För oss är det väldigt bra med det breda perspektivet, att kunskapsprocessen inte
enbart handlar om mat. Lärarna har fått baskunskaper om hållbar utveckling och
kopplingen till mat- och miljöfrågor och är trygga i att prata om detta med eleverna.
Jag märker att frågorna mer och mer finns med i klassrummet, men man måste
påminna om det. Kontinuiteten som Lärande Hållbara Måltider ger oss är väldigt
viktig. Vi uppskattar också att vi får mötas på så många olika sätt, vilket ger oss
inspiration och nytt lärande. Vi har fått stöd i att snabbare komma igång med
konkreta miljöprojekt som vi har velat genomföra”
10
Arenor, forum, forskning och resultat
för hållbar utveckling och miljömåltider
I arbetet har vi utgått från befintlig forskning, från andra kommuners erfarenheter som
har bedrivit liknande utvecklingsarbete och från tidigare projekt i Göteborgs Stad.
Vår utgångspunkt har bland annat varit den forskning som visar att skolor som har en
helhetsidé eller en vision som genomsyrar verksamheten oftare har ett större
gemensamt fokus och lyckas bättre. Om skolans helhetsidé och vision är levande
genomsyrar den alla beslut som fattas, vilket kan ge arbetet med hållbara måltider en
naturlig plats i helheten. Från forskningen vet vi också att det är viktigt att tänka på
hela elevens dag för att nå goda skolresultat och där ingår måltiden som ett centralt
moment (Hattie, 2008).
Därför har projektet arbetat med ett handfast stöd, utbildning och coachning för att
kunna uppnå resultat när det gäller till exempel mer vegetarisk mat och en ökad
andel ekologiska och rättvisemärkta livsmedel.
Parallellt med detta arbete så har vi utvecklat metoder, pedagogik och arbetssätt för
tvärsektoriellt lärande och gränsöverskridande samarbete i staden kring
miljömåltider, hållbar utveckling och läroplanerna. En sammanfattande benämning av
detta arbete är att vi har arbetat med att skapa arenor och forum för samverkan,
helhetssyn och lärande om hållbar utveckling och miljömåltider.
Beteendevetenskapen lär oss att när man arbetar med projekt av den här typen
krävs ett långsiktigt perspektiv, ofta kan man inte märka resultat av attityd- och
beteendeförändringar förrän efter flera år. Enbart informationsinsatser räcker inte för
att förändra attityder och beteenden. (Ref. P. Wesley Schultz, 2014)
För att enheterna ska kunna driva det här arbetet vidare behöver man en lång period
av utvecklingsarbete och stöd, inte minst till cheferna. För att man inte ska bli
beroende av enskilda eldsjälar är det viktigt att hela personalgruppen är engagerade
i frågorna på olika sätt.
Därför har projektet bland annat genomfört upplevelse- och dialogbaserade
aktiviteter och utbildningsinsatser för pedagoger, chefer, rektorer, elever, omsorgsoch måltidspersonal.
Under möten, studiebesök och utbildningar har vi förmedlat fakta och kunskap men
också skapat dialog och samtal kring kunskapen, som i sin tur har kunnat påverka
attityder till matsvinn, vegetarisk och ekologisk mat. För kontinuitetens skull har vi
genomfört så kallade ”Train the trainer”-utbildningar där vi har utbildat 30
”miljöambassadörer” som framöver ska kunna arbeta med kunskapsspridning och
11
med hjälp av enkla, spännande och pedagogiska metoder kunna öka engagemanget
för mat-, miljö- och hållbarhetsfrågorna i olika personalgrupper i staden.
Processbeskrivning före, under och efter måltiden
Under 2016 har vi arbetat med att skapa en processkartläggning för arbetet med
miljömåltider som pedagogiskt verktyg, med målet att den ska vara begriplig och
generaliserbar för alla. Resultatet är en beskrivning som vidgar begreppet måltid till
att finnas med före, under och efter själva matsituationen. Genom att vi inom den
pedagogiska verksamheten belyser varifrån maten kommer, hur man odlar den, hur
miljökunskaper kommuniceras under måltiden, hur resterna tas om hand och hur
hållbarhetsfrågor bemöts under resten av skoldagen får måltiden en viktigare plats
under barnens dag. Det måltidspedagogiska förhållningssättet innebär att måltiden i
sig blir lärande, istället för att begränsas till ett tillfälle för utfordring. När maten sätts i
ett större sammanhang kan flera lärande processer stimuleras samtidigt som man
utnyttjar måltidens fulla potential som läromedel för förståelse av hållbar utveckling.
När vi arbetar med perspektivet före-under-efter ser vi att det krävs vissa
förutsättningar för att arbetet ska bli framgångsrikt. I processkartläggningen finns
därför även denna parameter beskriven. Förutsättningarna har vi sammanfattat med
utgångspunkt i det manifest som det internationella, pedagogiska nätverket för
hållbar utveckling (EESD) formulerat.
12
Förutsättningar för att lyckas med lärande för hållbar utveckling
Systematiskt
angreppssätt
Lära genom att
delta
Gemensam vision
Barnen är med i köket
Handlingsplan
Studiebesök
Pedagogisk planering
Odla egna grönsaker
Fysiska förutsättningar
Processen före under
och efter måltiden
Uppföljning
Samverkan
Skapa projektgrupp
(måltid och
pedagoger)
Gemensam vision
Måltidsråd
Eventuellt samarbete
fastighetsansvarig,
arkitekt,
inredningsarkitekt,
skolledare, lärare och
måltidschef
Projektet har arbetat efter dessa hörnstenar och byggt upp ett brett partnerskap med
olika aktörer, internt i staden och externt med universitet, andra kommuner mfl.
Dessa aktörer förstärker varandra på olika sätt i arbetet med lärande för hållbar
utveckling.
Som tidigare har beskrivits har skolor med en vision som genomsyrar verksamheten
oftare ett större gemensamt fokus och lyckas bättre, vilket är utgångspunkten i det
som benämns Sytematiskt angreppssätt. Om skolans helhetsidé och vision är
levande genomsyrar den alla beslut som fattas, och arbetet med hållbara måltider
kan få en naturlig plats i helheten. Denna kolumn riktar sig således främst till
ledningen – det är här arbetet måste starta.
Det är genom upplevelser som attitydförändringar kan sättas igång, varför Lära
genom att delta är viktigt för såväl pedagoger och chefer som barn och
måltidspersonal. I arbetet med LHM har vi av den anledningen valt att ha många
aktiviteter av interaktiv karaktär och det arbetssättet ingår som en förutsättning i
processbeskrivningen. Forskning inom miljöpsykologi visar på vikten av att
komplettera informationsinsatser med upplevelser som appellerar till känslor för att få
till stånd en attitydförändring. (https://en.wikipedia.org/wiki/Attitude_change) Vidare är
fungerande samverkan mellan olika personalgrupper avgörande för att arbetet med
den lärande måltiden ska bli framgångsrikt. Att introducera en ny samverkanskultur
är ett av de områden som kan kräva mest aktivt stöd utifrån, något som vi i projektet
har kunna erbjuda i form av coachning och etablerande av projektgrupper ute på de
deltagande enheterna.
13
När attityder och beteenden krockar uppstår kognitiv dissonans
Genom utbildningsinsatser har LHM i många fall höjt kunskapsnivån och förändrat
inställningen till miljö- och hållbarhetsfrågor hos personal på enheterna. När attityder
förändras och inte längre överensstämmer med ett etablerat beteende så uppstår
kognitiv dissonans hos oss människor, en obehaglig känsla som vi vill göra oss av
med. För att bli av med dissonansen som uppstår när vi tycker en sak och gör en
annan så behöver vi justera antingen beteendet eller attityden. Många gånger är det
då enklare att ändra sin attityd lite grand, t.ex. genom att intala sig att det nog inte är
så allvarligt eller att det man själv gör inte har någon betydelse. I arbetet med LHM
vill vi åstadkomma såväl attitydförändringar som beteendeförändringar i riktning mot
hållbar utveckling, och helst bestående sådana förstås. Styrmedlet Miljömåltider i
Göteborgs Stad driver på beteendeförändringen kring mat och LHM kompletterar
med kunskapshöjning som leder till attitydförändringar. Dessa parallella processer
ökar sannolikheten för att vi får till stånd varaktiga beteendeförändringar.
Stödmaterial för lärande om hållbar utveckling
och måltiden som pedagogisk resurs
Inspirationsfilmer om mat och människor för en hållbar planet
De två filmerna ”Vi kan göra världen lite bättre varje dag” (4 min) och ”Innan maten
från jorden når borden” (8 min) lyfter fram de möjligheter som finns att bidra till en
bättre värld och värdet av att producera mat på ett beprövat och ekologiskt hållbart
sätt. Den korta filmen är berättad ur ett barns perspektiv med en barnröst som
speaker och tar upp miljö- och hälsosituationen ur ett globalt och lokalt perspektiv
och dess koppling till maten och måltiderna i skolan och förskolan. Den långa filmen
innehåller bland annat intervjuer med pedagoger, kockar, föräldrar och en bonde.
Miljömåltider - Inspirationsmaterial för lärande om hållbarhet
Som ett led i att sammanfatta förutsättningarna för att arbeta med måltiden som
pedagogiskt verktyg har vi under året tagit fram ett Inspirationsmaterial för lärande
om hållbarhet där vi beskriver mer i detalj hur arbetet kan organiseras. För att
materialet ska tilltala så många som möjligt så har vi valt att ange olika insatser
utifrån ökande svårighetsgrad. På så vis kan man arbeta med verksamhetsförändring
på den nivå som passar budget och ambitionsnivå bäst i nuläget. I materialet finns
det tips på hur skolmiljön på olika sätt kan göras lärande, till exempel med hjälp av
växthus eller hållbara materialval vid ombyggnationer, samt hur en eventuell
finansiering av olika insatser kan se ut. Med inspirationsmaterialet vill vi sprida idéer
och verktyg för hur skolan kan göras till en arena för hållbar utveckling.
14
Appen EkoPaddan
Efterfrågan på pedagogiskt material har varit stor under projektet och vi ser att den
fortsätter öka. Pedagoger i förskola och skola vill ha handfasta tips på hur man kan
arbeta med hållbar utveckling och måltidspedagogik i praktiken. Därför har vi under
2016 utvecklat en app som är ett lärande spel för åldern 4-8 år. Där får man prova att
på ett roligt och lekfullt sätt odla ekologiskt och lära sig om fördelarna med det.
Från en recension på pappasappar.se:
”Jag tycker att appen förmedlar ett viktigt budskap genom att visa att hur maten
produceras har betydelse för vår miljö och hälsa. Den kan vara en bra grund för att
diskutera vidare om detta både med föräldrar, kompisar och pedagoger.”
En förälder kommenterar:
”Jösses vad barnen skrattar åt paddan. De är fullt fokuserade på att vattna, ta bort
ogräs och ohyra. Samtidigt som de blir imponerade och glada när de lyckas få stora
grödor”
Stöd i att genomföra nya typer av måltidsråd
LHM har utvecklat modeller för måltidsråd i förskola och skola. Modellerna är tänkta
att fungera som stöd vid skapandet av en gemensam arena för samverkan kring matoch miljöfrågor. Med utgångspunkt i det som annars kallas för matråd har vi gjort ett
material med fokus på lärande för hållbar utveckling.
Under 2016 har projektet kunnat stödja enheterna vid genomförande av modellerna.
Coachning vid startmöten har inneburit att projektledaren varit med och kartlagt hur
enheten vill använda sig av måltidsråd.
Man har då diskuterat syftet med måltidsrådet, vilka som ska delta, hur ofta man ska
sammanträda och vilka frågor som ska avhandlas samt hur man vill arbeta med att
sprida arbetet till övriga berörda. Modellerna innehåller även beskrivningar av hur
starten kan gå till så att genomförandet inte är beroende av projektledarens
deltagande.
Engagera föräldrar
I arbetet med LHM har vi många gånger blivit påminda om att förändringar i attityder
och beteenden i förhållande till mat- och miljöfrågor inom förskola och skola även
berör föräldrar. Vi möter ibland motstånd till dessa förändringar. En del tycker att det
kan vara svårt att förstå varför vi behöver minska på köttet och servera mer
vegetariskt. Pedagoger och måltidspersonal vittnar om att det ibland finns en
föreställning hos föräldrar om att detta sker för att spara pengar. För att förenkla
kommunikationen kring detta har vi därför under 2016 formulerat ett informationsblad
som kan delas ut till föräldrar när verksamheten arbetar med LHM.
15
Tips till lärare
Vi har sett ett behov av kunna sprida ett enklare informationsblad till lärare som
själva vill ta initiativ till att arbeta med LHM. Informationsbladet beskriver mycket
kortfattat vad man kan göra i klassrummet, det vill säga initiativ som inte kräver att
ledningen driver frågan.
Bemötande vid servering och pedagogisk måltid
Skolmåltidsmiljön är avgörande för upplevelsen av maten och för möjligheten till
lärandeprocesser i samband med ätandet. Forskning visar att måltidsmiljön även
påverkar järnupptaget. Under 2017 har vi för avsikt att kunna ge stöd vid
utvecklandet av en god måltidsmiljö på de deltagande enheterna. Måltidspersonal
har under 2016 givits möjlighet att få utbildning i bemötande och pedagogisk
personal har kunnat arbeta med att förbättra den pedagogiska måltiden, till exempel
genom att skapa riktlinjer för hur förhållningssättet vid måltider ska se ut. Dessa
utbildningsinsatser vill vi sprida och utveckla ytterligare framöver.
Barn i kök
Att barnen är med i köket och skapar måltiden är viktigt för att skapa intresse och
engagemang kring maten och vad vi äter. Barnen lär sig hur råvarorna ser ut och hur
matlagningen går till innan maten hamnar på tallriken. Har de även varit med att odla
till exempel grönsakerna får man en ännu bättre förståelse för hur lång tid det tar att
odla och vilket arbete som krävs. Kanske är det även skillnad i smak på något man
odlat själv? Att ha med barnen i köket blir även en övning i motorik, sensorik och
samarbete. För att förbereda en måltid eller mellanmål behöver man även duka och
veta hur många som ska äta. I köket lär man sig inte bara att laga mat utan även hur
man uppför sig i ett kök och varför det är viktigt att vara noga med hygienen. I köket
kan det finnas föremål som man behöver hålla undan och det är viktigt att planera för
när och vid vilka moment barnen som ska delta.
Det finns inget i livsmedelslagstiftningen som hindrar att barnen är med i köket om
man har tänkt över rutiner och eventuella faror i arbetsmiljön. Hygienreglerna gäller
inte bara livsmedelspersonal utan alla som vistas där (EG nr 853/2004 om
livsmedelshygien kapitel VIII). Det är alltid verksamhetsutövaren som är ansvarig för
att maten är säker.
Allt material ligger på hemsidan
Allt material, app och filmer finns att ladda hem via Lärande Hållbara Måltiders
hemsida: www.goteborg.se/larandehallbaramaltider
Facebook: www.facebook.com/Lärande-Hållbara-Måltider
Instagram: www.instagram.com/larandehallbaramaltider
16
Utmaningar
Måltidsverksamheten och skolan har olika organisationer, vilket skapar stora
utmaningar. Detta skapar en splittring eftersom måltidspersonalen och den
pedagogiska personalen har olika chefer, olika möten, olika fortbildningsdagar
och så vidare, trots att man jobbar under samma tak.
Skolledare förväntas driva arbetet men kan bara påverka vissa delar av kökets
arbete.
Många pedagoger, skolledare och kökspersonal upplever stress i sin vardag
och har svårt att prioritera utvecklingsarbete.
Projektet har haft resurser för att kunna finansiera vikarier då de deltagande
skolorna och förskolorna har varit inbokade på utbildningar och andra
projektaktiviteter. Bristen på vikarier i staden har dock gjort att flera personer
har varit tvungna att avstå från vissa aktiviteter.
Skolledare på skolor som har varit drivande i projektet byter jobb och ibland
betyder detta att en stor del av det påbörjade arbetet stannar upp.
Framgångsfaktorer med LHM
•
Det har varit en styrka i att jobba operativt ute på skolor och förskolor och
samtidigt driva förändringsstrategin mot en hållbar utveckling.
•
Kopplingen till läroplanerna, miljö- och
hållbarhetsmålen och konkreta förändringar som sker
•
Att genomföra många aktiviteter som styr mot stadens och skolornas mål
•
Att skapa flera olika mötesformer för samverkan, och ett fördjupat samarbete
mellan måltid och pedagogik.
Vi har använt olika pedagogiska metoder, utbildningar, studiebesök mm som
tillsammans har bidragit till beteendeförändringar
•
Kontinuiteten är viktig och där har återkommande arbetsgruppsmöten och
andra projektaktiviteter med skolorna och förskolorna som initierats av LHM
varit avgörande för framgången. Effekten av att någon ”utifrån” kommer och
driver på ska inte underskattas.
•
Bra med ett bredare angreppssätt där hållbarhetsfrågorna i stort ingår.
Detta gör att det är lätt få in hållbarhetsfrågorna i alla ämnen
•
Vi har fått fokusera på 16 enheter som har gett möjlighet till fördjupning och
kunskapshöjning
17
•
Vi har fått möjlighet att ta fram pedagogiskt material för att förstärka
kommunikationen; två filmer, en app och olika former av tryckt
informationsmaterial
•
Tid för kontinuerliga möten, utbildningar, ”cookshops” och studiebesök.
•
Relationer – teamkänsla har skapats på de olika enheterna
•
Gemensamma upplevelser ger en gemensam kunskapsnivå
Rekommendationer och slutsatser
Några faktorer som skulle kunna underlätta en fortsatt positiv utveckling när det
gäller miljömåltider, de pedagogiska målen och kopplingen till stadens miljö- och
hållbarhetsarbete i stort:
1) Ledning för skola, förskola och äldreomsorgen och ledning för
måltidsverksamheten jobbar ihop kring en gemensam vision
Det är också en gemensam angelägenhet att måltidsverksamheten medverkar i
ledningsgruppsmöten på skolor och förskolor.
I arbetsgruppen för LHM på skolan behöver flera pedagoger ingå så att arbetet kan
spridas och utvecklas på hela enheten. Det finns dock ett behov av en-två pedagoger
som fungerar som ett kunskapsnav på skolan och som kan hålla kontakten utåt med
samhället när det gäller hållbarhetsfrågorna.
2) Jobba brett med frågorna
För att få råd med den ekologiska maten, är det mycket viktigt att minska svinnet,
minska köttkonsumtionen, äta säsongsbaserat och gå över till mer vegetariska
alternativ. Tidigt i projektet såg vi att det fanns ett visst motstånd mot vegetarisk mat
bland pedagoger, elever, föräldrar, måltids- och omsorgspersonal. Motståndet beror
och berodde ofta på okunskap och projektet såg ett tydligt behov av att pedagoger,
omsorgspersonal, barn, föräldrar med flera förstår bakgrunden till varför miljömåltider
serveras och den helhetssyn som ligger bakom begreppet miljömåltider. Därför har
projektet bland annat haft gemensamma utbildningar med måltidspersonal och
pedagoger, flertalet ”Cookshops” har genomförts med elever och personal
tillsammans, flera föräldramöten har genomförts med vegetarisk-ekologisk mat som
tema mm.
3) Att tänka och jobba FÖRE, UNDER och EFTER i arbetet med Miljömåltider
Projektet har arbetat utifrån den helhetssyn som ska genomsyra förskolan och skolan
enligt läroplanerna. Forskningsresultat visar att barn som själva har en koppling till
18
maten, som har varit med och odlat grönsaker i en skolträdgård och sedan har en
möjlighet att äta dessa grönsaker i skolrestaurangen har ett högre grönsaksintag, är
mer benägna att äta frukt och grönsaker samt provar oftare nya smaker och
grönsaker än barn som inte har varit delaktiga på detta sätt.
Andra forskningsresultat visar att hög kvalitet på skolmåltiden och hela
måltidssituationen ger bättre skolresultat. Därför har vi inom LHM rekommenderat de
deltagande enheterna att fundera över hur de kan jobba före, under och efter
måltiden för att förstärka de lärande processer som är kopplade till en helhetssyn på
mat, miljö och hållbar utveckling. Vi har väckt frågor om hur lärarlagen kan planera
undervisningen långsiktigt och ämnesintegrerat kring dessa frågor.
Exempel:
FÖRE-momenten kan börja flera månader innan måltiden genom att elever
engageras i att förgro olika fröer som de sedan planterar i en skolträdgård. De
grönsaker som sedan växer upp kan användas i skolmåltider som eleverna äter.
Planering så att kockar och måltidspersonal kan medverka på lektioner eller i den
pedagogiska verksamheten
UNDER-momentet kan inkludera en utveckling av den pedagogiska måltiden och
dess spännande dialogsamtal så att den förbereds under olika lektioner där man tar
upp ämnesövergripande frågor t ex kring varifrån maten kommer, vad ekologisk mat
är med mera.
Det är viktigt att tydliggöra för all pedagogisk personal och måltidspersonal vad den
pedagogiska måltiden innebär på skolan.
Organisera måltidssituationerna och tydliggör trivselregler. Skapa ett flöde för alla
klasser och starta till exempel med 10 tysta minuter och se till att alla elever sitter ner
minst 20 minuter under måltiden.
Kanske kan man införa schemalagda måltider så att det blir lugnare i
skolrestaurangen och att det blir tydligt att måltiden är en viktig del av de lärande
processer som skolan driver.
EFTER-momentet kan inkludera alltifrån vad som händer med matrester till vad som
händer i ett odlingssystem när man plöjer ner växtrester och gödsel och även hur ett
biogasfordon fungerar.
De deltagande enheterna inom äldreomsorgen har arbetat på ett liknande vis. På ett
äldreboende samverkar till exempel aktiveringspedagogen och köksmästaren så att
de äldre engageras i matlagningen. Dofterna väcker upp minnen av mat,
gemenskapen stärks, samtal stimuleras, motoriken övas och aptiten väcks inför
måltiderna.
4) Att forma måltidsmiljön kräver ett holistiskt förhållningssätt
Att göra om måltidsmiljön så att hela måltidssituationen präglas av lugn, skönhet och
19
omsorg är angeläget för att lyckas göra skolan till en arena för hållbar utveckling.
Att formge måltidsmiljön så att den fungerar som en mötesplats och det pulserande
hjärtat för hela verksamheten kan starkt bidra till att de högt ställda målen i skolan
lättare nås. Det är viktigt att barn och personal upplever att det finns mer värdig
restaurangkänsla och att det finns ett anslag av upplevelsebaserat lärande i
matsalen.
Rekommendationen är att varje skola gör en design med omtanke-process där såväl
pedagoger, måltidspersonal, elever, ledning som inredningsarkitekt deltar. Syftet är
att ge underlag för skapandet av en helt ny måltidsmiljö där alla berörda har varit
delaktiga i ett tidigt skede.
Exempelvis vet vi att elever sätter högre betyg på mat som serveras i en attraktiv
måltidsmiljö och flickors järnupptag förbättras när man skapar en lugnare miljö under
skolmåltiderna.
5) Att ge förutsättningar för kunskap, engagemang och organisation är A och O
I projektet har vi sett att man kan ha en hög andel ekologisk mat inom ramen för
ordinarie budget. Det är mycket bra om måltidsverksamheten i staden har en god
ekonomi men att lyckas med ekologisk mat i offentliga kök handlar inte i första hand
om att få extra budgetförstärkningar. Det handlar väldigt mycket om kunskap,
motivation, engagemang och organisation.
En av förskolorna som deltar i projektet har till exempel med råge överträffat målen
när det gäller miljömåltider och ökat sin andel ekologiskt från 30 procent till 97
procent. Man har gjort detta på drygt ett år och med samma budget som vid årets
början.
Framgångsfaktorerna är ökad samverkan mellan pedagoger och måltidsverksamhet
och förändrade attityder, beteenden och motivation, tack vare utbildning och andra
aktiviteter som har genomförts under projekttiden.
6) En permanent stödfunktion inrättas i staden
med Lärande Hållbara Måltider som utgångspunkt
Det skulle kunna bli som ett Konsument- och medborgarservice för stadens egna
verksamheter med pedagogiskt-praktiskt fokus. Syftet är bland annat att optimera
resurserna och stärka arbetet med att knyta ihop de olika delarna i stadens
verksamheter (skolor och förskolor främst) med varandra kring miljömåltider, miljö,
hälsa och hållbar utveckling,
7) Tydliga mål av typen ”laga mat så nära gästen som möjligt”
kan underlätta möjligheten att etablera lokala tillagningskök så snart som möjligt.
Här finns såväl ekonomiska, miljömässiga som pedagogiska vinster att göra.
20
8) Skapa fungerande måltidsråd och engagera föräldrar.
Utvidga och utveckla de traditionella matråden till att bli forum för lärande för hållbar
utveckling och miljömåltider. Ett fungerande måltidsråd bidrar till att binda samman
dialog- och demokratiarbetet på skolan och förskolan med miljöarbetet och arbetet
med att skapa en trygg och lugn måltidssituation som samtidigt stimulerar till
holistiskt lärande. Föräldrar engageras till exempel via medskick kring
skolans/förskolans aktuella teman, deltagande i skolmåltider och hållbarhetstema på
föräldramöten.
9) Tvärsektoriellt, tematiskt och ämnesövergripande arbete
uppmuntras tydligare
Tvärsektoriella arbetsgrupper behövs på ALLA nivåer, såväl strategisk
utvecklingsnivå som de som jobbar i den dagliga verksamheten. På så vis blir frågan
allas och man kan samtidigt angripa den från sitt håll, till exempel produktionssvinntallrikssvinn.
Vi ser att det tvärsektoriella arbetssättet behöver utvecklas vidare bland annat genom
att LHM blir en del av strategisk verksamhetsutveckling.
Den pedagogiska forskningen (Wals och Moore 2005 och 2006) visar att ska man
lyckas med en utbildning för hållbar utveckling, som de svenska läroplanerna för
förskolan och grundskolan betonar att vi ska arbeta med, behöver denna utbildning
vara ”interdisciplinär, erfarenhetsbaserad, bygga på samarbete och vara potentiellt
transformativ”.
Utbildningen behöver alltså vara fokuserad på tvärsektoriellt, tematiskt och
ämnesövergripande arbete för att skolan och förskolan och de elever och barn som
går där ska kunna bidra till att förändra samhället i riktning mot en hållbar utveckling.
Skolledare, förskolechefer och pedagoger i samverkan med enhetschefer måltid och
måltidsorganisationen behöver alltså gemensamt hitta vägar för att samverka kring
hur måltidsfrågan och maten kan påverka hela verksamhetens praktiska och
pedagogiska genomförande.
Utvärdering
Under projektets gång har utvärdering ägt rum i olika former. Utbildningsmoment har
oftast avslutats med reflekterande samtal om vilka nya erfarenheter och kunskaper
som gjorts och hur dessa kan få återverkan på deltagarnas dagliga arbete och liv.
Vi har även haft fokusgrupper i syfte att på ett mer fördjupat vis kartlägga hur arbetet
med LHM ser ut i olika verksamheter, vilka framgångar och vilka svårigheter som
märks. Under hösten 2016 har vi haft särskilt fokus på utvärdering av samverkan
genom att samla en fokusgrupp med deltagare från olika yrkesgrupper och enheter.
21
Resultatet av fokusgruppens arbete finns sammanställt i detta dokument under
rubrikerna Framgångsfaktorer och Rekommendationer.
Vi har haft kortare intervjuer med chefer för deltagande enheter, för att få mer
förståelse för det systematiska arbetets betingelser.
Frågor
1. Hur jobbar man med utveckling i en komplex organisation?
2. Vilka är de viktigaste framgångarna i ert arbete med LHM?
3. Vad behöver du för att arbeta framåt?
Biträdande rektor:
1. Bryta ner visionen i kortare delmål. Börja med att involvera personalen i att
kartlägga vad vi redan gör, kan och vet. Utgå ifrån det för att skapa tydliga mål
med tydlig uppföljning.
2. Ökad förståelse hos eleverna för kostens påverkan på hälsa och miljö. Vissa
elever är starkt engagerade i frågan själva.
3. Tid! Öronmärkt tid för lärarna att arbeta med att utveckla sin kunskap och
förståelse för hållbarhet och integrera det i sina ämnen. Till exempel en timme
per vecka för varje pedagog till detta utvecklingsarbete. Möjlighet att finansiera
en tjänst till som täcker upp för detta.
Rektor:
1. Se till att ha få utvecklingsområden igång samtidigt, en boll i luften åt gången,
möjligtvis två. Tydliggöra för personalen hur olika moment hänger ihop, ”detta
är ett led i det här”.
2. Fler i personalen har blivit medvetna om miljöfrågor. Många har varit
engagerade, de har brunnit på riktigt för frågan vilket skapar ett viktigt driv och
en bra sammanhållning.
3. Vi behöver få påfyllning regelbundet, vi som brinner för detta. Arbetet är
beroende av eldsjälar och dessa behöver stimuleras för att kunna driva
arbetet vidare.
Kommentarer om projektet från deltagande enheter
Förskolechef:
”Det viktigaste är att detta har kommit barnen till del, att de får med sig detta i
livet. De får nu en mer varierad näringsrik och hållbar kost som de får med sig i
sitt vuxenliv. Vi vuxna får faktabaserad kunskap om mat och hållbar utveckling.
Känslorna och tyckandet kring maten tas bort. Det är bra!”
22
Förskolepedagog:
”Jag har lärt mig att det inte är så svårt att göra något som är så viktigt”
Pedagog på högstadiet:
”I två år har vi varit med i projektet och också jobbat med tema hållbar livsstil
Det finns med i alla ämnen. Höjdpunkten har varit när kocken och utbildaren Erik
Måneld har varit med oss och jobbat både med eleverna och personal
Vi ser en väldigt stor förändring när det gäller attityder till frågorna och maten
både hos ungdomar och personal”
Enhetschef under studieresa:
”Att få träffa så positiva människor med ett så stort engagemang, som har lyckats
genomföra sin vision om hundraprocent ekologiskt utan extrapengar, är så
inspirerande att man själv börjar tro på att det är möjligt och får ännu mer lust att
jobba ihop med pedagogerna”
Chef för dagbarnvårdare:
”Projektet hjälper oss att hålla frågorna levande, att utvecklingen går uppåt hela
tiden och at den inte gå ner, som det lätt blir annars. Vi jobbar med varenda
person som både är pedagog och matlagare. Temat kommer alltså väldigt nära
oss.”
Biträdande rektor på en deltagande skola:
"Samarbetet mellan måltidsverksamheten och den pedagogiska verksamheten
fungerar jättebra nu. Maten har också blivit mycket bättre. Matråden fungerar hur
bra som helst och barnen har blivit väldigt engagerade i miljöarbetet, framförallt
har de bidragit till att svinnet har minskat kraftigt. Lärarna är mycket engagerade i
hållbarhetsfrågor och ekologisk mat efter den fantastiskt bra utbildning som vi fick
av er i höstas. Vi vill gärna att ni kommer och ger oss påfyllning på APT mm
under detta år. Vi har fått ett jättebra samarbetsklimat under året och på köpet har
vi fått miljö- och hållbarhetsarbetet."
Reflektioner från en lärare och forskare om projektet:
”Under det halvår vi varit aktiva i LHM har flera gamla och långvariga knu tar
kunnat lösas upp på grund av projektets neutrala roll, att det är placerat utanför
skola såväl som utanför skolmåltiden. Projektledaren har då kunnat agera som
medlare mellan två kulturer. Dessa kulturer följer olika styrdokument och riktlinjer,
har olika chefer och sällan tid att mötas i samarbeten. Den viktigaste slutsatsen
av projektet för min del är därför att det fungerar som en brobyggare och skapar
en arena för hur skolmåltiden kan bli en sammanhållande länk. Detta är
23
avgörande på flera nivåer, den nationella nivån likaväl som den lokala och
individuella nivån. Nationellt har vi ett stort ansvar för landets hållbarhetsmål:
sociala, ekonomiska och ekologiska. Lokalt är det tydligt hur viktig skolmåltidens
kvalitet är för elevers prestationer och motivation för skolarbete. När
personalgrupperna i kök, elevhälsa och pedagogisk verksamhet har möjlighet att
genomföra gemensamma kompetensutvecklingsdagar uppstår goda relationer
samtidigt som vi enas om våra gemensamma mål. Det blir lättare att
kommunicera i en stressig vardag när vi har förståelse för våra olika yrkesroller.
LHM har tillgång till en bred kompetens och stor erfarenhet samlat i nätverk och
projektledning. Denna kompetens har möjlighet att göra tydliga och viktiga
avtryck i skolmåltidernas kvalitet om den får förutsättningar att verka under en
längre tid. Vi vet av forskning att utvecklingsprojekt med avsikt att förändra
skolorganisationer på ett varaktigt sätt behöver lång tid, 3-5 år, innan de mätbara
resultaten är införlivade i stabila rutiner.
Jag hoppas därför att vi kan fortsätta samarbetet med LHM för att bli ännu bättre
på att ha fler vegetariska rätter, mindre svinn, god lunchmiljö och delaktighet
bland personal, elever och vårdnadshavare. Denna delaktighet kan
systematiseras i regelbundna mötesplatser, ex måltidsråd, provlagning av
elevernas recept etc. Skolmåltidens plats i undervisningspraktiken ökar med
pedagogernas ökade engagemang och kunskap, detta märktes tydligt i augusti
efter den gemensamma fortbildningsdagen. LHM kan med fördel vara del i
forsknings- och utvecklingsprojekt inom flera fält: miljö, hälsa, energi,
skolresultat, för att konkretisera några”
En pedagog på en annan av de deltagande skolorna skriver om effekterna av
projektet:
”På vår skola kan vi se att matsvinnet minskat stort när skolan arbetar aktivt med
detta. Då det "pratas" mycket om maten och matsvinnet så kan vi se att det
slängs mycket mindre. De veckor, då det inte diskuteras i lika hög grad, då sker
en dramatisk höjning.
Positiva effekter från projekt Lärande Hållbara Måltider är:
Elevernas delaktighet har gett tydliga resultat.
Personalutbildning har gett stor effekt. Hela organisationen arbetar med
miljöfrågor. Alla pedagoger från förskola till åk 6 har gått utbildningen. Det
gör att hela enheten arbetar aktivt med eleverna kring miljöfrågor.
Minskat matsvinn och en direkt minskad miljöpåverkan.
Långsiktiga vinster - minskad klimatpåverkan.
Samarbete med skolbespisningen - ger synergieffekter.
Kostchef, lärare, rektor, skolbespisningspersonal och LHM-utbildare har
arbetat i TEAM.
Naturligt sätt att knyta an hållbara utveckling till vardagen - elevnära.
Arbetet genomsyrar det som står beskrivet i styrdokument och kursplaner.”
24
Organisation
Ansvarig chef Jonas Dahlin har varit huvudprojektledare och har haft en aktiv roll i
det dagliga projektarbetet. Han har bland annat varit ansvarig för projektets
kommunikation, samarbeten inom staden och har haft övergripande ansvar för
ekonomi och administration och har producerat pedagogiskt material till skolorna.
Projektledare Hanne Ekström har bland annat ansvarat för att utveckla och revidera
Måltidsrådsmodellen, har genomfört bemötandeutbildningar, har tagit fram
inspirationsmaterial och en app för lärande om hållbar utveckling.
Projektledare Mats Alfredson har bland annat producerat två informations- och
inspirationsfilmer om mat, miljö, hälsa och hållbar utveckling, genomfört
miljömåltidsutbildningar, planerat ”cookshops”, fortbildat miljöambassadörer, bidragit
till inspirationsmaterialet, genomfört föräldrautbildningar, planerat studiebesök,
genomfört fortsatt coachning av chefer och arbetsgrupper och har producerat
pedagogiskt material till skolorna.
Projektledare Anna Jiremark har bland annat producerat två informations- och
inspirationsfilmer om mat, miljö, hälsa och hållbar utveckling, genomfört
miljömåltidsutbildningar, planerat ”cookshops”, fortbildat miljöambassadörer, bidragit
till inspirationsmaterialet, genomfört föräldrautbildning, planerat studiebesök,
genomfört fortsatt coachning av chefer och arbetsgrupper och har producerat
pedagogiskt material till skolorna.
Madeleine Källvenius, Utvecklingsledare Miljö i Majorna-Linné, har fungerat som
kunskapsstöd till projektet och skrivit delar av inspirationsmaterialet.
Ekonomi
Projektet avslutade 2016 med budget i balans. Tilldelningen för året var 2.690.000 kr.
Utav denna summa har 2.657.000 kr använts. Plusresultatet beror på att
kostnaderna för vikarier vid utbildningsinsatser blivit lägre än planerat.
25
Bilaga
Lärande Hållbara Måltider rapport 2014-2015
26
