Jämställd hållbar framtid ISBN 91-5422-8

Jämställd hållbar
framtid
Idéer och vardag i samspel
RAPPORT 5422 • NOVEMBER 2004
Jämställd hållbar framtid
Idéer och vardag i samspel
Elin Wihlborg
Avdelningen för Statskunskap (IES)
Luleå Tekniska universitet
Karin Skill
Tema T,
Linköpings universitet
NATURVÅRDSVERKET
Beställningar
Ordertel: 08-505 933 40
Orderfax: 08-505 933 99
E-post: [email protected]
Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln
Naturvårdsverket
Tel 08-698 12 00, fax 08-20 29 25
E-post: [email protected]
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm
Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5422-8.pdf
ISSN 0282-7298
© Naturvårdsverket 2004
Elektronisk publikation
Omslagbild: Cia Lindkvist/Mediahavet
Bilder inlaga: Bildmontage Ingalill Ivarsson, CD Creativ collection
Layout: Ingalill Ivarsson
Textredigering: Johnny Lundström/Mediahavet
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Förord
Naturvårdsverket ck genom regleringsbrevet för budgetår 2004 ett
regeringsuppdrag med följande lydelse:
”Naturvårdsverket skall utreda hur styrmedel i miljöpolitiken i Sverige
idag påverkar kvinnor respektive män. I uppdraget skall ingå att formulera
förslag på hur jämställdhetshänsyn kan införas i styrmedlen för hållbara
konsumtions- och produktionsmönster så att dessa ej påverkar
jämställdheten negativt.”
Hållbar utveckling, där hållbara konsumtions- och produktionsmönster
ingår, är liksom jämställdhet centrala mål i svensk politik idag och förväntas
gripa in i alla andra politikområden. Denna rapport ger ett underlag som
belyser Naturvårdsverkets regeringsuppdrag och uppmärksammar samspelet
mellan dessa två politikområden. Den ger inte entydigt konkreta svar på
uppdraget men redovisar en idé till checklista för bedömning av
jämställdhetsaspekter.
Rapporten har tagits fram av Elin Wihlborg, lektor vid Luleå Tekniska
universitet, och Karin Skill, doktorand vid Linköpings universitet, på
uppdrag av Naturvårdsverket. Författarna ansvarar själva för innehållet.
Stockholm i november 2004
3
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
4
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Innehållsförteckning
Förord
Sammanfattning
Summary
1. Inledning
1.1 Syfte och frågor
1.2 Rapportens forskningssammanhang
3
7
11
15
15
16
2. Jämställdhet – politik om genusrelationer
2.1 Jämställdhet – en del av den svenska politiska normen
2.2 Genus – ett vetenskapligt begrepp
2.3 Ekologisk feminism
2.4 En ansats för att förstå jämställdhet och genus
19
20
22
28
29
3. Hållbar utveckling och jämställdhet – analys av två policyområden
som möts?
3.1 Policy formas i processer
3.2 Agenda 21 – en global policy
3.3 Svenska policyer kring jämställdhet och miljö
3.4 De svenska partiernas syn på samband mellan miljö och
jämställdhetspolitik
3.5 Kommunala policyexempel
3.6 Policy formar idéer – diskussion
32
32
33
35
39
43
45
4. Konsumenter i vardagen
4.1 Tid och rum i samspel – tidsgeogra
4.2 Hushåll som sammanhang för konsumtion i vardagen
4.3 Rörelser i tid och rum
4.4 Vi måste äta!
4.5 Hållbar konsumtion, som inte påverkar jämställdheten
negativt
49
50
52
55
58
5. Diskussion
5.1 Genuskontrakt som perspektiv
5.2 Principer som upprätthåller genuskontrakten
5.3 Metoder för att bedöma jämställdhetskonsekvenser
64
64
66
68
Referenser
71
5
61
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
6
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Sammanfattning
Att människors konsumtion och produktion påverkar jordens resurser har
länge uppmärksammats, men att konsumtionen och produktionen även
påverkar och påverkas av mäns och kvinnors relationer till varandra nämns
mindre ofta. Sedan konferensen i Johannesburg 2002 om hållbar utveckling
har kravet på att integrera jämställdhet och hållbar konsumtion och
produktion efterfrågats.
I den här rapporten diskuterar vi genusaspekter på miljöpolitiken. Det
ska ses som ett samhällsvetenskapligt hanterande av Naturvårdsverkets
uppdrag att problematisera sambanden mellan styrmedel för hållbar
produktion och konsumtion och jämställdheten. Rapportens syfte har
konkretiserats i tre frågeställningar som avspeglas i de olika kapitlen. I
kapitel 2 diskuterar vi hur begreppen jämställdhet och genus kan användas
för analyser av miljöpolitik. Diskussioner om begreppet policy används
genomgående för analysen av politikens utformning. I det påföljande kapitlet
undersöks hanteringen av jämställdhet och genus i politiken om miljö och
hållbar utveckling (kapitel 3). I nästa kapitel diskuterar vi hur forskning om
vardagslivet har belyst relationer mellan jämställdhet och genus i förhållande
till miljö och hållbar utveckling (kapitel 4). Avslutningsvis förs en diskussion
om genuskontraktet och dess konsekvenser för jämställdheten, vilket mynnar
ut i en kortare checklista där metoder för att uppmärksamma dylika jämställdhetskonsekvenser föreslås.
Det material som ligger till grund för våra slutsatser är politiska
dokument på internationell, nationell och kommunal nivå; resultat från vårt
pågående forskningsprogram Sustainable Hoseholds Attitudes, Resources
and Policy Instruments (SHARP) som belyser hushållens aktiviteter; liksom
tidigare forskning om hållbar utveckling, genus och jämställdhet. Rapporten
har fokus på svenska förhållanden, och vi har medvetet avgränsat oss från
arbetsmarknadsfrågor, där det sedan tidigare nns en omfattande diskussion
om jämställdhet.
Jämställdhet ska enligt regeringens önskan genomsyra hela samhället.
Jämställdhet får i rapporten SCB:s vedertagna de nition, nämligen ”att
kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:
- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende
- vårda hem och barn
- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället
Då jämställdhetsbegreppet är normativt behövs andra analytiska begrepp
för att genomföra en samhällsvetenskaplig analys av vad som påverkar
jämställdheten. Vi har använt oss av begreppet genus. Genus används för att
analysera de sociala konstruktionsprocesser som ger olika betydelser av det
fysiska könet, liksom olika innehåll i det som ses som manligt och kvinnligt.
Med detta synsätt ifrågasätts män och kvinnor som fasta kategorier med
7
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
inneboende och förutbestämda skillnader. Manligt och kvinnligt kan
förändras, och har olika betydelse i olika kontexter. Genus problematiserar
vilka förväntningar som människor skapar på män och kvinnor. Att manligt
och kvinnligt är konstruerade företeelser ska inte dölja att det kan få väldigt
konkreta uttryck, bland annat i genusarbetsdelning, eller direkt påverkan på
våra fysiska kroppar.
Vi använder oss av Yvonne Hirdmans genuskontraktsmodell (1988;
1990) för att belysa hur genusrelationer kan påverka och påverkas av hållbar
konsumtion och produktion. Hirdman visar hur maktförhållanden mellan
män och kvinnor skapas på alla nivåer i samhället. Hon talar om tre nivåer:
Den kulturella överlagringsnivån, vilken är trögast att förändra; den
institutionella nivån som hon kallar social integration; och slutligen den
socialiserande nivån, vilken är den induviduella. Två principer genomsyrar
dessa tre nivåer, nämligen isärhållandets- och hierarkiseringsprinciperna.
Isärhållandet innebär att det manliga och kvinnliga inte bör blandas, medan
hierarkiseringen innebär att mannen är norm i den patriarkala
överordningen.
Två begrepp som används för att tolka genusprocesser är könsneutralitet
och könsblindhet. Könsneutralitet är det politiska målet med jämställdhet,
nämligen att kvinnor och män ges samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter. Detta mål har ännu inte uppnåtts, och därför måste vi
uppmärksamma och synliggöra skillnader som trots allt råder mellan män
och kvinnor. Om dessa skillnader döljs kan man tala om könsblindhet.
Könsblindhet har överskuggat områden där skillnader mellan män och
kvinnor inte ansetts spela någon roll, som tidigare inom miljöpolitiken.
Policyer förändras ständigt. För jämställdhetspolitiken har det inneburit
en förändring från ett ensidigt fokus på kvinnor till att belysa relationerna
mellan män och kvinnor. Vi har konstaterat att det nns väldigt få dokument
eller sammanhang där jämställdhet och miljöpolitik har integrerats.
Undantag är regeringens transportpolitiska arbete, liksom arbetet med s.k.
jämställdhetsmärkning av konsumtionsvaror. Samtidigt ses
Naturvårdsverkets påbörjade arbete med jämställdhet och miljö som ett steg
mot formeringen av en policy. För att lyckas med integreringsarbetet av de
olika politikområdena behöver genusarbetsdelningen på de olika samhälleliga
nivåerna uppmärksammas. En annan viktig fråga är att belysa situationer då
miljöfrågor och jämställdhet kan hamna i kon ikt och hur prioritering och
hantering av dessa kon iktsituationer ska skötas.
En annan aspekt av policyers tillkomst är att be ntliga maktstrukturer
och institutioner påverkar formeringen. Medan miljöpolitiken har ett
institutionellt sammanhang där policyer kan tolkas och implementeras,
saknas dessa för hållbar utveckling, som istället förväntas genomsyra alla
andra politikområden. Frånvaron av tydliga institutionella sammanhang
bidrar till att implementeringen av policyer för hållbar utveckling blir
svårare. En annan aspekt som bidrar till implementeringssvårigheterna är att
det alltid är mer besvärligt att förverkliga policyer som inkluderar er
8
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
aspekter, som miljö och jämställdhet.
Medan miljöområdet påverkas av hur något produceras eller konsumeras,
påverkas jämställdheten och genusrelationer av vem som konsumerar eller
producerar. Detta innebär att olika analyser måste göras. För att utforma
styrmedel för hållbar konsumtion och produktion som inte påverkar
jämställdheten negativt måste alltså båda aspekter hanteras: Hur det utförs
och av vem. En början på detta arbete bör utgå ifrån att synliggöra vilka
faktiska skillnader som existerar mellan män och kvinnor. Det är först då
som de kan hanteras politiskt.
I många kulturer åtskiljs det privata och det offentliga efter manliga
och kvinnliga gränser. Denna uppdelning är ytterligare ett uttryck för
isärhållandet och hierarkiseringen mellan män och kvinnor. I rapporten
problematiserar vi hur kopplingen mellan det privata och det kvinnliga,
och det offentliga och manliga, kan knytas till politiska diskussioner om
ansvaret för miljöfrågan. Miljöfrågan de nieras inte sällan som en gemensam
och offentlig uppgift, samtidigt som många av problemen grundar sig
i människors sätt att leva sitt privata vardagsliv. Många styrmedel som
föreslås kommer att resultera i att hushållen tar aktiv del genom mer obetalt
hemarbete, exempelvis källsortering. Sannolikheten att genusarbetsdelningen
som nns också påverkar nya uppgifter som hushållen förväntas utföra är
överhängande. Arbetet i hushållet är mycket ojämnt fördelat, och det nns
därför risker att mer arbete inom hushållet resulterar i fortsatt och eventuellt
ökande genusarbetsdelning.
Att synliggöra förhållanden som genusarbetsdelningen är en metod som
förväntas bidra till att dessa förhållanden också kan påverkas, hanteras och
förändras. Slutsatserna om hur man kan bedöma jämställdhetsaspekter har
i rapporten sammanställts i en checklista. Dessa ska ses som idéer för att
initiera diskussioner om jämställdhet, men de kan inte täcka in en fullständig
genuskonsekvensbeskrivning.
9
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
10
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Summary
It has long been known that human consumption and production has an
impact on global resources. But it is less often mentioned that consumption
and production also affect and are affected by the relationship between men
and women. Since the Johannesburg conference on sustainable development,
there has been a demand for integration of equality with sustainable
consumption and production.
In this report we discuss gender aspects of environmental policy. The
report should be seen as a sociological approach to an assignment given to
the Swedish EPA to problematise the relationship between instruments used
to achieve sustainable production and consumption and equality of the sexes.
The purpose of the report has been de ned in three questions, which are
dealt with chapter by chapter. Chapter 2 discusses ways in which the terms
”equality” and ”gender” can be used in analyses of environmental policy.
Discussions of the concept of ”policy” are used throughout to analyse the
way policy is formulated. Chapter 3 examines the approach to equality and
gender in policy on the environment and sustainable development. In
Chapter 4 we discuss ways in which research into day-to-day living has
highlighted the relationship between equality/gender and environment and
sustainable development. The report concludes with a discussion on the
”gender contract” and its implications for equality, with a resulting brief
checklist of proposed methods of identifying these equality implications.
Our conclusions have been drawn on the basis of political documents at
international, national and municipal level, results from our ongoing
research programme entitled ”Sustainable Households, Attitudes, Resources
and Policy Instruments (SHARP). Additional sources have been existing
research into sustainable development, gender and equality of the sexes. Our
report concentrates on the situation in Sweden, and we have elected not to
consider labour market issues, since there has already been much discussion
of equal opportunities in that context.
The Government has expressed the aim that equality should permeate
our entire society. In this report ”equality” is ascribed the de nition
customarily used by SCB – Statistics Sweden, ie, “that women and men have
the same rights, duties and opportunities to
- have a job that gives them nancial independence
- look after their home and children
- participate in political, trade union and other activities in society”
Since the concept of equality is normative, other analytical concepts are
needed to make a sociological analysis of the factors in uencing equality. We
have used the term “gender”. Gender is used to analyse the implications of
social processes in terms of the various meanings they impart to biological
gender, as well as the varying characteristics perceived as masculine and
11
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
feminine. This approach is used to question the notion of men and women as
xed categories with inherent predetermined differences between them.
Masculine and feminine can change, and have different connotations in
different contexts. Gender problematises the expectations people create in
relation to men and women. The fact that masculine and feminine are
arti cial phenomena does not alter the fact that these notions can be
manifested in highly tangible forms, including gender-based division of
labour, or direct impact on our actual bodies.
We use Yvonne Hirdman’s “gender contract” model (1988; 1990) to
examine the way in which gender relationships can impact and be impacted
by sustainable consumption and production. Hirdman shows how the
balance of power between men and women is created at all levels in society.
She speaks of three levels: (i) the cultural overlay level, which is hardest to
change; (ii) the institutional level, which she calls social integration; and
nally (iii) the socialising level, which is the individual level. Two principles
permeate these three levels, viz., the “apartness” principle and the
“hierarchisation” principle. “Apartness” means that masculine and feminine
should not be mixed up, whereas “hierarchisation” means that men are the
norm in the patriarchal pecking order.
Two concepts used to interpret gender processes are “gender neutrality”
and “gender blindness”. Gender neutrality is the political goal of equality of
the sexes, ie, that women and men should be given the same opportunities,
rights and duties. These objectives have not yet been achieved, and we must
therefore identify and highlight the differences still existing between men and
women. If these differences are hidden, the term “gender blindness” may be
used. “Gender blindness” has overshadowed areas where differences between
men and women are not been considered to play any part, as used to be the
case in the eld of environmental policy.
Policy changes constantly. In the case of equality policy, the change has
been from a unilateral focus on women to examining the relationship
between men and women. We have found very few documents or contexts in
which equality of the sexes and environmental policy have been integrated.
One exception is the Government’s transport policy; another is “equality
labelling” of consumer products. The work begun at the Swedish EPA on
equality and the environment is also seen as a step towards formation of a
policy. Attention must be given to the division of labour between the sexes at
various levels of society if efforts to integrate the various areas of policy are
to be successful. Another priority is to examine situations where
environmental issues and equality may clash and ways of deciding priorities
and approaches to dealing with these con icts.
Another dimension of policy creation is the fact that existing power
structures and institutions in uence the formation process. Whereas
environmental policy is created in an institutional context in which policies
can be interpreted and implemented, there are no institutions devoted to
sustainable development. This goal is expected to permeate all other policy
12
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
areas. The absence of de nite institutional contexts hinders implementation
of sustainable development policies. Another factor rendering
implementation more dif cult is that it is always more problematic to realise
policies that involve several dimensions, such as environment and equality of
the sexes.
While the environment is affected by how something is produced or
consumed, equality and gender relationships are affected by who consumes
or produces. This means that various analyses must be made. Hence,
designing instruments to achieve sustainable consumption and production
without adversely affecting equality involves dealing with both aspects: how
it is done and by whom. Commencement of this process should be based on
identi cation of the de facto differences between men and women. Only then
can those differences be taken into account when policy is formulated.
Many cultures divide up the private and the public spheres according to
masculine and feminine boundaries. This division is yet another expression of
“apartness” and “hierarchisation” between men and women. In the report
we problematise ways in which the link between the private sphere and the
feminine sphere, on the one hand, and the public sphere and the masculine
sphere, on the other, can be incorporated in political discussions on
responsibility for the environment. It is not unusual for “the environment” to
be de ned as a common and public duty, although many environmental
problems stem from the way people live their daily lives. Many instruments
that are proposed will cause consumers to play an active part by doing more
unpaid domestic work, eg, sorting household refuse. There is an obvious
likelihood that the existing division of labour between the sexes will be
re ected in performance of new household chores. Domestic work is very
unevenly divided, and there is therefore a risk that more household work will
prolong and possibly increase this inequality in the division of labour.
Highlighting situations such as the division of labour between the sexes is
one way of helping to in uence, deal with and change the situation. The
conclusions reached as to ways of evaluating equality aspects have been
compiled as a checklist in the report. The conclusions should be seen as ideas
to spark discussion of equality of the sexes, but they cannot serve as a
comprehensive gender impact analysis.
13
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
14
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
1. Inledning
Att Sverige bör utvecklas till ett alltmer hållbart samhälle har varit ett mål
såväl för den offentliga politiken som för många olika verksamheter under de
senaste tjugo åren. Redan i mitten av sextiotalet kom de första
larmrapporterna om hotet mot vår miljö. De ledde till att vi började tala om
miljöpolitik som ett eget politisk område och 1967 etablerades det Svenska
Naturvårdsverket. Synen på miljöpolitiken har sedan dess vidgats. Idag talar
vi om hållbar utveckling för att visa att alla samhällets verksamheter
påverkar vår miljö.
Övergripande politiska mål kan inte uppfyllas separat. De nns i
sammanhang av många andra politiska mål. De implementeras i strukturer
som under lång tid präglats av politiska, ekonomiska och sociala mål. Att
ställa om Sverige till ett hållbart samhälle sker därför i relation till alla
tidigare politiska mål och samhällets trögrörliga strukturer. Ett annat
framträdande mål i den svenska politiken är jämställdhet. Det de nieras idag
som att män och kvinnor har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter
inom alla väsentliga områden i livet (se bl. a. SCB 2002:1). I vetenskaplig
analyser används begreppet genus för att beskriva relationer mellan män och
kvinnor och föreställningar om manligt och kvinnligt.
I Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid (1988)
lanserades begreppet hållbar utveckling och dess ekologiska, ekonomiska och
sociala hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland annat om
jämställda relationer mellan män och kvinnor, varför jämställdhet ibland
även ses som ett kriterium för hållbar utveckling. I vardagliga diskussioner
om hållbar utveckling dominerar dock ofta ekologisk hållbarhet, då det
kopplas samman med miljöpolitik som berör den fysiska miljön.
Utifrån detta nns ett samspel mellan hållbar utveckling och jämställdhet
vad gäller både politikens mål och dess konsekvenser för människors
vardagsliv. Den här rapporten uppmärksammar därför samspelet mellan
dessa två politikområden: Jämställdhet och miljöpolitik.
1.1 Syfte och frågor
Vårt uppdrag är att diskutera sambanden mellan jämställdhet och hållbar
konsumtion. Vi vidgar vårt syfte samhällsvetenskapligt, till begreppen genus
och hållbar utveckling. Detta belyser vi utifrån policyanalyser och
hushållsstudier av produktion och konsumtion.
Rapportens disposition utgår från tre övergripande frågor:
1. Hur kan begreppen jämställdhet och genus användas och vad betyder
valet av begrepp för vår analys av deras relation till miljöpolitiken?
(kapitel två)
2. Hur hanteras jämställdhet och genus i politiken om miljö och hållbar
utveckling? (kapitel tre)
3. Hur har forskning om vardagslivet belyst relationer mellan
15
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
jämställdhet och genus kontra miljö och hållbar utveckling? (kapitel
fyra)
Avslutningsvis sammanfattas och diskuteras syftet. Vi visar på några
policyimplikationer, som eventuellt kan användas för att utforma politiska
styrmedel.
Eftersom hållbar utveckling och jämställdhet är politikområden som
förväntas gripa in i alla andra politikområden är det viktigt att visa hur vi
avgränsat vår diskussion. Vår första tydliga avgränsning är att fokusera på
konsumtion och vad som produceras. Det innebär att vi avgränsar oss från
bland annat arbetsmarknadsfrågor där det annars nns en väl utvecklad
diskussion om jämställdhet. Vi avgränsar oss också till att huvudsakligen
studera svenska förhållanden, med undantag för FN:s Agenda 21. Vi har
även sökt i nordiska och europeiska policydokument men fann inga exempel
som berör både miljö och jämställdhet.
1.2 Rapportens forskningssammanhang
Denna rapport har tillkommit på uppdrag av Naturvårdsverkets enhet för
hållbar konsumtion och produktion. Regeringen har bett enheten att belysa
jämställdhetsaspekter av miljöpolitiken inom sitt område. I regleringsbrevet
skrev regeringen:
Naturvårdsverket skall utreda hur styrmedel i miljöpolitiken i Sverige idag
påverkar kvinnor respektive män. I uppdraget skall ingå att formulera
förslag på hur jämställdhetshänsyn kan införas i styrmedlen för hållbara
konsumtions- och produktionsmönster så att dessa ej påverkar jämställdheten
negativt.
(Naturvårdsverkets regleringsbrev för budgetåret 2004)
Denna rapport ger således ett underlag som belyser Naturvårdsverkets
regeringsuppdrag men utan att entydigt ge konkreta svar på uppdraget. Här
diskuteras möjliga jämställdhetseffekter av politik inom hållbar utveckling.
Hur dessa bör bedömas och hanteras ser vi däremot som politiska
ställningstaganden som Naturvårdsverket tillsammans med departementet
bör diskutera. De politiska målen är ställningstaganden som grundas på olika
politiska perspektiv. Dessa kopplas tydligt till vilka medel som anses vara
lämpliga, även sådana överväganden görs utifrån politiska värderingar.
Denna rapport ger exempel ur tidigare forskning, exempli erar analyser
av policydokument samt ger inledande analyser av pågående forskning inom
forskningsprogrammet Sustainable Households Attitudes, Resources and
Policy Instruments (SHARP)1. Vi som forskare belyser en fråga som
regeringen och Naturvårdsverket ställt. Men vi var redan tidigare engagerade
i snarlik forskning. Vi kan därför säga att det i detta sammanhang skett ett
Forskningsprogrammet Sustainable Households. Attitudes, Resources and Policy Instruments (SHARP)
nansieras av Forskningsrådet för Miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (FORMAS) under perioden
2002-2005 samt Naturvårdsverkets Miljöforskningsnämnd under perioden 2003-2008.
1
16
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
ömsesidigt samspel mellan vårt fria intresse som forskare och de problem
som samhällsaktörerna upplever.
Vi som skrivit denna rapport har olika vetenskapliga perspektiv.
Gemensamt är våra intressen för relationerna mellan män och kvinnor i
samhället inom genusforskningen och hållbar utveckling. I vårt
forskningsprogram har vi som forskare ställt upp egna frågor om hur
hushållen förhåller sig till miljöpolitiken och huruvida de agerar annorlunda
med anledning av miljöpolitiska styrmedel. Vårt delprojekt handlar om vad
hushållen faktiskt gör i sin vardag, hur arbetsuppgifter fördelas, när och var
de äger rum och vad hushållen ”faktiskt” upplever som miljövänligt. När det
gäller hushållsaktiviteter nns en tydlig uppdelning mellan män och kvinnor.
Även om det självklart varierar nns det återkommande mönster i vem som
gör vad både i hushållen och i samhällets förväntningar på hushållen.
17
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
18
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
2. Jämställdhet – politik om
genusrelationer
Begreppet jämställdhet har varit centralt i den svenska politiska debatten
sedan 1970-talet. Samtidigt har det utvecklats vetenskapliga begrepp för att
analysera och förstå jämställdhet och relationerna mellan män och kvinnor.
De vetenskapliga tolkningarna av relationer mellan män och kvinnor har
alltmer kommit att betraktas som socialt konstruerade – män och kvinnor är
inte givna och uteslutande kategorier. Därför talar forskningen idag snarare
om genus.
Begreppet genus fångar sociala och kulturella föreställningar av vad som
är manligt och kvinnligt. Till skillnad från de biologiska skillnaderna mellan
män och kvinnor förändras genus i olika sociala och historiska sammanhang.
Genus påverkas av hur samhället ser ut och vice versa, till exempel
lagstiftning om äganderättigheter. Det påverkar även våra relationer med
andra, till exempel vem som gör vad i ett hushåll. Även våra fysiska kroppar
kan påverkas, med till exempel plastikoperationer eller muskelbyggande.
Fokuseringen på genus betonar således relationerna mellan män och kvinnor,
snarare än de faktiska värdena för män respektive kvinnor.
Genus är en aspekt av det sociala livet och relateras och studeras i
förhållande till andra sociala processer och institutioner (Thurén 2002:51).
Genus som begrepp används idag mer eller mindre inom de esta
vetenskapliga sammanhang. Begreppet är mest integrerat inom
samhällsvetenskapen men används även inom naturvetenskaplig, medicinsk
och teknisk forskning.
Jämställdhet används främst i den politiska debatten och har en normativ
ansats. Ansatsen implicerar att förhållandet mellan män och kvinnor borde
vara annorlunda, till exempel vad gäller inkomster och politisk
representation. Därför vill vi först diskutera begreppet jämställdhet i sin
politiska kontext och därefter genusbegreppets utveckling inom forskningen
för att klargöra skillnaderna. Vi kommer fortsättningsvis att använda båda
begreppen. Jämställdhet för det vi studerar och genus för vår analys.
Feminism har en mer ideologisk prägel och syftar till att samhället skall
förändras så att kvinnor och kvinnors intressen får samma utrymme som
männens. Feminism inbegriper en mängd olika inriktningar förankrade i
olika värdesystem. Vi kommer att beröra feministiska utsagor och
förhållningssätt, men vår analys är inte i sig feministisk utan vi analyserar
genusrelationer.
19
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
2.1 Jämställdhet – en del av den svenska
politiska normen
Jämställdhet är ett centralt mål i svensk politik idag. Syftet är att jämställdhet
ska genomsyra hela samhället (Regeringens skrivelse 1999/2000:24). Därför
görs inom de esta politikområden granskningar av hur politiska beslut och
åtgärder påverkar både kvinnor och män för att skapa en mer jämställd
politik. Detta uppmärksammas även kring miljöpolitiken.
De nitioner av jämställdhet
Det nns ett behov av att uppmärksamma den ”… könsmaktsordning där
kvinnor är underordnade och män överordnade. Att Sverige anses vara
världens mest jämställda land rubbar inte detta förhållande” (Nordborg
1997:9). Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är:
… ett samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom
alla väsentliga områden i livet. Det innebär en jämn fördelning av makt och in ytande, samma
möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar ifråga om företagande,
arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. Det innebär också tillgång till
utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger,
delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld.
(Regeringens Skrivelse 1999/2000:24, s. 6)
Den första meningen i regeringens de nition pekar tydligt på vad som bör
uppnås, det vill säga målet – samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter
för män och kvinnor. Det är de esta eniga om. Men i nästa mening anges
vad det skulle innebära. Därigenom klargörs även vilka politiska hinder som
skall överkommas för att uppnå målet vilket det långt ifrån nns konsensus
kring. De ekonomiska skillnaderna, främst i rena inkomstskillnader, är stora
mellan män och kvinnor. Det är en klassisk och mycket kon iktfylld fråga
hur sådana skillnader mellan olika grupper i samhället kan och bör hanteras.
Jämställdhetsbegreppet härrör ur diskussionen om jämlikhet. Den har en
lång tradition i den västerländska politiska loso n och är central för den
moderna demokratiteorin. Jämlikhet är ett brett begrepp och inkluderar alla
olika typer av skillnader mellan individer. I ett jämlikt samhälle har alla lika
värde oavsett inkomst, familjebakgrund, etnisk tillhörighet, religion, social
tillhörighet och även kön. Jämställdhet däremot handlar enbart om jämlika
relationer mellan män och kvinnor.
Det övergripande målet för jämställdheten har konkretiserats i en kortare
vedertagen de nition av jämställdhet. Den används både politiskt och inom
förvaltningen såväl som inom forskningen och för offentlig statistik.
Jämställdhet de nieras i detta fall som:
… att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att:
- ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende
- vårda hem och barn
- delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället
(SCB 2002:1)
20
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
I den offentliga statistiken åtskiljs dessutom kvantitativ och kvalitativ
jämställdhet. Kvantitativ jämställdhet innebär en jämn könsfördelning vilket
uppnås när fördelningen mellan andelen kvinnor och män är mellan 40
procent och 60 procent. Om däremot män eller kvinnor står för mer än 60
procent är den gruppen dominant och således anses inte området vara
jämställt. Att enbart räkna hur många män och kvinnor som är involverade i
olika aktiviteter i samhället kan dölja komplexa och svåra frågor som
behöver adresseras för att vi ska nå jämställdhet (Kvist & Tollin 2000).
Kvalitativ jämställdhet innebär ”… att både kvinnors och mäns kunskaper,
erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka
utvecklingen inom alla områden” (SCB 2002:1). Den kvalitativa
jämställdheten kan inte mätas entydigt och öppnar för tolkningar av olika
betydelser. Därför är den kvalitativa jämställdheten i sig politisk.
Feminism – en rörelse för jämställdhet
Under 1960-talet skanderade feminister att ”det privata är politiskt”. Med
detta slagord ville man utmana distinktionen mellan en manlig/offentlig/
politisk del av världen och en kvinnlig/privat/icke-politisk (Höjer & Åse
2001:37). Idag har feminismen utvecklats som ideologi och har mer eller
mindre tydligt integrerats i samtliga svenska riksdagspartiers ideologiska
ställningstaganden. Målet att nå ett mer jämställt samhälle förenar. Men
olika ideologiska värdegrunder leder till att olika medel förespråkas för att
nå dithän.
Feminismen enas i sin kritik mot att samhället formas utifrån mannen
som norm. Vanliga exempel är att ”kvinnliga” skrivs ut framför företagare,
och ”tjej” framför fotboll, vilket innebär att männens aktiviteter inte behöver
de nieras närmare. Det kvinnor gör blir således alltid särskiljande så länge
som mannen utgör normen för det normala. Ett dilemma i argumentationen
för jämställdhet är risken att stigmatisera kvinnor när de får särskilt stöd för
att de anses vara avvikande. När särskilda resurser avsätts för en grupp
de nieras dessa som motsatsen till det normala och skillnaderna upprätthålls.
Detta förhållande återkommer ständigt i empiriska studier av jämställdhet,
exempelvis i stöd till kvinnliga företagare i glesbygd (Scholten 2003).
Internationellt sett är jämställdhet och feminism mycket mer politiskt
utmanande än i Sverige idag. I andra länder är det oftast mer politiskt
kontroversiellt även om det i de esta fall riskerar att rubba etablerade
maktordningar.
Att tro att ökad kunskap om genusrelationerna automatiskt skulle leda
till förändring är missvisande. Då har man bortsett från att kvinnor och män
kan ha olika politiska intressen. Samspelet mellan politisk utveckling och
vetenskaplig analys brister ofta. Det är därför många säger att det ”… inte
[är] kunskap som saknas, utan viljan att dra slutsatser av den kunskap som
nns” (Kvist & Tollin 2000:27)
Eftersom jämställdhetsbegreppet och feminismen har en stark normativ
grundton – att relationerna mellan män och kvinnor borde vara annorlunda
21
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
– leder det till att andra analytiska begrepp behövs. Inom forskningen
används därför idag begreppen kön och genus, där det senare står för de
sociala konstruktionsprocesser som ger oss olika betydelser av det fysiska
könet. Genusanalyser bidrar till förståelse av vad som kan hindra och
underlätta jämställdhet.
2.2 Genus – ett vetenskapligt begrepp
Den tidiga kvinnoforskningen var en slags tilläggsforskning, som
kvinnohistoria och kvinnolitteratur. Men under 1970- och 80-talen kom
maktförhållanden mellan män och kvinnor i fokus i forskningen. Begreppet
könsroller frångicks eftersom det dolde kon ikter och gav en bild av att det
nns två roller som är komplementära. Utveckling av kunskapen om
relationerna mellan män och kvinnor har bidragit till att de inte längre ses
som av naturen givna och oproblematiska. Genus som begrepp är historiskt
relativt och kontextbundet, och är ett samhällsvetenskapligt analysverktyg.
Analyser av genus2 handlar i hög grad om vilka förväntningar som läggs på
män och kvinnor. Förväntningar och föreställningar är ofta dolda,
ore ekterade handlingar och därför strävar genusanalyserna mot att
synliggöra dem.
Genuskontraktet – en analytisk modell
Historikern Yvonne Hirdman3 omsatte det engelska begreppet ”gender” till
svenskans ”genus” i slutet av 1980-talet för att visa på hur makt i samhället
konstrueras (skapas och återskapas) i relationerna mellan män och kvinnor
på alla nivåer i samhället. I begreppet genus betonar hon att relationerna
handlar om makt. För att förstå maktrelationerna formulerade hon begreppet
genuskontrakt som visar att maktrelationerna åter nns såväl mellan individer
som på en samhällelig nivå (Hirdman 1988; 1990). Kontrakten mellan könen
får inte förstås som något köpslående mellan två lika starka parter utan
snarare som ”ett kontrakt uppdraget av den part som de nierar den andra”
(Hirdman 1988:54).
Genuskontrakt (Hirdman 1988, 2001) åter nns på samhällets alla nivåer,
från generella strukturer till individuella möten. I Hirdmans modell kring
genuskontraktet identi eras tre nivåer för genuskontraktet. Den första är den
kulturella överlagringsnivån. Den är mest trög att förändra. Under den nivån
identi eras en institutionell nivå som kalla social integration. Den tredje och
sista nivån är den individuella som kallas den socialiserande nivån.
Kontrakten på de olika nivåerna samverkar och är intimt förknippade.
Genusforskningen är mångfacetterad och forskarna har även olika tolkningar av hur begreppet bör
de nieras (Thurén 2002:5). Litteraturen om genus och kön är idag omfattande (se vidare t.ex. Connell
1987, 1995; Hirdman 2001).
2
Hirdman har blivit en av Sveriges mest uppmärksammade genusteoretiker och har mött både stort stöd
och kritik. Hon har vidareutvecklat sina teorier, men hon håller fortfarande kvar vid den grundläggande
tanken om genuskontrakt.
3
22
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Individens agerande på ”den lägsta nivån” kan aldrig helt särskiljas från de
övre nivåernas struktureringsprinciper. Kontrakten är osynliga men tar sig
samtidigt väldigt konkreta uttryck. Modellen av, eller om man vill teorin om,
genuskontraktet visar hur makt både skapas av och påverkar relationerna.
Det nns två principer för hur genuskontrakten upprätthålls på dessa tre
nivåer. Dessa är isärhållandet och hierarkiseringen. Isärhållandets princip
innebär att manligt och kvinnligt inte bör blandas. Hierarkiseringsprincipen
innebär att mannen är norm i den patriarkala överordningen (Hirdman
1988:51). Det är i relationen mellan kategorierna kvinnor och män som
männens makt över kvinnorna struktureras, både på en personlig nivå och en
kollektiv nivå (Holmberg 1993). Relationerna skapas och upprätthålls både
av män och kvinnor och de samhälleliga strukturer de skapat.
Genuskontraktsmodellen visar däremot inte hur förändring kan ske, eftersom
kontraktet i sig skapar ny segregering och ny hierarkisering. Genuskontrakten på de olika nivåerna legitimerar varandra. Så länge det råder
legitim balans mellan dem är de också mycket trögrörliga och
svårföränderliga. Kontraktsbrott kan, enligt Hirdman, ske vid extrema
historiska situationer och därför ges individen litet utrymme att bidra till
förändring. Kriser och omfattande ekonomiska händelser öppnar för
möjligheter att förändra genuskontrakt.
För ett radikalt ifrågasättande av genuskontraktets villkor på samhällsnivå behövs minst två
samverkande förändringar, den ena materiell och den andra mental
(Wikander 1999:18).
Då nns det möjligheter till att medvetandegöra uppfattningar och
därmed skapa en ny diskurs (Wikander 1988). Hirdman öppnar i sina senare
texter för att det kan nnas era kontrakt samtidigt och att de kan uppstå ur
olika politiska aktörers aktiviteter (2001:152).
Genuskontraktsmodellen har kritiserats för sin stela tolkning av
kategorierna män och kvinnor. En kvinna är aldrig bara en kvinna och en
man är aldrig bara en man. Våra genus sammanfaller med många andra
kategorier, som exempelvis ålder, inkomst, boendeort och etnicitet. Därför
kan inte kvinnor ses som en homogen grupp. Det nns många sätt att vara
man och kvinna på. Men trots olikheterna nns behov av att kunna göra
kategoriseringar för att skapa åtskillnad mellan man och kvinna.4
Genuskontraktet på samhällsnivå
Genuskontraktet på den kulturella överlagringsnivån och den sociala
integrationsnivån berör institutionella arrangemang på samhällets
makronivå. Isärhållandets principer har här bidragit till en tydlig uppdelning
mellan offentligt och privat, där det senare ses som kvinnligt. Gränsen mellan
Behovet av att kunna kategorisera alla människor i grupperna män och kvinnor har uppmärksammats av
forskare. När det inte går att de niera en person könstillhörighet skapas så kallade ”högspänningszoner”
(Star 1991:45)..
4
23
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
privat och offentligt, anses av feminister utesluta kvinnor och kvinnors
erfarenheter från den demokratiskt beslutsfattande sfären och politiken blir
manlig utan att kön behöver nämnas (Rönnblom 1997:155). Då tas mannen
som given och bildar en norm som politiken tolkas i förhållande till. Den
politiska processen upplevs då av många felaktigt som könsneutral, fast den
är könsblind.
Skillnaden mellan det privata och det offentliga framträder i många
kulturer som skiljelinjer mellan det manliga och det kvinnliga (Casimir och
Dutilh 2003:321). Den liberala moderna demokratin präglas av skiljelinjen
mellan privat och offentligt. Den används tydligt för att markera vad som
anses vara politiskt och inte. Politik handlar därför ofta om var gränsen för
politiken går.
Jónasdóttir (1985) ser två former av politiskt intresse dels formintresset
och dels innehållsintresset. Kopplat till jämställdhetspolitiken innebär det att
kvinnor har ett naturligt intresse av att delta i politiska sammanhang. Men
sedan har de olika intressen för hur politikens innehåll utformas. Formen
handlar således om var gränsen mellan det privata och offentliga dras.
Kopplat till miljöpolitiken åter nns formintresset i diskussionen om
miljöproblemen är gemensamma och kan hanteras på det viset eller om den
privata äganderätten och integriteten står över de gemensamma intressena.
Exempelvis om det är en privat rättighet att ha och använda bil i vardagen
eller ett gemensamt ansvar att enbart använda kollektivtra k och andra
mindre miljöpåverkande fortskaffningsmedel. Frågan är alltså i vilken form
kan/bör miljöintresset hanteras – privat eller offentligt. Innehållsintresset
hanterar vad som är relaterat till miljöfrågan, gränserna för miljöpolitiken.
Ett snävt innehållsintresse kanske enbart skulle inkludera kemikaliepolitik,
medan ett vidare innehållsintresse snarare strävar efter att inbegripa hela den
problematik som fångas i begreppet hållbar utveckling. Jónasdóttir (1994)
visar även hur klasssika politiska tänkare kopplade samman kvinnors
sexualitet och ”kärlek” med deras koppling till hemmet och det lilla livet
både genom säskiljande och underordning. Därigenom exkluderas kvinnor
från politikens form och deras intressen från dess innehåll.
Åtskillnaden mellan det offentliga och det privata manifesterar kvinnors
underordning (Rosaldo 1974). Det visar hur lätt det är att återskapa de
gränser och idéer som vi försöker överskrida. Faktorer som förklarar
kvinnans (universella) underordning är bland annat försörjningssätt och
produktionssätt, kvinnors deltagande i produktion eller deras kontroll över
produktionsmedlen, hur arv fördelas och hur sociala grupper skapar
relationer med varandra (Thurén 2002). Trots att kvinnor idag i allt högre
utsträckning deltar på den offentliga arbetsmarknaden nns en paradox i att
den offentliga sektorn domineras av kvinnor medan den privata sektorn är
männens (Sundin 1997:4). Det konstruktivistiska förhållningssättet visar
dock på att sådana kategoriseringar är kulturellt och socialt betingade och
återskapas och omformas i olika sammanhang men mot bakgrund av
principerna om isärhållande och hierarkisering mellan män och kvinnor.
24
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Genuskontrakt mellan individer
I genuskontraktsmodellen kallas den individuella nivån för den socialiserande
nivån. Detta därför att individerna ständigt lär sig att inordnas i – eller att i
alla fall förhålla sig till – de genuskonktrakt som gäller i det aktuella
sammanhanget. Socialiseringen påverkar alla mänskliga aktiviteter. Den kan
exempelvis bidra till att ickor och pojkar väljer olika utbildningar. Det leder
i sin tur till att de åter nns inom olika områden på arbetsmarknaden.
Det är viktigt att tänka på att konstruktion av genus sker även i enkönade
situationer (Sundin 1997:11). Konstruktionen av genus innebär att nya
arbetsuppgifter, tekniker, nya rum, nya artefakter alltid ges en
”könskodning” för att integreras i den gällande ordningen (Sundin 1997:4).
Denna kodning kan ske på era sätt: Dels genom att artefakter och rum
används av det ena eller andra könet, eller av båda och blir neutral. Dels
genom att det ena eller andra könet framställer och utvecklar teknik och
arbetsuppgifter och där drar nytta av sin erfarenhet, sin kunskap och sina
uppfattningar.
Medan hemmafruarna hade sakkunskap om hemmet hade männen
expertkunskap om tekniken i den offentliga sfären (Berner 1996). Därför
utvecklades teknik av männen som inte alltid tog hänsyn till kvinnornas
erfarenheter och kunskaper i hemmen. Det nns alltså med all sannolikhet
möjligheter att både produkter och aktiviteter kring miljövänlig och hållbar
konsumtion kommer att könskodas vilket därmed kan leda till ojämställda
förhållanden.
Par-normen dominerar i det svenska samhället (Holmberg 1993:99). Det
nns en djupt rotad föreställning om att hushåll består av en man och kvinna
som lever tillsammans och inbördes fördelar sitt arbete. Genuskontraktet
präglas av par-normen både på individ- och strukturnivå. Därför kommer
även enpersonshushåll att skapa aktivitetsmönster liknade parhushållets.
Hushållet är en kontext där manligt och kvinnligt återspeglar det strukturella
genuskontraktet även om det individuella genuskontraktet kan se annorlunda
ut. Förväntningarna på individerna i hushållet gör att de agerar annorlunda
än vad de kanske själva har kommit överens om i sitt individuella
genuskontrakt (Björnberg & Kollind 2003).
Det visar att individerna har möjlighet att forma genuskontrakt mot
bakgrund av sina intressen och mål – men de måste förhålla sig till
övergripande genuskontrakt. Det obetalda hushållsarbetet är, eller har varit,
ett typexempel på kvinnans underordning.
Arbetet i hemmet har under modern tid varit inbegripet i könens kamp om förändrade
könsroller.
(Björk, Mia 1997:191)
Krav på att det oavlönade hemarbetet skall mätas, värderas och
inkluderas i nationalräkenskaperna har drivits som en kvinnofråga vid bland
annat FN:s kvinnokonferenser. I Beijing 1995 beslutades att metoder skulle
utarbetas för att värdera det oavlönade hemarbetet (SOU 1998:6).
25
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Filosofen Judith Butler (1990/1996) menar att individer kan internalisera
genus och därmed förskjuta politiska regleringar och disciplinära praktiker så
att de inte längre syns eftersom de nns ”inom” individerna. Det inskrivs i
kroppen genom socialiseringen. Det är genom diskurser som denna som
genus framstår som sant och naturligt.
Som överlevnadsstrategi inom tvingande system är genus … en föreställning som är förbunden
med klara straffåtgärder … vi bestraffar faktiskt regelbundet dem som inte utför sitt genus
rätt.
(Butler 1990/1996:174)
Vi skapar betydelser av genus även genom hur vi framställer våra
biologiska kroppar, till exempel genom frisyrer, muskelbyggande eller till och
med plastikoperationer. På detta sätt kan genus som konstruktion bidra till,
och skapa, materiella verkningar som inte alls upplevs som konstruerade av
varken enskilda eller av samhället i sin helhet. Både män och kvinnor
upprätthåller genuskontrakten – på samtliga nivåer – genom sina personliga
ageranden. Att lära sig att vara kvinna respektive man innebär att lära sig att
bekräfta genuskontrakten. Då människor bryter mot genuskontrakten
uppmärksammas de eftersom kontrakten synliggörs och detta avvikande
agerande kräver särskilda motiveringar.
Genuskontraktens temporala kontext eller Hur genuskontrakten varierar i olika
sammanhang och med tid och rum
Genusarbetsdelningen betecknar fördelningen av allt arbete i ett samhälle vid
en viss tid, till skillnad från lönearbetet som bara visar hur det monetärt
betalda arbetet fördelas.5 En viktig aspekt av isärhållandets princip är
särskiljandet av arbetet. Ekonomhistorikern Ulla Wikander (1999) applicerar
modellen av genuskontrakt på arbetsdelningen på de olika nivåerna.
Genusarbetsdelning de nierar hur arbetsuppgifter fördelas mellan kvinnor
och män och hur de varierar under olika historiska skeenden.
Genusarbetsdelningen är en dominerande uppdelning i samhället som nyttjar
både isärhållandets princip och hierarkiseringsprincipen. Wikander
framhåller att det är viktigt att skilja på kvinnors lönearbete och
genusarbetsdelning (1999:12).
Genusarbetsdelningen särskiljs som horisontell delning, det vill säga
mellan arbete i olika branscher och vertikalt mellan högre och lägre tjänster
inom en och samma bransch. Att er kvinnor än män arbetar inom
barnomsorgen är ett exempel på horisontell arbetsdelning. Att er män än
kvinnor är chefer inom barnomsorgen trots detta, är ett exempel på vertikal
arbetsdelning. Det är därför viktigare att förstå hur genusarbetsdelningen i
samhällen formas och förändras än att se hur det är. Den formas och
legitimeras av staten, lagstiftning och traditioner, manlig organisering,
Värderingen av det obetalda arbetet är problematisk i nationalekonomiska modeller och det nns era
intressanta diskussioner om hur det kan inkluderas i nationalräkenskaper och andra sammanhang. Se
bl a studier av ILO och av Sen 1983, Nyberg (1987)
5
26
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
vetenskaperna och genom internaliserade självbilder från uppfostran av
barnen (Wikander 1999:17). Den åter nns och skapas på genuskontraktets
alla nivåer.
Industrialiseringen innebar ett ”radikalt ifrågasättande” av
genuskontraktets villkor. Det ändrade på kompetenserna och
maktrelationerna, bland annat genom att många arbetsuppgifter yttades ut
från hemmet och in i fabrikerna (Berner 1996; Sommestad 1992).
Teknikutvecklingen möjliggjorde att nya aktiviteter kom in i hushållen och
att aktiviteter kom att utföras annorlunda.
Teknisk förändring och konstruktioner av genusarbetsdelningen kunde
ske då den gav tillfälle till förhandling (Wikander 1999). Sommestads (1992)
studie visade hur mejeriindustrin i Sverige erbjöd en närmast unik karriärväg
för unga kvinnor från landsbygden, medan mejeriindustrin i USA togs över
av män. I båda länderna hade kvinnorna varit huvudansvariga för smör- och
osttillverkningen i den förindustriella hushållsproduktionen. I Sverige var
mjölk mycket starkare kvinnligt kodat, och mjölkarbetet hade på vissa håll
varit kringgärdat med starka tabun. Mejeriyrket var mer tillgängligt och
attraktivt för svenskorna eftersom de hade möjligheter till utbildning och
därigenom självständighet. Att teknik genuskodas, och hur, beror alltså på
era faktorer som också berör kunskap och utbildning i allmänhet. Flera
studier visar hur män motsätter sig arbetsorganisationsförändringar om de
skall ta uppgifter som anses vara ”kvinnliga” och därmed ”degraderande”
(Abrahamsson 2002).
Den ekonomiska uppgången i Sverige efter andra världskriget frigjorde
kvinnor inom borgarklasserna från sina arbetsuppgifter och de förutsattes att
enbart ta ansvar för hem och barn. Detta medan arbetarklassens kvinnor blev
allt mer underordnade i själva lönearbetet och männen organiserade sig
utifrån sitt lönearbete. Hirdman identi erar därför under 40- och 50-talet en
hemmafruparentes i de svenska kvinnornas försörjningshistoria, vars
konsekvenser dock var påtagliga då den föranledde:
… att kvinnligheten stöptes till husmoderlighet, i såväl kropp som institutioner. Detta innebar
att det skapades en mer modern och därmed legitim form av könssegregering: en fortsatt
uppdelning av det lilla och det stora livets oförenliga former.
(Hirdman 1990:86).
Under 1960-talet utvecklades ett jämlikhetskontraktet som redan under
sjuttiotalet avlöstes av ett jämställdhetskontraktet. Förändringarna kan
förklaras med kvinnornas ökande förvärvsarbete och välfärdsstatens
framväxt. Vad som betraktas som manligt respektive kvinnligt är alltså
kontextbundet (Sundin 1997:13). Kontext kan i detta fall hanteras på olika
nivåer som historiskt/tidsmässigt, nationellt, lokalt, hushållsmässigt etc. Även
om stora förändringar krävs för att genuskontraktet i grunden skall ändras så
tolkas alltid det aktuella genuskontraktet olika, beroende på i vilka
situationer det konkretiseras.
27
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
2.3 Ekologisk feminism
Det nns teoretiker som försökt att visa på ett samband mellan kvinnor och
naturen. Det är en liten och speci kt avgränsad loso sk inriktning, men
visar ändock hur dessa politiska områden på ett loso skt plan kan bindas
samman. Sambandet lyfts särskilt fram inom ekofeminismen som fått sin
benämning efter ekologisk feminism, en av dess främsta företrädare säger att
Mellan kvinnorna och naturen nns det ett urgammalt samband – en anknytning som bestått i
alla kulturer.
(Merchant 1994:17)
Resonemangen bygger på att kvinnor liksom naturen är förtryckta
(Merchant 1994; Warren 2000), och att kvinnor ofta framstått som aktivister
för att rädda naturen genom sin inneboende vilja och kraft att ta hand om
andra (Warren 2000:xvi). Grundtanken är att kvinnor har associerats med
naturen, det materiella, det emotionella och enskilda. Männen har däremot
förknippats med kultur, det abstrakta och det rationella (Davion 1994:9).
Forskning inom den essentialistiska riktningen utgår från att det nns vad
de kallar naturliga egenskaper för män och kvinnor och därmed också
naturliga sätt att vara man respektive kvinna på och som således inte är
något socialt konstruerat.6 Essentialisterna menar att det nns vissa
sanningar om vad som kan uppfattas som universellt kvinnligt/manligt och
som kopplas till de biologiska könen. Detta till skillnad från (social)
konstruktivism som, precis som begreppet antyder, låter manligt och
kvinnligt vara sociala konstruktioner. På arbetsmarknaden i västerländska
samhällen används ofta essentialistiska resonemang (om naturliga skillnader
mellan män och kvinnor) för att tillskriva kvinnor positiva och
eftersträvansvärda egenskaper som samarbetsvilja, lyhördhet och social
kompetens (Abrahamsson 2002).
Ekofeminister anser att eftersom människor underordnar sig naturen
kommer männen som utgör norm att underordna sig kvinnorna och naturen.
Kampen mot miljöförstöring och för jämställdhet är därmed nära
sammanlänkat. Genom att bryta upp dikotomin mellan människa och natur,
liksom mellan män och kvinnor, kan följande insikt göras och exploateringen
brytas:
”I am protecting the rainforest”
… becomes …
”I am part of the rainforest protecting myself”
(Plumwood citerad i Davion 1994:14).
Målet för ekofeminister är att hitta nya samhällsstrukturer, praktiker och
policyer som inte längre bygger på en dominans och exploatering av
förtryckta samhällsgrupper, kvinnor och natur, vilka förklaras med
Essentialisterna menar att det naturliga undertrycks av det sociala, medan konstruktivisterna menar att
det naturliga skapas av det sociala (Fuss 1996:130).
6
28
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
kapitalismen och det ständiga vetenskapliga framåtskridandet (Merchant
1994). Ekofeminismen kritiseras ofta av ”vanliga feminister” eftersom
anknytning mellan kvinna och natur kan leda till oönskade resonemang om
att särskiljandet mellan män och kvinnor är av naturen givet och inte kan
påverkas. Inriktningen kritiseras således för att i sig upprätthålla
isärhållandet. Ekofeminismen är således ingen tolkningsram som vi anser
fördjupar förståelsen av jämställdhetsaspekter av hållbar konsumtion, men
det är värt att visa att den nns.
2.4 En ansats för att förstå jämställdhet och
genus
Vi vill visa att både det isärhållande – dikotomiserande – förhållningssättet
och det konstruerande har betydelse för att förstå hur jämställdhet och genus
skapas och får betydelse i samhälliga processer. Konstruktionsprocesserna av
genus är i sig en form av meningsskapande för isärhållandets principer.
Det innebär att vi både till vardags och i forskningen ofta tänker i
kategorier och särskiljande även om dessa inte nns i utgångsläget. Man kan
säga att även om de är sociala konstruktioner är följden allt annat än
föreställd. De får konkreta uttryck som manligt dominerade. Skillnaden gör
att politik och vetenskap glider ifrån varandra på detta område. Det nns få
vetenskapliga artiklar som närmar sig, och än mindre täcker, området.
Vi kommer därför att visa hur miljöpolitiska styrmedel kan ge
konsekvenser för jämställdheten på olika sätt på de tre nivåerna där
genuskontrakt kan identi eras: Den kulturella överlagringsnivån, den sociala
integrationsnivå och slutligen den socialiserande nivån. För att förstå dessa
processer kommer vi att försöka synliggöra de två principer som
upprätthåller genuskontrakten – isärhållandet och hierarkiseringen.
Skillnaden mellan det privata och det offentliga blir central för vår analys,
dels eftersom det privata ofta förknippas med kvinnliga aktiviteter och det
offentliga med manliga, dels eftersom miljöfrågan i hög grad handlar om hur
mycket politiken (det offentliga) bör styra hur vi lever våra liv (det privata).
Vi kommer således att använda diskussionen om privat och offentligt för att
analysera två aspekter. Den första aspekten hur det kvinnliga kopplas till det
privata och det manliga till det offentliga. Den andra aspekten hur
miljöproblemen de nieras som gemensamma (offentliga) trots att de ofta
genereras av vårt sätt att leva vardagslivet (det privata).
Ytterligare en ansats är att analysera om processer kan tolkas som
könsneutrala eller könsblinda. Den allmänna de nitionen av jämställdhet är
en strävan mot könsneutralitet då både män och kvinnor ges samma
möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Men eftersom sådan könsneutralitet
inte alltid uppnås måste vi synliggöra och vara medvetna om skillnaderna,
för att inte vara könsblinda. Könsblindhet innebär att skillnader mellan män
och kvinnor inte uppmärksammas. Sammanhang som präglas av
könsblindhet är ofta sådana där olika aktörer hävdar att skillnader mellan
29
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
män och kvinnor inte har någon betydelse. Könsneutralitet och könsblindhet
är således inte varandras motsatser. Ett sammanhang som inte är
könsneutralt behöver inte nödvändigtvis präglas av könsblindhet.
Könsblindhet kan å andra sidan dölja både könsneutrala sammanhang som
sådana som inte är det.
30
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
31
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
3. Hållbar utveckling och
jämställdhet
– analys av två policyområden
som möts?
Föreställningar om hur olika politikområden hänger samman
uppmärksammas i policyuttalanden som vi här synliggör genom textanalys.
Vi studerar policy i mötet mellan två politikområden: Miljöpolitik och
jämställdhet. Då båda frågorna återkommer i globala FN-policyer inleder vi
med nedslag i den dokumentationen. Trots att efterfrågan av en integrering
av jämställdhet och hållbarhet är mer uttalad i dokumentationen från
Johannesburg, har vi valt att fokusera på Agenda 21. Anledningen är att den
har haft stort in ytande, särskilt för svenska kommunala verksamheter.
Därefter har vi sökt hur jämställdhet och miljöpolitik integreras i den svenska
policydebatten. I de politiska partiernas program förankras dessa
policyområden i partiernas värdegrunder. Bland svenska kommunala
dokument har vi valt ut Göteborgs Kretsloppsplan (2003) och Norrköpings
lokala Agenda 21-arbete (Heselius 2002).
3.1 Policy formas i processer
Policy är ett centralt begrepp inom statsvetenskaplig analys och ges många
betydelser. Därför vill vi först diskutera olika betydelser av policy vilket
sedan ligger till grund för den avslutande diskussionen i detta kapitel. Policy
formas genom aktörers beslut och handlingar i processer där värderingar och
tillgängliga resurser nyttjas.7 Policy formas genom den offentliga debatten där
olika ställningstaganden möts och ställs mot varandra. Olika aktörer deltar i
debatten med olika intressen. De har olika makt att påverka varandra och
tolkningen av policyn.
Policy kan anses ha sex centrala dimensioner (Hill 1997). För det första
ses policy som ett nätverk av, ofta komplexa, beslut som kan inkludera
agerande – ”a web of decisions taking place over a long period of time” (Hill
1997:7). Den andra dimensionen handlar om att policy sällan uttrycks i ett
enskilt beslut, utan snarare utvecklas ur en serie av beslut som tillsammans ”
… comprise a more or less common understanding of what policy is” (Hill
1997:7). Den tredje dimensionen betonar att policy undantagslöst förändras
över tid. Som en konsekvens av denna processorientering i policybegreppet
framkommer den fjärde dimensionen som visar att formandet av policy ofta
Det är vår sammanvägda tolkning av begreppet vars betydelse ständigt diskuteras på grund av dess
centrala roll inom statsvetenskaplig forskning, grundad i Hill (1996); se även Wihlborg (2000).
7
32
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
syftar till att motverka eller utplåna policy som formats tidigare av andra
beslut och handlingar. Det innebär att policy ofta föranleds av reaktioner på
något som anses vara olämpligt eller borde vara annorlunda. Men allt
policyformande är inte aktivt och därför betonas i den femte dimension,
betydelsen av icke-beslut inom policyanalysen. Policy formas nämligen i hög
grad även av de beslut som inte tas. Icke-beslut i en policy innebär att andra
beslut fattas som påverkar denna policy. I den sjätte och sista dimensionen
framhålls att policy formas i praktiskt handlande. Detta gäller både
professionella aktörers implementering av olika policyer och människors
vardagliga liv där det ingår att nyttja de policyer som nns kring
vardagslivet. Det kan till exempel vara att nyttja sopsorteringssystem och
kollektivtra ken eller ta del av de möjligheter som stats nansierad högre
utbildning kan ge. Hills konklusion är att både beslut och handlingar
gemensamt formar policy (Hill 1997:8).
Vi kommer därför nu att först analysera hur policy kring jämställdhet och
miljöpolitik eller med vår mer vetenskapliga terminologi – genusaspekter
kring hållbar utveckling – framträder i policydokument.
3.2 Agenda 21 – en global policy
Inom studier av internationella relationer, utvecklingsstudier och
statsvetenskap började man mot slutet av 1970-talet uppmärksamma att
utvecklingsprojekt påverkades av redan existerande genusrelationer (Pettman
2001:589). Här har man också uppmärksammat hur förändringen av
nationalstaten har påverkat män och kvinnor. I och med avvecklingen av
välfärdsstaten har mer ansvar lagts på kvinnor, särskilt då kvinnor ofta tagit
ansvar för hem, barn och hushåll. Redan i den långsiktiga strategin för att
förbättra kvinnans ställning – som antogs vid FN-mötet i Nairobi 1985 –
betonades kvinnors deltagande i nationellt och internationellt bevarande av
ekosystem och i insatser mot miljöförstöring.
Den kanske mest kända policyn på global nivå är den så kallade Agenda
21 som antogs vid FN:s konferens om hållbar utveckling i Rio 1992. I
Agenda 21-dokumentationen nns ett ensidigt fokus på kvinnor som grupp.
Det mer relativa förhållningssättet kring relationerna mellan män och
kvinnor saknas. De grundläggande kon iktfyllda maktförhållanden som
ligger bakom relationerna mellan män och kvinnor undviks på så sätt. I
kapitel 24 i Agenda 21 som kallas för ”Globala åtgärder för kvinnor med
sikte på en hållbar och rättvis utveckling” fastslogs att varje regering bör:
… se över sin politik och utarbeta planer för att öka andelen kvinnor som deltar som
beslutsfattare, planerare, chefer, forskare och tekniska rådgivare i utformning, utveckling och
genomförande av politik och program för en hållbar utveckling…
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Här framkommer alltså en nära koppling mellan miljöfrågan i form av
hållbar utveckling och kvinnors situation, men inte explicit om kvinnors
relation till män. Uttalandet implicerar att kvinnors deltagande i utformandet
33
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
av policyer för hållbar utveckling ger andra betydelser av policy. Policyns roll
för att ge oss tolkning och förståelse av samhällsfenomen uppmärksammas i
Agenda 21 då den uppmanar stater att ta fram:
… program för att avskaffa svårutrotade negativa bilder, stereotyper, attityder och fördomar
mot kvinnor genom förändringar av socialiseringsmönster, reklam samt formell och annan
utbildning…
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Föreställningar om kvinnligt och manligt är centralt för hur politik
formas och även för kvinnors möjligheter att delta och nå reellt in ytande i
politiken. Men för att kvinnor skall kunna delta i politiska sammanhang
krävs också att de ges möjligheter till detta, genom att andra arbetsuppgifter
som åläggs dem minskar i omfattning. Därför fortsätter uppmaningarna i
Agenda 21 med att rekommendera jämställdhetsfrämjande åtgärder genom
att varje stat bör ta fram:
… program för att främja en minskning av kvinnors och ickors tunga arbetsbörda i och
utanför hemmet genom att regeringar, lokala myndigheter, arbetsgivare och andra lämpliga
organisationer inrättar er daghem med överkomliga avgifter och genom att kvinnor och män
delar på hushållsarbetet på lika villkor …
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Anmärkningsvärt är att samma stycke därefter fortsätter med en betoning
av snarlika program för hållbar utveckling i hushållen genom att framhålla
betydelsen av hygien och energiförsörjning i hushållen. Agenda 21 fortsätter
därför:
… och program för att främja användning av miljöanpassad teknik som har utformats,
utvecklats och förbättrats i samråd med kvinnor samt tillgång till rent vatten, en effektiv
bränsleförsörjning och acceptabla sanitära anläggningar.
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Även om vi i Agenda 21-dokumentationen nner era exempel på hur
miljöfrågan relateras till kvinnors situation är det ett genomgående ensidigt
fokus på kvinnor, snarare än relationen mellan män och kvinnor, som
uppmärksammas. Det liknar det vi i förra kapitlet pekade på som
”tilläggsforskning”. Kvinnors situation blir här ett slags tillägg till policy om
hållbar utveckling. Vårt genusanalytiska perspektiv visar också att genus är
oproblematiserat, det verkar endast nnas ett slags kvinnor som alla står i
samma relation till männen. Men Agenda 21-dokumentet är inte genusblint
och det har en stor betydelse för att sätta kvinnors situation på agendan. Det
uppmärksammar att det nns genuskontrakt mellan män och kvinnor i alla
sammanhang och att dessa relaterar till möjligheterna att ställa om till mer
hållbar utveckling, men hur den faktiska omställningen bör göras lämnas till
enskilda stater.
34
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
3.3 Svenska policyer kring jämställdhet och
miljö
Det nns ingen uttalad nationell policy för hur jämställdhet skall integreras
med miljöfrågor. Men om man väljer den vidare tolkningen av hållbar
utveckling är jämställdhetsaspekter en central del av den sociala dimensionen.
Ett problem som lyfts fram med jämställdhetsintegreringen är att genus- och
maktfrågor har försvunnit med argumentet att de ”integrerats” och därför
inte syns – det blir nästan genusblint. Vi vill därför i detta avsnitt belysa hur
den svenska regeringen och riksdagspartierna förhåller sig till miljöpolitik
och jämställdhet. Vårt uppdrag är att belysa med vilka styrmedel partierna
avser att skapa mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster och hur
partierna berör dess konsekvenser för jämställdheten.
Regeringens jämställdhetspolitik
Miljöminister Sommestad har era gånger nämnt relationen mellan
jämställdhet, hållbar utveckling och konsumtion i sina tal. Hon
sammanlänkar ekonomisk tillväxt och social rättvisa med ekologisk hänsyn
(Tal, Sommestad 5 maj 2004). Hon har uttryckt sitt missnöje med att
jämställdhetsfrågan kom i skymundan och bekämpades under
förhandlingarna i Johannesburg. Hon menade att Sverige varit bland de mest
drivande för att få med jämställdhetsperspektivet i skrivningarna. Sommestad
avslutade sitt tal med följande ord:
Som en underström i de globala diskussionerna om hur välstånd och framsteg skapas,
löper den brännande frågan om hur ansvar, makt och rikedom fördelas mellan könen./…/
Basen i samhällsekonomin är en lång rad gemensamma kollektiva nyttigheter: som biologisk
mångfald, en giftfri miljö, hälsa och kunskap. Detta är resurser, som i hög grad produceras av
kvinnor, inom ramen för den informella ekonomin. Det är resurser som ofta framställs obetalt,
utanför marknadsekonomin, och som ändå utgör grunden för marknaderna. Vad vi kom överens
om i Johannesburg är att dessa gemensamma resurser verkligen är betydelsefulla, och att
vi har ett gemensamt ansvar att värna, och för att värna dem krävs långsiktighet och globalt
samarbete, men också jämställdhet och social rättvisa”.
(Tal, Sommestad den 24 november 2002)
Sommestad har också påtalat behovet av att styrmedel för ekonomisk och
ekologisk hållbarhet måste ta hänsyn till de sociala aspekterna, som social
rättvisa och jämställdhet. Arbetet bör påbörjas inom ekonomiska
organisationer som OECD.
Our task is to show to the world that economic growth can indeed be coupled with a
conscious and strong policy to protect the environment. The social aspects are equally
important. This should be considered in particular when we develop our policy instrument
/…/ when developing market instruments we must remember that those instrument should be
compatible with other goals / such as our strife for social justice and gender equality.
(Tal, Sommestad, den 20 april 2004)
Sommestad har en policyformerande roll och kan i sina uttalanden driva
aktuella frågor som inte helt behöver ha förankrats i policydokumenten. På
så sätt kan hon visa framförhållning och binda ihop frågeställningarna, som
35
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
inledning till en policyutveckling. Trots dessa ambitiösa uttalanden nns
endast få konkreta policydokument på området.
Jämställdhetsmärkning – påverkan på produktion och konsumtion
Miljömärkningen har varit framgångsrik och konsumenterna nyttjar sin
konsumentkraft att förändra konsumtionsmönstren och därmed även
produktionsmönster. Därför diskuteras möjligheterna till att utveckla
miljömärkningen till att även täcka jämställdhet (Ds 1998:49). Denna bilaga
till en departementsskrivelse är ett av de få politiska dokument där frågorna
explicit binds samman. Jämställdhetsmärkning föreslås bedöma om
jämställdhet råder på de arbetsplatser där varan eller tjänsten producerats i
likhet med de kriterier som grundar den så kallade ”rättvisemärkningen”.
Jämställdhetsmärkning anses vara förknippad med ett antal problem, bland
annat att det skulle bli för dyrt och att efterfrågan är begränsad. Det är också
tveksamt hur många olika märkningar som konsumenterna medvetet kan
förhålla sig till. Därför argumenterar författaren för att
jämställdhetsmärkningen sannolikt skulle få ett mer positivt genomslag på
marknaden om de två märkningssystemen fanns på samma produkt eller än
hellre integrerades (Ds 1998:49). Märkning anses vara ett bra styrmedel då
det kombinerar informativa och ekonomiska incitament för köparen.
Styrkan hos miljömärkning som ett marknadsbaserat styrmedel ligger i att ekonomiska,
juridiska och informativa inslag kombineras på ett effektivt sätt. Den viktigaste förutsättningen
för att märkningen skall fungera är emellertid att konsumenten upplever märkningen som
trovärdig.
(Ds 1998:49, s. 91-92)
Det främsta motivet för en framgång för jämställdhetsmärkningen är att
kvinnor utgör (minst) hälften av alla konsumenter och er kvinnor än män
handlar miljövänligt (Konsumentverket 1998:7). Resonemanget bygger
underförstått på att kvinnor skulle ha ett starkare motiv än män till att agera
annorlunda om det fanns en jämställdhetsmärkning. En kombinerad miljöoch jämställdhetsmärkning skulle inte bara ha effekter på konsumtionen.
Producenterna har också visat sig angelägna om att erhålla certi eringar av
olika slag, som till exempel miljöledningssystem.
Systemet föreslås få sin grund i en ramlag som syftar till att integrera jämställdhet i näringsoch föreningslivet samt offentlig förvaltning.
(SOU 2002:30, s.13)
Märkningen får inte befästa särskiljandet. Exempel som befäster
traditionella sätt att tänka är att utforma en bil så att den underlättar för
kvinnor att hämta barnen på dagis.
Att införa ett system för frivillig jämställdhetsmärkning måste emellertid ta sin utgångspunkt i
frågor om kön och genus utan att för den skull gå i den öppna fällan att det vi ser omkring oss
också är förklaringen till varför det ser ut som det gör. Det händer nämligen inte heller allt för
sällan att de biologiska könen och de sociala genuskonstruktionerna blandas samman.
(SOU 2002:30, s. 16)
36
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Näringslivets företrädare anser att det är viktigt att både ställa krav på
den enskilda verksamhetens jämställdhetsarbete och på att
jämställdhetsarbetet får effekter på produkter och tjänster som verksamheten
framställer (SOU 2002:30, s. 19). Produktionen av jämställda produkter och
tjänster rör företagen mer än konsumenterna. Märkningen förväntas ge en
möjlighet till konkurrensfördelar för företagen, liksom till produktutveckling
som tillgodoser mäns och kvinnors krav och villkor och dessutom bidra till
ökad konsumentmakt. Privata sektorn anses ha mycket att lära från arbetet
som bedrivits inom miljöområdet, där miljö blivit ett konkurrensmedel
mellan företagen som företagsledare gärna pratar om idag (Ds 2001:64, s.
45). Eftersom företagen kommit relativt långt på miljöområdet kan det nnas
skäl att integrera sociala frågor som jämställdhet i miljöledningssystemen.
Det anses kunna vara ett sätt att motverka uppfattningen från organisationer
som menar att de inte kan föra in jämställdhetsfrågor eftersom de satsar på
miljöfrågorna (Ds 2001:64, s. 46). Samtidigt nns det risker att
komplexiteten i de kriterier som inkluderas leder till att märkningens
precision tappas. Idag undviks mer social hänsyn i miljömärkningen för att
bibehålla dess tydlighet.
Jämställd hushållsekonomi en grund för jämställd konsumtion
Hushållsekonomin och den individuella ekonomin är viktiga utgångspunkter
för människors konsumtion. Regeringens policyer framträder i skrivelsen
Jämställdhetspolitiken (Skr 1996/97:41). Där står det:
Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är en jämn fördelning av makt och in ytande
mellan kvinnor och män. En kvinnorepresentation i beslutande organ, som står i proportion
till kvinnors andel i befolkningen, är en viktig demokratifråga. Båda könen måste vara
representerade inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer för att de skall kunna
påverka samhällsutvecklingen på lika villkor. Med en jämn fördelning mellan kvinnor och män
ökar också förutsättningarna för ett bättre och bredare beslutunderlag i olika samhällsfrågor.
(Skr 1996/97:41, s. 12)
Både kvinnor och män är idag familjeförsörjare och det nns en
förhållandevis god kvantitativ fördelning mellan kvinnor och män av den
politiska och fackliga makten. Fördelningen av ekonomiska resurser och
ekonomisk makt är däremot mycket ojämn mellan könen. Kunskapen om
förhållandet mellan betalt och obetalt arbete kan nnas i exempelvis
tidsanvändningsstudier:
När det gäller det obetalda arbetet inom familjen gör kvinnor 82 procent av allt
hushållsarbete…Vem som ska göra vad i hemmet är en förhandling om tid och pengar. Ju
mer ekonomiskt oberoende kvinnor är av män desto mer ökar förhandlandet och desto er
arbetsuppgifter förhandlar man om. Den skeva fördelningen av betalt och obetalt arbete
innebär att männen ägnar mindre tid åt familjen och att kvinnor kan ägna mindre tid åt eller
helt gå miste om yrkeskarriären.
(Skr 1996/97:41, s. 18)
Männen och deras roll i jämställdheten lyftes fram i
Kvinnomaktutredningens slutbetänkande som presenterades i januari 1998, i
Ty makten är din…myten om det rationella arbetslivet och det jämställda
37
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Sverige (SOU 1998:6). Utredningen uppmärksammar betydelsen av att öka
mäns delaktighet i jämställdhetsarbetet för att det då anses ges högre värden
– allt i enlighet med Hirdmans hierarkiseringsprincip. Utredningen är också
unik på det sättet att ett offentligt dokument (om än tillkommet av en
omfattande vetenskapligt grundad utredning) framhåller skillnaden mellan
reella genusskillnader och ambitiösa policyer. Det nns således starka
policyer som betonar könsneutralitet, vilket vi även visar nedan genom vår
genomgång av partiernas dokument. Däremot präglar könsblindhet ofta
vardagliga handlingar, som vi uppmärksammar i kapitel fyra.
Gender mainstreaming – jämställdhetsintegrering på svenska
Det engelska begreppet ”gender mainstreaming” har översatts till
jämställdhetsintegrering på svenska. År 1994 sa Ingvar Carlsson i sin
regeringsförklaring att alla delar av regeringens politik skulle bidra till
jämställdheten. I tio år har det funnits tydliga policyer som markerar
ambitionen att integrera jämställdhet i alla politiska områden, således även
miljöpolitiken. Men trots det nns få exempel på konkreta handlingar. I
Ändrad ordning – strategisk utveckling för jämställdhet (Ds 2001:64) visas
hur regeringen arbetat med strategier för jämställdhetsintegrering och vad
som kan göras ur en ”förvaltningsdimension” . Arbetsgruppen presenterade
tidigare en metodhandbok Gör det jämt – att integrera jämställdhet i
verksamheten (Lorentzi & Lundkvist 2001). Jämställdhet beskrivs som ett
gemensamt samhälleligt problem som inte undanröjts trots formell
jämställdhet. Målet är att göra kvinnor till likvärdiga medborgare som män.
Jämställdhetsperspektivet ger upphov till frågor om fördelning av makt och in ytande, hur
resurser fördelas och normer skapas.
(Ds 2001:64, s. 55)
Här framträder insikter om maktfördelning men dess politiska
konsekvenser hanteras ej. Förändringsprocessen problematiseras inte. Detta
visar att alla som säger sig vara välvilligt inställda till jämställdhetsintegrering
ändock inte handlar därefter trots att de verkligen förstår vidden av det och
vilka förändringar som krävs. Jämställdhetsintegrering kräver att kon ikter
och motsättningar om resurser och maktfördelning hanteras.
Jämställdhet ses ofta som ett tillägg – nästan som en god vilja – varför det
nns få tvingande implementeringskrav. Detta innebär att maktrelationerna
inte är entydiga mellan de som beslutar och de som genomför politiken. Ett
tydigare synliggörande av samhällsordningen kring jämställdhet efterfrågas
av utredarna, som bl.a. föreslår förbättrad jämställdhetsstatistik. Tidigare
studier har också visat att ju tidigare i processen ett jämställdhetsperspektiv
involveras desto bättre kvalitet blir det (Ds 2001:64). Detta är politiska
frågor och vi skall därför analysera de politiska partiernas hantering av miljö,
hållbar utveckling och jämställdhet.
38
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
3.4 De svenska partiernas syn på samband
mellan miljö och jämställdhetspolitik
Samtliga svenska riksdagspartier nämner jämställdhet och miljö som centrala
politiska mål i sina partiprogram. Men de ideologiska skillnaderna
framträder både vad gäller problembilder och strategier för att nå
jämställdhet och god miljö.
Miljöpartiet
Miljöpartiet skriver om könsförtryck och feminism. Partiet framhåller
jämställdhet som ett grundläggande begrepp i den gröna ideologin. Partiet
visar att miljöpolitiken och jämställdhetspolitiken hotas på samma sätt och
lätt kan bli en fråga om enskilda åtgärder när det snarare handlar om
förhållningssätt. De skriver:
Jämställdhet och feminism är grundläggande begrepp i grön ideologi. Men liksom miljöhänsyn
kan reduceras till smärre tekniska förändringar kan jämställdheten också förfuskas, om inte
den grundläggande känslan för individens lika värde blir genomsyrande.
(Miljöpartiet 2002)
Miljöpartiet framhåller positiv särbehandling som medel liksom
könsuppdelad statistik, utbildning, en ny samlad antidiskrimineringslag,
medvetna pedagoger i skolan, förlängd föräldraledighet som delas lika mellan
föräldrarna, kortare arbetstid, att utbud av pornogra upphör, samt
förebyggande och bekämpande av prostitution. Miljöpartiet är det parti som
mest genomtänkt synliggör och visar på sambanden mellan miljö och
jämställdhet, vilket sannolikt beror på partiets grund i miljöfrågan och dess
genomgående kopplingar mellan andra politikområden och miljö.
Miljöpartiets problembild är viktig för att förstå hur politikområdena
relaterar till varandra. Den är samtidigt i sig ett politiskt ställningstagande
varför de andra partiernas mer oproblematiserade hållningar också är
politiska, enligt Hills påpekande att policy även formas genom icke-beslut.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet framställer sig som ett feministiskt parti. De skriver att:
Kvinnor utnyttjas och förtrycks i en könsbestämd maktstruktur som genomsyrar
allt och alla.
(Vänsterpartiet 2004:1)
Västerpartiets medel för ökad jämställdhet är förändringar av de
ojämställda maktförhållanden som det anser präglar dagens samhälle. Sextimmars-arbetsdag med bibehållen lön är ett annat förslag för att öka
jämställdheten. Partiet ser en tydlig koppling mellan genusarbetsdelning och
ojämställdhet och kopplar detta till hållbar utveckling då man skriver att
partiets mål är:
39
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
… att förverkliga ett samhälle grundat på demokrati, jämlikhet och solidaritet, ett samhälle
befriat från klass-, köns- och etniskt förtryck, ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle där
kvinnor och män bygger sin egen framtid i frihet och samverkan.
(Vänsterpartiet 2004:1)
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna betonar att alla har rätt till att jobba heltid som ett sätt
att öka jämställdheten. ”För att ansvaret för hem och barn ska kunna delas
mellan män och kvinnor måste kvinnor och män ha samma möjlighet att
förena arbete och familj” (Socialdemokraterna 2004). I sitt partiprogram
skriver de att deras mål bl.a. är ett samhälle utan könssegregering.
Det är inte bara ekonomisk övermakt, som håller nere människor i fattigdom och socialt
underläge, utan också kvinnoförtryck och ojämlikheter mellan könen.
(Socialdemokraterna 2001:3)
Det är en tydlig insikt i betydelsen av maktrelationer. Socialdemokraterna
beskriver sig som ett feministiskt parti men talar oftast om jämlikhet, även då
det egentligen handlar om jämställdhet.
En politik för jämlikhet handlar om mäns och kvinnors lika rätt till både yrkes- och
familjeliv, och om deras lika ansvar för hem, familj och barn. Detta kräver ett arbetsliv
som gör det möjligt att kombinera yrkesliv med familj, och en väl utbyggd barnomsorg.
(Socialdemokraterna 2001:22).
Partiet kräver också att könsrelaterat våld ska bekämpas. Samtidigt som
full sysselsättning ses som ett övergripande mål för att bryta
könsrollsmönstren menar man att 30 timmars arbetsvecka är ett mål
(Socialdemokraterna 2001). De talar mycket om det ekologiskt hållbara
samhället men kopplar inte explicit i partiprogrammet ihop det med ett
socialt hållbart samhälle och därmed inte med jämställdhet.
Centern
Centerpartiet har ett Idéprogram där de skriver att trots att människor
formellt har lika möjligheter, diskrimineras kvinnor ”på grund av sitt kön”
vilket de menar visar att Sverige inte är ett jämställt land (Centerpartiet
2001:12). Problemet ligger enligt partiet i attityder och stereotyper.
Arbetet för jämställdhet kan inte begränsas till att ge kvinnor lika möjligheter att agera i
ett samhälle där männen format normer och spelregler. Det handlar istället om att förändra
maktförhållandet mellan könen och grundläggande mönster i samhället för att forma nya
strukturer på både kvinnors och mäns villkor. Syftet måste vara att frigöra individen från de
osynliga bojor som idag låser henne vid förhärskande normer och attityder med mannen som
överordnad norm. Förändring av attityder måste börja tidigt i livet, i hemmet, förskolan och
föreningslivet.
(Centerpartiet 2001:12)
Centerpartiet tillmäter skolan en viktig roll för att åstadkomma en
demokratisk värdegrund och för att ”motverka inbyggda orättvisor”
(Centerpartiet 2001:25). Begreppet livskvalitet lyfts fram som viktigt och
inbegriper sociala, ekologiska och ekonomiska hänsyn för att nå ett hållbart
40
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
samhälle. Även här framträder således allmänna resonemang om hur
jämställdhet och hållbar utveckling länkas samman.
Folkpartiet
I sitt partiprogram (2003) påtalar Folkpartiet problem som att traditionella
könsroller och fördomar liksom ojämn maktfördelning skapat problem för
kvinnor och män som individer, eftersom de döms efter tillhörigheten i ett
kollektiv. Både attitydförändrande arbete och lagstiftning efterfrågas.
Så länge inte män och kvinnor tar lika stort ansvar för hem och barn, kommer bristen på
jämställdhet i såväl privatliv som arbetsliv och politik bestå.
(Folkpartiet 2003:15)
De förslag som nämns för att förändra detta är bl.a. föräldraförsäkringen
och rätt till barnomsorg samt att arbetsgivare ska stödja människors
möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv. Partiet föreslår bland annat
utbildning och positiv särbehandling för att skapa balans mellan könen.
Genom bättre lönestatistik kan orättvisa löneskillnader göras synliga.
Flexibla arbetstider föreslås. Folkpartiet kräver också att våld mot kvinnor
ska minskas genom bättre larm och polisbeskydd, liksom ökat stöd till
kvinnojourer och bekämpning av prostitution. Miljö och jämställdhet
kopplas inte ihop, men partiet lyfter fram konsumentmaktens möjligheter:
En liberal miljöpolitik tar sin utgångspunkt i det personliga engagemanget. Upplysta och
medvetna konsumenter kan, genom att efterfråga miljövänliga produkter, styra producenterna i
miljövänlig riktning.
(Folkpartiet 2003:30)
Partiets liberala utgångspunkt leder till att individen ställs i centrum.
Huruvida detta tyder på ett könsblint eller könsneutralt förhållningssätt har
diskuterats mycket och är inget vi vill ta ställning till här. Det är dock viktigt
att visa att partiet på detta sätt lägger ett stort ansvar för implementeringen
av miljöpolitiken på individerna. Folkpartiet påpekar också att det anser att
miljöpolitiska mål skall beaktas vid all samhällsplanering.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna har ett manifest för jämställdhet kallat Lika möjligheter
som antogs av partistyrelsen år 2002. I detta manifest saknas dock
kopplingar till miljöpolitiken och hållbar utveckling. I Principprogrammet
(2001) åter nns däremot dessa båda frågor, även om de inte integreras.
Manifestet är väldigt omfattande när det gäller områden och sakfrågor som
behöver belysas för att uppnå jämställdhet. Liksom de esta andra partier
talar kristdemokraterna om att det är makten och in ytandet som måste
delas mellan kvinnor och män. De vill arbeta för exibla arbetstidslösningar
så att olika aspekter av livet går ihop, sänka skatter på hushållstjänster,
utveckla kvinnors möjligheter att starta eget företag, att lika och likvärdigt
arbete ska ge lika lön, skapa ett barnvänligt arbetsliv där det inte sker någon
41
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
diskriminering vid uttag av föräldraledighet och att jämställdhetslagen stärks
(Kristdemokraterna 2002:6-7). Partiet menar att
Jämställdhet i hemmet åstadkoms inte genom att diska varannan gång. Mannen och kvinnan
måste hitta sin egen lösning på hur ansvaret ska delas för hem, familj och samhälle.
Fördelning mellan förvärvsarbete och vård av barn för både män och kvinnor skulle medföra
positiva effekter när det gäller jämställdhet och inte minst när det gäller förbättrad kontakt
mellan pappor och barn.
(Kristdemokraterna 2002:7).
Utifrån denna analys vill kristdemokraterna bland annat arbeta för att
uppvärdera hemarbetet. Partiet anser att skolan har en viktig uppgift att
skapa jämställdhet och även att skapa en värderingsgrund hos eleverna som
präglas av bland annat jämställdhet. Partiet vill att alla kvinnor ska få leva
sitt liv utan kränkningar och våld varför det vill ge ökat ekonomiskt stöd till
kvinnojourer, rehabiliteringsprogram för män som misshandlar, förhindra
legalisering av prostitution och strängare straff för handel med kvinnor
(Kristdemokraterna 2002:11). I detta dokument nns inget om miljö eller
hållbar utveckling och när det hanteras i partiprogrammet relateras det inte
till jämställdhet.
Moderaterna
I Moderaternas partiprogram och handlingsprogram från 2002 skrivs att:
Arbetet för en god miljö ska präglas av samma grundläggande värden som annat politiskt
arbete: respekt för medborgarnas frihet, för rättsstaten, marknadsekonomin, den lilla världens
integritet och den enskilda äganderätten.
(Moderaterna 2002:58)
Moderaterna lägger liksom många andra partier stor vikt vid
arbetsmarknaden för jämställdheten då de menar att arbetet ger identitet och
trygghet. En öppen och vital arbetsmarknad ger därmed goda förutsättningar
för jämställdhet, när män och kvinnor kan svara för sin försörjning
(Moderaterna 2002:25):
Jämställdheten utgår från alla människors lika värde och varje människas rätt till respekt för
sin person, sina val och sina känslor. Det är en fråga om rättvisa att ingen ska särbehandlas
negativt på grund av sitt kön eller av andra skäl … Människor har rätt att betraktas som
individer och inte som delar av en viss grupp som godtyckligt tillskrivs vissa egenskaper
uppifrån.
(Moderaterna 2002:11)
Liksom varit fallet i era andra partiers program nns det inga tydliga
kopplingar mellan miljöpolitik och jämställdhet. Men moderaterna har i
likhet med folkpartisterna en tydlig liberalt grundad fokusering på individens
möjligheter och ansvar vilket kan betraktas både som könsneutralt och
könsblint. I moderaternas partiprogram nämns inte explicit begreppet hållbar
utveckling. Men det förs diskussioner om miljöpolitiken och möjligheter till
marknadslösningar för att nå en bättre miljö, exempelvis genom
utsläppsrättigheter.
42
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Partierna ser inte miljö och jämställdhet
Man kan följaktligen notera att det saknas kopplingar mellan jämställdhet
och miljöpolitik i de esta partiprogram, bortsett från Vänsterpartiet och
Miljöpartiet där jämställdhet ses som en förutsättning för ekologisk
hållbarhet och grön ideologi. Områden som belyses i de esta partiprogram
är fördelningen av tid och arbetsuppgifter, både i hemmet och på
förvärvsarbetet, vilket relateras till barn och föräldraskap. Dessa resonemang
har potential att relateras till hållbar utveckling även om det inte gjorts
uttalat.
3.5 Kommunala policyexempel
I den nationella handlingsplanen för Agenda 21 ges kommunerna en central
roll. De har enligt kommunallagen planmonopol vilket innebär att de redan
tidigare har ansvar för den fysiska planeringen inom hela sitt geogra ska
område, det vill säga även för de verksamheter som inte drivs i kommunal
regi. På så sätt har Agenda 21-arbetet integrerats tydligt med den fysiska
planeringen och miljöfrågorna i kommunerna. De svenska kommunerna har
valt olika ansatser för att hantera hur frågor om miljö och hållbar utveckling
hanteras (Eckerberg & Brundin 2000). Vi har inte möjlighet att gå igenom
dem alla, men vi har valt att närmare studera en kommun som ingår som
referenskommun inom vårt forskningsprogram SHARP samt en kommun
vars Agenda 21-arbete studerats ur jämställdhetsperspektiv i ett
examensarbete.
Norrköping
Det lokala Agenda 21-arbetet i Norrköpings kommun har studerats ur ett
genusperspektiv (Heselius 2002). Det används därför som ett exempel på
försök till integrering av genusperspektiv på miljöfrågor inom hållbar
utveckling. Till skillnad mot målsättningen i Agenda 21 där kvinnor lyfts
fram som en speci kt viktig grupp, har verksamhetens övergripande mål i
Norrköping varit att involvera alla samhällsgrupper.
Norrköpings Agenda 21-kontor, som dominerades av kvinnor då studien
utfördes, hade lyckats bra med att involvera de verksamheter som i sin tur är
kvinnodominerade, som barnomsorg och skola. Större svårigheter visade det
sig vara att involvera de verksamheter som dominerades av män, som
näringslivet. Samtidigt hade många av de företag som Agenda 21- kontoret
haft kontakt med startat miljöledningssystem som sågs som en ”seriösare”
verksamhet än de som kontoret (och kvinnorna) arrangerade (Heselius
2002:23). Trots att det på många håll har varit vanligt att arrangera särskilda
”kvinnoprojekt” argumenterade personalen i Norrköping mot detta eftersom
de ville vända sig till alla samhällsgrupper.
Heselius studie visar hur genuskodning av – och könsarbetsdelning inom
– olika verksamheter kan få effekter på arbetet för hållbar utveckling. Trots
det medvetna arbetet med att involvera alla samhällsgrupper, däribland män
43
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
och kvinnor, kan svårigheterna att involvera manliga verksamheter som
näringslivet förstås utifrån att Agenda 21-arbetet tolkades som kvinnligt,
medan mer tekniska miljöfrågor som miljöledningssystem tolkades som
manliga. Principen om isärhållande blev tydlig. Därmed kan vi även visa hur
tydligt policy utvecklas i relation till tidigare policy. Man kan således även
vänta sig att när Agenda 21 implementeras i andra politikområden kommer
det att ske utifrån dess organiseringsprinciper.
Kretsloppsplan Göteborgs Stad 2003
I Göteborgs kretsloppsplan är den könsneutrala ”göteborgaren” i fokus.
Planen vänder sig till ”alla som bor och verkar i Göteborg” (Kretsloppsplan
2003:17). Det kan te sig som ett demokratiskt angreppssätt men riskerar att
bli könsblint. God utveckling av Göteborgsregionen sägs kräva integration av
hållbar utveckling i alla tre grundläggande och inbördes beroende
dimensionerna: Den sociala, ekologiska och den ekonomiska. Trots detta
uttalande nämns inte jämställdhet alls i Kretsloppsplanen.
I Kretsloppsplanen nns det alltså inte något uttalat genusperspektiv eller
efterfrågan på jämställdhet. Vänder man sig däremot till Göteborgs
kommuns budget så står det att jämställdhet ska vara en naturlig del av alla
politikområden och att stadens verksamheter ska präglas av hållbar
utveckling. Där lyfts särskilt behovet av ökad kunskap för att förbättra
jämställdheten fram. I budgeten kan man vidare läsa att kunniga
konsumenter är en förutsättning för hållbar utveckling. Trots att
miljöfrågorna ska integreras i alla områden blir det uppenbart att
jämställdhet och miljöfrågor inte diskuteras samtidigt någonstans i budgeten.
Ett mål som följande kan närmast beskrivas som könsblint, särskilt när man
vet att män i mycket högre grad än kvinnor åker bil:
Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtra k och cykel ska öka i
förhållande till biltra ken
(Göteborg förslag till budget för 2005:6)
Här nns en viss medvetenhet på ett övergripande plan om relationen
mellan miljöpolitik och jämställdhetspolitik, men utan att den konkretiseras.
För att göra en könsneutral analys av ett dokument som detta, krävs som
tidigare nämnts, att kvinnors och mäns olika förutsättningar, restriktioner
och möjligheter uppmärksammas och synliggörs. Det är alltså inte tillräcklig
med ett allomfattande begrepp som ”göteborgaren”.
Kommuner som arena för implementering
Målen för jämställdhet och miljöpolitik förväntas implementeras i
kommunerna. Arbetet på båda områdena inriktas på att förändra normer
och beteenden. Miljöledningssystem har använts för att analysera integrering
av jämställdhetsinsatser. Ett ledningssystem beskrivs som något som skapar
strukturer, rutiner och kontinuitet och med ett inneboende krav på
förbättring. Systemet visar på vem som tar beslut, vem som representeras,
44
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
vilka konkreta mål som ställs upp och hur de ska utvärderas samt vem som
ska vara ansvarig för vad (Lorentzi & Lundkvist 2001:22-23). Tidigare
studier har visat att utan förankring i ledningen blir jämställdhetsprojekt lätt
beroende av enstaka eldsjälar (Lewander och Jordansson 2000; jfr Michaeli
2000). Storleken på ekonomiska resurser spelar också mindre roll så länge
frågan har hög prioritet och får kontinuitet (Lewander och Jordansson
2000:33). När hushållet jämförs med en arbetsplats eller en organisation som
har en formell struktur med ansvarsområden och en ledning, är det
uppenbart att denna metod blir ganska kraftlös om den skulle appliceras på
hushållsarbete där denna struktur saknas.
Ett liknande problem slår mot den så kallade 3R-metoden. Den syftar till
att ”systematiskt ta fram kunskaper om kvinnors och mäns villkor i en
verksamhet” (Lorentzi & Lundkvist 2001:30). Dessa tre R står för
Representation, Resurser och Realia. 3R-metoden är främst verksam för att
kartlägga, men visar inte på något sätt hur det praktiskt ska gå till att skapa
mer jämställdhet. 3R-metoden kan därför de nieras som att den:
… utgår från en kunskapssyn där bara det som enkelt kan mätas och vägas betraktas som
kunskap /.../ När kvinnor och män är lika många så är det ’jämställt’”.
(Kvist & Tollin 2000:26-7)
Kvalitativa förändringsprocesser där det är makten som delas lika är
svårare att utvärdera och det är svårt att hitta dylika metodbeskrivningar.
Många kommuner arbetar med metoder som denna och det är då mycket
viktigt att det relateras till både hållbar utveckling och jämställdhet.
3.6 Policy formar idéer – diskussion
I detta kapitel har vi försökt belysa hur frågor om jämställdhet och genus å
ena sidan och miljöpolitik och hållbar utveckling å den andra möts i
dokument och uttalanden från politiska aktörer.
Är det policyer?
Vi kan för det första konstatera att det inte nns ett dokument eller
sammanhang där en policy kring jämställdhet inom miljöpolitiken kan
urskiljas. Det är istället policyer grundade på olika politiska ambitioner med
beröringspunkter som ibland är förenande, ibland särskiljande. Frågorna om
jämställdhet och miljö kan således sägas vara på väg att formas till en policy
och Naturvårdsverkets påbörjade arbete kan ses som en inledning till ett mer
långsiktigt arbete att forma ny policy. Även Hills (1997) andra punkt om att
policy sällan kommer till uttryck i ett enskilt beslut, utan snarare utvecklas ur
en serie beslut, är tydlig i de här fallen. Men serien av beslut har just inletts
och förhoppningsvis kommer den att fortgå.
Policyer kring jämställdhet har förändrats sedan 1970-talet då kvinnor
ensidigt fokuserades, till att numera handla om relationen mellan män och
kvinnor. På samma sätt har miljöpolitiken utvecklats från hantering av
45
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
enskilda utsläppskällor som betraktades som miljöfarliga, till att handla om
hela vår livsstil. Hur utvecklingen av en samlad policy fortgår beror på vilka
beslut som tas och hur policyområdena integreras. Dessa policyområden har
inte tidigare integrerats och än mindre uppmärksammats gemensamt. Hills
femte punkt om att policyer manifesteras genom ”icke-beslut” har således
varit tydlig under lång tid. Idag behövs snarare en pedagogisk process. Det
innebär att metoder måste utformas för att skapa förståelse för hur man kan
tänka och agera i policyprocesser kring miljö och jämställdhet.
Finns det policyer kring jämställdhet och miljöpolitik?
Vi kan konstatera att det nns era policysammanhang där jämställdhet
hanteras. Men i detta sammanhang leder inte det särskilt långt. Ett tydligt
exempel på att miljö och jämställdhet inte integreras är i Göteborgs
Kretsloppsplan (2003) där de använder den könsblinda kategorin
”göteborgaren” trots att de i sin budget säger att jämställdhet ska genomsyra
alla områden.
Specialiseringen och uppdelningen, både inom policyområdena och inom
vetenskapen, bidrar till att de tre dimensionerna av hållbarhet kan vara svåra
att integrera. Jämställdhet anses ibland leda till hållbar samhällsutveckling i
sig självt, lika väl som det nns de som hävdar att en jämnare
inkomstfördelning också leder till mer hållbar samhällsutveckling. Den
ekologiska aspekten lämnas oftast till ekologer och andra naturvetenskapliga
forskare.
Det nns några exempel på en generell medvetenhet om genusrelationer
och hållbar utveckling även om vi saknar konkreta ställningstaganden kring
hur miljöpolitiken och jämställdhet kan integreras i praktisk politik. I
svenska policyer nns vissa samband mellan dessa politikområden, även om
de inte är så vanliga. I Sommestads tal nns en trevande ansats, men ingen
fastlagd linje även om vi kan skönja talarens egen tolkning och försök att få
ihop policyområdena. Sommestad har visat insikt och lyft sitt perspektiv från
den snäva miljöpolitiken till att se hållbar utveckling i ett vidare perspektiv
av livsstilsval och resurshantering. När hon belyser kvinnor och deras
produktion inom ramen för den informella ekonomin uppmärksammar hon
genusarbetsdelningen, men riskerar samtidigt att manifestera den. För att
lyckas integrera de olika politikområdena behöver genusarbetsdelningar på
olika samhälleliga nivåer analyseras och inkorporeras, liksom situationer då
prioriteringar mellan miljöfrågor och jämställdhetsaspekter behöver
uppmärksammas och hanteras.
Att implementera oinstitutionaliserade policyer
Policy formas i relation till etablerade maktrelationer som styr policyns
innehåll. Det syns tydligt att miljöpolitiken har tillgång till makt genom de
resurser och institutioner som upprätthålls på miljöområdet. Tolkningen av
miljöpolitiken sker i en institutionaliserad kontext där kommuner och andra
aktörer kan styras. Även förståelsen av genus formas i
46
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
kunskapsproducerande processer där språket och bruket av språket är
centralt för vilka betydelser som möjliggörs. Det sker i många er
sammanhang än i formella policyformerande processer, men återspeglas där.
Politiken kring hållbar utveckling förväntas inte bli genomförd av enbart
miljöpolitikens aktörer och institutioner. Den förväntas integreras i alla andra
politikområden. Jämställdhetspolitiken saknar på samma sätt egna tydliga
institutionella sammanhang. Det är därför svårare att förverkliga
jämställdhetspolitiken och politiken kring hållbar utveckling än traditionellt
institutionaliserade policyer. Då båda dessa områden saknar egna tydliga
organisationer för implementering, är även maktrelationerna bland de
aktörer som deltar otydligare, vilket verkar kunna leda till att beslut fördröjs
eller inte alls tas. Jämställdhetsaspekternas inslag i miljöpolitiken är därför
begränsade. Det verkar vara svårt att utveckla en policyorienterad
genusmedvetenhet som kan integreras i konkreta och kontextualiserade
beslut.
Policystyrmedel blir ofta trubbigare ju er mål och hänsynstaganden som
inkluderas i en åtgärd. Ju er aspekter som beaktas, desto mer mångtydig och
svår att styra blir den. Det verkar gälla situationer både kring hållbar
utveckling och jämställdhet och inte minst när de integreras i andra områden.
Det mest önskvärda skulle förstås vara om dessa mål gick hand i hand och
att varje beslut för bättre miljö samtidigt bidrog till förstärkt jämställdhet.
Det nns alltså många mål, men få medel och styrmedel för att arbeta
med en integrering av jämställdhet, miljöpolitik och hållbar utveckling.
Bortsett från FN:s policyer om hållbar utveckling, är förslaget om en
gemensam miljö- och jämställdhetsmärkning ett av få som faktiskt integrerar
de båda områdena. Märkningen är dock inte särskilt utvecklad eftersom
konsumtionsstrukturer och genusarbetsdelning består. Framgången av
märkningen bygger på en uppfattning att det är kvinnor som skulle vara
intresserade av att köpa dessa produkter, vilket kan manifestera rådande
normer snarare än omskapa dem.
47
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
48
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
4. Konsumenter i vardagen
I föregående avsnitt hanterade vi policy som idéer och visade på de aktuella
policyområdenas olika skärningspunkter. Människor har olika syften med
sina verksamheter och förhåller sig därför olika till policyerna. Gemensamt
för vår analys ovan var att det fanns en politisk ambition med aktörernas
agerande och förhållningssätt till begreppen jämställdhet och hållbar
utveckling. Men i vårt vardagsliv förhåller vi oss samtidigt mer eller mindre
medvetet till dessa policyer, då vi skapar en praktisk verklighet där policyn
implementeras. Det kan handla om allt ifrån att vi funderar kring varför män
har högre lön i allmänhet till att vi sorterar soporna hemma under
diskbänken i olika fack och talar med arbetskamrater om varför den
möjligheten saknas på vår arbetsplats.
Människor konsumerar och producerar en mängd produkter och tjänster
i sin vardag. Det nns ett intimt samspel mellan produktion och konsumtion,
eftersom i stort sett all konsumtion kräver produktion av någonting - om än
bara mänsklig energi i form av tankar eller att vi rör oss. I konsumtionen kan
även bruk av produkten inkluderas (Ellegård 2003). Hanteringen av
restprodukter börjar alltmer ses som en del av konsumtionen, främst genom
källsorteringen, eftersom restprodukternas källa oftast är
konsumtionssituationer. Därför vill vi i detta kapitel belysa en del forskning
kring hållbar privat konsumtion och produktion genom att se det i ett
helhetsorienterat perspektiv där material öden är integrerade i varandra
(Hägerstrand 1985). För förståelsen av konsumtion kommer vi även att ta
upp exempel ur våra pågående empiriska djupstudier av hushållens
upplevelser av vad som bedöms som miljörelaterat agerade, med en
tidsgeogra sk ansats.8
Hushåll är en kategori som inbegriper en mängd olikheter. Hushåll kan
vara små (en person) eller stora ( era personer kanske ur era familjer och
era generationer), de nns på olika platser i storstäder eller på landsbygden,
de kan ha tillgång till mycket eller lite resurser och så vidare. Trots att
hushåll är en trubbig kategori visar studier av dem på konsumtionsmönster.
Detta öppnar för diskussioner om hur individer använder resurser och
hanterar restriktioner som de berörs av i sin vardag.
Flöden av resurser som möjliggör konsumtion och även produktion tar
tid. Därför är tiden och det som människor gör under en vanlig dag ett
Vår förstudie består av intervjuer med nio hushåll, där 16 individer har skrivit tidsdagböcker i totalt 70
dagar och noterat närmare 2000 aktiviteter, 500 olika platser de besökt och haft närmare 1500 sociala
kontakter under dessa dagar. Metoden är baserad på omfattande forskning om hushållens
aktivitetsmönster (Ellegård 1993; Ellegård 1994; Ellegård och Nordell 1997: Ellegård och Wihlborg
2001; Rahm och Wihlborg 2003; Wihlborg, Rahm och Ellegård 2003). Ansatsen är öppen och låter
hushållen i hög grad de niera vad de gör. Vår process har inletts med en första intervju då vi diskuterat
hushållets förutsättningar (bostaden, avstånd till arbete/service/fritidsintressen), miljövärderingar och
givit anvisningar om tidsdagbokens uppläggning. Efter att våra informanter skrivit tidsdagbok har vi
återkommit till hushållet för att diskutera vad de gjort och hur de resonerat om miljöaspekter i de
situationer som de verkligen genomfört under de dagar de skrivit tidsdagbok.
8
49
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
centralt perspektiv för att förstå konsumtion och produktion. I hushållet sker
det mycket arbete som inte är betalt förvärvsarbete. Fördelningen av detta
arbete inom hushållet har en tydlig genusdimension. Det nns mycket
forskning som uppmärksammar detta. Det nns tydliga genusaspekter på
arbetsdelningen i hushållen även om allt er hushåll endast består av en
person (Shanahan 2003). Därför är det särskilt relevant att uppmärksamma
vad som sker i hushållen när vi söker genusaspekter av hållbar utveckling. En
ständigt återkommande aktivitet för vår överlevnad är att äta. För att vi ska
kunna äta en måltid krävs att era andra aktiviteter har genomförts, som att
odla, tillverka, inhandla, förbereda eller laga maten och inte minst
efterarbetet. Män och kvinnor är inblandade i dessa aktiviteter på olika
sätt och därför får det konsekvenser för jämställdheten. Produktionen och
konsumtionen av en måltid kan även i olika utsträckning vara hållbar.
4.1 Tid och rum i samspel – tidsgeogra
Ett tidsgeogra skt förhållningssätt innebär att alla fenomen måste studeras i
sitt sammanhang för att inte tappa bort den tidsrumsliga betydelsen. Den
samhällsvetenskapliga forskningen förbiser ofta de fysiska och materiella
aspekterna av tillvaron, som Hägerstrand (1985) menar är svåra att upptäcka
eftersom de är uppenbara, självklara och omedelbart observerbara.
Den begränsade tiden är en återkommande förklaring till varför hushåll i
sin vardag inte lyckas leva upp till de mål och värderingar de ger uttryck för.
I tidsgeogra sk analys identi eras olika typer av restriktioner som påverkar
hur vi kan agera i vår vardag. Vi tröttas ut och blir hungriga och våra
aktiviteter begränsas av att vi måste äta och sova (kapacitetsrestriktioner).
Samtidigt ger tiden oss möjlighet att återhämta oss och att lära oss mer,
restriktionen kan alltså kringgås om resursen tid utökas. Det tar tid att ta sig
till andra platser där vi vill kopplas samman med andra människor eller ting
(kopplingsrestriktioner), till exempel möta människor eller nå produkter som
vi vill konsumera. Auktoritetsrestriktionerna verkar när andra människor
och institutioner har makt att begränsa oss. Över tid kan de dock förändras
och ge oss möjligheter att agera. Exempelvis förändras genuskontrakt i
samhället genom att män och kvinnor ges allt mer lika möjligheter. Men det
kan ta än längre tid innan enskilda hushåll förändrar sina beteenden om det
nns starkare och trögare auktoritetsrestriktioner.
Hushåll kompromissar med sina miljövärderingar för att i en given
kontext sträva efter det aktuella målet, just där och just då. Det innebär att
tid och rum är de nierande för vilka mål som aktörerna sätter upp och hur
de kan nå dessa. Ett tydligt sådant exempel är att de esta ser kollektivtra k,
att cykla och gå som bättre färdmedel än att åka bil. Men en regnig morgon
väljer de ändå bilen även om de har mycket höga miljövärderingar (Eriksson
& Garvill 2003).
Den i vardagen återkommande aktiviteten att äta tar också tid och
avsevärd tid avsätts i hushållen för att producera måltiderna och till
50
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
efterarbetet som att plocka undan, diska och källsortera avfall. Här nns
idag en mängd alternativ för hur man kan tillfredställa sin hunger. Tillgången
till färdiglagad mat och halvfabrikat ökar och det anses spara tid för
hushållet. Men med ett mer problematiserat förhållningssätt till tid, visar det
sig att hushållen med sådana val enbart omprioriterar sin resursanvändning.
De måste istället betala för någon annans tid och den ersättningen måste de
själva skapa genom att sälja mer av sin arbetstid (jobba mer) eller prioritera
att minska på annan konsumtion (som kostar pengar).
Spara tid handlar om att vilja använda sin tid för mer meningsfulla
aktiviteter (Parkins 2004). Tiden nns tillgänglig för oss på den plats där vi
är och därför talar Hägerstrand (1985) om ett tidrum – tid och rum är alltid
intimt förknippade. Tidrummet avgränsas på olika sätt. Det kan vara ett
större sammanhang som ett läsår på en viss skola där elever och lärare möts
regelbundet i vissa klassrum, enligt ett uppställt schema och i vissa grupper.
Allt förändras till nästa läsår. Tidrummet kan även avgränsas till någonting
mycket mindre. Till exempel vid ett bord på en restaurang där ett par äter
middag och betjänas av en servitris och en eller era kockar som har sina
roller för att göra middagen lyckad. Senare kan andra sitta vid samma bord
och uppta ett annat tidrum där maten som serveras vid bordet har en annan
roll. Sådana här avgränsade ordningar som vi ständigt skapar i tidrummet
kallas inom tidsgeogra n för lokala ordnings ckor. När vi här skall diskutera
ordningar i hushållen är det viktigt att se dem som lokala ordnings ckor
eftersom de avgränsas till bostaden under den tid som just dessa personer bor
tillsammans där och de ordningar som de där skapar utifrån sina intressen
och tidigare erfarenheter för att få vardagen att hänga ihop. Den lokala
ordnings cka där enskilda individer be nner sig påverkar hur de kan leva
hållbart och hur de upprätthåller och formar de genuskontrakt de berörs av.
Även om man i bostaden exempelvis har möjlighet att källsortera kan det
personliga målet hindras av att det på arbetsplatsen och andra platser man
besöker, saknas möjligheter att källsortera. Det innebär att individerna har
olika möjligheter och handlingsutrymme på olika platser vid olika tider – i
olika lokala ordnings ckor.
Tid och rum för vardagens konsumtion och produktion
Den stilbildande sociologen Giddens (1991) konstaterar att konsumtionen i
det senmoderna samhället i hög grad präglas av exibilitet, allt är möjligt och
öppet för diskussion. I konsumtionssituationen står individen inför en mängd
av val som ger både möjligheter och problem. Den tidsrumsliga kontexten är
avgörande och den enskilde individen/konsumenten har sällan överblicken.
Konsumtion ses ofta som att förbruka resurser. Detta kan ställas i motsats
till hållbar utveckling där man mer talar om bruk av resurser vilket kan göra
att konsumtion och hållbar utveckling tolkas som varandras motsatser
(Casimir och Dutilh 2003). Klädkonsumtion betraktas ofta som urtypen för
överkonsumtion, men andra områden som transporter, boende och mat
(kött) har större miljö- och resursmässig inverkan (Sanne 2003).
51
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
All konsumtion innebär på något sätt att vi förbrukar resurser och det
nns de som argumenterar för att varken konsumtion eller produkter kan
vara hållbara eftersom de innebär en resursförbrukning (Casimir och Dutilh
2003). Däremot kan konsumtion vara mer eller mindre hållbar beroende på
hur produktionen sker och vilka resurser som förbrukas. Därför är det viktigt
att konsumtion inordnas i ett helhetsorienterat perspektiv där produkternas
tillkomst, såväl som hanteringen av eventuella restprodukter, inkluderas.
Tidsgeogra n kan bidra med en sådan helhetsorientering där olika öden
genom tidrummet synliggörs gemensamt. Analysen blir dock alltmer komplex
om även hållbarhetens sociala och ekonomiska aspekter skall inkluderas.
Politiska mål för konsumtion är ofta inkluderade i andra politiska
uttalanden. Den privata konsumtionen utgör ett stort efterfrågetryck i
samhället. Om den förändras påverkas många andra produktions- och
konsumtionsprocesser. I Agenda 21-dokumentet fastslås därför den privata
konsumtionens centrala roll, då staterna uppmanas att ta fram:
… program för att utveckla konsumentmedvetenhet och aktivt deltagande av kvinnor,
med betoning av deras avgörande roll för att åstadkomma de förändringar som behövs
för att minska eller avskaffa ohållbara konsumtions- och produktionsmönster, särskilt i
industriländerna, för att uppmuntra till investeringar i miljöanpassad produktion och främja en
miljömässigt och socialt positiv industriutveckling.
(Agenda 21, 1993 kapitel 24)
Nordiska ministerrådet har arrangerat seminarium kring hållbar
konsumtion. Seminarierna har genomförts mot bakgrund av Agenda 21:s
tydliga betoning av miljöproblemens grund i syds fattigdom och de rika
ländernas ohållbara konsumtion. De framhåller problemen med
marknadsföring av ideal inom konsumtionism, ohållbara livsmönster så som
långresor med bil och yg, hushållsuppvärmning, köttkonsumtion,
varmvattenanvändning och konsumtion av kläder och skor (Sustainable
Patterns of Consumption and Production 1995:9). Lagstiftningen anses dock
vara ett svagt instrument. Staffan Westerlund, professor i miljörätt, hävdar
att de esta miljöproblem som skapas i västerländska demokratier är helt
legala aktiviteter (Sustainable Patterns of Consumption and Production
1995:10). Istället framhålls miljömärkningar och konsumentbojkotter med
en optimistisk inställning till vad de kan bidra med.
4.2 Hushåll som sammanhang för konsumtion
i vardagen
Hushåll som begrepp kan härledas från den ekonomiska betydelsen av att
hushålla, det vill säga att hushålla med sina resurser – att vara sparsam.
Hushållning med resurser är vad människor gör när de lever tillsammans och
så kallas det även när en grupp av individer gemensamt hushåller med sina
resurser. Det innebär att hushållens hushållning är samtidigt nära förknippad
med hur en mer hållbar resursanvändning kan nås. Därför är hållbar
konsumtion och produktion centrala aspekter av hållbar utveckling. I dagens
52
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
senmoderna samhällen är hushållen främst konsumtionsenheter. Detta till
skillnad från icke-industriella sammanhang där hushållen både är
produktions- och konsumtionsenheter och utgör både sociala och
ekonomiska enheter. Shanahan och Zetterstrand (1992) beskriver därför de
senmoderna hushållens vardag som uppfyllda av:
… vanor och rutiner och, vad som kan tyckas, en rad små, obetydliga beslut om produktion
och konsumtion i hushållet. Vanor och rutiner grundar sig på beslut som fattats, men som man
kanske inte längre uppfattar som medvetna beslut.
(Shanahan och Zetterstrand 1992:12)
Vanor och rutiner ger vardagen ett sammanhang. Det nns era olika
känslomässiga och värderingsgrundande ställanstaganden för att binda
samman familjer, därför nns många olika hushållningsmönster.
Teknik i hushållet
Den teknik som nns tillgänglig i ett hushåll är avgörande för vad som kan
produceras och hur det produceras. I Sverige är det närmast standard med
diskmaskin, tvättmaskin, ugn, bil och datorer som på olika sätt förväntas
underlätta vardagen.
Ruth Swartz Cowan studie (1983) av relationerna mellan förändringar i
hushållsteknik och hemarbete under industrialiseringen förändrade synen på
teknik i hushållet. Där kritiserar hon föreställningen att industrialiseringen
skedde utanför hemmet, när det i själva verket handlade om en
industrialisering av hemmet. Samtidigt som nya tekniska artefakter kom in i
hushållet, och därmed förbättrade standarden och underlättade visst arbete,
medförde de också ett krav på att nya arbetsuppgifter utfördes. När
vattenklosetter tack vare VA-näten installerades i hushållen behövde ingen
längre hämta vattnet, men någon skulle hålla toaletterna rena och hygieniska.
Hushållet är dels en isolerad arbetsmiljö för obetalt arbete och dels en
integrerad del av ett större ekonomiskt och socialt system.
Hushållsteknologin har omstrukturerat hushållsarbetet, som är en process
där ingen del av hushållsarbetet är enkelt, homogent och avgränsat, utan
snarare samman ätade aktiviteter (Cowan 1983:11). För att till exempel
tvätta måste du ytta kläder från plats till plats, ha någonstans att hänga
dem, stryka dem, och lägga undan dem. Du måste också ha tvättmedel,
energi och vatten. Med detta resonemang vill Cowan ifrågasätta huruvida
industrialiseringen av hemmet verkligen betytt att det blivit färre
arbetsuppgifter i hushållet.
What a strange paradox that in the face of so many labor-saving devices, little labor appears to
have been saved!
(Cowan 1983:44)
Många produkter som har skapats för att effektivisera, har i själva verket
bidragit till att mer resurser behövs. Exempelvis har studier av hushållsteknik
visat att kravet på vad som är ren disk och tvätt förskjuts då tekniska
53
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
hjälpmedel används för att nå dessa mål. Resultatet är därför att hushållen
ägnar nästa lika mycket tid år tvätt och disk även om de har tillgång till
teknik som borde kunna minska den egna arbetsinsatsen (Nyberg 1989).
Detta kan tolkas som att produkter inte bara tillfredsställer behov och
önskemål, utan också förändrar dessa (Heiskanen & Pantzar 1997:433).
Relationen som antagits mellan mer hushållsteknik och ökad närvaro på
arbetsmarkanden för kvinnor, ifrågasätts av Nyberg (1989). Hon noterade
att mellan perioden 1930 till 1980 minskade gifta kvinnors hushållsarbete,
vilket hon tolkar som en möjlig kombination av mindre konsumtion i
hushållet av tjänster och varor, och ökad arbetsinsats i hushållet av männen.
Redan under industrialiseringens första fas skapades en arbetsfördelning i två
separata sfärer, under den andra byggde marknadsförare och entreprenörer
vidare på denna och ck den att framstå som ett naturligt arrangemang
(Cowan 1983:69).
Housewives have moved from being receivers of purchased goods to being
the transporters of them.
(Cowan 1983:79).
Hushållen har fått en annan funktion och därför utför män och kvinnor
andra aktiviteter i hushållen. Den teknik som utvecklas och används i
hushållen påverkar genusarbetsdelningen och hur olika aktiviteter
genomförs. Det är ett dubbelriktat och ömsesidigt samspel som formar både
tolkningen av genus och av tekniken, där teknik ses som både en källa till
och en konsekvens av genusrelationer (Faulkner 2003). Hushållsarbetet har
allt mer kommit att kräva andra energiresurser än det mänskliga arbetet och
därigenom blivit mer miljöpåverkande, samtidigt har genusarbetsdelningen
omformats.
Gender differences in social and cultural aspects affecting environmental impacts from
consumption patterns and lifestyles should not be ignored in further work for a sustainable
society.
(Carlsson-Kanyama 1999:2)
När hushållsarbetet har effektiviserats och rationaliserats har nya energioch tidskrävande arbetsuppgifter uppstått som inköpsresor för att handla
mat. För detta krävs, åtminstone i USA, ofta bil (Cowan 1983).
Samman ätningen av konsumtion och produktion är tydlig. Även om mycket
av produktionen av föda, kläder och bohag har yttat ut ur hushållet så nns
mycket av arbetet med föda, kläder och bohag i hushållet kvar och annat har
tillkommit (Björk 1997:21).
Genuskontrakten i hushållen
Således åter nns de genuskontrakt, som diskuterades i kapitel två, i
hushållen. Genusarbetsdelningen framträder på socialiseringsnivå men
betingas av den institutionella nivåns strukturerande principer och den
kulturella överlagringsnivåns tolkningsgrund. I studier av hushåll framträder
54
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
det tydligt att kvinnor hanterar husets insida, medan männen sköter husets
utsida (Rosengren 1991). Uppdelningen mellan det privata och det offentliga,
som diskuterats tidigare, återkommer och beror på vilka uppgifter som
genomförs inne respektive ute. I lägenhetshushåll där de ”yttre” aktiviteterna
saknas visar sig inte heller genusarbetsdelningen mellan inne och ute lika
tydligt.
I våra pågående studier av hushållens aktivitetsmönster och
förhållningssätt till hållbar utveckling ingår både lägenhetshushåll i
storstäder och villahushåll på landsbygd. I ett av våra lägenhetshushåll
framträdde det tydligt att källsortering av hushållsavfall följde denna
genusarbetsarbetsdelning då kvinnan ansvarade för hanteringen inne i
bostaden och mannen bar ut det och lämnade det vid återvinningsstationen.
På samma sätt framträdde denna skillnad i ett av villahushållen. Ett av
tonårsbarnen sa uttryckligen:
Här inne sorterar mamma i na högar bakom kökssoffan och sedan bär vi (hon och systern) ut
det till släpvagnen, som står i garaget. När pappa behöver släpvagnen till något annat åker han
och tömmer alla tidningarna på återvinningsstationen.
(Intervju Daniella i hushåll D)
Genuskonstruktioner skapas i socialiseringsprocessen. Studier av barn
och ungdomars konsumtionsmönster kan ha betydelse för hållbar utveckling
eftersom de formas i denna ålder. Det förhållningssätt till konsumtion som de
lär sig, ligger ofta till grund för hur de agerar senare. Många hävdar
nämligen att de konsumtionsmönster som ungdomar skolas in i lägger fast ett
kommande konsumtionsmönster som därmed kommer att ha betydelse på
längre sikt då de växer upp och fortsätter att konsumera på den inslagna
vägen (se bl. a. Benn 2004). Konsumtionens hantering av behov och dess
tillfredställelse hanteras olika av pojkar och ickor. Flickorna i Benns studie
(2004) upplevde tillfredsställelse av att konsumera många små saker. Deras
motiv var personlig tillfredställelse och image i den aktuella situationen – här
och nu. Däremot hade pojkarna en mer långsiktig konsumtionsinriktning
mot större önskningar som båtar, cyklar och sportutrustning. Benn (2004)
konstaterar att pojkarna gjorde större skillnad på meningen med handlingen
och meningen med objektet/tinget i sin konsumtionsinriktning. Det visar att
sannolikt skulle olika typer av konsumtionsinformation såväl som
marknadsföring kunna nyttjas för män respektive kvinnor.
4.3 Rörelser i tid och rum
Det nns tydliga könsskillnader när det gäller rörligheten i vardagen (för en
översikt se Eriksson & Garvill 2003). Tillgång till transportsystem påverkar
också tillgången till andra funktioner i samhället. Skillnader mellan män och
kvinnor framträder tydligt i resmönster, ärendemönster och färdmedelsval.
Kvinnor nyttjar kollektivtra ken mer än män, men det kan inte förklaras av
att de är mer miljömedvetna. Det handlar snarare om komplexa
maktrelationer i hushåll och samhälle som gör att kvinnor sällan har tillgång
55
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
till den resurs som en privat bil utgör. Därför hävdar Ericsson och Garvill
(2003:21) att förbättrad kollektivtra k inte skall ses som en
jämställdhetsåtgärd. Det riskerar också att låsa fast den ojämställdhet som
idag råder i utnyttjandet av kollektivtra ken. En sådan åtgärd skulle kunna
tolkas som könsblind. De uppmärksammar även att tidigare forskning visat
att ekonomiska styrmedel för att minska bilismen för miljöns skull, kan
förstärka könsskillnader i tillgänglighet (Ericsson och Garvill 2003:21).
Kvinnors resande centreras kring bostaden som utgör den privata sfärens
rum och som underförstått hänvisar kvinnor till det privata rummet (Friberg
1999:42). Trots att både kvinnor och män rör sig i offentliga och privata
sfärer är deras uppgifter inte desamma. Tillgången till bil är avgörande på så
sätt:
… att om kvinnan lever i ett hushåll med bil är det sällan hon är den enda individ i hushållet
som bestämmer om bilens användning…Det är endast i hushåll med två bilar som kvinnan
tycks ha samma tillgång till bil som män har.
(Friberg 1999:31)
Det främsta hindret mot mer miljövänligt resande är inte bristande
medvetenhet, snarare kostnader och tidsvinster. Kostnaderna för
kollektivtra ken jämfördes med bilens bensinkostnad utan att se till andra
kostnader. En majoritet framhöll tydligt att kostnadsaspekten överskuggade
miljöaspekterna (Waldo 2003). Även tiden är en viktig faktor för många
hushålls val av färdmedel. Kostnadsargumentet används oftast som statligt
styrmedel vars bärighet därför Waldo (2003) ifrågasätter. Även vanans makt
är stark och ”… hushållens resandestilar bygger på starka och stabila vanor
som inte övervägs eller bryts i någon större utsträckning” (Waldo 2003:182).
Hushållen anser inte att de står inför val när de ska lösa sina transporter. De
har oftast färdiga lösningar på speci ka resor som de mer eller mindre
automatiskt tar till. För att bryta resmönster krävs oftast större förändringar
som att byta arbetsplats, ytta eller att bli arbetslös.
För yttningarna och dess betydelser är inbäddade i vardagens aktiviteter.
För kvinnorna visade sig hanterandet av tiden vara en primär fråga. Främst
de förvärvsarbetande kvinnorna med barn ”uttrycker att deras problem är att
få tiden att räcka till” (Friberg 1999:15).
För yttningsmönstren kan ses som ett resultat av en speci k arbetsdelning mellan könen.
För yttningsmönstren kan också ses som ett resultat av att kvinnor som underordnad grupp
haft mindre möjlighet att direkt påverka den fysiska strukturen innefattande både bebyggelse
och transportleder av olika slag tillika transportmedel.
(Friberg 1999:19).
Fribergs slutsatser är att kvinnor reser kortare sträckor än män. Även om
de gör lika många resor är kvinnors resor mer jämnt fördelade. Män gör est
tjänsteresor och kvinnor est inköpsresor samt hämtar och lämnar barn för
barntillsyn. Män i åldern 45-54 år reser mest både vad gäller restid och
reslängd (Friberg 1999). Transporter är mycket energikrävande. Skillnader
mellan mäns och kvinnors resande skapar därför även skillnader i
56
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
energiförbrukning. Män reser längre och med mer energikrävande
transportmedel. Orsaken är att män och kvinnor arbetar inom olika sektorer,
skillnader i körkortsinnehav, inkomst och bilinnehav (Carlsson-Kanyama
1999).
Individernas möjlighet till rörlighet påverkas av deras tillgång till resurser,
både fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Friberg (1999) lyfter fram
era andra aspekter som skulle kunna påverka val av färdmedel som
exempelvis upplevelsen av resan, trygghet och snabbhet. Men varken kvinnor
eller män lever som grupp identiska liv. Därför är fortsatt forskning med
individnära kunskaper om kvinnor och mäns resande viktig.
Styrmedel för transportpolitiken
På grund av att det nns stora skillnader mellan män och kvinnors resande
nns det tydliga jämställdhetsmål inom transportpolitiken. Det kan också
vara så att när forskningen aktivt har synliggjort dessa skillnader har det
motiverat politiska aktörer att formulera mål. Men än så länge kvarstår
problematiken med att utforma verkningsfulla styrmedel för att genomföra
dessa mål. Ett av de sex delmålen för regeringens transportpolitik, som
utformades 2001, betonar uttryckligen jämställdhetsaspekterna:
Transportsystemet är utformat så att det svarar mot både kvinnors och
mäns transportbehov. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet att
påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och
deras värderingar tillmätas samma vikt.
(Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik, 2003:9)
Denna skrivning kan ses som ett exempel på hur den övergripande
de nitionen av jämställdhet kan ”översättas” och konkretiseras genom att
appliceras på ett relevant och tydligt politikområde. I dessa politiska mål har
de således lyckats sammanfoga olika övergripande politiska mål. Det nns
även ett försök att ge målet hållbar utveckling en social dimension i följande
formulering:
En socialt hållbar transportförsörjning bygger på att alla befolkningsgrupper i hela landet kan
tillgodose sina grundläggande transportbehov… En ekologisk hållbar utveckling förutsätter att
transporterna inte hotar miljön och en hållbar försörjning och användning av energi och andra
naturresurser.
(Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik, 2003:6)
Regeringens ambition att förena olika politiska mål framträder således i
dessa formuleringar inom transportpolitikens område. Tydligheten kan
sannolikt bero på att det nns god kunskap som synliggjort konsekvenser
vad gäller både miljö och jämställdhet. Således skulle mer kunskap om andra
områden även kunna leda till tydligare och mer konkreta politiska mål. Det
kanske även skulle kunna ligga till grund för enklare och tydligare styrmedel
för att undvika negativa jämställdhetseffekter av politik kring hållbar
utveckling.
57
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
4.4 Vi måste äta!
I vår pågående studie av hushållens aktivitetsmönster, ber vi dem skriva en
tidsdagbok under en vecka. Vi analyserar och diskuterar den i en uppföljande
intervju med hushållet. I alla tidsdagböckerna återkommer aktiviteter
förknippade med att äta. De handlar mat, odlar, tillreder, serverar, äter,
diskar, plockar undan och sorterar avfallet. Därför vill vi nu närmare
beskriva just måltiden som aktivitet i hushållen och hur den kan förstås ur
miljöpolitiskt perspektiv respektive ur ett genusperspektiv. Maten är den del
av de svenska hushållens konsumtion som påverkar miljön mest (Biff eller
bil? 1996) liksom även de kulturella och sociala ordningarna i hushållet.
How we eat, what we eat, and who prepares and serves our meals are all issues that shape
society.
(Inness 2001:5)
Mat är också en viktig markör för kulturell identitet, särskilt vad gäller
matvanor och typ av livsmedel (Lindén 2001:169). Det nns många
skillnader i hur, när, var och vad vi äter och sådana skillnader sammanfaller
ofta med socio-ekonomiska faktorer.
Matens roll i hushållet
Trots att alla människor äter, ses matlagning ofta som en kvinnlig aktivitet.
Här ska vi fokusera på måltiden som en process där både jämställdhet och
hållbarhet kan belysas. Produktionen av råvarorna kan se mycket olika ut
och komma från många olika platser i världen. Måltiden är därför ett viktigt
område att undersöka för att problematisera hållbar konsumtion och
produktion i förhållande till jämställdheten. Fler och er har pekat på att
hållbar produktion och konsumtion kräver samlade insatser genom hela
produktionskedjan (Heiskanen & Pantzar 1997:434). Maten vi äter påverkar
hur vårt samhälle ser ut och i förlängningen även relationerna mellan män
och kvinnor. Inness iakttagelser av amerikanska mångfacetterade matkulturer
är generellt giltiga då hon skriver att:
… our culture is lled with values and notions about gender that stem from cooking and food
(Inness 2001:3-4).
Maten förväntas av många paradoxalt nog vara hemlagad, billig,
njutningsfull och gå fort att laga (Björk 1997:125). Björk visar hur kvinnorna
i hennes intervjustudie pendlade mellan ambition och verklighet, exempelvis
genom att köpa större förpackningar av kött för att vara ekonomiska men
utan kunskap om hur det skulle hanteras.
Flera studier har visat att konsumtionsmönstren har förändrats av
allmänna samhällsförändringar som att utbildningen ökat. Det nns er
yrkesarbetande kvinnor, er enpersonshushåll, er äldre konsumenter, er
invandrare och ensamstående föräldrar (Ekström & Forsberg 1999).
Bostadsstandarden med bättre och större frysar har också bidragit till att
58
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
konsumenter kan förvara produkter hemma under längre perioder än
tidigare. Tillgången till frysar i bostäderna har å ena sidan undergrävt
kunskaper om tillredning men å andra sidan förändrat hur måltiden kan
tillredas i bostaden (Björk 1997:133).
Analyser av hushållens vardagsliv visar även att kvinnor oftare har ansvar
för planering av måltiden, inköp och tillagning än männen i hushållet (Björk
1997; Ellegård 1993 & 1994). Lindén (2001:171) har identi erat stora
skillnader i inställningen till mathållningen i hushåll mellan skilda sociala
grupper som kön, generationer och etnicitet. Mathållningen integreras i de
genuskontrakt som präglar hushållet och de sammanhang där det åter nns
även om hushållen väljer att leva hållbart och har ett uttalat
miljöengagemang:
… miljöinriktad praktik eller miljöengagemang i de esta hushåll knappast rubbar
den traditionella könsliga arbetsdelningen… kvinnans och mannens del i det obetalda
hushållsarbetet uppvisar en anmärkningsvärd seghet.
(Mårtensson och Pettersson 2002:114).
Pipping-Ekström och Shanahan (1999) argumenterar för fem åtgärder för
att göra hushållets mathållning mer miljövänlig: Att minska konsumtionen av
animaliska produkter, att använda er miljömärkta livsmedel, att minska
avfallet samt att öka återvinning och återanvändning. Möjligheten att
genomföra dessa varierar eftersom hushållen har olika handlingsutrymmen
beroende på tillgängliga resurser som tid, ekonomi, teknik, kunskap och
inbördes relationer (Pipping Ekström & Shanahan 1999:150).
Maten – ett öde genom hushållen
En måltid börjar i hushållet med planering vilket dock ofta sker ore ekterat
genom de rutiner för vardagens måltider som vi har. Planeringen betingas
mer eller mindre omedvetet av konsumentens kulturella preferenser för vad
som ses som ätbart, vem som ska utföra de olika arbetsmomenten eller
genom reklam för olika maträtter i media.
Vid införskaffandet av råvaror nns det en tydlig könsarbetsdelning. Det
är idag mest troligt att hushållen inte är självförsörjande, utan att många av
råvarorna köps in. Carlsson-Kanyama (1999) har utfört omfattande
livscykelstudier för att undersöka energiåtgången för olika sätt att skapa
måltider. Även om det går åt mindre energi vid konsumtionen i hushållet för
uppvärmningen av köpt pizza, har den producerats någonstans och där krävt
energi. När hushållens energikonsumtion beräknas krävs ungefär en tredjedel
till matlagning (Carlsson-Kanyama 1999).
Realistically, however, ordinary consumers have little knowledge of the links between
consumption patterns and their consequences, and have little real power to affect the market
place. In a highly industrialized society, knowledge and responsibility are so diffused among
economic actors that no one really feels responsible.
(Heiskanen och Pantzar 1997:409)
59
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Konsumtionen syftar till att tillfredställa många olika behov som vi
människor upplever (Casimir och Dutilh 2003:319). Behovet att leva
miljövänligt, eller hållbart, kan komma i konkreta kon ikter i enskilda
hushåll. I ett av hushållen i vår egen studie beställde de KRAV-märkta och
Demeter odlade produkter i stora säckar och ansåg den konsumtionen som
mer hållbar trots att det innebar längre transporter. Detta landsbygdshushåll
hade annars dålig tillgång till sådana produkter i sin lanthandel som de ändå
nyttjade eftersom de kände ansvar för butikens överlevnad. De såg tillgången
till den lokala butiken som en resurs för den sociala och ekonomiska
hållbarheten i sin by även om utbudet där minskade den ekologiska
hållbarheten av deras konsumtion (intervjuer hushåll E). Även om endast en
person gör inköpen har det i studier visat sig att den som handlar ”tar med”
sig hela hushållets värderingar i de konsumtionsval som sker i
inköpssituationen.
When it comes to purchases of everyday commodities our results clearly show that individuals
’carry’ the other household members wishes and dislikes with them when standing in front of
the shelves in the supermarkets deciding what products to choose.
(Shanahan 2004:8)
Hushållens gemensamma värderingar kring hållbar konsumtion är således
avgörande för vilka val som slutligen kommer att ske i butiken. Konsumenter
som bryr sig om såväl sig, sin familj och andra personer som om miljön,
kallas ibland för eco-centrerade, till skillnad från de egocentriska, som
konsumerar för att uppfylla sina egna behov (Benn 2004). Det har även visat
sig att kvinnor är mer positivt inställda till miljömärkningar (SOU 2002:30).
Men möjligheten att välja produkter och tjänster för sin konsumtion beror i
hög grad på hushållets resurser. De resurser som nns att tillgå i
hushållsbudgeten är avgörande för möjligheterna att omsätta sina
värderingar till handlingar.
Även beredningen av maten präglas av genusarbetsdelning. Det nns
tecken som tyder på att tillredningen är mindre jämställd än inköpen av
livsmedel (Ellegård 2003:96).
En betydligt större andel av populationen deltar i delprojektet ’tillreda mat’ (83%), än i
delprojektet ’införskaffa av råvaror’ (45%) /…/ En snäv användning av konsumtionsbegreppet
innebär således att en stor andel av populationen inte räknas som konsumenter, trots att de
både använder dagligvaror för matlagning (83%) och äter upp dem i förädlad form (100%).
(Ellegård 2003:92-93)
Det är alltså viktigt att uppmärksamma hur det som köps bäddas in i
vardagssammanhang. Ellegård (2003) argumenterar därför för att vi borde
använda ett bredare konsumtionsbegrepp där även bruket av resurser
inkluderas i konsumtion. Efter måltiden ska tallrikar och grytor plockas bort
och diskas, eventuella matrester tas om hand och förpackningar hanteras.
Det görs oftast vid den källa där avfallet producerats, varför vi talar om
källsortering.
60
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Källsortering
Källsortering som vi förväntat oss kunna se i tidsdagböckerna framkom
enbart som att bära till återvinningsstationen. Det innebar att ”skapande” av
det som bars till återvinningsstationen var integrerat i andra aktiviteter som
att laga mat, småplocka hemma, slänga gårdagens tidning eller att plocka
torra blad från krukväxterna.
Källsortering av hushållsavfall är en mycket diskuterad aktivitet i hushåll
och i samhället i allmänhet. Det nns många olika uppfattningar om
källsortering leder till en hållbar hantering av hushållsavfall. De som
argumenterar mot källsortering, anser att energiutvinning genom förbränning
av osorterat avfall är till minst lika stor nytta som materialåtervinning av
källsorterat material. Förespråkarna däremot ser en större
samhällsekonomisk nytta med källsortering och materialåtervinning av så
många fraktioner som möjligt. De senare framhåller också ofta pedagogiska
vinster med att källsortera, eftersom hushållen börjar re ektera över de
material öden som de skapar och att de därmed kanske lägger om sina
konsumtionsmönster (Berglund 2003).
Källsortering av hushållsavfall har dock en tydlig jämställdhetsaspekt då
det förväntas att hushållen skall göra mycket mer obetalt arbete. Det
obetalda arbetet som utförs i hushållen är mycket ojämnt fördelat mellan
kvinnor och män och det nns därför tydliga risker att mer arbete i hushållen
skulle leda till ännu skevare genusarbetsdelning.
4.5 Hållbar konsumtion, som inte påverkar
jämställdheten negativt
För att bedöma om konsumtion är hållbar (med tyngdpunkt på den
ekologiska hållbarheten) är det avgörande hur det produceras och
konsumeras. När vi skall bedöma om konsumtionen är jämställd är det
däremot avgörande vem som konsumerar. Detta innebär att olika analyser
måste göras.
I bedömningen av aktivitetens ekologiska hållbarhet spelar det ingen roll
vem som gör det om det görs på samma sätt. Till exempel spelar det ingen
roll om det är en man eller kvinna som tvättar bilen, men det är direkt
avgörande vilka produkter den som tvättar bilen använder, var de tvättar
bilen och om vattnet som transporterar smuts och rengöringsmedel från bilen
rinner ner i ett avlopp eller orenat ut i naturen. Om vi däremot skall bedöma
en aktivitets effekter för jämställdheten är det direkt avgörande vem som
agerar eller deltar. Däremot är det inte alls lika noga hur detta görs. Om vi
skall analysera genusarbetsdelningen i ett hushåll är vi inte intresserade av
hur eller var de tvättar bilen, men det är helt avgörande vem som gör det.
Genusarbetsdelningen är en konsekvens av vem som gör vad.
Arbetsdelningen i hushållet är också nära förknippad med arbetsdelningen på
den betalda arbetsmarkanden utanför hemmet. Förändringar av den betalda
61
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
genusarbetsdelningen kan således även leda till förändringar av
genusarbetsdelningen av obetalt arbete.
Miljöpolitiska styrmedel används för att påverka hur saker och ting
konsumeras och hur det produceras. Politiska styrmedel för ökad
jämställdhet utgår däremot från frågan vem som konsumerar och producerar.
Det innebär att sådana politiska styrmedel inte entydigt kan sägas
sammanfalla. Det kanske inte heller kan avgöras hur de principiellt kan
samverka eftersom de har olika syften.
Det nns få vetenskapliga studier som belyser dessa områden (förutom
färdmedelsval) och därför är det angeläget att synliggöra skillnader mellan
män och kvinnors konsumtion. Genom att synliggöra hur det faktiskt är,
även om det kan vara på många olika sätt, ges politiker och andra
beslutsfattare möjligheter att ta mer könsneutrala beslut. Det visar inte minst
forskning kring val av färdmedel som gjorts och vars resultat kanske kan ses
i de problematiserade målen för transportpolitiken. Även om skillnader
mellan män och kvinnor kvarstår då de synliggjorts, så nns i alla fall
möjligheter att hantera dem och undvika könsblinda förhållningssätt.
62
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
63
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
5. Diskussion
Avslutningsvis för vi här först en mer teoretiskt grundad diskussion utifrån
kapitel två. Därefter har vi försökt att formulera en enkel ”checklista” med
frågor som kan ställas i anslutning till miljöpolitiska beslut för att bedöma
dess konsekvenser för jämställdheten. Vi hoppas kunna inspirera till fortsatta
diskussioner om vad som bör göras för att miljöpolitiken inte skall påverka
jämställdheten negativt. Denna text kan enbart ses som en inledning och
början på att belysa ett stort område. Fortsatta diskussioner kan ge en
djupare och mer problematiserad förståelse för alla delar av begreppet
hållbar utveckling.
5.1 Genuskontrakt som perspektiv
I kapitel två diskuterades den teoretiska modellen om genuskontrakt
(Hirdman 1988; 1990) som framträder på tre olika nivåer i samhället. Dessa
kommer vi nu att använda för att resonera om hur olika miljöpolitiska
åtgärder kan återspeglas i genuskontrakten.
Genuskontrakt på den kulturella överlagringsnivån
Den kulturella överlagringsnivån kan förstås som den diskurs som formar
hur vi uppfattar och vill förändra vår omvärld och detta framträder i
policyer. Det är tydligt att föreställningar i policyer om hållbar utveckling
relateras till genuskontraktets kulturella överlagringsnivå genom att både
miljöpolitiken och jämställdhetspolitiken förväntas inordnas i alla
politikområden. Det innebär att båda områdena samtidigt saknar väl
de nierade och avgränsade mål, för vilka tydliga styrmedel kan
implementeras.
Båda policyområdena – miljö och jämställdhet – präglas av vaga mål som
trots det eller kanske snarare tack vare det, råder konsensus om. Målen blir
svåra att implementera genom sin otydlighet. Miljöfrågans
naturvetenskapliga förankring, som kan ge intryck av att det nns ”ett rätt
sätt” att agera skiljer den tydligt från jämställdhetsfrågans klart politiska och
ideologiska olikartade tolkningar. På samma sätt som jämställdhetsbegreppet
döljer genusanalysernas tydliga kon iktdimensioner har begreppet hållbar
utveckling kritiserats för att dölja kon ikter och lyfta fram konsensus
(Hedrén 2002). Kon ikter leder i sig till att förhållanden inom ett område
synliggörs och därmed blir möjliga att hantera.
Hållbar utveckling som mål är mycket mer politiskt än vad det ger
intryck av. Målen om ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling är
diffusa och det nns egentligen många olika tolkningar av vad som är
hållbart, inte minst i ekonomisk och social mening. Så länge som sådana
politiska kon ikter inte hanteras så kan inte heller konkreta medel att nå
målet utvecklas. Det är därför avgörande att konkretisera betydelsen av
64
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
hållbar utveckling för att dess konsekvenser för jämställdhet och
genusrelationer skall kunna bedömas. Innebär ett hållbart samhälle också ett
kvalitativt jämställt samhälle? Och i så fall, vilka medel kan och bör tas till
för att nå målen?
Dessa politikområden skulle sannolikt vinna på om er kon ikter ck
framträda. Det skulle kunna leda till mer konkreta medel som ger effektivare
implementering av politiska mål, när man väl bestämt sig för vad som är
målen. Då skulle även jämställdhetsaspekterna kunna diskuteras tydligare
eftersom de skulle kunna synliggöras i diskussionerna om hur politiken
implementeras. Kon ikter skulle sannolikt framträda mer om frågor kring
konsumtions- och produktionsmönster stod i fokus istället för det vaga
begreppet hållbar utveckling. Förhållningssätt kring vår livsstil inkluderar
tydligt vårt bruk av resurser, vilket rör politiska frågor om hur resurser bör
ägas och fördelas i samhället. Då kanske man även skulle kunna se hur
frågorna inordnas i politikens klassiska höger-vänster dimension, vilket idag
är otydligt.
Sociala integrationsnivån
På den sociala integrationsnivån åter nns de samhälliga institutioner som
skapas genom politiska beslut. Sådana institutionella normer skulle kunna
underlätta en mer hållbar utveckling. Det förutsätter strukturer som
underlättar konsumenters val av hållbar (tillräcklighetsorienterad)
konsumtion oberoende av konsumtionskulturer vilka visat sig variera mellan
män och kvinnor. Miljömärkning av varor och tjänster styr bevisligen
konsumtionen och det nns således sannolikt även möjligheter att leda om
konsumtionsmönstren så att de får mer jämställda (eller i alla fall inte
mindre jämställda) konsekvenser.
Ojämställdhet kan beskrivas som ett relationsbaserat (makt)problem. Det
handlar om vems resurser som anses ge makt i ett visst sammanhang. När
resurserna är formella som pengar eller positioner kan mäns och kvinnors
tillgång till resurserna utvärderas (kvantitativ jämställdhet). Men ofta
handlar det om mer diffusa resurser som värderingar och förhållningssätt
vilket gör det svårt att bedöma (kvalitativ jämställdhet). Den gängse
de nitionen av jämställdhet grundas på den kvantitativa och mätbara
jämställdheten; att vi skall ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att
ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, att vårda hem och barn samt
att delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Men det är
mycket svårare att bedöma om män och kvinnor har lika in ytande på sitt
arbete, i sitt hem och i sitt samhälliga engagemang. Detta är även
problematiskt att bedöma eftersom den som har haft mest makt i en relation
kan känna sig förfördelat trots att han eller hon fortfarande kommer att ha
starkast makt i relationen.
Så kallad ”gender mainstreaming” har används som ett framgångsrikt
styrmedel för den kvantitativa jämställdheten inom bland annat utbildningsoch arbetsmarknadspolitikens områden. Ett resultat är att allt färre
65
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
utbildningar har en helt skev könsfördelning. Det är enklare att använda
gender mainstreaming då det inom politikområdet nns konkreta
kvantitativa mål. Inom miljöområdet i allmänhet och hållbar produktion och
konsumtion i synnerhet saknas idag konkreta kvantitativa mål som är
relaterade till ojämställdheten. Därför bör sådana politiska mål formuleras
om metoderna skall kunna nyttjas.
I allmänhet bör styrmedel på den sociala integrationsnivån sträva efter att
skapa förutsättningar för människors vardagsliv på ett sådant sätt att
enskilda inte behöver ta hänsyn till hur hållbart ett beteende är eller huruvida
det påverkar jämställdheten. Det mest önskvärda – sannolikt omöjliga –
skulle vara att samhällets strukturer är sådana att de val som är mest
hållbara i vid mening också i alla lägen är de mest attraktiva. Det kallas i
ekonomisk teori för incitamentsstrukturer och om dessa är helt i enlighet
med rådande policynormer så kommer de helt enkelt att genomföras utan att
människor tänker på det. Även om den typen av samhällsstrukturer är näst
intill omöjliga att skapa så kan de fungera som tankemodeller i politiska
beslutsprocesser, inte minst i kommunal planering.
Socialiseringsnivåns genuskontrakt
På en mer individuell nivå är det svårt att bedöma hur olika politiska beslut
påverkar enskilda i vardagen. Men det som sker i vardagen är ofta intimt
förknippat med normer och värderingar i samhället varför de två
övergripande nivåernas styrprinciper påverkar vad som sker i individuella
relationer.
Precis som när andra nya policyområden och implementeringsprocesser
utvecklas så integreras dessa i relation till tidigare policystrukturer och
sammanhang. Därför kommer alla förändringar inom miljöpolitikens
områden som görs för att bygga ett mer hållbart samhälle, att inkluderas i de
strukturer som utgör vårt samhälle och därmed våra genussystem.
Arbetsfördelningen mellan män och kvinnor kommer därför sannolikt att
fortsätta att präglas av genusbetingat särskiljande. Det kommer även att
synas så väl i hushållens organisering och verksamhet som i helt andra
sammanhang även om arbetet i sig kommer att vara mer hållbart.
Genuskontrakten för vem som gör vad kommer sannolikt inte att ändras
bara för att man ändrar på vad som görs. Pedagogiska processer kan
förändra människors inställningar och därmed även socialiseringsnivåns
genuskontrakt.
5.2 Principer som upprätthåller
genuskontrakten
De genuskontrakt som diskuterats ovan upprätthålls av två principer:
Isärhållandet av manligt och kvinnligt samt hierarkiseringsprincipen att
mannen och det mannen gör är normen och det värderas därför högre. För
att kunna hantera – och motverka – dessa principer är det viktigt att ha ett
66
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
könsneutralt, men inte könsblint, förhållningssätt.
Isärhållande principer
Dikotomier som särskiljer manligt och kvinnligt återkommer även inom
miljöpolitikens områden. De konsekvenser som särskiljandet tidigare haft
såväl på individ- som på samhällsnivå går igen även inom miljöpolitikens
områden. Isärhållandets princip verkar inte bara mellan män och kvinnor
utan åter nns även i dimensioner som exempelvis utbildning, inkomst, etnisk
bakgrund och ålder. Då sådana skillnader sammanfaller kan de ge effekter av
mer än dubbel underordning. Exempelvis att vara kvinna med låg utbildning
är mer än dubbel underordning jämfört med en kvinna med genomsnittlig
utbildning eller en man med låg utbildning. Genusarbetesdelningen är en
form av isärhållande på samtliga kontraktsnivåer.
Därför kommer främst kvinnor att hantera miljöaspekter inom de
områden de redan tidigare ansvarar för och där de dominerar på
arbetsmarkanden, som exempelvis inom barn- och äldreomsorgen. Men de
gör det inte enbart för att det nns est kvinnor där.
I hushållen kommer sannolikt liknande fördelningar av miljöansvaret att
ske. I våra pågående hushållsstudier kan vi se att kvinnor tar upp sitt
miljöengagemang kring tvättstugan där de talar om val av produkter och
försök att spara energi. Männen däremot tar upp miljöfrågor i relation till
exempelvis att tvätta bilen. Det innebär att även om miljöhänsyn är något
relativt nytt för svenska hushåll så inordnas det i relation till de
aktivitetsmönster som hushållen redan upprättat. Att ett hushåll börjar agera
allt mer miljövänligt kan således inte sägas påverka deras arbetsfördelning,
snare kanske den förstärks då de visat sig att den part som tar hand om
tvätten också är den som har kännedom om miljömärkning av tvättmedel
och valet att till exempel tvätta vid lägre temperaturer och alltid med full
maskin. En annan dikotomi som verkar upprätthållas i hushållen är den
mellan att se det som sker ute i det offentliga som manligt och det som sker
hemma i det privata som kvinnligt. Miljöfrågan blir i hushållen således något
som har snarlika konsekvenser vad gäller genus liksom de esta andra
aktiviteter som genomförs i hushållen.
Hierarkiseringsprinciper
Hierarkiseringsprincipen innebär att män och det män gör värderas högre i
allmänhet i samhället. Det leder i sin tur till att ’mannen’ blir den norm som
annat tolkas i relation till och därför alltid blir avvikande. Hierarkin verkar i
det som redan är särskilt och visar att särskiljandet inte sker på en jämlik
nivå. Denna princip leder bland annat till att vi talar om damfotboll och
kvinnliga chefer.
Inom miljöpolitikens områden åter nns hierarkin i samspel med andra
sammanhang så som de diskuterats kring isärhållandets princip. Men
miljöfrågans samspel mellan naturvetenskapliga förklaringar och dess
67
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
samhällskonsekvenser ses ibland som en sådan hierarki. Naturvetenskapliga
klargöranden ses ofta som norm för vad som kan och bör göras – de
överordnas de mindre konkreta samhällsrelaterade förklaringarna. De
naturvetenskapliga förklaringarnas högre värdering kan också vara en
förklaring till varför de ekologiska aspekterna av hållbar utveckling
prioriteras. Det skulle kunna vara möjligt att rangordningen av miljömålen
har en sådan dimension.
Analysen av policydokument visar att det är större sannolikhet att
jämställdhetsaspekter diskuteras i policy om hållbar utveckling än vice versa.
Det kan bero på att jämställdhet ses som en aspekt av den sociala
hållbarheten, men också att hållbar utveckling har ett bredare
samhällsperspektiv. Men det är intressant att se vilket av dessa
policyområden som kommer att utvecklas och ges högre värden framöver.
Genuskontrakt kan som Hirdman (1988) visat förändras. Den senmoderna
människans många möjligheter att välja livsstil och identitet utmanar det
enkla isärhållandet och den entydiga hierarkin. Det kan leda till att
hierkiseringsprincipen tappar i betydelse om olika livsstilar värderas alltmer
lika och toleransen för vad som ses som avvikande försvagas.
Könsblind och könsneutral
Oavsett hur och var dessa två principer verkar är det avgörande att de
synliggörs för att vi skall kunna vara medvetna om jämställdhet. Om vi inte
känner till hur det är och om inte skillnader mellan män och kvinnor är
synliga får vi oftast ett intryck av att det är jämställt – vi blir könsblinda.
Därför är det viktigt att miljöpolitiken även bygger på att synliggöra och
medvetandegöra män och kvinnors olika situationer, möjligheter och
värderingar. Mot bakgrund av sådan kunskap kan styrmedel utvecklas som
får positiva konsekvenser både för män och kvinnor. Det kan således vara
värt att prioritera att synliggöra skillnader för att sedan skapa förutsättningar
för att integrera. Däremot om miljöpolitiken hanterar medborgare som
könslösa individer blir den ett trubbigt verktyg om man samtidigt vill hantera
jämställdhets- och genusaspekter. Könsblinda förhållningssätt innebär att
skillnader mellan män och kvinnor i olika sammanhang osynliggörs. Därför
är mer kunskap om dessa områden avgörande för att förstå vad som skulle
kunna behöva göras.
5.3 Metoder för att bedöma jämställdhetskonsekvenser
Mot bakgrund av det som diskuterats ovan vill vi avslutningsvis ställa upp ett
mycket förenklat försök till checklista av frågor som skulle kunna användas
för bedömning av jämställdhetsaspekter av politiska beslut inom
miljöpolitiken. Dessa frågor grundas på de teoretiska resonemang som vi
diskuterat ovan och skall ses som övergripande. Varje fråga bör givetvis
problematiseras i relation till det aktuella området. Ingen av frågorna kan
68
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
enkelt besvaras med ja eller nej, utan vi skisserar här en modell som kan leda
fram till att uppmärksamma problem förknippade med jämställdhetsaspekter.
Idé till checklista för bedömning av jämställdhetsaspekter:
• Finns det kunskap om hur män och kvinnor berörs av politiska
beslut inom det aktuella området? Om så inte är fallet kan sådan
kunskap tas fram innan beslutet utformas och vad kan den
synliggöra?
• Vilka synsätt (den kulturella överlagringsnivån) grundas det
aktuella beslutet på? Präglas de av jämställdhet i kvalitativ mening?
• Vem (män eller kvinnor, men även andra aspekter kan tas upp)
verkar vara normen för beslutet och tanken bakom texten?
• Ges män och kvinnor samma möjligheter, rättigheter och
skyldigheter genom det beslut som föreslås?
• Finns det risk att antingen mäns eller kvinnors synsätt och agerande
kommer att framträda mer när det aktuella beslutet implementeras?
• Finns det risk att beslutet leder till att värderingar och ageranden
som anses manliga eller kvinnliga bibehålls och kanske till och med
förstärks när beslutet implementeras?
Frågorna i checklistan skulle kunna ligga till grund en bedömning av
föreslagna beslut inom miljöpolitikens områden men räcker inte för vad som
skulle kunna kallas en genuskonsekvenbeskrivning. De frågor vi ställt upp
kan användas som ett analysverktyg. Hur analyserna sedan hanteras handlar
om politiska bedömningar. Utfallet av politiken blir alltid mycket mer
komplext eftersom vi inte bara är män och kvinnor, utan även har en mängd
andra olikheter som ålder, utbildning, etnisk bakgrund och bostadsort för att
bara nämna några aspekter som påverkar varför och hur politiken kommer
att uppfattas på olika sätt.
Det är också alltid viktigt att synliggöra vad som sker inom olika delar av
miljöpolitikens områden för att skapa kunskap om hur män och kvinnor
påverkas av olika politiska beslut. Inom transportpolitiken har detta
föredömligt gjorts och därför har även konkreta mål för verksamheten
kunnat utformas. Synliggörande lyfter fram kon ikter och tvingar därigenom
fram ställningstagande. Men aspekter som diffust skall integreras i andra
politikområden riskerar att bli osynliga. Både jämställdhet och hållbar
utveckling förväntas integreras i alla andra politikområden. De riskerar
därför att bli osynliga. Aktörer med god kompetens och stort
handlingsutrymme inom sitt speci ka område kan osynliggöra genom att
hävda att just det politikområdet inte påverkar jämställdhet eller hållbar
utveckling. Diffus integration av otydliga mål leder ofrånkomligen till
könsblindhet och osynliggörande av hållbarhet. Därför anser vi som forskare
att det är viktigt att politiska aktörer tydliggör målen (genom att hantera
69
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
kon ikterna) och utvecklar och stärker institutionernas synliggörande och
hantering av dessa integrerade politiska mål.
Konstruktionen av genus i relation till hållbar utveckling sker i samspel
med andra sociala och kulturella konstruktionsprocesser. Det innebär att de
meningsskapande sammanhang som kringgärdar genus kommer att
inkluderas i en hållbar utvecklingsdiskurs men sannolikt inte ges helt nya
betydelser. Vårt policyanalytiska perspektiv visar att genuskontrakt bygger
vidare på de starka tidigare genuskontrakt som präglat (svensk) politik och
samhällsutveckling. Centrala dikotomier mellan privat-offentligt, stadlandbygd, klass, etnicitet och liknande kommer sannolikt att åter nnas, men
ges delvis nya innehåll.
De frågor som kvarstår om hur jämställdhet skall nås är till syvende och
sist politiska. Det handlar först om hur skillnader mellan män och kvinnor
kan synliggöras och sedan hur sådana skillnader kan och bör hanteras.
Därför bör tydligare politiska mål utvecklas och sambanden mellan de två
policyområdena klargöras. I den processen bör inte ideologiskt grundade
kon ikter döljas av konsensussträvanden, utan snarare tas fram för att kunna
diskuteras och hanteras. Mot den bakgrunden skulle politiska aktörer kunna
utveckla styrmedel för de problemområden som här diskuterats. Vi ser stora
möjligheter för detta i det kommunala Agenda 21 arbetet och i relation till
hushållens (idag) obetalda arbete. Men det är politiska frågor och vi hoppas
därför att politiska aktörer kommer att ta över när vi nu lämnat över denna
rapport med hopp om mer hållbar jämställdhet.
70
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Referenser
Abrahamsson, Lena (2002) ”Just när det blev viktigt blev det manligt”.
Kvinnovetenskaplig Tidskrift. Vol. 23, nr. 1, s. 37-52.
Agenda 21 (1993) Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling.
UNCED biblioteket, vol II. Stockholm: Nordstedts.
Bauman, Zygmunt (1998) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen.
Uddevalla: Daidalos.
Benn, Jette (2004) “Consumer education between ’consumership’ and
citizenship: experiences from studies of young people”. International Journal
of Consumer Studies. Vol 28, nr. 2, s. 108-116.
Berglund, Christer (2003) Economic ef ciency in waste management and
recycling. Doktorsavhandling. Luleå: Luleå Tekniska universitet.
Berner, Boel (1996) Sakernas tillstånd: kön, klass, teknisk expertis.
Stockholm: Carlsson.
Biff eller bil? – om hushållens miljöval. (1996) Naturvårdsverkets Rapport
4542. Stockholm: Naturvårdsverket.
Björk, Mia (1997) Hemarbetets modernitet – en fråga om kön, kunskap, tid
och rum. Akademisk avhandling 1997:1, Institutionen för Arkitektur och
stadsbyggnad, Kungliga Tekniska Högskolan. Stockholm: KTH.
Björk, Nina (1999) Sireners sång: tankar kring modernitet och kön.
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Björnberg, Ulla & Anna-Karin Kollind (2003) Att leva själv tillsammans.
Malmö: Liber.
Bondestam, Fredrik (2003) Könsmedveten pedagogik för universitetslärare:
en introduktion och bibliogra . Uppsala Universitet, Enheten för utveckling
av pedagogik och interaktivt lärande. Uppsala: Wikström.
Burchell, Jon & Simon Lightfoot (2004) “The EU and sustainable
development. The long road from Rio to Johannesburg” In: Europe,
Globalization and Sustainable Development. Barry, John; Brian Baxter and
Richard Dunphy (ed.) London: Routledge.
Butler, Judith (1996) “Subversiva kroppsakter”, Först publicerad i Gender
Trouble, s. 111-130, 134-141. London: Rothledge. I: Feminismer. Lisbeth
Larsson (red.). Lund: Studentlitteratur.
Bäck-Wiklund, Margareta (2000) ”Den ”demokratiska familjen” – det
postmoderna samhällets grundbult?”. Socialvetenskaplig tidskrift, Vol 7 nr.12, s. 44-56.
71
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Carlsson-Kanyama, Annika (1999) Consumption Patterns and Climate
Change: Consequences of eating and travelling in Sweden. Doctoral thesis in
Natural Resource Management, Department of Systems Ecology, Stockholm
University. Edsbruk: Akademitryck AB.
Casimir, Gerda & Chris Dutilh (2003) ”Sustainability: a Gender Studies
Perspective”. International Journal of Consumer Studies, Vol 27, no 4,
pp. 316-325.
Centerpartiet (2001) Idéprogram,. www.centerpartiet.se Access 2004-07-28.
Commission of the European Communities, COM(2001)264 nal.
“Communication from the Commission. A Sustainable Europe for a
Better World: A European Union Strategy for Sustainable Development.”
http://www.europa.eu.lut/comm/regional_policy/innovation/pdf/library/
strategy-susdev_en.pdf Access. 2004-08-31
Connell, Robert W. (1987) Gender and Power: Society, the person and sexual
politics. Stanford: Stanford University Press.
Connell, Robert W. (1995) Masculinities: Knowledge, power and social
change. Berkely: University of California Press.
Cowan, Ruth Schwartz (1983) More work for mother: the ironies of
household technology from the open hearth to the microwave.
New York: Basic Books.
Davies, Anna R (2002) “Power, politics and networks: shaping partnerships
for sustainable communities”. Area, Vol. 34, no. 2, pp. 190-203.
Davion, Victoria (1994) “Is Ecofeminism Feminist?”. In: Ecological
Feminism, Karen J. Warren (ed.). London and New York: Routledge.
Dobson, Andrew (1996) “Environmental sustainabilities: an analysis and a
typology”. Environmental Politics, Vol. 5, no. 3, pp. 401-28.
Douglas, Mary and Baron Isherwood (1979/1996) The World of Goods:
Towards an Anthropology of consumption. London and New York:
Routledge.
Eckerberg, Katarina och Pia Brundin (2000) Lokal Agenda 21 – en studie
av 10 svenska kommuner. Stockholm, Miljödepartementet, Svenska
kommunförbundet. Stockholm: Bomastryck.
Ekström, Karin M. och Håkan Forsberg (red.) (1999) Den erdimensionelle
konsumenten. Göteborg: Tre Böcker förlag AB.
Ellegård, Kajsa (1993) Olikadant, Aspekter på tidsanvändningens mångfald.
Vardagslivets komposition, delrapport 1. Occassional papers 1993:4.
Kulturgeogra ska institutionen, Handelshögskolan. Göteborg: Göteborgs
universitet.
72
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Ellegård, Kajsa (1994) Att fånga det förgängliga. Utveckling av metoder
för studier av vardagslivets skeeden. Vardagslivets komposition.
Delrapport 2. Occassional papers 1994:1. Kulturgeogra ska institutionen,
Handelshögskolan. Göteborg: Göteborgs universitet.
Ellegård, Kajsa (2003) ”Att använda varor och tjänster i vardagens projekt
– om konsumtionens vidd och mening”. I: Konsumenterna och makten. Att
använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård & Lennart Sturesson (red.).
Stockholm: Carlssons förlag.
Ellegård, Kajsa och Nordell, Kersti (1997) Att byta vanmakt mot egenmakt.
Stockholm: Anderssson & Skyttemo.
Ellegård, Kajsa och Wihlborg, Elin (2001) Fånga vardagen. Ett
tvärvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Louise & Jörgen Garvill (2003) Ett jämställt transportsystem.
TRUM-rapport 2003:3. Umeå: Umeå universitet.
Faulkner, Wendy (2003) ”Teknikfrågan i feminismen”. I: Vem tillhör
tekniken? Boel Berner (red.). Lund: Arkiv.
Fjellström, Phebe (2002) Kvinnoliv och måltidsglädje: kosthåll och resurser
inom det nordliga rummet. Kungälv: Norrlands Universitets förlag.
Folkpartiet Partiprogram antaget 1998, reviderat 2003. www.folkpartiet.
se/templates/SimplePage_3263.aspx Access: 2004-07-28.
Friberg, Tora (1999) För yttningar, en sammanhållande länk i vardagens
organisation. Institutionen för kulturgeogra och ekonomisk geogra , Lunds
Universitet. KFB-Rapport 1998:23. Stockholm: Kommunikationsforsknings
beredningen.
Fuss, Diana (1996/1989) “Den essentiella risken”. Först publicerad i
Essentially Speaking, s. 1-14, 18-21. London: Rothledge. I: Feminismer,
Lisbeth Larsson (red.). Lund: Studentlitteratur.
Giddens, Anthony (1991/1999) Modernitet och självidentitet. Självet och
samhället i den senmoderna epoken. Orginaltitel: Modernity and SelfIdentity. Self and Society in the Late Modern Age. Göteborg: Diadalos.
Gillberg, Minna (1998) ”Miljömärkning och konsumentmakt” Bilaga 1.
I: Ds 1998:49 Jämställdhetsmärkning – Konsumentmakt för ett jämställt
samhälle. Stockholm: Regeringskansliets Offset central
Göteborg, Socialdemokraternas, Västerpartiets och Miljöpartiets
förslag till budget 2005. www.goteborg.se/prod/sk/goteborg.nsf/
les/budgetforslagsvmp05/$FILE/s_v_mp2005.pdf Access 04.11.07
Arbetsmaterial Göteborgs stad.
73
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Handlingsplanen från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 – ett
sammandrag. Utrikesdepartementet, Enheten för Globalt samarbete, Gerd
Johnsson, Stockholm, november 1997.
Hedrén, Johan (2002) “Naturen som ett hot mot det moderna: Några
ideologikritiska re ektioner”. I: Naturen som brytpunkt – om miljöfrågans
mysti eringar, kon ikter och motsägelser. Johan Hedrén (red.). Stockholm/
Stenhag: Symposion.
Heiskanen, Eva & Mika Pantzar (1997) ”Towards Sustainable Consumption.
Two new perspectives”, Journal of Consumer Policy. Vol 20, s. 409-442.
Hela samhället. Jämställdhetsaspekter på fysisk planering och byggd miljö.
(1996). Boverket rapport 1996:4, Karlskrona: Boverket.
Hermansson, Camilla (2002) Det återvunna folkhemmet: om tevejournalistik
och miljöpolitik i Sverige 1987-1998. Linköping studies in Arts and Science
No 252. Linköping: Linköpings universitet.
Heselius, Maria (2002) Agenda 21 ur ett genusperspektiv: En studie av det
lokala Agenda 21 arbetet i Norrköpings kommun. D-uppsats. Norrköping:
Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet.
Hill, Michael (1997) The Policy Process in the Modern State. London:
Prentice Hall, Harvester Wheatsheaf.
Hirdman, Yvonne (1988) ”Genussystemet – re exioner kring kvinnors
sociala underordning”, Kvinnovetenskaplig tidskrift Vol 9 nr. 3, s. 49-63.
Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet”. I: Demokrati och makt i Sverige.
Maktutredningens huvudrapport. SOU 1990:44. Stockholm: Fritzes förlag.
Hirdman, Yvonne (2001) Genus – det stabilas föränderliga former.
Malmö: Liber.
Hobson, Kersty (2003) “Consumption, Environmental Sustainability and
Human Geography in Australia: A Missing Research Agenda?”, Australian
Geographical Studies, Vol 41, no. 2, pp. 148-155.
Holmberg, Carin (1993) Det kallas kärlek: en socialpsykologisk studie om
kvinnors underordning och mäns överordning bland unga jämställda par.
Trondhjem: Månpocket.
Hornborg, Alf (2002) “Tillväxt och teknikutveckling som ymnighetshorn
eller nollsummespel”. I: Naturen som brytpunkt – om miljöfrågans
mysti eringar, kon ikter och motsägelser. Johan Hedrén (red.).
Stockholm/Stenhag: Symposion.
”Hundratjugoen punkter för ett tryggare, rättvisare och grönare Sverige
4 oktober 2002” (2002) Socialdemokraterna och samarbetspartiernas
samverkansdokument. Tillgängligt på www.sap.se Access 2004-10-04.
74
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Hägerstrand, Torsten (1985) Time-Geography: Focus on the Corporeality of
Man, Society, and Environment. New York: The United Nations University.
Höjer, Maria Wendt & Cecilia Åse (2001) Politikens paradoxer: en
introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta.
Inness, Sherrie (2001) “Thinking Food/ Thinking Gender”. In: Kitchen
Culture in America: Popular Representations of Food, Gender, and Race.
Sherrie Inness (ed.). Philadelphia: University of Pennsylvania Press.
Jónasdóttir, Anna (1985) “Kvinnors intressen och andra värden”
I: Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 6, nr. 2, s. 17-33.
Jónasdóttir, Anna (1994) Why women are oppressed? Philadelphia: Temple
University Press.
Jämt och ständigt: Informationsmaterial om regeringens handlingsplan för
jämställdhetspolitiken 2003 – en sammanfattning av Skr. 2002/03:140.
Stockholm: Näringsdepartementet.
Konsumentverket (1998) Allmänhetens kunskaper, attityder och
agerande i miljöfrågor. Konsumentverkets rapport 1998:7. Stockholm:
Konsumentverket.
Kretsloppsplan (2003) Antagen av Kretsloppsnämnden 30 oktober 2003.
Göteborgs Stad, Kretsloppskontoret.
Kristdemokraterna (2001) Principprogram. www.kristdemokraterna.se/
principprogram/kd_principprg.pdf Access: 04.11.07
Kristdemokraterna (2002) Lika möjligheter – Manifest för jämställdhet.
www.kristdemokraterna.se Access: 2004-07-28.
Kvist, Elin & Katharina Tollin (2000) ”Nu är det ju synd om männen…”.
Bang, nr. 1, s. 24-27.
Lewander, Lisbeth och Birgitta Jordansson (2000) Genus och jämställdhet:
En utvärdering av JÄST-projektet 1993/94 - 1996/97. Högskoleverkets
arbetsrapport 2000:14 AR.
Lindén, Anna-Lisa (2001) Allmänhetens miljöpåverkan: energi, mat, resor
och socialt liv. Stockholm: Carlssons.
Lindholm, Margareta (1996) ”Vad har sexualitet med kön att göra?”.
I: Lambda Nordica, Vol. 2, nr. 3-4, s. 38-53.
Lorentzi, Ulrika & Helén Lundkvist (2001) Gör det jämt: att integrera
jämställdhet i verksamheten. N2001:041. Stockholm: Fritzes Offentliga
Publikationer.
75
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Lorentzi, Ulrika (2001) Jämställdhetsverkstan: Om jämtegrering och 3Rmetoden i svenska kommuner. Serie: Kommunerna och jämställdheten
JÄMKOM. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Merchant, Carolyn (1994) Naturens död: kvinnan, ekologin och den
vetenskapliga revolutionen. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag/
Symposium.
Michaeli, Inga (2000) Bland eldsjälar och gränsgångare: En studie i två
kommuner av Agenda 21 som social styrform. Forskningsrapport 2000:5.
Uppsala: Uppsala Universitet, Institutet för bostads- och urbanforskning.
Miljöpartiet, partiprogram 2002-01-08 www.mp.se/templates/template_
83.asp?nummer=708 Access: 2004-07-28.
Moderaterna Partiprogram – handlingsprogram, augusti 2002,.
www.moderat.se Access: 2004-07-28.
Mårtensson, Mona & Ronny Pettersson (2002) Grön vardag: hushåll,
miljöhänsyn och vardagspraktik. Stockholm/Stenhag: Brutus Östlings
Bokförlag Symposion.
Nordborg, Gudrun (1997) ”Vårt feministiska projekt”. I: Makt & Kön:
Tretton bidrag till feministisk kunskap, Gudrun Nordborg (red.). Stockholm/
Stenhag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Nyberg, Anita (1987) ”Vad är förvärvsarbete?”. Kvinnovetenskaplig
tidskrift. Vol 8, nr 1, s. 54-65.
Nyberg, Anita (1989) Tekniken – kvinnornas befriare? Hushållsteknik,
köpevanor, gifta kvinnors hushållsarbetstid och förvärvsdeltagande 1930-tal
– 1980-tal. Linköping studies in Arts and Science 45. Linköping: Linköpings
universitet.
Parkins,Wendy (2004) ”Out of Time. Fast Subjects and slow living”.
Time and Society. Vol 13, no 2/3 pp. 363-382.
Pettman, Jan Jindy (2001) “Gender Issues”. In: Baylis & Smith (red.), The
Globalization of World Politics, kapitel 27. Oxford: Oxford University Press.
Pipping Ekström, Marianne och Helena Shanahan (1999) ”Ekologisk mat
i hushållens vardag”. I: Den erdimensionella konsumenten - en antologi
om svenska konsumenter. Ekström, Karin M. och Håkan Forsberg (red.).
Göteborg: Tre Böcker Förlag AB.
Rahm, Jessica & Elin Wihlborg (2003) Smarta hem med konvergerande
teknik. En lägesbeskrivning av forskningsprojektet ”Konvergens för
användning”. Tema T Arbetsnotat nr. 265. Linköping: Linköpings
universitet.
76
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Rosaldo, Michelle Z. (1974) ”Woman, Culture, and Society: A Theoretical
Overview”. In: Woman, culture and society. Michelle Z. Rosaldo och Louise
Lamphere (eds.). Stanford: Stanford University Press.
Rosengren, Anette (1991) Två barn och eget hus. Stockholm: Carlsson.
Rönnblom, Malin (1997) “Halva makten? En feministisk granskning av
politik.” I: Makt och kön. Tretton bidrag till feministisk kunskap. Gudrun
Norborg (red.). Stockholm: Symposion.
Sammanfattning av målen för regeringens transportpolitik (2003)
Transportpolitik för en hållbar utveckling. N3033, Näringsdepartementet.
Stockholm: Elanders Digitaltryck AB.
Sanne, Christer (2003) ”Ett scenario för hållbar konsumtion”. I:
Konsumenterna och makten: att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård
och Lennart Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons.
SCB (2002) På tal om kvinnor och män. Lathund för jämställdhet 2002.
Stockholm: SCB.
Scholten, Christina (2003) Kvinnors försörjningsrum: hegemonins förvaltare
och murbräckor. Institutionen för kulturgeogra och ekonomisk geogra .
Lund: Lunds Universitet.
Sen, Amartya K. (1983) Choice, Welfare and Measurement.
Oxford: Blackwell.
Shanahan, Helena (2003) ”Hushåll i livssystemet”. I: Konsumenterna och
makten. Att använda och bevara resurser. Kajsa Ellegård och Lennart
Sturesson (red.). Stockholm: Carlssons förlag.
Shanahan, Helena (2004) ”Keys to open the household ’black box’ for a
greener society. Exploring everyday practices for sustainable development”.
Workshop paper, SHARP, Linköping, 18 maj 2004.
Shanahan, Helena & Helena Zetterstrand (1992) Inköp – kost – avfall. Ett
hushållsekologiskt perspektiv på inköpens betydelse för avfallet. Institutionen
för hushållsvetenskap. Forskningsrapport, nr. 8. Göteborg: Göteborgs
universitet.
Socialdemokraterna (2001) Partiprogram antaget vid den 34e ordinarie
partikongressen 2001. www.sap.se Access 2004-07-28
Sommestad, Lena (1992) Från mejerska till mejerist: en studie av mejeriyrkets
maskuliniseringsprocess. Lund: Arkiv.
Sommestad, Lena (2002) Inledningstal vid Envision, den 24 november 2002.
Sommestad, Lena (2004a) Tal under OECD:s miljöministermöte april 2004,
session om Uppföljning av OECD:s beslutade miljöstrategi, den 20 april 2004.
77
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Sommestad, Lena (2004b) Tal vid konferensen Learning to Change our
world, den 5 maj 2004.
Star, Susan Leigh (1991) “Power, technology and the phenomenology of
conventions: on being allergic to onions”. In: A Sociology of Monsters: essays
on power, technology and domination. John Law (ed.). London: Routledge.
Stark, Agneta (2001) ”Arbete och liv – genuskontrakt i omförhandling?”.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, Vol 22 nr. 3-4, s. 39-55.
Sundin, Elisabeth (1997) Genus i organisationer. Kön och genus – begrepp
och uttrycksformer. Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i
Linköping. Linköping: Linköpings universitet.
Sustainable Patterns of Consumption and Production: report from the
Seminar on instruments to promote sustainable patterns of consumption
and production, Stockholm 13-14 December 1994. TemaNord 1995:588.
Köpenhamn: Nordiska ministerrådet
Thurén, Britt-Marie (2002) Genusforskning inom socialantropologin:
antropologiska bidrag till genusforskningen. Stockholm: Högskoleverket.
Waldo, Åsa (2003) Staden och resandet. Mötet mellan planering och
vardagsliv. Lund dissertation in sociology 49. Lund, Sociologiska
institutionen, Lunds Universitet.
Warren, Karen J. (2000) Ecofeminist Philosophy: A Western perspective on
what it is and why it matters. Lanham: Little eld Publishers Inc.
Warren, Karen J. (ed.) (1994) Ecological Feminism. London and New York:
Routledge.
Wetterberg, Thomas (2002) Vill man ha jämställdhet? Slutrapport för
projektet Män och jämställdhet. Stockholm: Edita Västra Aros.
Wihlborg, Elin (2000) En lösning som söker problem. Hur och varför lokala
IT-policyer utvecklas i landsbygdskommuner. Linköping studies in Arts and
Science 225. Linköping: Linköpings universitet.
Wihlborg, Elin; Jessica Rahm & Kajsa Ellegård (2003) Konvergerande
teknik kommer hem. Rapportering av den första empiriska delstudien i
Forskningsprojektet: Konvergens för användning. Tema T Arbetsnotat nr.
272. Linköping: Linköpings universitet.
Wikander, Ulla (1999) Kvinnoarbete i Europa 1789-1950: Genus, makt och
arbetsdelning. Stockholm: Atlas.
78
NATURVÅRDSVERKET
Jämställd hållbar framtid
Wikander, Ulla (1988) Kvinnors och mäns arbeten i Gustavsberg 1880-1980:
Genusarbetsdelning och arbetets degradering vid en porslinsfabrik. Lund:
Studentlitteratur.
Vår gemensamma framtid (1988) Världskommissionen för miljö och
utveckling. Stockholm: Tidens förlag.
Vänsterpartiet (2004) Nytt partiprogram för Vänsterpartiet antaget på kongressen
2004, www.vansterpartiet.se Access: 2004-07-28
Offentligt tryck:
Ds 1998:49 Jämställdhetsmärkning – Konsumentmakt för ett jämställt
samhälle
Ds 1999:64 Från sidovagn till huvudfåra.
Ds 2001:64 Ändrad ordning – strategisk utveckling för jämställdhet.
Regeringens skrivelse 1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och
vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet.
Regeringens skrivelse 1996/97:41 Jämställdhetspolitiken
Regeringens skrivelse 1999/2000:24 Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet
Regeringens skrivelse 2002/03:29 Johannesburg – FN:s toppmöte om hållbar
utveckling Johannesburgdeklarationen
Regeringens skrivelse 2002/03:31 Utvärdering av miljömålet i
konsumentpolitiken
Regeringens skrivelse 2003/04:129 En svensk strategi för hållbar utveckling
– ekonomisk, social och miljömässig.
SOU 1998:6 Ty makten är din… Myten om det rationella arbetslivet och det
jämställda Sverige. Betänkande från Kvinnomaktutredningen, Utredningen
om fördelningen av ekonomisk makt och ekonomiska resurser mellan
kvinnor och män.
SOU 2002:30 Märk – värdig jämställdhet
SOU 2003:31 Slutbetänkandet från Nationalkommittén för Agenda 21 och
Habitat. Genomförandeplanen antagen av världstoppmötet om Hållbar
utveckling 2002
SFS 1990:900 Kommunallagen
SFS 1991:433 Jämställdhetslag
Jämställdhetsplan för Regeringskansliet 2003-2004
79
Jämställd hållbar
framtid
RAPPORT 5422
NATURVÅRDSVERKET
ISBN 91-620-5422-8
ISSN 0282-7298
Idéer och vardag i samspel
Kan miljöpolitiken påverka jämställdheten? Frågan
verkar kanske långsökt, men det är den inte. För i den
här rapporten ges tydliga exempel på hur politiken och
praktiken kring hållbar utveckling påverkar relationerna
mellan män och kvinnor.
Vi talar både lokalt och globalt om hållbar utveckling i de tre delarna: ekologisk, ekonomisk och social
hållbarhet. Den sociala hållbarheten handlar bland
annat om just jämställda relationer mellan män och
kvinnor. Men ofta osynliggörs den av den dominerande
ekologiska hållbarheten.
För att bedöma ekologisk hållbarhet är det avgörande hur det produceras och konsumeras. Däremot för
att bedöma om det är jämställt är det avgörande vem
som gör vad.
Politiskt döljs ofta diskussionerna om hållbar
utveckling och jämställdhet av att de integreras i alla
politikområden. Samtidigt nns en allmän enighet
om att man inte vill vara emot varken god miljö eller jämställdhet. Det döljer kon ikterna. Kon ikterna
kan synliggöras med hjälp av teorier om genus. Den
här rapporten visar betydelsen av kunskap och hur den
borde kunna utvecklas och användas om viljan nns. De
abstrakta teorierna översätts här till några enkla frågor i
en checklista.
Vi ger dig förståelse för hur omställningen till ett
mer hållbart samhälle kan påverka jämställdheten. Det
är sedan allas vårt ansvar att skapa jämställd hållbarhet i
vår vardag och i våra politiska idéer.
Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterrassen 36. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.
se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: [email protected] Postadress: CMGruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln