NORRA SORGENFRI GYMNASIUM OCH UNIVERSITETSHOLMENS GYMNASIUM
PLAN FÖR LIKABEHANDLING och MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
läsåret 2012/2013
1. Inledning
Gymnasieskolorna inom Byggutbildning Syd i Malmö, dvs. Norra Sorgenfri Gymnasium
och Universitetsholmens Gymnasium, ska präglas av respekt för människors olikheter.
Skolorna ska vara trygga för eleverna och fria från diskriminering och annan kränkande
behandling.
Syftet med ”planen för likabehandling och mot kränkande behandling”, nedan benämnd
”likabehandlingsplanen”, är att främja elevers lika rättigheter, att motverka diskriminering av
andra elever, av personal eller andra vuxna med anknytning till eller uppdrag för skolan på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder samt att motverka all annan
kränkande behandling.
I de fall diskriminering eller annan kränkning inträffar ska detta uppmärksammas av all personal
på skolan och genast åtgärdas så att skolan blir en trygg och respektfull miljö för både elever
och personal.
Likabehandlingsplanen omfattar samtliga gymnasieelever och vuxenstuderande vid Norra
Sorgenfri Gymnasium och Universitetsholmens Gymnasium. I planen benämns båda
kategorierna som elever.
Det är skolornas uppgift och skyldighet
att medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor även utanför den närmsta gruppen
att verka i demokratiska arbetsformer där elever, personal och föräldrar har inflytande
och delaktighet
att förankra de demokratiska värdena i syfte att utveckla demokratiska
samhällsmedborgare
att motverka alla former av trakasserier eller annan kränkande behandling av individer
eller grupper
att visa respekt för den enskilde individen
att i det dagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt
Skolledningen verkar för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande
identitet eller uttryck eller ålder genom att ta starkt avstånd från alla tendenser till
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
2. Elevers rätt till stöd
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers
upplevelser av kränkningen får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar har han/hon rätt att bli
tagen på allvar och få stöd. För att skolan ska kunna göra något måste någon i personalen få
vetskap om det inträffade. Åtgärderna ska i möjligaste mån ske i samråd med eleven.
Skolpersonal har dock alltid ett ansvar för att skydda eleven från att fara illa. I de fall då en elev
eller grupp av elever utsatts för diskriminering måste skolan utgöra en garanti för att lämpliga
stödåtgärder sätts in. Rektor fattar tillsammans med elevhälsoteamet beslut om detta stöd
utifrån hur föreliggande situation ser ut.
I normalfallet för elevhälsoteamet samtal med den som diskriminerats eller utsatts för
kränkande behandling. Genom samtal ska utredas vad som hänt, hur ofta och när samt vilka
som är inblandande. Vårdnadshavare till omyndig elev ska informeras om det inte finns skäl
som starkt talar emot detta. Elevhälsoteamet för även samtal med den/dem som diskriminerat.
Det allvarliga i händelsen bör klargöras liksom att kränkningarna omedelbart måste upphöra.
Om den som utfört kränkningen är en omyndig elev tar elevvårdsteamet kontakt även med
vårdnadshavare, såvida inte detta bedöms som olämpligt av något skäl.
Rektor fattar beslut om eventuella konsekvenser såsom avstängning eller polisanmälan.
Elevhälsoteamet ser till att uppföljande samtal kommer till stånd snarast efter de inledande
insatserna. De insatser skolan gör i ett enskilt ärende ska dokumenteras och förvaras på
skolan i enlighet med de regler som gäller för den typen av handlingar.
3. Definitioner
Med diskriminering avses vad gäller denna plan:
1. Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller ålder.
2. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller
annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen,
kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är
lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
3. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller ålder.
4. Sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
5. Instruktioner att diskriminera: order, instruktioner eller påtryckning att diskriminera
någon på ett sätt som avses i 1–4.
Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt
ovan kränker en elevs värdighet.
4. Ansvarsfördelning
Skolledningen har att:
●
●
●
●
●
●
●
tillse att all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
annan kränkande behandling inte är tillåten på skolan
tillse att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevernas lika rättigheter samt
att verka mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller ålder samt verka mot annan kränkande behandling
årligen upprätta, utvärdera och revidera likabehandlingsplanen med personal och elever
samt presentera den för föräldrar för information och inhämtande av synpunkter
om skolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling
förekommer se till att utredning görs och att åtgärder vidtas
tillse att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja de ändamål som kommer till
uttryck i diskrimineringslagen och i 14a kap. skollagen
tillse att personal och uppdragstagare följer de skyldigheter som anges i dessa lagar
när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget
tillse att rutiner för incidentrapporteringen medför att all form av diskriminering enkelt
kan anmälas av alla, att rapporter handläggs, åtgärder formuleras och följs upp.
Skolledningen bör även:
●
sörja för att det på skolorna finns elevhälsoteam som kontinuerligt arbetar
förebyggande såväl som situationsbetingat i frågor som regleras av
diskrimineringslagen och 14a kap. i skollagen
Lärare och annan skolpersonal har att:
vara väl insatta i innehåll och intentioner i diskrimineringslagen och i 14a kap. skollagen
vara införstådda med att det är allas ansvar att följa de skyldigheter som anges i
ovannämnda lagar när de handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget
ifrågasätta och reflektera över normer och värderingar som han/hon förmedlar genom
sin undervisning eller yrkesutövning och sitt sätt att arbeta och sträva efter
likabehandling
Lärare och annan skolpersonal ansvarar för att:
●
●
händelser av diskriminerande art omedelbart rapporteras till respektive programrektor
händelser av diskriminerande art dokumenteras
●
kunskap om likabehandlingsplanens innehåll förmedlas till skolans elever i samband
med klasskonferens, klassråd samt i förekommande fall vid utvecklingssamtal, att
motsvarande kunskap förmedlas till förstaårselevers föräldrar i samband med
föräldrainformation.
● kontinuerligt verka för att diskussioner om etik, moral och människors lika värde blir
en naturlig del inom ramen för skolans undervisning och övrigt arbete i skolan
Elever ska:
●
●
●
genom handling och uppträdande bidra till att skolan blir en trygg och respektfull
plats att vistas i
ha kunskap om vilka regler som gäller för skolan
meddela händelser av diskriminerande art till sin mentor eller annan personal på
skolan
vara väl insatta i innehåll och intentioner i diskrimineringslagen och i 14a kap. skollagen
omgående till någon personal på skolan anmäla brott mot dessa lagar
5. Kartläggning och upptäckt av kränkande behandling
Mål.
Genom förtrogenhet med likabehandlingsplanen samt god kännedom om elevmiljön finns det
hos skolans personal en vilja och beredskap att aktivt arbeta förebyggande mot diskriminering i
olika former.
Aktiviteter.
Inför varje läsårsstart tillser skolledningen att all personal får kunskap om innehållet i
diskrimineringslagen och i skolans likabehandlingsplan. Personal, elever och vårdnadshavare
ska vara delaktiga i utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen. För detta arbete
avsätter skolan en halvdag årligen.
Likabehandlingsplanen ska hos all personal vara ett av flera levande dokument som ligger till
grund för skolans pedagogiska utvecklingsarbete. Aktiviteter och förmedlade kunskaper med
anknytning till planen skall vara en del av den kontinuerliga undervisningen inom alla ämnen.
Detta följes upp av respektive ledare under medarbetarsamtal.
Skolornas trivselenkäter ger information som kan användas i en kartläggning av elevernas
upplevelse av trygghet och trivsel. Sammanställningen bör ligga till grund för riktade insatser
som en del i skolans läsårsplanering. Dessa frågor bör även lyftas i samband med mentorernas
utvecklingssamtal.
6. Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen
Mål.
Likabehandlingsplanen ska vara ett av de levande dokument som ligger till grund för och i linje
med den lokala arbetsplan och läsårsplanering som styr de båda skolornas verksamhet.
Aktiviteter.
Arbetsgruppen för likabehandling och mot kränkande behandling, benämnd
Likabehandlingsgruppen, ska vara gemensam för skolorna inom Byggutbildning Syd. Gruppen
bildar referensgrupp då likabehandlingsplanen revideras samt arbetar under året för att planen
ska vara ett levande dokument. Ett prioriterat område under året är elevernas medverkan i
Likabehandlingsgruppen.
Personal och elever utvärderar likabehandlingsplanen årligen i samband med vårterminens
slut. Personalen analyserar utfallet av utvärderingen.
Uppföljning och utvärdering av planen skall redovisas i den årliga kvalitetsredovisningen.
Revidering av planen sker varje år.
7. Information.
Mål.
Samtliga anställda, elever samt föräldrar till elever vid skolan, ska bli informerade om de
lagrum som reglerar innehållet i likabehandlingsplanen, nämligen diskrimineringslagen och 14a
kap. i skollagen.
Aktiviteter för att nå målen.
All personal vid skolan ska delges innehållet i likabehandlingsplanen enligt vad som beskrivs
under punkt 5. Den färdiga planen läggs ut på respektive skolas hemsida. Elever och
vårdnadshavare delges skriftlig information om planens innehåll i samband med start i av nytt
läsår på skolan. Denna information ska omfatta:
- Vad avses med diskriminering eller annan kränkande handling?
- På vilka grunder kan diskriminering eller annan kränkande handling ske?
- Vart kan man vända sig med ett ärende rörande diskriminering eller annan kränkande
handling?
- Vad kan konsekvenserna av diskriminering och kränkande handlingar bli?
8. Åtgärder.
8:1. Kön.
Mål.
Ingen elev ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Båda
skolorna inom Byggutbildning Syd är ”pojkskolor”. Dock är mansdominansen på elevsidan
extra tydlig på Norra Sorgenfri Gymnasium med enbart ett fåtal kvinnliga elever. Detta ställer
särskilda krav på likabehandlingsarbetet då det förmodligen är enklare att dölja ett
diskriminerande beteende i en heterogen grupp. Ledning och personal är där också speciellt
observant på att särskilt värna om insatser som bidrar till de kvinnliga elevernas upplevelse av
en trygg och säker miljö. Det är också viktigt för skolan att aktivt arbeta för att stärka den
manliga elevmajoriteten i en positiv manlig identitet. Den totala personalsammansättningen
inom Byggutbildning Syd är förhållandevis jämt fördelad mellan män och kvinnor med 58
procent män och 42 procent kvinnor.
Aktiviteter.
Båda skolorna har i sin personalorganisation en jämställdhetsgrupp som arbetar med hög grad
av kontinuitet. Årligen genomförs en enkät bland skolans elever i syfte att identifiera elevers
syn på jämställdhet och konsekvenserna av denna för upplevelsen av skolan och skolarbetet.
Jämställdhetsgruppen sammanställer och analyserar utfallet samt rapporterar till skolledningen.
Rapporten ligger till grund för bl.a. revidering av likabehandlingsplanen.
På Norra Sorgenfri Gymnasium och Universitetsholmens gymnasium ska det finnas en.
”tjejgrupp” till vilken alla kvinnliga elever har rätt att tillhöra. I gruppen, som leds av respektive
skolas kurator, ska ingå vuxen kvinnlig personal. Gruppens målsättning är att skolans minoritet
av kvinnliga elever ska kunna studera och vara i skolan på lika villkor som den manliga
majoriteten. Gruppen rapporterar formellt en gång per läsår till skolledningen.
Skolorna samarbetar med Sharafs hjältar/Electra, Drömfabriken, Ungdomsmottagningen,
Noaks Ark, RFSU och RFSL. Ett antal av de manliga eleverna på Norra Sorgenfri Gymnasium
har utbildats i frågor som rör hedersrelaterat våld och jämställdhet.
I syfte att kompensera den ojämna könsfördelningen inom Universietsholmens Gymnasium och
Norra Sorgenfri Gymnasium kommer skolledning och personal att inleda ett planeringsarbete
med Rönnens Gymnasium som har en omvänd könsfördelning. Vi vill åstadkomma mixade
elevgrupper inom kursen Idrott och hälsa. Ett utbildningsutbyte där elever undervisar elever i
ABC-sjukvård, hjärt- och lungräddning och elsäkerhet. Ett elevsocialt utbyte kommer också att
diskuteras.
8:2.Etnisk tillhörighet.
Mål.
Elever vid skolorna har, oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet, samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
etnisk eller kulturell tillhörighet.
Aktiviteter.
I dagsläget finns det skolvärdar som cirkulerar, diskuterar och aktiverar eleverna på raster och
håltimmar. På Norra Sorgenfri Gymnasium har även anställts en fritidsledare. Skolvärdar och
fritidsledare representerar en vuxennärvaro som snabbt kan fånga upp och bemöta etniskt- och
kulturellt betingade motsättningar i elevgruppen. En naturlig koppling ska finnas mellan dessa
och elevhälsoteamens insatser.
Utfallet av skolvalet på de båda enheterna är bekymmersamt med tanke på att många av
eleverna ger uttryck för sympatier med ett parti som inte delar skolans värdegrund. Varje
mentor får därför i uppdrag att med sin elevgrupp föra samtal vid två tillfällen om skolans
värdegrund och varför denna inte kommer till uttryck då elever i skolan ger uttryck för sin
politiska uppfattning.
Inom ramen för skolornas undervisning ges utrymme för frågor om etnicitet och kulturell
tillhörighet. Detta sker bl a genom att man på Norra Sorgenfri Gymnasium arbetar med
området Livskunskap inom ramen för individuella programmet och gymnasiesärskolan.
På Universitetsholmens Gymnasium beslutar personal och skolledning om hur arbetet som
inletts tidigare med bl. Mångfaldsspelet ska vidareutvecklas.
8:3. Religion och annan trosuppfattning.
Mål.
Elever vid skolorna har, oavsett religiös eller annan trosuppfattning, samma rättigheter och
möjligheter. Inga elever ska känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på grund av
sin religion eller trosuppfattning.
Aktiviteter.
Inom ramen för skolans undervisning i religionskunskap i årskurs tre ges utrymme för frågor om
religiositet. Skolorna gör varje år besök hos andra trosutövare. På båda skolorna finns ett rum
för de elever som söker andlig ro och avskildhet eller önskar bedja.
8:4. Funktionshinder.
Mål.
Elever med funktionshinder ska uppleva att skolan ger dem ett fungerande stöd utifrån det
behov som finns. Inga elever skall känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier på
grund av sitt funktionshinder.
Aktiviteter.
Skolorna lutar sig i första hand mot ett starkt elevhälsoteam vars specialpedagogiska
kompetens är viktig för att möta ett stort behov av stöd kopplat till specifika
inlärningssvårigheter. Elevhälsoteamen, som utgör ett egna arbetslag på båda skolorna,
arbetar för att systematisera elevstödet. I detta sammanhang blir information och fortbildning till
lärare/personal en viktig del av arbetet. Ökad kunskap ger ökad förståelse och ökad
kompetens. Detta minskar risken för att elever med särskilda behov särbehandlas.
Norra Sorgenfri Gymnasium, bedriver sedan 2007 gymnasiesärskola som en del av sitt
utbildningsutbud. Skolan har i förebyggande syfte arbetat med informationsinsatser från
specialpedagoger till såväl lärare som elever när det gäller attityder till människor med
funktionshinder. På båda skolorna arbetar elevhälsoteamen och skolbiblioteken med att
tillhandahålla kompensatoriska hjälpmedel och läromedel. Hörselpedagoger besöker skolorna
och utbildar personal som har hörselskadade elever och hjälper till vid utformande av
lärosituationen.
8:5. Sexuell läggning.
Mål.
Elever ska inte, oavsett sexuell läggning, känna sig utsatta för diskriminering eller trakasserier.
Aktiviteter.
På båda skolorna har personalen gått utbildning i sex- och samlevnad. Information om sex- och
samlevnad sker till eleverna i årskurs ett. Sex- och samlevnadsinformation ges genom ämnet
Livskunskap inom individuella programmet och inom gymnasiesärskolan på Norra Sorgenfri
Gymnasium. Samarbete sker med RFSU, RFSL, Noaks Ark och Ungdomsmottagningen.
Under det kommande läsåret ska personalens utbildning utmynna i en handlingsplan för sexoch samlevnad och elevrepresentanter ska medverka i detta arbete. De viktigaste punkterna
är:
- Medvetandegöra normer
- Motverka machokultur
- Värderingar
- Genusfrågor
- Ansvarsfrågor
- Synliggöra maktstrukturer
8:6 Könsöverskridande identitet eller uttryck
Mål.
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av könsöverskridande identitet
eller uttryck.
Aktiviteter.
Lärare och annan skolpersonal får utbildning i vad könsöverskridande identitet eller uttryck
innebär för att kunna förmedla det till eleverna i undervisningen och i det dagliga umgänget på
skolan.
8:7 Ålder
Mål.
Elever får inte diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av sin egen, vårdnadshavares,
annan närståendes eller anhörigs ålder.
Aktiviteter.
Uppmärksamma frågor om åldersdiskriminering när skolpersonal utbildas inom likabehandling.
Lärare förmedlar kunskaperna till eleverna inom ramen för skolans undervisning i
likabehandlingsfrågor.
8:8. Sexuella trakasserier.
Mål.
Elever får inte utsättas för trakasserier eller oönskade kommentarer och närmanden med
sexuella innebörder.
Aktiviteter.
Ledning och personal vid skolan ska alltid tydligt förmedla att sexuella trakasserier inte får
förekomma. Samtliga elever informeras om skolans regler redan i årskurs ett. Dessa regler
innefattar ett ”juste” och kamratligt uppträdande. Dessa frågor kommer också igen i
undervisningen och är ett område inom vilket skolornas jämställdhetsgrupper arbetar med
information och förebyggande åtgärder.
8:9. Annan kränkande behandling.
Mål.
Elever får inte utsättas för kränkande behandling i form av mobbing eller enstaka kränkande
händelser.
Aktiviteter.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, t ex nedsättande
kommentarer, förlöjligande, osynliggörande och utfrysning. Skolan ska förebygga och förhindra
alla former av kränkningar.
Samtliga vuxna på skolorna har ett ansvar för att reagera när de ser att någon blir utsatt för
mobbning eller annan kränkning. Personalens förhållningssätt mot eleverna betyder mycket för
elevernas förhållningssätt mot varandra. Skolans ordningsregler ska följas. Alla på skolan har
ett ansvar för att så sker. Genomgång och eventuell revidering av reglerna sker en gång per år.
Vid föräldrainformation i början av årskurs ett informeras om skolans regler.
