Utbildningplan Yh Behandlingspedagog

Utbildningsplan för yrkeshögskoleutbildning
Utbildningens namn:
Behandlingspedagog Stockholm
Ansvarig utbildningsanordnare:
Stadsmissionens Yrkeshögskola
Omfattning, poäng:
400
Studieort:
Liljeholmen
Studieform:
Bunden
Studietakt:
Heltid
Utbildningsnummer:
201501600
Bilaga till Myndigheten för yrkeshögskolans beslut, den 2016-01-19.
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Faktauppgifter
Utbildningens namn
Behandlingspedagog Stockholm
Ansvarig utbildningsanordnare
Stadsmissionens Yrkeshögskola
Organisationsnummer
802017-0794
Postadress och besöksadress
Postadress
Organisation:
Adress:
Postnr/ort
Stadsmissionens Yrkeshögskola
Lövholmsvägen 18
11743 Stockholm
Besöksadress
Adress:
Lövholmsvägen 18
Webbadress, telefonnummer och e-postadress
Telefon
Hemsida
E-post
0868423500
www.stadsmissionen.se/yrkeshogskola
[email protected]
Sida 1 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Utbildningsplan
Utbildningen
Examen och examenskrav
Examensbeteckning
Utbildningen ger kvalificerad yrkeshögskoleexamen
Examenskrav
Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med
fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i
utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett
utbildningsbevis.
Examensbenämning
Kvalificerad yrkeshögskoleexamen Behandlingspedagog Stockholm
Utbildningens mål
Yrkesroller
Yrkesroll 1:
Behandlingspedagog
Yrkesroll 2:
Socialpedagog
Yrkesroll 3:
Boendestödjare
Yrkesroll 4:
Flyktinghandledare/coach
Yrkesroll 5:
Behandlingsassistent
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om
-Mänskliga rättigheter i praktiskt socialt arbete
-Teorier som förklarar människors marginalisering på individ, grupp och samhällsnivå
-Socialt arbete i samhällskontext
-Riktlinjer och anvisningar för dokumentation
-Lagstiftning relevant för yrket
-Individens identitet utifrån sociala och etnokulturella faktorer
-Betydelsen av strukturerat socialt arbete
-Metoder för att utveckla yrkesrollen
-Människor och deras livsvillkor i socialt utsatta situationer
-Kraven på professionellt förhållningssätt i socialt arbete
-Utvecklingspsykologi
-Psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
-Ungdomar i riskzon och förebyggande insatser
-Projekt och planering/genomförande för dessa inom sociala verksamhetsområdet
-Påverkan på samhällsstrukturer för att utveckla socialt arbete
-Kommunikationensteori
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att
Sida 2 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
-Tillämpa ett professionellt förhållningssätt baserad på en reflekterad människosyn och
värdegrund
-Använda teorier på individ, grupp och samhällsnivå
-Analysera socialt arbete som en del i ett samhällsperspektiv
-Dokumentera rättsäkert
-Tillämpa relevant lagstiftning inom yrkesområdet
-Bemöta människors olika livsvillkor
-Använda relevanta samtalsmetoder
-Tillämpa beprövade metoder i det praktiska behandlingsarbetet
-Samarbeta på grupp- och individnivå i professionellt socialt arbete
-Samverka med andra professioner och verksamhetsgrenar
-Identifiera riskfaktorer för barn och ungdomar att hamna i utanförskap
-Genomföra och utvärdera projekt inom verksamhetsområdet
Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att
-Bedöma den egna reella kompetensen och känna till gränsen för när andra kompetenser bör ta
över.
-Tillämpa och påverka till ett humanistiskt förhållningssätt utifrån en reflekterad människosyn och
värdegrund
-Tillämpa teorier på individ, grupp och samhällsnivå
-Använda relevant lagstiftning inom yrkesområdet
-Självständigt och i grupp samverka med samverkanspartner för att upprätta ett strukturerat
behandlingsarbete
-Använda sig av och tillföra beprövade metoder i det praktiska behandlingsarbetet
-Tillämpa och initiera ett professionellt förhållningssätt
-Bemöta och bistå människor i social utsatthet med hänsyn till olika livsvillkor och förutsättningar
-Bistå/initiera projekt som är relevanta för att utveckla socialt arbete
-Reflektera över förhållningsätt till sig själv, klienter och arbetsgrupper
-Kunna använda lämpliga kommunikationsmetoder för olika individer och sammanhang
Undervisning på engelska
Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska
Kursöversikt
Obligatoriska kurser
Kurs
Poäng
Etik, mänskliga rättigheter och människosyn
20
Examensarbete/fördjupningsarbete
25
LIA I
50
LIA II
75
Missbruk och beroende
20
Psykisk ohälsa och socialpsykiatri
20
Psykologiska utgångspunkter
45
Samhällsperspektiv
30
Socialpedagogik
30
Socialt arbete i ett heterogent samhälle
30
Socialt arbete i institutionella miljöer
25
Socialt behandlingsarbete med barn och ungdomar
30
Sida 3 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Summa:
400
Valbara kurser
{Det finns inga valbara kurser}
Kurser
Kursen har 12 huvudmoment/delkurs(er)
Kursens namn:
Etik, mänskliga rättigheter och människosyn
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
20
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om och öka sin
förståelse för människosyn, värdegrund och etiskt förhållningssätt i mötet
med människor i behandlingspedagogiskt arbete.Kursens mål är också att
de studerande ska inhämta kunskap om mänskliga rättigheter.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-beskriva och tillämpa några etiska modeller i konkreta situationer
-identifiera etiska problem i behandlingspedagogens vardagsarbete
-känna till yrkesetiska riktlinjer
-reflektera över vad det innebär att ha en humanistisk människosyn
-känna till vad det innebär att ha en värdegrund
Innehåll
-olika sätt att se människan, med betoning på humanistisk människosyn
-etiska dilemman
-modeller för etisk analys
-egna värderingar och attityder i relation till yrkesrollen
-redogöra för huvudtankarna och innehåll i flera konventioner om
mänskliga rättigheter
-attityder och värderingar
Kursens namn:
Examensarbete/fördjupningsarbete
Kurstyp:
Examensarbete
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
25
Sida 4 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande tillägnar sig grundläggande kunskap om
vetenskapsteori och vetenskaplig metod samt genomföra ett självständigt
arbete.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-förklara forskningsprocessen med särskild relevans för socialt arbete.
-sortera, granska och värdera kunkap samt sammanställa och presentera
ett
vetenskapligt material.
-planera och självständigt genomföra ett uppsats arbete med utgångspunkt
från en forskningsfråga.
-ta ställning till forskningsetiska frågeställningar.
Innehåll
-forskningsmetoder relevanta för socialt arbete
-vetenskapsteoretiska överväganden
-forskningsetik
-kritisk granskning av vetenskapliga arbeten
-planering och genomförande av ett självständigt uppsatsarbete samt
opposition på
en annan uppsats
Kursens namn:
LIA I
Kurstyp:
LIA
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
50
Beskrivning:
Kursens övergripande mål är att den studerande under handledning skaffar
sig erfarenhet av behandlingspedagogiskt arbete, kan integrera teori och
praktik samt börjar utveckla en egen yrkesidentitet.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-förstå ansvarsfördelningen mellan handledare, studerande och
utbildningsanordnare
-beskriva det praktiska sociala arbetet
-förstå sociala processer på olika nivåer
-inom ramen för en yrkesroll, skapa relationer till andra
-genomföra egna klientsamtal
-genomföra social dokumentation i enlighet med gällande lagar och
riktlinjer
-samarbeta i ett professionellt sammanhang
-reflektera över sitt eget lärande samt använda handledning som stöd för
lärandet
-identifiera ett professionellt förhållningssätt samt påbörja en egen
utveckling
mot en yrkesidentitet
Innehåll:
-ansvarsfrågor
-relevant lagstiftning
-den professionella yrkesrollen
-sociala problem och metoder
-lärande och handledning
-etik
Kursens namn:
LIA II
Kurstyp:
LIA
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
75
Sida 5 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Beskrivning:
Kursens mål är att den studerande under handledning skaffar sig
erfarenhet
av praktiskt behandlingspedagogiskt arbete och kan integrera teori och
praktik samt börjar utveckla en yrkesidentitet.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-använda teoretiska kunskaper i socialt arbete på individ, grupp och
samhällsnivå,
-beskriva och bedöma sin professionella utveckling vad gäller lärande,
självkännedom, empatisk förmåga och handlingsberedskap,
-använda ett professionellt förhållningssätt,
-inom ramen för en yrkesroll, skapa relationer till andra,
-genomföra egna klientsamtal,
-arbeta självständigt och ta egna initiativ,
-relatera erfarenheter från arbetsplatsen till utbildningens innehåll som
helhet
Innehåll
- evidensbaserad praktik
-det professionella mötet
-sociala problem
-samtal som verktyg
-lärande och handledning
-ansvarsfrågor
-relevant lagstiftning
-etik
Kursens namn:
Missbruk och beroende
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
20
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande får kunskap om missbruk och beroende,
dess orsaker och missbrukets samband med människors levnadsvillkor
samt hur samsjuklighet utvecklas.Efter avslutad kurs ska de studerande
kunna:
-redogöra för hur beroende och missbruk kan inverka på individ, familj,
nätverk och grupper.
-redogöra för motivations-och förändringsprocesser
-känna till droger och dess inverkan
-känna till lagstiftning inom området
-medverka i planering, utförande och utvärdering av behandlingsinsatser
-ha kunskap om grundläggande teorier om samsjuklighetens
påverkansfaktorer
-förstå vikten av brukarinflytande
Innehåll:
-grundläggande kunskaper om missbruk- och beroendeproblematik i ett
socialt
perspektiv
-förklaringsmodeller till missbruk och beroende
-medicinska och omvårdnadsaspekter på missbruk
-kunskap om droger
-samsjuklighet
-anhörigperspektiv
-lagstiftning
-genus, etnicitet, klass, ålder, identitet, religion
Kursens namn:
Psykisk ohälsa och socialpsykiatri
Sida 6 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
20
Beskrivning:
Kursens mål är att ur olika teorier och perspektiv, ge kunskap om psykisk
ohälsa och neuropsykiatriska/psykiska funktionsnedsättningar samt om
samsjuklighet.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-redogöra för hur psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
samt samsjuklighet kan inverka på individ, familj, nätverk och grupper.
-förstå återhämtningsprocesser
-lagstiftning inom området
-medverka i planering, utförande och utvärdering av behandlingsinsatser
-grundläggande teorier om samsjuklighet
-kunna bemöta och bistå personer med psykisk ohälsa
Innehåll:
-psykiatriska diagnoser
-psykiska funktionsnedsättningar
-samsjuklighet
-sociala behandlingsmetoder
-lagstiftning
-verksamhetsfältets organisation
-återhämtning
Kursens namn:
Psykologiska utgångspunkter
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
45
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande med utgångspunkt i psykologiska teorier
och begrepp ska öka sin kunskap och förståelse för individen och med
utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp öka sin kunskap och
förståelse för samspel i grupp.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-känna till historiskt perspektiv på psykologi
-redogöra för det huvudsakliga innehållet i psykologiska riktningar
-beskriva och använda utvecklingspsykologiska teorier
-betydelse av genus o etnicitet
-identifiera traumatiska kriser
-förstå o tillämpa gruppsykologiska begrepp o teorier
-tillämpa kommunikationsteoretiska begrepp
-redogöra för och använda modeller för konfliktlösning
-använda samtalsmetodiska grunder
Innehåll
-psykologiska riktningar
-utvecklingspsykologi
-traumatisk kris
-psykologins framväxt
-arbete i grupp
-kommunikation i grupp
-arbetsgruppens dynamik
-teorier om gruppers utveckling
-konflikter och konfliktbearbetning
-ledarskap
-samtalsmetodik
Kursens namn:
Samhällsperspektiv
Sida 7 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
30
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande ska få en översiktlig kunskap om hur
samhällets välfärdssystem är uppbyggt och vilka lagar som styr inom det
sociala området samt olika teorier om samhälle och sociala relationer.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-redogöra för grunderna i det socialpolitiska trygghetssystemet
-redogöra för olika välfärdsmodeller
-känna till ett historiskt perspektiv på socialtjänstens framväxt
-tillämpa relevant lagstiftning inom socialt arbete
-beskriva grunderna i några centrala samhällsteorier och förklara vad de
kan innebära för synen på social utsatthet
-känna till grundläggande vetenskapsteori
Innehåll
-det socialpolitiska trygghetssystemet
-sociallagstiftning
-socialtjänstens framväxt
-genus, etnicitet, klass, ålder, identitet
-samhällsteorier
-perspektiv på social utsatthet
-vetenskapsteori
-attityder och värderingar
Kursens namn:
Socialpedagogik
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
30
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om pedagogiska
inriktningar som har betydelse för socialpedagogiskt arbete, samt
socialpedagogiska förhållningssätt och metoder.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-beskriva pedagogiska teorier och metoder med relevans för
socialpedagogiskt arbete
-förklara olika pedagogiska teorier, perspektiv och begrepp för lärande
-använda pedagogiska metoder i socialt arbete
-ge exempel på hur social bakgrund, etnicitet, ålder och kön kan ha
betydelse för socialt
arbete
-ge exempel på hur förhållningssätt, värderingar och människosyn kan ha
betydelse för yrkesfunktionen
Innehåll
-pedagogiska begrepp och teorier
-teorier kring lärande och utveckling/förändring
-pedagogiska metoder i socialt arbete
-egna attityder, värderingar, lärande strategier och dess betydelse för
yrkesfunktionen
-inklusions-och exklusionsprocesser
Kursens namn:
Socialt arbete i ett heterogent samhälle
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
30
Sida 8 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande ska inhämta kunskap om
migrationsprocesser och socialt arbete med flyktingar samt hur genus,
etnicitet och klass samverkar i individers och gruppers identitetsskapande
processer i ett heterogent samhälle .De studerande ska kunna reflektera
över kulturbegreppet och problematisera den egna förståelsen.
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
-förstå och reflektera över betydelsen av genus, klass och etnicitet för
individens identitet
och integration i samhället och för mötet i behandlingssituationen
-förstå migrationsprocesser och integration
-känna till migrationslagstiftning
-känna till diskrimineringslagstiftning
-beskriva olika perspektiv på kulturbegreppet
-använda teorier och metoder i bemötandet
Innehåll:
-genus, etnicitet, klass, religion, identitet
-migrationsprocesser och integration
-migrationslagstiftning
-diskrimineringslagstiftning
-diskriminering, rasism
-kulturbegreppet
-attityder och värderingar
Kursens namn:
Socialt arbete i institutionella miljöer
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
25
Beskrivning:
Kursens mål är att de studerande ska ha kunskap om att leda och
organisera behandlingsarbete och projekt inom sociala öppna och slutna
institutioner.
Efter avslutad kurs ska de studerande kunna:
-beskriva och analysera de pedagogiska, psykologiska, organisatoriska och
strukturella villkor som omger socialt arbete i institutionella sammanhang,
-identifiera lagstiftning och andra regelverk för drift av institutionella
verksamheter och ge exempel på hur sådan verksamhet kan organiseras
-relatera frågor kring genus, makt och etnicitet till uppdraget att driva en
institution
Innehåll
-metoder och ramar för socialpedagogiskt arbete
-institutionell behandling – verksamhetsområden
-villkor som omger institutionellt socialt arbete
-driftsformer och organisering
-marknadsföring, entreprenörskap och ekonomi
Kursens namn:
Socialt behandlingsarbete med barn och ungdomar
Kurstyp:
Standard
Valbar:
Nej
Yh-poäng:
30
Sida 9 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Beskrivning:
Kursens övergripande mål är att de studerande ska inhämta kunskap om
teoretiska grunder i socialt arbete med barn och unga. Målet är också att
kunna arbeta med förändringsprocesser inom olika verksamhetsfält.
Efter avslutad kurs ska de stud kunna:
-teoretiskt förstå social utsatthet på individ och familjenivå och dess
samband med kön, klass, ålder och etnicitet
-tillämpa teorier, metoder och praktiska modeller för utredning, stöd och
samtal med relevans för socialt behandlingsarbete med individer och
familjer
-identifiera och beskriva olika typer av avvikelser i barns- och ungdomars
utveckling
-genusperspektiv på barn/ungdomars utveckling
-känna till hur förebyggande arbete kan bedrivas med barn/ungdomars och
familjer
-reflektera över egna attityder och värderingar och dess inverkan på det
sociala arbetet
Innehåll:
-avvikelser hos barn och unga
-utredning av barn som far illa
-förebyggande arbete
-genusperspektiv
-ensamkommande flyktingbarn
-systemteori
-resilience
Tillgodoräknande
Rutiner vid tillgodoräknande
Stadsmissionens skola arbetar i sina vuxenutbildningar med validering.Validering är en process
som innebär en strukturerad kartläggning, bedömning, värdering, dokumentation och ett
erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de
förvärvats. Validering kan göras dels för att bedöma behörigheten till ansökt utbildning och dels
för tillgodoräknande av sådana kunskaper och erfarenheter som i allt väsentligt motsvarar
utbildningens innehåll och mål. Är dessa uppnådda ska han/hon kunna tillgodoräkna sig
motsvarande moment. Stadsmissionen har under våren 2015 deltagit i en pilotstudie om
validering till behörighet.
Valideringsprocessen ska vara transparent för den studerande. Utbildningsanordnaren agerar
som utförare i valideringsarbetet och ansvarar för dokumentationen.Den studerandes tidigare
lärande utforskas med uppgifter och intervjuer som dokumenteras i en kompetenskartläggning
och som sedan bedöms. All validering dokumenteras där det tidigare lärandet kan bli bekräftat
och erkänt.
Validering kan leda till ett kompetensbevis som ligger till grund för beslut om tillgodoräknande.
Tillgodoräknade kurser betygssätt. Därefter upprättas en individuell studieplan. Stadsmissionens
skola kommer att följa de av Yh- myndigheten framskrivna nationella kriterierna och riktlinjerna för
validering av reell kompetens samt dokumentationen av densamma. Ledningsgruppen deltar i
arbetet och utgör expertis för bedömning av arbetslivserfarenhet. Ledningsgruppen beslutar om
tillgodoräknanden.
Undervisning i svenska med yrkesinriktning
Utbildningen ska tillse att den studerande har/tillägnar sig språkkunskaper inriktade mot det
Sida 10 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
kommande yrket. Behov av svenska med yrkesinriktning uppmärksammas vid antagning och
under utbildningen. Behov kan identifieras av ledningsgrupp, lärare/handledare och/eller påtalas
av den studerande. Under utbildningen kan bristande förståelse för yrkesspecifika begrepp
uppmärksammas i samtal/gruppdiskussioner, inlämnade av skriftliga uppgifter och under LIA.
Förklaring och användandet av yrkesspecifika begrepp sker under utbildningens gång. Svenska
med yrkesinriktning anpassas i fråga om omfattning och pedagogik efter den studerandes behov
och kan ske i form av självstudier, läraledd undervisning individuellt eller i grupp. Undervisning
kommer att ske parallellt med ordinarie studier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig
utbildningen i samma takt som övriga studerande. Stadsmissionens skola har lång erfarenhet och
god kompetens i språkundervisning.
Tillträde till utbildningen
Tillträde
Behörighet till yrkeshögskolan
I 3 kap 1 § förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med
Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att
behörig att antas till utbildningen är den som
1.
2.
3.
4.
avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning,
har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1,
är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande
utbildning, eller
genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan
omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått
slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från
gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om
man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de
äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig.
Särskilda förkunskaper
Krav på särskilda förkunskaper
Lägst betyget godkänt i Svenska 2/Svenska som andra språk 2 eller motsvarande.
Tre års arbetslivserfarenhet på minst 50%, inkluderat minst en period på 6 månader
sammanhängande.
Särskilda förkunskaper - motivering
Studiernas inriktning och teoretiska nivå förutsätter goda kunskaper i svenska. Minst motsvarande
nivå Svenska 2 behövs för att kunna tillgodogöra sig kurslitteratur och genomföra skriftliga och
muntliga redovisningar.
Arbetslivserfarenhet är viktig för att yrkesrollen kräver att personalen är socialt integrerad i
samhället då det i det pedagogiska arbetet ingår att vägleda och hänvisa klienter samt vara en
prosocial förebild. Att ha ingått i ett arbetslag under en längre sammanhängande tid behövs då
sådan erfarenhet kräver social kompetens och förmåga att samarbeta, vilket är nödvändigt både i
studiegruppen och i yrket.
Sida 11 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Fastställande av behörighet
Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen
Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan anges i 3 kap 1 § förordningen (2009:130) om
yrkeshögskolan. Tillkommer MYHFS 2013:4 "Behörighet till utbildning inom yrkeshögskolan"
Information om ansökningsförfarande till utbildning förmedlas på de ställen där utbildningen
annonseras. Ansökan görs via yh-antagning.se.
I ansökan ska handlingar som styrker behörigheten medsändas. De handlingar som styrker
behörigheten är kopior på betyg samt arbetsgivarintyg. Dokumenten ska vara i formaten jpg eller
pdf. Av arbetsgivarintygen ska framgå mellan vilka datum anställningen varat och tjänstens
omfattning i % av heltid eller timmar per vecka eller månad. De sökande har en egen inloggning
på yh-antagning.se där de laddar upp alla dokument för att styrka sin behörighet.
Utbildningsanordnaren går manuellt igenom betyg och intyg och noterar styrkt behörighet i yhantagning.se. Stadsmissionen använder yh-antagning.se för att skapa underlag för
ledningsgruppen att fatta beslut om behöriga och obehöriga.
Reell kompetens
Behörighetskraven är grundläggande behörighet och särskild förkunskaper.
På ansökningssidan är ett alternativ för den sökande att istället för grundläggande behörighet (3
kap 1§ p 4) åberopa reell kompetens. Detta görs genom att kryssa i rutan för detta på yhantagning.se. Den sökande bjuds då in till validering som innebär kartläggning av faktiska
kunskaper, färdigheter och förmågor dokumenterade eller ej dokumenterade. Det sker genom
samtal och skriftliga uppgifter. Kartläggningen kan leda till att den sökande kan bedömas ha
kompetens motsvarande den behörighet och de särskilda förkunskaper som behövs för
utbildningen. Kartläggningen och bedömningen dokumenteras i yh-antagning.se.
Urvalsgrunder och urvalsprocess
Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett
urval göras bland samtliga behöriga sökande.
Urvalsgrunder
Särskilt prov
Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland
samtliga behöriga sökande.Urvalet görs utifrån särskilt prov och arbetslivserfarenhet.Särskilda
provet består av fyra delar:
-Läsförståelse, vilket visar möjligheter att klara studierna
-Ordförståelse, vilket visar möjligheter att klara studier
-Logisk test, vilket visar möjligheter att klara studier
-Reflektion, visar möjligheterna att tillgodogöra sig studierna
Läsförståelse kan ge 6 poäng bedöms efter facit.
Ordförståelse, kan ge 10 poäng bedöms efter facit.
Logisk test kan ge 10 poäng bedöms efter facit
Reflektion kan ge 6 poäng bedöms efter manual
Summa max 32 poäng
Yrkeserfarenhet
Sida 12 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Yrkeserfarenhet oavsett område på minst 50% upp till tre år kan ge max 5 poäng beroende på
sammanhängande arbetad tid. Utöver behörighetskravet på 6 månader sammanhängade tid ger
varje ytterligare sammanhängande 6 månadersperiod 1 poäng.
Utöver det kan yrkeserfarenhet inom behandling, vård/omsorg, pedagogik minst 50% upp till 3
år, ge max 3 poäng. Varje 6 månadersperiod ger ½ poäng.
Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen
Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen
1) Först bedöms yrkeserfarenheten och poängsätts utifrån angivna kriterier. Poängen registreras i
yh-antagning.se.
2) Efter genomfört särskilt prov registreras poängen för varje individ i yh-antagning.se.
3) I yh-antagning.se räknas urvalsvärdet ut genom att systemet lägger ihop totala poängen för
särskilt prov, totala poängen för yrkeserfarenhet och 0,01 x poängen för läs- ordförståelsen. Det
sista är till för att undvika flera sökande med samma urvalsvärde. Systemet skapar automatiskt
en rangordning.
4) Beslutsunderlag tas ut.
5) Lednings gruppen beslutar om antagning och reservlistan utifrån beslutsunderlaget.
6) Via yh-antagning.se meddelas samtliga sökande om de erbjuds studieplats eller reservplats
eller är obehöriga.
7) Antagna och reserver tackar ja eller nej till erbjuden plats via yh-antagning.se.
Antagningssystemet uppdateras kontinuerligt..
8) Samtliga delar i antagningsprocessen sparas i yh-antagning.se samt beslutsunderlaget även i
pappersform.
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation
Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare
Organisationsnummer:
202100-3062
Organisationsnamn:
Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, social
Förnamn:
Johan
Efternamn:
Kejerfors
Telefon:
08-6747193
E-postadress:
[email protected]
Roll i utbildningen:
Socialhögskolan kan vara den av två alternativa högskolor som
genomför vissa kurser i utbildningen
Dotterbolag:
Nej
Upphandlad:
Nej
Organisationsnummer:
556688-5280
Organisationsnamn:
Uppdragsutbildningsenheten Ersta Sköndal högskola AB
Förnamn:
Pablo
Efternamn:
Dahlin
Telefon:
0855505110
E-postadress:
[email protected]
Roll i utbildningen:
Ersta Sköndal högskolan kan vara en av två alternativa
högskolorsom genomför vissa kurser i utbildningen.
Sida 13 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Dotterbolag:
Ja
Upphandlad:
Nej
Utbildningens upplägg
Utbildningens upplägg och organisation
Samtliga kurser styrs av kursplanen där kursens mål, innehåll, undervisningsform, beskrivning av
examination, betygsskala och betygskriterie framgår. De studerande informeras i alla kurser om
kursplan, schema och upplägg av uppgifter. Undervisningen sker genom föreläsningar,
seminarier, grupparbeten och rapporter. Lärande sker också i reflektionsgrupper ledda av
studerande med lärare som bakgrundshandledare och i andra processinriktade grupper. De
studerande har möjlighet att få handledning, individuellt eller i grupp med syfte att underlätta
uppnående av kursmålen.Vid återlämning av inlämnade uppgifter ges feedback med syfte att
förbättra kommande uppgifter. Utbildningen inleds med studieteknik och studieplanering för att bli
bekant med krav och nivå på utbildningen. Studerande som ej uppnår godkänt av kursmål får
möjlighet att komplettera för att uppnå målen. Vid längre tids frånvaro och frånvaro vid
avgörande undervisningsmoment ges ersätttningsuppgifter, Studerande som ej har möjlighet att
genomföra samtliga kurser inom utbildningens ordinarie tid, ges möjlighet att fullfölja dessa delar
efter en uppgjord plan.
Utbildningens olika redovisningsformer för studieuppgifter varieras mellan:
- Individuella skriftliga och/eller muntliga redovisningar.
-Grupp muntliga och/eller skriftliga redovisningar.
-Gestaltande uppgifter i grupp elller individuellt.
För studerande som behöver resurser i form av anteckningsstöd, föreläsningsmaterial, extra
handledning, språkstöd etc. är detta möjligt.
Arbete med studerande i behov av pedagogiskt stöd
Stadsmissionens skola har erfarenhet av och kan erbjuda pedagogiskt stöd genom:
-Individuell handledning
-Anteckningstöd
-Bilagda föreläsningsdokument
-Möjligheter att spela in (ljud/bild) föreläsningar
-Erbjuda handledning i studieteknik
-Erbjuda längre tid för genomförande av individuella uppgifter
-Möjlighet att låna bärbar dator
-Hänvisning till bibliotek med möjlighet att låna inläst litteratur
-I viss mån erbjuda andra redovisningsalternativ än skriftliga
-Stadsmissionens skola innehar specialpedagogisk kompetens som utgör en resurs vid behov,
såväl för studerande som handledarresurs för lärare.
Vid behov har vi möjlighet erbjuda fler alternativ.
Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen
Arbetslivet bidrar med forskningsrapporter, projektpresentationer, presentation av sina
verksamheter, studiebesök, presentation och undervisning i olika behandlingsmetoder. Lärare
och utbildningsledare ansvarar för att använda dessa exempel och teman i den fortlöpande
undervisningen. Ledningsgruppen bidrar under hela utbildningen med synpunkter och förslag på
förändringar. Kursernas innehåll är framtaget med relevans för det kommande arbetet som
utbildningen syftar till. Undervisningen utgår från verkliga problem, fenomen och situationer som
kan relateras till det kommande yrkeslivet. Studiebesök, externa föreläsare från arbetslivet
planeras utifrån kursplan. De studerande ska vid varje studiebesök eller föreläsning se en tydlig
koppling till den pågående kursen. Lärare och föreläsare har, förutom sin pedagogiska kompetens
ofta även en koppling/bakgrund i arbetslivet med relevans för de studerandes kommande
yrkesroll.
Sida 14 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna
Utbildningen är planerad och upplagd så att kurserna prioriterats så de mest adekvata kurserna
genomförs innan första LIA perioden,för att förbereda de studerande inför LIA. Samtliga
teoretiska kurser kopplas till praktisk användbarhet. Varje studerande har inför LIA information om
de LIA-platser som står till förfogande. Framläggs önskemål om annat alternativ undersöks dessa
möjligheter av utbildningsanordnaren. LIA-handledare och studerande träffas före LIA-perioden
och går igenom hur den är tänkt att genomföras.Den studerande delger då sina erfarenheter,
funderingar och hur hon/han tror att kunskapsmålen ska kunna uppnås. Inför LIA-perioderna
förbereds de studerande teoretiskt med kunskap om lagstiftning,smittskydd, professionellt
förhållningssätt samt sekretess. Då det är minst lika viktigt att förbereda handledaren inför
uppgiften, ägnas mycket tid åt samtal, personligt möte för att presentera utbildningen och
utbildningens mål. I dessa samtal visar det sig ofta att handledaren har tidigare erfarenhet av att
handleda studerande. Utbildningsplan och kursplan för LIA- kursen delges handledare liksom ett
handledarmaterial. De studerande ges möjlighet att möta tidigare studerande för att inhämta
deras perspektiv på LIA.
Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser
Sedan första yh-starten 2010 har kontakt etablerats med ett stort antal LIA platser. Under flera
terminer har antalet LIA-platser som erbjudits varit fler än antalet studenter. Flera arbetsgivare
har tagit emot för LIA kontinuerligt. Stadsmissionens yh anlitar LIA-platser som erbjuder god
handledning och ger studenterna stora möjligheter att göra yrkesrelevanta erfarenheter.
Stadsmissionens yh ansvarar för att alla studenter för sin första LIA får en lämplig LIA-plats i
förhållande till erfarenhet, förkunskaper och eventuella önskemål. Studenterna kan också söka
plats själva och då etableras kontakt med arbetsgivaren och handledaren. Information sker både
skriftligt och muntligt. Till LIA II har de studerande ofta tydligare egna önskemål och utbildningen
försöker tillgodose dessa genom att söka genom tidigare kontakter, hvb-guiden och de
studerandes egna kontakter. Före LIA anordnas en handledarintroduktion för blivande
handledare. Varje LIA-period inbjuds handledare till gemensamma seminarier med studenter och
lärare vilket väver samman utbildningens mål- teoretiska kunskaper och praktiken - kommande
yrkesrollen. Seminarierna ger handledarna stort utbyte av att diskutera praktikens upplägg och de
processer som den handledde genomgår. Denna kunskap är viktig för möjliggörande av lärande
under praktiken. I de fall den studerande eller handledaren bedömer att LIA-platsen inte är
lämplig för den studerande anskaffas en annan LIA-plats.
Metoder för kunskapskontroll
Kunskapskontroll sker vanligtvis genom individuell skriftlig uppgift och/eller gruppuppgift.Skriftliga
uppgifter presenteras ibland också munltigt i större eller mindre grupper. Gruppuppgifter och
arbetet med dem utvärderas efteråt vad beträffar hur arbetet fördelats och hur samarbetet
fungerat.Betygskriterier finns på varje kursplan och gås igenom vid varje kursstart. Uppgifter som
inte når godkänt kan kompletteras. i första hand ersätts skrifliga uppgifter skriftligt och muntliga
muntligt. Studerande som inte är närvararnde vid seminarier eller särskilda tillfällen som
föreläsningar som bara ges en gång får ersättningsuppgift. Denna uppgift säkerhetsställer att
den studerande inhämtat
motsvarande kunskaper och betygssätts.Vid hög frånvaro får den studerande anvisningar för att
inhämta kunskaper motsvarande de givna undervisningstillfällena.Utbildningsanordnaren
säkerställer genom kunskapskontroll, skriftligt eller muntligt att kunskaperna är inhämtade.
Kunskapskontroll för LIA görs utifrån givna uppgifter och i samverkan med handledare. Vid hög
frånvaro under LIA görs i samarbete med med studenten, utbildningsanordnaren och handledare
en plan för att säkerställa att den studerande tillgodogör sig LIA-kursen Detta kan innebära att
den studerande får komplettera med förlängd LIA-tid.
Betygskriterier och betygskrav
Samtliga kursplaner beskriver kursmål och preciserade kunskapsmål, undervisnings former,
beskrivning av examination, betygsskala och betygskriterier.Betygskriterierna är satt efter
kunskapsmålen. Individuella, grupp, skriftliga och muntliga uppgifter i samtliga kurser ger
underlag till betygssättning för varje individuell studerande.Kursansvarig lärare kommunicerar
betygskrav och kriterier vid varje kursstart.Varje kurs utvärderas muntligt och skriftligt och
förändringar i framförallt upplägg och uppgifter genomförs till nästa kurs.Även förändriingar i hur
Sida 15 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
målen ska uppnås kan förändras. Målet för skolan och de studerande är att alla ska ha möjlighet
att uppnå minst G. Betygskriterierna har en stark koppling till kursplanerna. Kursplanerna är
under ständig granskning av arbetslivet, som inkommer med synpunkter. Dessa synpunkter
dokumenteras och framläggs under ett ledningsgruppmöte minst en gång per termin.
Ändringsförslag och betygskriterierna ses över i samband med detta. Större ändringsförslagen
sänds in till Yh myndigheten för godkännande.
Entreprenörskap i utbildningen
Inom Stockholms Stadsmission har det sociala entreprenörskapet alltid varit en naturlig del. Inom
skolorna gestaltar vi vårt arbetssätt med en blomma med fem kronblad där Entreprenörskap är ett
som märks på flera sätt. Vi tränar de studerande att leda idéfas till genomförandefas. Vi pekar på
möjligheter till samhällsdeltagande genom olika entreprenörskapsformer. Vi visar att det finns
olika vägar till samma mål och förbereder därigenom de studerande på nytänkande och socialt
entreprenörskap. De studerande övas i utveckling av yrkesrollen. Nya strategier formas i ett
förändringsarbete. Privata aktörer i ledningsgruppen ger de studerande insyn i entreprenörskap
genom LIA-platser. Våra studerande lär sig att kartläggning av brukarnas behov kan leda till olika
valmöjligheter. Vi betonar samarbete med de studerande i vår verksamhetsutveckling. Under
LIA-perioderna ska de studerande ges stora möjligheter att vara kreativa, initiativrika och kunna
omsätta teori och egna idéer i handling.
Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar
16 tim/vecka per studerande
Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA
30 tim/vecka per studerande
Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation
Kvalitetssäkring av utbildningen
Utvärderingsfasen
Stockholms Stadsmission arbetar med sitt systematiska kvalitetsarbete enligt SIQ:s process- och
resultatorienterade modeller med deltagarfokus. Inom sociala verksamheter har man erhållit
diplomering enligt SIQs utvärderingsprocess. Beslut är taget att även Stadsmissionens
Skolstiftelse ska inleda ett arbete med att SIQ-säkra sitt systematiska kvalitetsarbete. Systematik
har utvecklats, en årsarbetsordning tagits fram och några första processkartläggningar har gjorts.
Vår utgångspunkt är den kontinuerliga utvecklingscykeln enligt: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi?
Hur blev det? Med den kunskap om våra verksamheter som genereras i de processerna får vi
underlag och utifrån det fastställer årligen huvudmannen en utvecklingsplan för
utbildningsverksamheten. Den bryts sedan i samverkan med verksamheterna ned denna till
målsättningar för varje skolform och enhet.
Varje enhet skriver sedan förbättringsplaner utifrån sin analys av föregående verksamhetsår.
Analysen ska göras på flera nivåer och börja i lärarens och de studerandes analys av pågående
undervisning. Förbättringsarbetet och målsättningarna ska vara väl förankrade i verksamheten
och i all personals verksamhet. Med gemensam förståelse och gemensamma mål får vi en mer
verksam kvalitetssäkring. All planering av verksamhet ska utgå från utbildningsplan och
kursplaner, huvudmannens gemensamma värdegrund, vision och utvecklingsplaner. Planeringen
ska utgå från de studerandes behov och också inkludera omvärldsbevakning så att utbildningen
håller sig i takt med tiden. Kvalitetssäkring görs även på individnivå för varje studerande genom
diskussioner och granskning av examinationsresultat och omdömen från LIA t ex.
Yrkeshögskolans ledningsgrupp deltar i att utforma enhetens förbättringsplan samt
Yrkeshögskolans del i Skolstiftelsens utvecklingsplan. Sammanställning av studieresultat och
utvärderingar lämnas kontinuerligt till Yrkeshögskolans ledningsgrupp för analys och diskussion.
Sida 16 (18)
YH
undervisning. Förbättringsarbetet och målsättningarna ska vara väl förankrade i verksamheten
och i all personals verksamhet. Med gemensam förståelse och gemensamma mål får vi en mer
verksam kvalitetssäkring. All planering av verksamhet ska utgå från utbildningsplan och
kursplaner, huvudmannens gemensamma värdegrund, vision och utvecklingsplaner. Planeringen
ska utgå från de studerandes behov och också inkludera omvärldsbevakning så att utbildningen
håller sig i takt med tiden. Kvalitetssäkring görs även på individnivå för varje studerande genom
om statsbidragoch
för omdömen
att bedrivafrån
yrkeshögskoleutbildning
diskussioner och granskningAnsökan
av examinationsresultat
LIA t ex.
Diarienummer:
MYH 2015/3333
Yrkeshögskolans ledningsgrupp deltar i att utforma enhetens förbättringsplan samt
Beslutsdatum:
2016-01-19
Yrkeshögskolans del i Skolstiftelsens utvecklingsplan. Sammanställning
av studieresultat
och
utvärderingar lämnas kontinuerligt till Yrkeshögskolans ledningsgrupp för analys och diskussion.
Översyn
Arbetsplan för året: I augusti självskattning enligt kvalitetsmatris. I september förbättringsplan
utifrån analys av resultat föregående läsår samt lärarnas och arbetslagens analyser. Planerna
följs upp kvartalsvis. I september plan för centrala utvecklingsinsatser. I oktober-november
interninspektioner. I januari genomför vi medarbetarenkät och studerandeenkät och resultaten
bearbetas och åtgärdsplan upprättas.
I juni sammanställer vi alla våra studieresultat, lärare och arbetslag analyserar sina egna
årsresultat och gör åtgärdsplan till nästa år.
Utöver det har vi en central samverkansgrupp för studerande där de regelbundet träffar
utbildningschef och utvecklingsledare. Rektorer samlas en gång per månad tillsammans med
yrkeshögskolans chef och Skolstiftelsens utbildningschef och utvecklingsledare och viktigt är
ledningsgruppens löpande diskussioner.
Som underlag för förbättringar har vi omprövning av kursplaner som ska ha styrning mot
kunskapsmålen och yrkesmässig branschkompetens. Synpunkter och önskemål inhämtas från
arbetslivet. Kursplanerna sammanställs och presenteras varje termin för ledningsgruppen som är
beslutande.
Varje kurs utvärderas efter slutförande. Utvärderingarna diskuteras med utbildningsanordnaren i
ledningsgruppen. Ledningsgruppen beslutar om förbättringar som utbildningsanordnaren
ansvarar för att genomföra. Översyn av den pedagogiska verksamheten sker årligen av extern
utvärderare. Resultatet sammanställs och viktiga förbättringsområden väljs ut och målsätts.
Dokumentation för utvärdering och analys är utvärderingar och enkäter, betygsstatistik, omdömen
från LIAn, synpunkter från arbetslivet, klassrådsdiskussioner, ledningsgruppsprotokoll. När
förbättringar sker dokumenteras de genom ledningsgruppsprotokoll, utbildningsplan,
förbättringsplan, förbättrade kursplaner.
Utbildningsanordnaren organiserar varje år utvecklingsdagar för att utveckla utbildningen mot de
uppsatta målen och dessa dagar avrapporteras i ledningsgruppen.
Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning
Stadsmissionens yrkeshögskola har för utbildningen till behandlingspedagog planerat för följande
ansvarsfördelning:
Lärarnas ansvar är att med utbildningsplan och kursplaner som styrdokument:
-Planera och genomföra lektioner
-Utforma relevanta examinationsuppgifter
-Examinera och betygsätta studerande
-Erbjuda utvecklingssamtal med de studerande
-Organisera LIA kurser
-Genomföra LIA besök
-Verka för kvalitetsutveckling
-Validera kurser och delar av kurser
-Bedöma tillgodoräknanden
Utbildningsledaren ansvarar för att:
-Leda verksamheten
-Tillse att utbildningen i den dagliga verksamheten har ett adekvat innehåll och fortskrider
med kvalitet enligt Yrkeshögskolemyndighetens föreskrifter.
-Systematiskt kvalitetsarbete genomförs.
-Driva samverkansarbete med huvudmannen, arbetsliv, samarbetspartners, högskola, offentlig
skolverksamhet, myndigheter och andra organisationer.
-Sprida information till målgrupp, samverkansparter, politiker och media.
-Följa upp resultat och kvalitessäkra i enlighet med huvudmannens kvalitetssäkringssystem..
-Tillse att undervisande lärare/handledare har rätt kompetens
-Sammankalla ledningsgrupp
-Som medlem i ledningsgruppen vara föredragande och drivande gällande
utvecklingsarbete.
-Tillse att ledningsgruppen känner till de lagar och förordningar som styr utbildningen.
Sida 17 (18)
Ansökan om statsbidrag för att bedriva yrkeshögskoleutbildning
Diarienummer: MYH 2015/3333
Beslutsdatum: 2016-01-19
YH
Chef för yrkeshögskola ansvarar för:
-Budget
-Personalansvar och arbetsledning
Ledningsgruppen arbetar och ansvarar för att:
-Utbildningen har adekvat innehåll och fortskrider med kvalitet enligt yrkeshögskolans
föreskrifter.
-Ett systematiskt kvalitetsarbete löper genom hela utbildningen.
-Hantera frågor gällande tillgodoräknande och validering.
-Besluta gällande antagning.
-Besluta i studerandeärenden som kan föranleda avstängning från utbildningen.
-Utfärda examensbevis och kursintyg.
-Hantera synpunkter och klagomål från studerande
-Ledningsgruppsrepresentant från arbetslivet är ordföranden
Studerandeinflytande
Studerande har inflytande på sina studier genom studeranderåd, deltagande i ledningsgruppen
och genom det systematiska kvalitetsarbete SIQ som bedrivs inom Stadsmissionen i sin helhet. I
studeranderådet behandlas frågor som gruppen i sin helhet eller enskild studerande vill ta upp för
behandling och eventuell åtgärd. Studeranderepresentanter lyfter gruppens frågor i
ledningsgruppen där synpunkter från de studerande är en stående punkt på dagordningen. I
första hand kontaktas undervisande lärare för att få till stånd förändring. I andra hand vänder sig
gruppen till utbildningsledaren och sedan ledningsgrupp och chef för yrkeshögskolan. Skulle
studenterna inte få gehör för sina frågor kan de göra en anmälan till yrkeshögskolemyndigheten.
Genom muntliga och skriftliga utvärderingar kan de studerande påverka upplägg och
arbetsformer i undervisningen. Under lektionstid kan de studerande initiera föreläsningar och
studiebesök de skulle vilja genomföra. Varje läsår genomförs enkäter av tillfredställelsen inom
olika områden av de studerandes undervisnings- och skolsituation. Resultatet av enkäten
sammanställs och delges de studerande med en plan för eventuella förändringar.
Sida 18 (18)