Hjärt- och kärlsjukdomar

FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Hjärt- och kärlsjukdomar
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomarna bland vuxna
och dessa sjukdomar bidrar stort till ”för tidig död”(dödlighet före 75årsåldern). Det minskande insjuknande i hjärt/-kärlsjukdomar samtidigt med
att fler och fler som drabbas av dessa sjukdomar överlever har stor del i
svenskarnas ökande livslängd under de två senaste decennierna.
Beskrivningen koncentreras till utvecklingen av de dominerande akuta sjukdomstillstånden (hjärtinfarkt och stroke) men också efterföljande sjukdomstillstånd och riskfaktorer;
• Kranskärlssjukdomar (hjärtinfarkt, hotande hjärtinfarkt, kärlkramp).
• Stroke (åderförkalkningssjukdom i hjärnans blodkärl).
• Högt blodtryck, diabetes osv.
De övervägande riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar är
• Rökning
• Högt blodtryck
• Höga blodfetter
• Övervikt
• Fysisk inaktivitet
• Diabetes
• Stress
30
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Hjärtinfarkt
Var femte patient som söker vård vid akutmottagningarna i Sverige har symtom på kranskärlssjukdom (ca 150 000 årligen). Av dessa läggs 90 000 in på
hjärtintensivavdelning varav en tredjedel har hjärtinfarkt och en tredjedel
hotande hjärtinfarkt. Två tredjedelar av patienterna är män. Kvinnor som
drabbas är i genomsnitt tio år äldre än männen.
Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i vårt land och svarar för
30 procent av alla dödsfall.
Norr- och Västerbotten har sedan lång tid haft ett större insjuknade i hjärtoch kärlsjukdomar än genomsnittet för riket. Denna skillnad minskar
kraftigt. De studier som gjorts 1985-2002 i de båda nordliga länen visar att
insjuknandet av hjärtinfarkt har minskat med 50 procent bland männen.
Bland kvinnor ses också en minskning men inte lika kraftig. Den minskade
dödligheten innebär att år 2002 avled årligen 115 färre män under 65 år i
hjärtinfarkt i Norrbotten och cirka 20 färre kvinnor jämfört med
1985.(Monica-data 1985-2002 Norr- och Västerbotten)
Sedan slutet av 1990-talet har Norrbotten närmat sig riksgenomsnittet både
när det gäller insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt (bilderna nedan)
Dödlighet i hjärtinfarkt
(åldersstandardiserad mortalitet båda könen
20 - 85 + år tom år 2002)
Antal per
100 000 inv
400
Insjuknande i hjärtinfarkter
Antal per
100 000
inv
1000
(åldersstandardiserad incidens båda könen
20-85+ år)
300
800
200
600
400
Norrbotten
Norrbotten
200
Källa: EpC, Folkhälsan i siffror
Kärlkramp
Kärlkramp uppstår när blodförsörjningen blir bristfällig till något organ
i kroppen. Det kan även drabba hjärtats kransartärer (angina pectoris). Tillståndet innebär en hör risk för att insjukna och avlida i hjärtinfarkt.
I Norrbotten uppskattas ca 5000 personer lida av kärlkramp dvs 2 procent av
befolkningen. (NLL, Programberedningens verksamhetsrapport 2004)
31
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
87
20
01
19
99
19
97
19
95
19
93
19
91
19
89
19
89
0
0
19
87
Riket
100
Riket
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Hjärtsvikt
Vid intervjuer av allmänläkare om vilka större patientgrupper de möter
brukar hjärtsvikt uppges vara en sådan grupp. Hjärtsvikt innebär att hjärtat
inte förmår upprätthålla den cirkulation som kroppen kräver.
Förekomsten av hjärtsvikt i Sverige beräknas vara 2 till drygt 3 procent. Medianåldern för dessa patienter är ca 75 år. Antalet patienter med hjärtsvikt i
Sverige uppskattas till omkring 250 000; ca 30 000 nya fall inträffar årligen i
landet. Norrbottendata saknas men eftersom hjärtsvikt ofta beror på högt
blodtryck, eller numera, på genomgågna hjärtinfarkt torde andelen i Norrbotten vara något större än riket i stort.
Stroke
Stroke är den tredje största dödsorsaken och vanligaste orsaken till handikapp i Sverige.
Stroke påverkar i hög grad livskvaliten för de drabbade och har stor del av
sjukdomsbördan i befolkningen
Medelåldern vid insjuknandet är cirka 75 år (män 73 år, kvinnor 77 år).
80 procent av de drabbade är över 65 år.
I Norrbotten drabbas nästan 1000 personer årligen av stroke; ca tre per dag.
Stroke är en av den mest rehabiliteringskrävande sjukdomsgruppen för
äldre. De äldre drabbade är dessutom ofta multisjuka.
Cirka 68 procent av vårdtillfällen på grund av stroke i Norrbotten berör
personer som är 65 år eller äldre.
Från Monica-studien framkommer att risken att insjukna i stroke varit stabil
under lång tid och först senaste åren visat en tendens att minska. Detta beror
sannolikt på att blodtrycksbehandlingarna inte varit tillräckligt väl genomförda. Däremot har risken att avlida i stroke respektive att ha en invalidiserande förlamning avtagit påtagligt sedan åttiotalets mitt.
Kvinnor
Insjuknanden i stroke/100 000 inv.
Män
400
400
350
Samtliga
350
300
300
250
250
200
Förstagångsinsjuknande
Samtliga
200
150
150
100
100
50
50
0
85-87 88-90 91-93 94-96 97-99 00-03
Förstagångsinsjukn
0
85-87 88-90 91-93 94-96 97-99 00-03
32
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Högt blodtryck
Vid intervjuer av norrbottningar
från 1980-talet och framåt har
andelen som säger sig ha högt
blodtryck ständigt ökat. Idag säger
sig 15 procent av kvinnorna och
14 procent av männen i länet ha
högt blodtryck.
Rapporterat sig ha högt blodtryck
norrbottningar mellan 16 och 84 år
Procent
18
16
14
Detta beror sannolikt på flertal
samverkande faktorer som
12
10
8
• ökad medvetenhet och ökad
benägenhet bland befolkningen
att undersöka sitt blodtryck
6
4
2
• ökat fokus och ändrade
Män
Kvinnor
0
19
8
0
19 -19
83 82
19 -19
86 85
19 -19
89 88
19 -19
92 91
19 -19
95 94
19 -19
98 97
20 -20
01 00
-2
00
3
indikationer till rekommenderad
behandling inom sjukvården.
Källa: SCB, Undersökning av levnadsförhållandena,(ULF)
Data från Monica-undersökningen visar dock på en stabil förekomst av högt
blodtryck såväl avseende andel som behandlas med läkemedel respektive
blodtrycksnivåer i befolkningen i Norr- och Västerbotten, 25 –64 år, sedan
1985. För de senare åren visar blodtrycksnivåerna tendens att sjunka.
33
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Rörelseorganens sjukdomar
Rörelseorganens sjukdomar innefattar sjukdomar i rörelseorgan och bindvävnad. Exempel på sådana sjukdomar är rygg- och nacksjukdomar, knäoch höftartros (långsamt växande ledsjukdomar), ledgångsreumatism (reumatoid artrit).
Förekomst
Olika mått på ohälsa (tyvärr finns få eller inga data på hälsa eller antal
friska) visar att folkhälsoproblem varierar beroende vilka statistikkällor som
betraktas. Sjukdomar i rörelseorganen är en grupp som är högt representerat
vid sjukskrivningar och vid sjuk-/aktivitetsersätttningar.
EXEMPEL: Folkhälsoproblemens omfattning bland kvinnor enligt olika mått…
Andelar (%) av
Förlorade Långvariga sjuk- Nya förtidsDALYs sjukdomsår före
skrivningar
pensioner *
börda 15 –64 år
65 år
1988-95
Hjärt-kärl-sjukdom , kv
13
6
5
9
Psykisk ohälsa kv
2
3
23
32
Cancer kvinnor
45
1
3
18
Rörelseorganen kv
0,8
* nuvarande sjk-/aktiviutetsersättning
16
45
11
Folkhälsorapport 2001
Rörelseorganens sjukdomar står för
största delen av de långvariga sjukskrivningarna tätt följd av
psykisk ohälsa (år 2003 33 procent
respektive 30 procent).
Pågående sjukfall i Sverige efter diagnos
juni 2005
Sjukdomsorsaken bland männen och kvinnorna
(Riksförsäkringsverket, Långtidssjukskrivna –diagnos, …2004:7)
Rörelseorganen
Varav: Ryggsjukdomar
Diagnos
Sjukdomar i mjukvävnader
En genomgång år 2002 av sjukskrivningsorsakerna bland norrbottningarna visade ett liknande
mönster som pågående sjukfall idag
i Sverige (tabell till höger).
Norrbotten har i september 2005
klarat av 43 procent av målet om att
halvera sjukskrivningarna till år
2008. Om minskningen av sjuktalet
förändrar sjukdomsmönstret finns
idag inga uppgifter om.
Kvinnor
Män
Andel(%)
Andel(%)
29,1
29,9
11,3
14,6
9,8
6,9
Ledsjukdomar
7,1
7,8
Psykiska sjukdomar
31,1
23,2
Nervsystemet och sinnesorganen
3,6
3,8
Cirkulationsorganen
2,6
7,4
Tumörer
4,0
3,8
Skador och förgiftningar
4,5
9,2
Saknas/okänd
11,0
11,6
Andra diagnoser
14,1
11,2
Totalt
100%
Källa: Försäkringskassan, datalagret STORE
34
100%
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Norrbottningarna rapporterar mer sjukdomar i rörelseorganen idag än under
1980-talet samtidigt har rörelseförmågan bland de äldre klart förbättrats.
Nedsatt rörelseförmåga
Förekomst av sjukdomar i rörelseorganen bland
norrbottningar (intervjuuppgifter)
Procent
70
25-44 år
45-64 år
Procent
40
60
35
50
30
40
25
30
20
15
10
5
0
65-84 år
20
25-44 år
10
45-64 år
0
Källa: SCB, Undersöknignar av levnadsförhållanden (ULF)
Livskvalitet/besvär av sjukdomen
Sjukdomar i rörelseorganen bidrar till att människors livskvalitet påverkas t
ex värk, rörelsehinder mm. I ett frågebatteri med olika påståenden instämde
många norrbottningar i att de hade värk; inte bara bland de äldre norrbottningarna utan och också i yrkesverksamma åldrarna (Liv och Hälsa 2003). Värk
kan bero av förslitningar, snedbelastningar, skador via olycksfall eller annan
orsak osv osv.
Andel (procent) norrbottningar som tycker att de har måttliga/svåra besvär av smärtor (ej
anknutet till någon särskild kroppsdel):
25 – 64 år
65 – 84 år
Kvinnor
Män
Kvinnor
Män
63 %
47 %
79 %
72 %
Källa: Liv och Hälsa 2003
Andel (procent) norrbottningar som tycker sig ha svåra besvär av värk/smärta bland
norrbottningarna i åren mellan 25 och 64 år :
Kvinnor
Män
Värk i skuldror/nacke eller axel
Ryggsmärtor, höftsmärtor eller ischias
17 %
14 %
11 %
10 %
Källa: Liv och Hälsa 2003
35
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Reumatoid Artrit (RA)
Den mest kända sjukdom i denna grupp Reumatoid Artrit (RA), sk ”ledgångsreumatism”.
• 0,5 procent av vuxna befolkningen uppskattas ha RA. Det skulle motsvara
1000 – 2000 norrbottningar. Varje år tillkommer 65-75 fall i Norrbotten.
• Sjukdomen kan debutera i alla åldrar men vanligast är att insjuknandet
sker i åldrarna 45 – 65 år.
36
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Tumörer
Cancer drabbar framförallt äldre. Två fall av tre inträffar efter 65 års ålder.
Sannolikheten för en man att få cancer före 75 års ålder är ungefär 30 procent och för en kvinna nästan 27 procent.
Under de senaste tio åren har prostata- och hudcancer ökat bland män, medan insjuknande i lungcancer minskat. Bland kvinnor ökar bröst-, lung- och
hudcancer.
Genom den medicinska utvecklingen (bättre överlevnad) är tumörsjukdomen
för många idag en kronisk sjukdom över en längre tid vilket gör att denna
grupp ökar inom sjukvården.
Sett till alla tumörtyper sammantaget har Norrbotten något lägre insjuknande i cancer än riket. De tumörtyper som under lång tid varit något högre
i länet än riket i genomsnitt men som nu har minskande skillnader är magsäcks- och tarmcancer. Norrbotten har också något lägre cancerinsjuknande
än i övriga Norrlandsregionen.
För närvarande insjuknar drygt 1000 personer per år i cancer i Norrbotten.
Cancerinsjuknande i Norrbotten och riket,
samtliga tumörtyper åldersstandardiserade värden
Antal
nyinsjuknade per700
100 000
600
500
400
300
200
100
Riket kvinnor
Norrbotten män
Norrbotten kvinnor
37
02
01
00
99
98
03
20
20
20
20
19
97
96
Riket män
19
19
94
93
92
91
90
95
19
19
19
19
19
19
19
89
88
19
19
87
86
19
19
84
83
82
81
85
19
19
19
19
19
19
80
0
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
De vanligaste tumörerna är cancer i prostata (figur 1) och bröstkörtel (figur
2) som är ungefär fyra gånger vanligare än de nästa vanligaste cancerformerna.
Under år 2002 beräknades att cirka 5000 män och 3400 kvinnor i Norrbotten
levde med en cancerdiagnos. De dominerande tumörtyperna var bland kvinnor bröstcancer (1747 personer) och bland män prostatacancer (1027 personer) (Eliasson, Mats, NLL utifrån Cancerstatistik för norra sjukvårdsregionen 2002 samt 19982002, Onkologiskt centrum Umeå).
Samma år (2002) insjuknade
• 143 norrbottniska kvinnor i bröstcancer och
• cirka 200 män i länet fick diagnosen prostatacancer.
38
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Bröstcancer hos kvinnor
åldersstandardiserade värden
Incidens per
100 000
160
140
120
100
80
60
Riket
40
Norrbotten
20
20
02
20
00
19
98
19
96
19
94
19
92
19
90
19
88
19
86
19
84
19
82
19
80
0
Prostata bland män
åldersstandardiserade värden
Incidens per
100 000 250
200
150
Riket
100
Norrbotten
50
19
80
19
82
19
84
19
86
19
88
19
90
19
92
19
94
19
96
19
98
20
00
20
02
0
Magsäckscancer bland män i riket och Norrbotten
åldersstandardiserade värden
Incidens per
70
100 000
Riket
60
Norrbotten
50
40
30
20
10
19
80
19
82
19
84
19
86
19
88
19
90
19
92
19
94
19
96
19
98
20
00
20
02
0
39
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Psykisk hälsa
Mellan 20 och 40 procent av befolkningen uppskattas idag lida av psykisk
ohälsa – allt från allvarligare sjukdomstillstånd som t ex psykoser, till lättare
problem som oro, ångest och sömnsvårigheter. Av dessa beräknas 10 – 15
procent ha allvarliga besvär som kan behöva psykiatrisk vård.
En depression av sjukdomskaraktär förekommer hos mellan 4 och 10 procent
av den vuxna befolkningen. Det är vanligare bland kvinnorna än bland män.
(Folkhälsorapport 2005)
I den skånska Lundbystudien som kontinuerligt pågått sedan 1940- talet
räknar man med att varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet
upplever en behandlingskrävande depression (Rorsman 1990).
Ökning av ”lättare” psykisk ohälsa (oro, ångest, ängslan mm)
3-4 procent av befolkningen uppsöker under ett år psykiatrisk vård. De allvarligare psykiska sjukdomarna t ex psykoser har inte förändrats över tiden.
Det har däremot skett en omfattande ökning sedan början av 1990-talet av
symtom som oro, ångest och sömnsvårigheter; självrapporterade symtom.
Kvinnor uppger nedsatt psykiskt välbefinnande i betydligt högre grad än
män. Ökningen gäller alla utom äldre kvinnor (65 år +) och den största
ökningen syns bland kvinnorna i åldrarna 16-34 år. (Folkhälsorapport 2005)
Ängslan, oro eller ångest, lätta och svåra besvär i åldersgrupper, 1980/812002/03 Folkhälsorapport 2005
40
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Det finns dock data som ger en viss förhoppning att ökningen av svår oro
stannat upp bland kvinnorna i norra Sverige och samma utveckling kan gälla
sömnproblem i de yngre åldrarna.
Anel som säger sig ha besvär med sömnen.
Redovisas för riket i olika åldersgrupper.
Procent
Förekomst av svåra besvår av ängslan, oro eller
ångest bland kvinnor 16-84 år i norra Sverige
35,0
Procent
7,0
30,0
6,0
25,0
5,0
4,0
20,0
25–34 år
3,0
2,0
Norra tätbygden
15,0
Norra glesbygden
10,0
35–44 år
45–54 år
1,0
55–64 år
0,0
19
88
19 89
90
19 91
92
19 93
94
19 95
96
19 97
98
20 99
00
20 01
02
-0
3
20
04
5,0
0,0
1986- 1988- 1990- 1992- 1994- 1996-
1998- 2000- 2002- 2004
Källa:87SCB,89Undersökningar
91
93
95av levnadsförhållanden
97
99
01
03 (ULF)
De norrbottniska kvinnorna i åldrarna 25–64 år rapporterade mer sjuklighet
än jämnåriga män, vintern 2003. Detta kan vi bland annat se av att kvinnorna har färre dagar som de upplever sig ha bra kroppslig eller psykisk
hälsa under en månad (figur nedan). Under en månad mådde åtta av tio män
psykiskt bra och sex av tio kvinnor. Kvinnorna hade jämförelsevis fler dagar
under en månad med ett sämre välbefinnande.
Psykiska
hälsan
Kroppsliga
hälsan
Dagar när den kroppsliga eller psykiska hälsan inte varit så god under den senaste 30dagarsperioden, vintern 2003. Redovisas som andel (procent) för män och kvinnor för olika
antal dagar i åldersgruppen 25- 64 år .
Man
16
67
Kvinna
20
61
Man
10%
20%
30%
12
3-14 dagar
26
64
0%
0-2 dagar
12
79
Kvinna
12
40%
50%
60%
41
70%
80%
3
6
90%
100%
15-21 dagar
22 dagar
eller fler
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Sjukskrivningar
Som orsak till sjukskrivningarna bland svenskarna har psykisk ohälsa lika
stor del som sjukdomar i rörelseorganen.
Pågående sjukfall i Sverige efter diagnos juni 2005
Sjukdomsorsaken bland männen och kvinnorna
Diagnos
Rörelseorganens sjukdomar
Psykiska sjukdomar
Skador och förgiftningar
Cirkulationsorganen
Kvinnor
Andel(%)
29,1
31,1
4,5
2,6
Män
Andel(%)
29,9
23,2
9,2
7,4
I en rangordning över de 20 sjukdomarna/skadetyperna som bidrar mest till
sjukdomsbördan hamnar ”Depression och neuros” på andra plats för både
män och kvinnor efter ”Ischemisk hjärtsjukdom”. (Sjukdomsbördan i Sverige - en
svensk DALY-kalkyl, Folkhälsoinstitutet 1998:50)
Självmord
Antalet döda i självmord i Sverige har minskat mellan slutet av 1980-talet
och 2002 men det anas en tendens till ökning bland män i åldrarna mellan 15
och 24 år. Det har under samma period inte skett någon ökning i antal
vårdade på grund av självmordsförsök med undantag för kvinnor mellan 15
och 24 år som ökat något sedan 1992. ( Folkhälsorapport 2005)
Norrbotten har under perioden
slutet av 1990-talet och början
av 2000-talet haft något
mer självmord bland män
riksgenomsnittet men färre
bland kvinnor. Några
kommuner i länet avviker
kraftigare genom ett högre
självmordstal bland männen
i förhållande till andra
nämligen Haparanda, Övertorneå och Överkalix.
Förekomsten av självmord åren 1998 - 2002
Åldersstandardiserade värden
Antal per 30
100 000 av
folkmängd 25
20
15
10
Norrbotten
5
Riket
0
Kvinnor
Män
Stress
Vi upplever stress de tillfällen när vi känner oss spända, rastlösa, nervösa,
oroliga eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela
tiden. Sju av tio vuxna norrbottningarna känner inte av stress. De yngsta
kvinnorna (16 –24 år) rapporterar mest känningar av sådan stress en vintermånad under 2003. 18 procent av dem kände ganska/väldigt mycket av
stress, vilket var högre än kvinnor i andra åldersgrupper (figur).
Generellt är kvinnorna något mer stressade än männen.
42
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Upplevelse av stress bland kvinnor och män i Norrbotten, vintern 2003. Liv och Hälsa 2003
Andel av männen och kvinnorna i åldersgrupperna 16-24 år, 25-64 år och 65-84 år.
100%
Ganska/väldigt
mycket
80%
60%
40%
67
80
71
79
73
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
86
I viss mån
20%
Inte/bara lite
0%
Kvinnor
16-24 år
25-64 år
Män
65-84 år
43
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Astma och allergier
Under 1990-talet har en hel del forskning via ”Olinstudierna” gjorts av
astma bland vuxna norrbottningar. Genom dessa vet vi att det under 1990talet fanns i genomsnitt 7–8 procent bland de vuxna norrbottningarna som
hade astma.
Allergisjukdomar (astma, hösnuva, eksem) har ökat under de senaste decennierna både bland barn och vuxna. Det är oklart varför allergisjukdomarna
ökar men en sannolikt bidragande faktor är ett ökat medvetande och kunskap
i befolkningen samtidigt som mer och mer effektiva läkemedel blivit tillgängliga.
Ungefär 20 procent av svenska befolkningen i åldrarna 16-84 år säger sig ha
någon allergisjukdom men de flesta uppfattar sin sjukdom som ”lätt”.
Kvinnor har mer allergi än männen.
Astma respektive hösnuva hos 18-åriga
värnpliktiga män i olika län 1995-1999
Ett antal studier bland skolbarn under
1990-talet fann att allergier var vanligare
i norra Sverige än i södra delen av landet.
Samma förhållande har konstaterats vid
värnpliktsundersökningar (bilden till höger).
Källa: Socialstyrelsen, FolkhälVid den senaste Norrbottensundersökningen (år 2003) rapporterade mellan
13 och 20 procent av kvinnorna att de hade astma eller allergibesvär. Eksem
är mest vanlig i yngre åldrar. De vanligaste faktorerna som utlöser allergi är
hund, katt och pollen.
Förekomst av astma/allergibesvär i Norrbotten, självrapporterade
16-24 år
Kvinnor
Män
25-64 år
65 - 84 år
Kvinnor
Män Kvinnor
Män
Allergi/astma-besvär
13%
12%
13%
10%
20%
13%
Eksem/andra hudbesvär
32%
12%
21%
18%
17%
15%
Källa: Liv och hälsa 2003
44
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Övervikt
Andelen feta (extrem övervikt) bland vuxna svenskar har stigit från
5 procent 1980 till cirka 10 procent år 2002/03. Vid senaste befolkningsenkäten år 2003 i Norrbotten beräknades att hälften av de vuxna norrbottningarna har en övervikt (mellan 42 och 54 procent) och minst var tredje
vuxen norrbottning rör sig för lite.
Övervikt uträknas genom att beräkna förhållandet mellan kroppsvikten och
längden (sk BMI = body mass index). Fetma har personer med kraftig övervikt. Ett BMI>25 räknas som övervikt.
• Överviktens utbredning beror ofta av livsstilsförändringar genom mer
stillasittande, mindre fysisk aktivitet och kost med högt energiinnehåll.
Övervikten resulteras av att vårt energiintag är större än vad vi gör av
med.
Norra tätbygden
Norra glesbygden
20
04
00
-0
1
20
-9
7
-8
1
19
80
20
19
96
19
92
19
88
19
80
19
84
Norra tätbygden
-9
3
0,0
19
96
10,0
0,0
-8
9
20,0
10,0
19
92
30,0
20,0
19
88
40,0
30,0
20
04
40,0
00
-0
1
50,0
-9
7
50,0
-9
3
60,0
-8
9
60,0
-8
5
70,0
-8
1
Procent
70,0
Utvecklingen av övervikt och fetma bland män
i norra Sverige 16 - 84 år 1980 -
-8
5
Procent
19
84
Utvecklingen av övervikt och fetma bland kvinnor
i norra Sverige 16 - 84 år 1980-
Norra glesbygden
SCB, Undersökning av levnadsförhållandena (Ulf-data)
45
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Rökning
Det blir färre och färre rökare
bland vuxna norrbottningar.
Idag är cirka 17 procent av
kvinnorna och 13 procent
av männen dagligrökare.
Andelen dagligrökare bland
norrbottningarna mellan 16 och 84 år
(intervjuer)
Procent
35
Bland män 25-34 år i Norr- och
Västerbotten är daglig rökning
nu reducerad ända ner till
3 procent (MONICA).
I gengäld använder
en större andel av både män
och kvinnor snus.
30
25
20
15
10
Män
5
Kvinnor
19
80
19 1 9
82 82
19 1 9
84 84
19 -19
86 86
19 1 9
88 88
19 1 9
90 90
19 1 9
92 92
19 1 9
94 94
19 1 9
96 96
19 -19
98 98
20 2 0
00 00
20 2 0
02 02
-2
00
4
0
SCB, Undersökning av levnadsförhållandena (Ulf-data)
Rökningen bland blivande gravida
mödrar i Norrbotten minskar men
det finns fortfarande skillnader
mellan kommunerna.
Andel rökare vid inskrivning till
mödrahälsovården
åren 2002 och 2003
Älvsbyn
Piteå
Pajala
Luleå
Kiruna
Kalix
Haparanda
Gällivare
Boden
2003
Arvidsjaur
2002
Norrbotten
Källa: Socialstyrelsen, Rökning bland gravida
0
46
10
20
30
Procent
40
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom)
Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna.
Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt fram-skridet
stadium av sjukdomen är dödligheten stor.
I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning. KOL är således starkt
relaterad till ålder och rökning.
Aktuella svenska data talar för att cirka 8 procent av befolkningen över 46 år
har KOL.
Bland rökare som uppnår hög ålder har nästan hälften utvecklat KOL (SBUrapport 2000 nr 151).
KOL tillsammans
med astma ligger i åldrarna över 45 år bland de tio sjukdomsgrupper som bidrar mest till sjukdomsbördan i svenska folket.
(Källa: Folkhälsoinstitutet, Sjukdomsbördan i Sverige – en svensk DALY-kalkyl)
Dödligheten i KOL har ökat under de senaste tio åren och då mer för kvinnor
än män. Norrbotten har haft en större dödlighet i KOL bland männen än riket
(bild nedan).
Dödlighet i KOL 1998-2002
(åldersstandardiserade värden för 15 år el äldre)
Piteå
Arvidsjaur
Älvsbyn
Jokkmokk
Pajala
Boden
Haparanda
Kiruna
Övertorneå
Luleå
Kalix
Gällivare
Arjeplog
Överkalix
män
kvinnor
Norrbotten
Antal döda per
100 000 inv
Riket
0
10
20
30
40
50
60
Källa: FHI, Kommunala basfakta
47
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
De sjukdomar/skador som bidrar mest till
sjukdomsbördan i åldersgruppen 45–64 år
Andel
(procent) av
DALYs i
åldersgruppen
Kranskärlsjukdomar
16,0
Depression och neuros
7,3
Bronk- lungcancer
4,2
Självtillfogade skador
4,1
Stroke
4,1
Rygg- nacksjukdomar
3,8
Bröstcancer
3,1
Alkoholberoende
3,0
Astma + KOL(kronisk
obstruktiv lungsjukdom)
2,9
2005-11-10
Norrbottningen - Vuxna
DALY (funktionsjusterade
levnadsår) är en metod för att på
befolkningsnivå beräkna tyngden av
olika folkhälsoproblem. Måttet tar
hänsyn till både förlorade levnadsår
och år som förloras till följd av
funktionsnedsättning.
DALYs är beräknat på nationell nivå
för åren 1988-1995.
Framtidens hälso- och sjukvård
48
BILD 6
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Diabetes
Den typ av diabetes som främst drabbar personer över 40 år är diabetes typ 2
(ibland kallad åldersdiabetes). Denna kan till en början behandlas med kost
men kräver med åren tablettbehandling och sedan också i vissa fall insulin.
I Norr- och Västerbotten förekommer diabetes år 2004 utifrån Monicastudierna enligt nedan:
MÄN
25-64 år
3,2 %
KVINNOR
25-74 år
5,4 %
25-64 år
2,2 %
25-74 år
4,0 %
Norrbotten ligger bland de fem län med största förekomsten av diabetes
bland kvinnor medan det motsatta förhållandet gäller norrbottniska
män som ligger på den delen av listan med minst diabetes (figur nedan).
I Monica-undersökningen framkommer ingen ökning av diabetes de senaste
18 åren i åldrarna upp till 65 år. 65 och 74 år framkommer dock en viss ökning av diabetesförekomsten som förklaras av att personer med diabetes idag
lever genom förbättrade åtgärder mot hjärtinfarkt och stroke; de sjukdomar
som reducerar livslängden vid diabetes.
Diabetesförekomst i olika län beräknat för perioden
1980 -2002
Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB Folkhälsorapport 2005
49
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Alkohol
Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990talet. År 1996 uppskattades den totala årliga konsumtionen till 8,4 liter ren
(100 procent) alkohol per invånare 15 år och äldre. År 2004 låg nivån på
10,5 liter. I den senaste redovisningen augusti 2005 beräknas motsvarande
nivå ligga vid 10,1 liter. (SoRAD, Alkoholkonsumtionen i löpande 12-månadersperioder, uppdaterad 2005-09)
För Norrlands del och riket uppskattas anskaffningssättet av alkoholdryckerna år 2003 fördelas enligt nedan :
Antal liter ren (100 %) alkohol per invånare 15 år +
Norrlandslänen
Hela riket
Systembolaget
5,63
5,08
Restauranger
0,73
1,1
Livsmedelsbutiker
0,71
0,8
Resandeinförsel
0,87
2,27
Smuggling
0,16
0,66
Hemtillverkning
0,31
0,40
Totalt
8,41
10,31
Till Norrland räknas Väster- o Norrbotten, Västernorrland, Jämtland o Gävleborg.
Källa:SoRAD
En ökad försäljning på Systembolaget är en betydande orsak till
den ökade konsumtionen på senare
år, men även restaurangförsäljningen och resandeinförseln
har ökat. Utan att erlägga svensk
skatt får resenärer som fyllt 20 år
för privat bruk medföra 10 liter
sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin
och 110 liter öl från annat EU-land
till Sverige.
Alkholförsäljning på Systembolaget
Riket o Norrbotten 1997 - 2004
Antal liter
ren 100
%alkohol 6
5
4
3
Riket totalt
2
Män dricker mer än dubbelt så
1
mycket alkohol som kvinnor, men
0
även kvinnorna har ökat sin
1997
1998
konsumtion, vilket märks tydligast
i gruppen 50-75 år. De yngre männen
under 30 år har den största genomsnittliga konsumtionen.
Norrbottens län
1999
2000
2001
2002
Det är främst ett ökat antal dryckestillfällen som ligger bakom den totala
konsumtionsökningen även om mönstret av veckoslutsdrickande kvarstår.
Konsumtionen uppvisar vidare tydliga säsongsvariationer och är som högst
under sommaren. Detsamma gäller frekvensen av berusningsdrickande. Av
de olika alkoholdryckerna är vin den mest konsumerade och vin- och
starkölskonsumtionen har också ökat mest under senare år medan folkölskonsumtionen har minskat. (Folkhälsoinstitutet)
Den traditionella svenska alkoholpolitiken har i stora delar byggt på begränsa av tillgängligheten till alkohol. De främsta faktorerna har varit Systembo50
2003
2004
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
lagets monopol på försäljning och prisreglering. Exempel på annan tillgänglighet som öppettider för systemet och restaurangtillstånd visas
i dessa bilder.
Antal
tillstånd per
10 000 inv 16
Serveringstillstånd
14
12
10
8
6
Riket
Norrbotten
4
2
04
03
20
02
20
20
01
20
00
99
20
98
19
97
19
19
19
96
0
Källa: FHI, databas Alkoholutvecklingen
Inverkan av alkohol kan ses utifrån flera aspekter:
• Skador eller tillbud som görs med inverkan av alkohol (t ex olyckstillbud,
våld, misshandel).
• Sjukdomar som uppstår av mer eller mindre långvarigt drickande (lever-
cirros mm) men också
• Inverkan på den psykiska hälsan eller välbefinnandet.
Öppettider på Systembolaget
35
Antal
timmar 30
i veckan per25
10 000 inv 20
15
10
5
0
Riket
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
Norrbotten
51
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
Utvecklingen av anmälda fall av misshandel
1996 - 2004
Antal per
80
10 000
70
60
50
40
30
Riket
20
Norrbotten
10
19
96
19
97
19
98
19
99
20
00
20
01
20
02
20
03
20
04
0
Idag tycks inte patienter som legat vid sjukhus i Norrbotten ha en större grad
av diagnoser med alkoholsamband än riksgenomsnittet.
Kvinnor som varit in lagda vid sjukhus med
alkoholdiagnos
Män som varit inlagda vid sjukhus
med alkoholdiagnos
Antal
vårdade 40
kvinnor per
10 000 kv
30
Antal vårdade
40
män per
10 000 män
30
20
20
Riket
Norrbotten
10
10
Riket
Norrbotten
0
0
1998
1999
2000
2001
2002
1998 1999 2000 2001 2002 2003
2003
52
FAKTA OM VUXNA UPP TILL 65 ÅR
När det gäller alkoholrelaterad dödlighet som sannolikt till en del beror av
långvarigt drickande ligger något över riksgenomsnittet (figur).
Alkoholrelaterad dödlighet åren 1998-2002
åldersstandardiserade värden 15 år eller äldre
Haparanda
Övertorneå
Pajala
Överkalix
Kiruna
Arjeplog
Gällivare
Piteå
Älvsbyn
Luleå
Arvidsjaur
Kalix
Boden
Jokkmokk
män
kvinnor
Norrbotten
Riket
0
20
40
60
80
100
120
Antal per 100 000 inv
Källa: FHI; Kommunala basfakta
53