Likabehandlingsplan – Fritid Öster, reviderad 121002
Inledning
Skolverkets allmänna råd (2006) är en rekommendation till hur författningarna (lagar,
förordningar och föreskrifter) för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och
vuxenutbildning kan tillämpas. Ett allmänt råd anger hur man kan eller bör handla och syftar
till att påverka utveckling i en viss riktning och främja en enhetlig rättstillämning.
Det går inte tydligt att framläsa huruvida de allmänna råden innefattar de förebyggande
verksamheterna såsom fritidsgård och öppen fritidverksamhet för barn mellan 10-12 år. Vi
anser dock att dessa innefattar vårt verksamhetsområde och vi kommer att följa och arbeta
efter dessa rekommendationer.
Alla barn och ungdomar skall känna sig trygga och bemötas med respekt för sin egenart.
Inget barn eller ungdom ska behöva känna sig rädd för att gå till den öppna
fritidsverksamheten eller till fritidsgården. Kränkande behandling är en fråga som hänger
samman med människosyn och grundläggande demokratiska värderingar. Varje form av
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är otillåten och skall
förhindras.
Vad är kränkande behandling
Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla
människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en
eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande.
Kränkningarna kan t.ex. vara fysiska, verbala, psykosociala, text- eller bildburna.
Exempel på kränkande behandling;
Mobbning - förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket
skiljer mobbning från andra former av kränkande behandling. Vidare råder en
obalans i makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering - är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande
behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder.
Sexuella trakasserier - avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på
sexualitet.
Rasism -bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån
uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som mindre
värda.
Främlingsfientlighet -avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska,
kulturella/etniska eller beteendemässiga karaktäristika.
Likabehandlingsplan – syfte
Syftet med en likabehandlingsplan är att främja barn och ungdomars lika rättigheter oavsett
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande
behandling. Planen ska anpassas till den egna verksamheten och årligen följas upp och
utvärderas. Barn och ungdomar skall finas med i arbetet enligt förordningen (2006:1083) om
barns och ungdomars deltagande i arbetet med likabehandlingsplan.
Inom vårt verksamhetsområde tar vi helt avstånd ifrån alla former av diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling.
Till dig som är förälder
Om ditt barn kommer hem och berättar att han/hon blivit utsatt av någon form av
kränkande behandling vill vi att du tar kontakt med oss så att vi tillsamman bestämmer hur
vi ska arbeta vidare med problemet. Vi vill även att du som förälder tar kontakt med oss om
ditt barn berättat att en kamrat blir utsatt för kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka kränkningar
Alla vuxna på klubben/gården rapporterar direkt till enhetschef vid minsta tendens
till eller misstanke om kränkande behandling. Se handlingsplan för vidare åtgärder.
Enkät om trivsel, bemötande och trygghet till alla barn på den öppna
fritidverksamheten en gång per termin, brukarenkäten
Barn/ungdomsförebyggande socionomen på familjecentrum är en samtalspartner vid
kontakt med barn/ungdom och deras föräldrar.
Rutiner för akuta situationer
Personal som uppmärksammat kränkande behandling ingriper genom att genast
avbryta handlingen och tala med de inblandade. Den personal som sett/hört vad som
hänt talar med den eller de som gjort sig skyldiga till kränkningen och gör klart att
detta inte får förekomma. Personal pratar även med den som blivit utsatt. Se
handlingsplan.
Strategi för det långsiktiga arbetet
Gemensamma utbildningsinsatser för personal inom verksamhetsområdet, t ex
barnpilot
Gör barnen/ungdomarna delaktiga via klubb- och gårdsmöten
Ta upp på demokrati-/hälsovecka
Informera föräldrar via fripunkt
Förebyggande åtgärder
Personal sprider ut sig och finns i hela lokalen
Ta upp med barnen/ungdomarna vilka platser de eventuellt känner sig otrygga i.
Att alltid säga till när barn/ungdomar säger eller gör saker som är kränkande
Använda sig av ett tydligt system men med en lösningsfokuserad utgångspunkt med
tillsägelse, varning och till sist hemgång för dagen/kvällen.
Utvärdering
Arbetslaget gör en utvärdering efter varje gång man har använt rutinen.
- Vem ansvarade
- Hur fungerade rutinerna?
- Vad behöver bli bättre?
Likabehandlingsplanen utvärderas 1 gång/år. Detta sker i samband med
kvalitetsredovisningen. Utvärdering sker på enhetsnivå och EC ansvar för att detta
genomförs
Handlings/åtgärdsplanplan när ett barn/ungdom blivit utsatt eller misstänks bli utsatt för
kränkande särbehandling.
Om personal upptäcker/misstänker att något barn eller ungdom blir eller har blivit utsatt för
någon form av kränkande särbehandling enligt hur det har definierats i
likabehandlingsplanen ska följande rutin följas.
1. Om du som personal uppmärksammar att ett barn eller ungdom blir utsatt
för någon form av kränkande behandling ska du ingripa och avbryta det
som pågår. Bedöm huruvida det är akut eller inte, vad behöver åtgärdas
omedelbart? Exempelvis kontakt med berördas föräldrar.
2. Informera kollegor på plats. Innan vidare åtgärder ta hjälp av kollegor
och/eller den förebyggande socionomen på familjecentrum, ni bestämmer
vem som gör vad och när åtgärder vidtas.
3. Ta kontakt med det berörda barnets/ungdomens föräldrar, tänk på att ta
kontakt med båda om de skulle vara separerade. Om en förälder har
enskild vårdnad måste den andre godkänna att kontakt tas. Fråga alltid!!
Boka tid för samtal med barn och förälder, prioritera träff med den som
blivit utsatt.
4. Ta kontakt med de andra barnens/ungdomarnas föräldrar, informera och
erbjud tid för samtal. Om de inte vill komma informera om vilka
stödåtgärder som finns att tillgå, exempelvis stöd på familjecentrum,
familjebehandlingen, ungdomsmottagningen eller finns det någon annan
vuxen som är viktig för den enskilde/familjen. Du behöver också ta ställning
till om det finns skäl att göra en anmälan enligt 14 kap 2 § till socialtjänsten.
Informera berörda föräldrar om ditt ställningstagande. Ta hjälp av de
förebyggande socionomerna eller enhetschefen om du är osäker.
5. Informera ec. EC och arbetsgruppen beslutar om vidare åtgärder/möten.
Om det gäller en ungdom, bedöm om han/hon ska bli avstängd från gården.
Följ den rutinen.
6. Prata igenom i personalgruppen om vad som hänt och ta ställning till hur ni
i barn/ungdomsgruppen ska arbeta förebyggande med problematiken.
