MÅNGFALDSPROGRAM
FÖR VÄXJÖ KOMMUN
2015 – 2025
Ett sammanhållet Växjö
Lättläst version
© 2016 Växjö kommun
Ansvarig utgivare:
Växjö kommun
www.vaxjo.se
Översatt till lättläst svenska av
Bjelle Media AB, Ylva Bjelle
Innehåll
Hälsning från politikerna
4
Det här ska mångfaldsprogrammet göra
7
Diskriminering är dåligt
8
Så ska vi arbeta
14
Tips
16
Utvecklingstrappan
18
Vem har ansvar för vad?
20
Vad säger lagen?
24
7 tusen anställda i Växjö
26
Ingen diskriminering i Växjö
30
3
Hälsning från politikerna
Växjö kommun ska vara bättre än andra kommuner
på att arbeta för mer mångfald
och mänskliga rättigheter
men mot diskriminering.
På första sidan i vårt mångfaldsprogram
vill vi skriva att de mänskliga rättigheterna är viktiga!
De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor
överallt
i alla länder.
Alla människor är födda fria.
Alla människor är lika mycket värda.
Alla människor har samma rättigheter.
Det gäller också för alla Växjöbor.
Växjöbo är den som är
och vill vara
en del av Växjö kommun.
Växjö kommun ska arbeta mot diskriminering
och allt som leder till att människor och grupper
behandlas annorlunda på ett dåligt sätt.
Vi gillar mångfald och det som är olika.
Vi kan alla lära oss saker av varandra.
4
Vi behöver öka kunskapen om olika kulturer.
Då blir det trevligare att bo i Växjö.
Alla människor har rätt att tycka saker, att ha sin åsikt.
Det kallas åsiktsfrihet.
Rätten att säga sin åsikt, så alla hör
att yttra sig
kallas yttrandefrihet.
Det kan till exempel vara att demonstrera på ett torg,
eller skriva en insändare i en tidning.
Yttrandefriheten är begränsad.
När du yttrar dig
får du inte hota någon
eller säga att en hel folkgrupp är dum.
Mångfaldsprogrammet beskriver
hur Växjö kommun ska arbeta
med mångfald.
Det är ett arbete vi ska göra i många år.
Ibland handlar mångfaldsarbetet om
att Växjö kommun ska lära sig mer om
hur en viss grupp har det,
till exempel personer med funktionshinder.
5
Mångfald i vardagen
kan finnas i bostadsområden,
skolklasser, föreningar,
grupper på arbetsplatser,
politiska grupper
och på andra ställen.
Vårt nya mångfaldsprogram
löser inte våra utmaningar.
Det gör våra handlingar.
Vi måste alla hjälpas åt.
Hälsningar från
• Lars Edqvist (Miljöpartiet)
• Oliver Rosengren (Moderaterna)
• Malin Lauber (Socialdemokraterna)
Tre politiker i Växjö kommuns integrationsoch mångfaldsberedning.
Läs mer om hur vi har tänkt arbeta
på de kommande sidorna.
6
Det här ska mångfaldsprogrammet göra:
1. Göra Växjös mål om mångfald tydligt.
2. Visa att arbete för mångfald är roligt.
Alla som arbetar i kommunen
ska känna till innehållet i mångfaldsprogrammet
och ta hänsyn till det
när de tar olika beslut.
Mångfald är bra
I Växjö kommun vill vi
att olika människor och grupper ska mötas.
När vi lär känna varandra
skapar vi tillsammans
ett bättre och trevligare Växjö
75
Diskriminering är dåligt
Diskriminering är
när någon behandlas sämre än andra.
Diskriminering är förbjudet
om det beror på
1. kön
2. könsöverskridande identitet eller uttryck
3. etnisk tillhörighet
4. religion eller annan trosuppfattning
5. funktionsnedsättning
6. sexuell läggning
7. ålder
Dessa 7 saker är diskrimineringsgrunder.
Här kan du läsa vad de betyder.
1. Kön
Kvinnor, män och transsexuella
kan bli diskriminerade på grund av kön.
En person som är transsexuell
kan vara någon
som vill ändra kön
eller som har ändrat kön.
Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön.
8
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck
Min identitet
är min bild av mig själv.
Jag som skriver den här texten
är kvinna.
Den som inte känner sig som kvinna
och inte heller känner sig som en man
har en identitet
som är könsöverskridande.
En transperson
har en könsidentitet
som överbrygger de vanliga gränserna.
Det är förbjudet att diskriminera en transperson.
En man som klär sig som en kvinna
ska inte behandlas annorlunda.
En kvinna som klär sig som en man
ska inte heller behandlas annorlunda.
Det kan vara diskriminering.
3. Etnisk tillhörighet
Jordklotet är fullt av människor.
Vi kommer från olika länder,
olika nationer.
Vi har olika nationaliteter
till exempel
finländare, svenskar och polacker.
9
Alla människor
har olika hudfärg.
Vi kommer från olika kulturer.
Vi kan tillhöra olika folk
och bo i samma land.
Det kan kallas att vi har
olika etniska bakgrunder.
I lagen kallas det för etnisk tillhörighet.
Till exempel har samer
sin etniska tillhörighet
och romer har sin etniska tillhörighet.
Alla människor har en eller flera
etniska tillhörigheter.
En människa kan till exempel
vara både same och svensk.
En annan människa
har sin etniska bakgrund i Afrika,
men är född i Sverige.
Alla människor har
en eller flera
etniska tillhörigheter.
Alla människor
kan därför bli
utsatta för etnisk diskriminering.
Om du behandlar en människa annorlunda
för att du tycker att hon är annorlunda
kan det vara diskriminering.
10
Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av etnisk
tillhörighet.
4. Religion eller annan trosuppfattning
Det är förbjudet att diskriminera
på grund av religion eller tro.
Kristendom och islam
är exempel på religioner.
En annan trosuppfattning
kan vara ateism.
Den som är ateist
tror inte på någon Gud alls.
5. Funktionsnedsättning
En människa kan ha en funktionsnedsättning.
Nedsatt syn
eller nedsatt hörsel
är exempel på det.
Den som har en allergi mot jordnötter
eller har svårt att gå
har också en funktionsnedsättning.
Ibland gör det saker krångligare.
Ibland spelar det ingen roll
om man är allergisk mot jordnötter
eller inte.
11
Det beror på var man är
och hur miljön där ser ut.
Det går inte att se alla funktionsnedsättningar.
Några är osynliga.
Du kan inte se
att en person har problem
inne i magen.
Det kan till exempel vara
problem med mage och tarmar
eller oro och ångest.
Du kan heller inte se
om någon behöver extra hjälp
för att kunna förstå, koncentrera sig
eller sitta still.
En lättläst text
är nödvändig för några,
men kan vara bra för alla.
Om du bryter benet
och därför åker rullstol en månad
räknas inte det som funktionsnedsättning
enligt diskrimineringslagen.
Lagen kräver längre tid för
funktionsnedsättningen.
12
6. Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas
om en människa blir kär i
män, kvinnor eller både män och kvinnor.
Den som blir kär i en person av samma kön
kallas homosexuell.
Den som blir kär i en person av motsatt kön
kallas heterosexuell.
Den som blir kär i både män och kvinnor
kallas bisexuell.
Du får inte behandla en människa annorlunda
på grund av vem hon blir kär i.
Det är diskriminering.
7. Ålder
Ålder berättar hur gammal en människa är,
hur många födelsedagar man haft.
Du får inte behandla en människa annorlunda
på grund av hennes ålder.
Det kan vara diskriminering.
13
Så ska vi arbeta
Den som är chef i Växjö kommun
är ansvarig för detta arbete.
Växjö kommun lovar att göra detta:
• Vi ska prata med de människor som bor i Växjö
och de som arbetar
eller har sin förening här.
• Vi ska lyssna extra noga
på de grupper
som inte brukar höras så bra.
• Vi ska tydligt berätta
att Växjö arbetar för alla människors lika rättigheter.
Vi ska göra mätningar
så vi får siffror som visar
hur bra vi lyckas:
• Färre barn än idag ska vara fattiga.
• Fler växjöbor ska känna att de kan vara med och påverka.
• Det ska bli lättare att ta sig in i kommunens lokaler.
• Färre växjöbor ska utsättas för diskriminering.
14
Alla verksamheter i Växjö kommun,
till exempel utbildningsnämnden
som bestämmer över skolorna,
måste planera hur de ska arbeta mot diskriminering.
Sedan ska vi kontrollera arbetet
för att se om någon har diskriminerats.
Det är viktigt att det finns mångfald
även bland dem som arbetar i Växjö kommun.
Varje år ska vi räkna
hur många anställda
som har föräldrar från ett annat land.
Vi ska också räkna
hur många anställda som är kvinnor
och som är män.
På kommunens arbetsplatser
ska det finnas namn och telefonnummer
till den person som är ansvarig
för arbetet mot diskriminering.
15
Tips
• Sprid kunskap om FN:s barnkonvention.
Tänk på barnens behov när du fattar beslut.
• Sprid kunskap om FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning.
• Fråga medborgarna
om de känner sig diskriminerade.
• Kontrollera ditt informationsmaterial.
Det ska vara lätt att förstå.
Ingen ska behöva känna sig utpekad
eller annorlunda.
• Växjö ska använda bilder
som visar upp en mångfald av människor.
Det är inte bra
om människorna på alla bilder från Växjö
ser likadana ut.
• En teaterföreställning
eller föreläsning med en expert
kan ge nya idéer
för att arbeta med mångfald.
16
• Tänk på att inte ge någon grupp fördelar.
Alla som bor i Växjö kommun
ska ha samma möjligheter.
Ibland behöver man mäta med siffror
för att se till att det blir rättvist
mellan olika grupper.
17
Utvecklingstrappan
Varje år redovisar kommunen sitt arbete
i en års-redovisning.
Tekniska nämnden berättar vad de gjort.
Utbildningsnämnden berättar vad de gjort.
Nämnderna måste också berätta vad de gjort
för att förbättra mångfalden.
För att det ska bli lättare att se
hur långt de olika nämnderna har kommit
i sitt arbete med mångfald,
har vi tagit fram en utvecklingstrappa.
Den trappan visar hur långt man kommit i sin utveckling.
De som står på trappsteg 1
har kunskap om lagar och regler
kring mångfald.
De planerar att göra en kartläggning
av sitt arbete.
18
De som står på trappsteg 3
gör nu saker för att ta itu med bristerna.
De har formulerat mätbara mål
och har en plan
för hur de bättre ska kunna nå målen.
De har ett system
för hur de arbetar med mångfald.
De har ett systematiskt mångfaldsarbete.
Då kan de få ett diplom, ett certifikat
ett mångfaldscertifikat.
De som står på trappsteg 2
har gjort en kartläggning av sitt arbete.
De har hittat sina svagheter och brister.
Nu analyserar de hur de bättre kan
nå målen.
19
Vem har ansvar för vad?
Kommunfullmäktige (KF)
Kommunfullmäktige är som kommunens riksdag.
Kommunfullmäktige beslutar om att mångfaldsprogrammet
ska gälla.
Mångfaldsprogrammet ska ses över en gång per mandatperiod,
det betyder en gång vart 4:e år.
Kommunstyrelsen (KS)
Kommunstyrelsen är som kommunens regering.
Kommunstyrelsen har ansvar för att hjälpa nämnderna
i deras mångfaldsarbete.
Kommunstyrelsen ska se till att
kommunens förvaltningar och bolag
gör det mångfaldsarbete som de planerat.
Nämnder och styrelser
En nämnd bestämmer över en förvaltning.
Utbildnings-nämnden bestämmer över
utbildnings-förvaltningen,
det vill säga skolorna i Växjö.
En styrelse bestämmer över ett bolag.
Växjöbostäder har en styrelse, som bestämmer.
Nämnder och styrelser ska
genomföra och följa upp
målen i mångfaldsprogrammet i sin egen verksamhet.
20
De ska också hitta på egna mätbara mål
för ökad mångfald
som passar just deras verksamhet.
Dessa mål ska planeras och följas upp.
Förvaltningar och bolag
Alla förvaltningar och bolag ska
arbeta mot diskriminering i sin egen verksamhet.
De ska också hitta på egna mätbara mål
för ökad mångfald
som passar just deras verksamhet.
Dessa mål ska planeras och följas upp.
Utvecklingsenheten
Att utveckla är att göra saker bättre.
I Växjö kommun finns utvecklingsenheten.
De som jobbar där
arbetar med utveckling
och att göra saker bättre.
Utvecklingsenheten kan hjälpa
förvaltningar och bolag
i deras arbete med mångfaldsprogrammet.
21
Medarbetare
I Växjö kommun jobbar
ungefär 7 tusen personer.
De är kommunens medarbetare.
Alla medarbetare har ansvar för
att motverka diskriminering
och att arbeta för mångfaldsprogrammet.
Den som är chef
har det högst ansvaret för att arbeta mot diskriminering.
Den som är anställd
har ett eget ansvar att inte diskriminera
och att arbeta för lika rättigheter och möjligheter för alla.
22
På sidan 8 kan du läsa mer om
vilka som inte får behandlas sämre än andra
enligt Diskriminerings-lagen.
Där förklaras dessa 7 diskrimineringsgrunder:
1.Kön
2.Könsöverskridande identitet eller uttryck
3.Etnisk tillhörighet
4.Religion eller annan trosuppfattning
5.Funktionsnedsättning
6.Sexuell läggning
7.Ålder
23
Vad säger lagen?
Diskrimineringslagen ska skydda människor
mot diskriminering.
Direkt diskriminering
Det kallas för direkt diskriminering
om du behandlas sämre
än någon annan skulle behandlas i en situation,
som liknar din situation.
För att det ska räknas som diskriminering
måste sättet du behandlas på
ha samband med någon av de 7 diskrimineringsgrunderna.
Du kanske behandlas sämre
på grund av ditt kön,
eller på grund av
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Du kanske behandlas sämre
på grund av etnisk tillhörighet
eller på grund av din tro.
Du kanske behandlas sämre
på grund av en funktionsnedsättning,
din sexuella läggning
eller din ålder.
24
Indirekt diskriminering
Det kallas för indirekt diskriminering
om du behandlas sämre
än någon annan skulle behandlas i en jämförbar situation,
för att man använder en regel
som verkar rättvis,
men som blir orättvis när man använder den.
Regeln kanske är dålig för dig
för att du är man eller kvinna
eller för att du har en viss könsidentitet eller könsuttryck.
Regeln kanske är dålig för dig
för att du har en viss etnisk tillhörighet eller tro.
Regeln kanske är dålig för dig
för att du har en viss funktionsnedsättning,
en viss sexuell läggning eller ålder.
Om regeln måste finnas, så är det inte diskriminering.
Regler som måste finnas är till exempel
regler som gör att det är säkert i trafiken.
25
7 tusen anställda i Växjö
I Växjö kommun jobbar
ungefär 7 tusen personer.
Det är viktigt att Växjö kommun
är en bra arbetsgivare
till sina 7 tusen anställda.
Vart 3:e år ska Växjö kommun:
• undersöka om kvinnor får lägre betalt än män.
• ta fram en plan för hur män och kvinnor,
som är anställda i kommunen
ska behandlas på ett rättvist sätt.
26
Undantag från diskrimineringslagen
Ibland är det enligt lagen okej
att anställa en man
även om en kvinna är lika duktig,
för att till exempel få fler män
att arbeta inom förskolan.
Eller för att få fler kvinnor
att arbeta på brandkåren.
Ibland är det tillåtet
att behandla en person annorlunda
på grund av personens ålder.
Bristande tillgänglighet
Bristande tillgänglighet kan vara
när en person med funktionsnedsättning
inte kan göra något
som andra kan göra
för att det finns hinder i en verksamhet.
Sjukhus, skolor och restauranger är exempel på verksamheter.
Om det finns hinder
behövs åtgärder,
saker som gör att det blir bättre.
Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering.
27
13
Lagen beskriver bristande tillgänglighet så här:
Om en verksamhet inte gör tillräckligt
för att en person med funktionsnedsättning
ska komma i en jämförbar situation
som en annan person,
så är tillgängligheten för dålig.
Den brister.
Du har rätt att ställa krav på tillgänglighet
till exempel på restauranger, i butiker,
inom utbildning, arbete och sjukvård.
Den som är chef för en verksamhet
måste göra tillräckligt många saker
för att förbättra tillgängligheten.
Det betyder att fixa
så att en person med funktionsnedsättning
ska kunna delta och göra saker i verksamheten.
28
Men chefen måste inte göra allt.
Chefen måste göra tillräckligt.
Lagen kallar det för att verksamheter
måste göra skäliga åtgärder.
En skälig åtgärd kan vara
att ta bort trösklar.
Att läsa upp en meny på restaurang
en annan sak.
Det kan också vara att fixa fram de hjälpmedel
som någon behöver
för att kunna delta
i skolan eller på jobbet.
29
13
Ingen diskriminering
i Växjö
Växjö kommun har ett stort ansvar
för att alla som bor i Växjö
ska känna sig trygga.
Det ska inte spela någon roll
var du kommer ifrån,
vilken religion du har,
om du känner dig som man eller kvinna,
eller varken som man eller kvinna,
eller om du blir kär i män eller kvinnor.
Det spelar ingen roll vilken gud du tror på
eller om du inte tror på gud alls.
Det spelar ingen roll hur gammal du är
eller vilken funktionsförmåga du har.
Alla som bor i Växjö är lika mycket värda.
Det kallas för jämlikhet.
Vi vill också ha jämställdhet.
Det handlar om att kvinnor och män
ska ha lika mycket makt och få bestämma lika mycket.
30
Lagar som gäller i flera länder
Det finns lagar som gäller för många länder.
De kallas ofta för konventioner.
Länderna har kommit överens
om att vissa regler ska gälla.
Det kan handla om
barns rättigheter
mänskliga rättigheter
och rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Alla kommuner måste följa dessa lagar.
Växjö kommun vill vara ännu bättre
Vi har lovat att följa
ECCARS: 10-punkter mot rasism och diskriminering.
ECCAR är en grupp kommuner i Europa
som arbetar mot rasism.
År 2012 gick Växjö med i ECCAR.
År 2015 gick Växjö med i CEMR.
CEMR är en grupp kommuner i Europa
som arbetar för jämställdhet
mellan kvinnor och män.
Växjö kommun har lovat
att göra en handlingsplan för jämställdhet.
Den ingår i detta mångfaldsprogram.
31
