Studieplan till
socialismens liv
efter döden
Studieplanen beställs via:
ABF STOCKHOLM • Box 1305, 111 83 Stockholm
Tel 08-453 41 00 • Fax 08-20 26 90 • [email protected]
ABF Stockholm • www.abfstockholm.se
En studieplan
Socialismens liv efter döden är en introduktion till de senaste årens akademiska vänsterdebatt. Men det är också en debattbok om vänsterns förhållande till ”det stora epokskiftet” och en kritik av dagens ”postpolitiska” socialdemokrati. I inledningen finns en ingående presentation av bokens syfte
och disposition. Den här studievägledningen, som tagits fram av författaren
i samarbete med ABF-Stockholm, är tänkt som ett stöd för er som läser Socialismens liv efter döden i studiecirkel. Till varje kapitel har ett antal diskussionsfrågor tagigts fram. Några av frågorna har karaktären av instuderingsfrågor och behandlar de olika teorier som presenteras i boken. Andra frågor
är formulerade som allmänna politiska diskussionsfrågor och anknyter till de
politiska frågeställningar som aktualiseras i texten. I vissa fall hänvisar frågorna bakåt i boken till tidigare kapitel. Däremot förutsätter inte studievägledningen att någon i cirkeln läst hela boken från början.
Varje kapitel är rikligt försedda med kommenterande fotnoter där det också
ges många tips till vidare läsning. Det är m.a.o. lätt att hitta uppslag till
kompletterande texter som berör just de frågeställningar som cirkelgruppen
tycker är särskilt intressanta.
För att underlätta studiearbetet för cirkelledare, kurser och möten - eller kanske för egen läsning beslöt vi från ABF Stockholms sida att ta fram en mycket
enkel plan för dessa privatiseringscirklar. Syftet är som sagt att ge ett uppslag
till diskussioner och frågeställningar och planen skall, om den nu används,
vara ett fritt uppslag. Tanken är en studiecirkel på kanske 3, 5 eller 7 träffar.
Diskussionfrågorna och uppgifterna som följer skall ses som en vägledning
att utgå ifrån. Det centrala är att få igång en levande diskussion, inte att alla
frågor besvaras. Första träffen i en studiecirkel bör delvis användas till att
deltagarna lär känna varandra, presenterar sina förväntningarpå cirkeln och
pratar igenom det upplägg studiecirkeln ska ha. Studiecirkeln är ett demokratiskt arbetssätt där den egna reflektionen och diskussionen står i centrum.
Man kan tänka sig att man först hemma läser ett par kapitel i boken som
sedan diskuteras i studiecirkeln. Det är givetvis gruppen själv som bestämmer
hur många träffar cirkeln ska träffas (för att erhålla ekonomiskt städ från
ABF fordras dock minst tre cirkelträffar)
Ett annat upplägg är att bjuda in någon debattör, exempelvis från Attac, LO
eller någon annan organisation ni har bra kontakt med. Kring detta kan man
ordna en öppen föreläsning, eller ordna själva en diskussion i föreningen, beställ hem böcker för försäljning och använd frågeställningarna som underlag.
Vi hoppas den kan vara till nytta.
Glöm inte att anmäla studiecirkeln eller diskussionerna till ditt lokala ABFkontor – www.abf.se! ABF kan också hjälpa er att beställa böcker och kopiera
upp denna studiehandledning. Boken kan beställas från www.arenagruppen.
se eller telefon 08-10 96 05.
Ett förslag till studieplan för cirkeln, fördelat på sex träffar, ser ut så här:
Träff 1: Introduktion – Förord, kap. 1
Träff 2: kap 2 och 3
Träff 3: kap 4 och 5
Träff 4: kap 6 och 7
Träff 5:
kap 9 och 10
Träff 6:
Avslutning – kap 10
Tveka inte heller att ta kontakt med Klas med synpunkter eller frågor (klas.
[email protected]). Hit kan ni också vända er med förfrågningar om
författarbesök på cirkel. (Eventuellt arvode sätts efter överenskommelse.)
Lycka till med er cirkel!
Förord
1. På sidan 12 framhålls att socialismen inte kan ”reduceras till att vara ett
knippe värderingar eller en allmänetisk grundhållning”. Vad är egentligen ”socialism”?
2. Jämför de olika föreställningarna om socialismen som refereras på sidan 12
(vänsterpartiet, socialdemokraterna och SAC). Vad skiljer och vad förenar?
Berättelsens slut: Tåbb utan manifest.
1. I kapitlet talas det om flera olika övergripande berättelser (metanarrativ).
Vilken betydelse har dessa berättelser för politiken och socialismen?
2. I boken beskriv hur det kalla krigets världsbild kom att påverka socialdemokraterna, VPK och öviga delar av vänstern. Hur påverkades den svenska socialistiska rörelsen av denna världsbild och vad betydde kommunismens fall för den
svenska vänstern?
3. Diskutera skillnader och likheter mellan Fukuyamas teori om historiens slut
med Lyotards idé om det postmoderna tillståndet.
Epokskifte
1. Är det riktigt att beskriva arbetarrörelsen och socialismen som ”en produkt
av industrisamhället”? (s. 47.)
2. Är det riktigt att säga att debatten om epokskiftet varit besvärlig för vänstern?
3. Diskutera begreppen: globalisering, informationalisering och nätverkssamhälle. Vad betyder begreppen och är de relevanta för att beskriva dagens samhälle?
4. Tycker ni det är riktigt att säga att de politiska partierna befinner sig i en kris.
Vad beror i så fall denna kris på?
Marxismen i Disneyland
1. Baudrillard talar om hur varorna produceras som tecken. Vad betyder detta?
Är beskrivningen rimlig?
2. I boken finns ett kort referat av några scener ur filmen Wag the dog? (s. 83f.)
Diskutera i anslutning till detta hur rapporteringen från t.ex. krigen i Irak och
Afghanistan sett ut.
3. Göran Greider skriver att postmodernismen ”gått hand i hand med det marknadsliberala budskapet.” (s. 90). Är detta en riktig beskrivning. I så fall: varför?
Reträttväg: politiken efter socialismen
1. Diskutera vad som menas med risksamhälle och postpolitik. Utgå gärna från
Göran Persson-citatet på sidan 29.
2. Behövs det en tredje väg mellan traditionell socialdemokrati och nyliberalism. Varför? Varför inte? Utgå gärna från Giddens fem dilemman (s.105f.).
3. Giddens kritiserar socialismen för att vara fast i en föreställning om en linjär
utvecklingstanke. Är denna kritik riktig?
4. I kapitlet beskrivs en förändring av socialdemokratins politiska praktik, för
att anpassa denna till den nya mediesituationen. Vilka konsekvenser har denna
förnyelse fått. Håller ni med om den beskrivning som finns i boken?
Alla är rädda för spöket
1. Vilka konsekvenser får utbredningen av ”säkerhetstänkandet” på global
politisk nivå och i vår vardag? Är beskrivningen i boken riktig? Kan ni komma på
fler exempel?
2. Diskutera, utifrån boken, olika sätt att förhålla sig till de stora samhällsförändringar­
na.
3. Derrida talar om den ”strukturellt inkompetente politikern” (s. 135f.). Är
detta en bra beskrivning av dagens politiker?
4. Derrida talar om behovet av en ny International (s. 137.). Jämför Derridas
beskrivning av denna International med dagens globala rättvise rörelse.
Civilsamhälle och radikaldemokrati
1. Vad innebär, enligt er, en socialistisk demokratiuppfattning?
2. Jämför högerns uppfattning av det civila samhället (t.ex. Hans L. Zetterbergs) från vänsterns (t.ex. Michael Walzers)?
3. I boken framförs en kritik mot socialdemokratins radikaldemokratiska radikaldemokratiska förnyare. Är denna kritik riktig?
4. LO:s rättviseutredning från 1996 talar om en‘”rättvisans triangel” (som också
kan överföras på demokratibegreppet). Hur har den politiska vänstern förhållit
sig till de olika aspekterna av denna triangel? Diskutera.
Från marxism till postmarxism
1. Hur beskriver Antonio Gramsci det civila samhället? Jämför gärna med de
uppfattningar som presenterades i kapitel 6.
2. Hur ser dagens ”hegemoni” ut? Kan ni, utifrån dagens politiska debatt, hitta
exempel på detta tysta samförstånd?
3. Hur ska socialismen förhålla sig till andra politiska subjekt än arbetarklassen?
4. Är Mouffe och Laclaus kritik av marxismens reduktionism berättigad?
5. Slavoj Zizek och Wendy Brown kritiserar den ”identitetspolitiken” för att har
trängt undan kritiken av kapitalismen. Är denna kritik riktig. (Utgå gärna från
begreppen ”förtryck” och ”diskriminering”)
Kontrollsamhället och den globala fabriken
1. På vilket sätt menar Foucalt att makt och vetande förstärker varandra?
2. Kan ni hitta exempel på den disciplinära makt som Foucault skriver om i
skola och på arbetsplatserna i dagens Sverige?
3. Antonio Negri och Mario Tronti menar att det är arbetarnas motstånd som
tvingar kapitalet till omstruktureringar. Är detta en rimlig beskrivning?
4. Vad skiljer och förenar den franska maktkritiken (Foucault och Deleuze) i
förhållande till marxismen?
Imperiet slår tillbaka!
1. Hur beskriver Hardt och Negri dagens krig? Jämför med krigen i Kuwait 1991,
Kosovo 1999, Afghanistan 2001 och Irak 2003. Är deras beskrivning riktig?
2. Jämför Hardt och Negris beskrivning av postfordismen med Castells beskriv-
ning av informationsålderns nätverksföretag (kapitel 2, s. 54f.).
3. I boken beskrivs, utifrån Marx egna texter, olika sätt att använda klassbegreppet (s. 224f.). Är dess åtskillnader rimliga? På vilket sätt tycker ni att man
oftast använder begreppet ”klass”?
4. Är det riktigt att beskriva aktioner som Reclaim the Streets som antikapitalistiska kamper?
En ny berättelses början: Socialismens liv efter döden.
1. Vilken betydelse kommer de politiska partierna ha i den nya framväxande
globala rättvise rörelsen?
2. I boken beskrivs hur skillnaden mellan reformer och revolutionära krav håller på att upplösas (s.242f.). Är detta en riktig beskrivning?
3. Vilka strategier kommer att vara de viktigaste för vänstern i framtiden?
4. Är det rimligt att tänka sig en demokrati på global nivå? I så fall: hur skulle
en sådan demokrati se ut?
5. Har socialismen ett liv efter döden?