SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 4-2001
Elitidrott och infektioner
Träning påverkar immunförsvaret på gott och ont. Motionsidrott förstärker immunförsvaret, men
elitidrott kan däremot försämra immunförsvaret och således öka risken för infektioner. Det skiljer
dock mycket mellan olika sporter och individer, där man bl.a. har sett att elitsimmare är mer
utsatta än många andra grupper inom elitidrotten.
Intensiva träningspass och immunförsvaret.
Ingibjörg Jónsdóttir
Andrew Naylor
Sektionen för
ekonomi och teknik
och Centrum
för idrottsvetenskap,
Högskolan i Halmstad
Institutionen för
fysiologi och
farmakologi,
Göteborgs Universitet
I samband med ett träningspass sker en
övergående ökning av vita blodkroppar
i blodomloppet, samma som man ser
efter akut psykisk påfrestning. Denna
ökning tycks gälla både antal celler
och även deras funktion; något som
oftast leder till ett mer effektivt immunförsvar. Den stora skillnaden mellan
ett medelintensivt träningspass och ett
intensivt träningspass ligger i de effekter man ser efter träningspasset, det
som kallas för ”öppna fönstret”, en
period där immunförsvaret är hämmat
(se bild). Under denna period noterar
man en minskning i Natural killer (NK)
cells aktivitet, kroppens första försvar
mot virusinfektioner och tumörer. Man
ser även en minskning i antal vita blodkroppar och minskning i funktion hos
kroppens fagocyter (ätceller) som fungerar som renhållningsceller som kan ta
upp och oskadliggöra främmande partiklar t.ex. bakterier. Det som har väckt
stort intresse bl.a. många forskare inom
fältet är att även immuniteten i kroppens barriär system, såsom hud och
slemhinnor (t.ex. saliv och näsa) förändras i samband med ett intensivt
träningspass. Således ser man en klar
minskning i halter av antikroppar som
ännu ett tecken på försvagat immunförsvar.
Kroppens barriärsystem (mukosimmunitet) och elitidrott.
Människan har i grunden ett bra skydd
mot tumörceller och olika mikroorganismer såsom virus, bakterier, svamp
och parasiter. Detta skydd sköts av
vårt immunsystem. Immunförsvaret är
14
mycket komplicerat och en immunreaktion kräver samspel mellan olika
vävnader, celler och signalsubstancer.
Lyckligtvis kan immunförsvaret i de
allra flesta fall angripa mot de mikroorganismer som försöker invadera kroppen. Immunsystemet kan delas i två
funktionella delar, dels den medfödda
(naturliga) och dels den förvärvade.
I den medfödda ingår bl.a. kroppens
barriär system, såsom hud och slemhinnor samt kemiska barriären, såsom
olika antimikrobiella enzymer i saliv.
Immunförsvaret i slemhinnor bygger
även på utsöndring av antikroppar
ifrån celler i slemhinnan och det är
dessa antikroppar som har blivit föremål för en helt ny dimension av mätningar av immunförsvaret i samband
med elitträning. Antikroppen som är
här av störst intresse är immunglobulin
A (IgA), men även andra antikroppar
är intressanta i sammanhanget. Flertalet studier har visat att det förekommer en minskning i IgA halter i saliv
i samband med intensiva träningspass
och träningsperioder. Detta har framförallt noteras i samband med elitträning inom längdåkning, löpning och
simning samt hos elitcyklister. Det är
intressant att denna förändring ser man
inte hos elitidrottare som utövar lagsporter såsom basketboll och fotboll.
Man har inte heller noterade denna förändring i samband med motionsidrott,
tvärtom som verkar det förekomma en
ökning av antikroppar i saliv. Detta är
dock inte lika mycket studerat som elitidrotten och flera studier behövs för
att bekräfta detta fynd. Även om de
fortfarande råder oklarheter gällande
dessa förändringar kan man säga att
SVENSK IDROTTSFORSKNING NR 4-2001
elitidrottare som tränar på hög nivå
inom ovannämnda individuella grenar
är klart den mest intressanta gruppen
att studera i detta sammanhang.
Långtidseffekter av elitträning
Långtidseffekterna är inte lika mycket
studerade som effekterna man ser efter
ett träningspass och det är framför allt
forskare från Australien, med Maree
Gleeson, Laurie Mackinnon och David
Pyne i spetsen som har studerat detta. I
de allra flesta studierna som har gjorts
har man valt att studera elitsimmare,
delvis på grund av att träningsvolymen
är rätt lik mellan olika individer. Den
första studien som noterade detta samband var dock gjord hos längdåkare,
där Tomasi et al visade att det kan
finnas en långtidseffekt av intensiv träning och minskade halter av antikroppar i saliv. Detta har sedan påvisas i
elitsimmare både efter 3 månaders och
7 månaders träningsperiod och det som
är mest intressant är att låga halter
av IgA i saliv påvisas i vila före träningspasset. I dessa studier ser man en
ansamlad effekt av träning på immunförsvaret som sedan återhämtas snabbt
under viloperioder. Återigen krävs det
ytterligare studier för att bättre kunna
fastslå hur detta samband förhåller sig.
Finns det samband mellan halter av IgA
i saliv och infektionsrisk?
Kroppen barriär system, inklusive antikroppar, spelar en väsentlig roll i
kroppens immunförsvar mot infektioner, bl.a. mot vanliga förkylningar och
influensa. Första studien som påvisade
ett samband mellan låga halter av IgA
i saliv och ökad infektionsrisk rapporterades 1988, från ryska OS-tävlande. Sedan dess har detta väckt allt
större intresse och återigen är det forskarna ifrån Australien som är i spetsen.
De har intensivt studerat sambandet
mellan halter av antikroppar i saliv och
risken för infektioner. De senare åren
har elitsimmare studerats intensivt då
denna grupp verkar vara relativt mer
utsatt än många andra grupper inom
elitidrotten. Australienska forskargruppen har hittat samband mellan låga
halter av antikroppar och antal infektioner och de har t.o.m. föreslagit att
halter av antikroppar i saliv kan användas för att kunna förutspå kommande
infektioner. Detta måste dock studeras
mer intensivt innan man kan dra några
klara slutsatser. Det är dock klart att
elitsimmare har problem med infektioner, något som forskare från flera
länder är överens om, inklusive vår
forskargrupp här i Sverige.
Bilden visar skillnaden mellan ett medelintensivt och ett intensivt träningspass. I samband med ett
träningspass sker en övergående ökning av vita blodkroppar i blodomloppet. Den stora skillnaden
mellan ett medelintensivt träningspass och ett intensivt träningspass ligger i de effekter man ser
efter träningspasset, det som kallas för ”öppna fönstret”, en period där immunförsvaret är hämmat
och följaktligen kan risken för infektioner öka. Detta är dock mycket individuellt och skiljer mellan
olika individer och sporter.
Studier pågår i Sverige.
Vi har bestämt oss för att studera detta
närmare här i Sverige och framför allt
är vi nyfikna på att se om det verkligen
förhåller sig så att detta föreslagna
samband mellan infektioner och halter
av antikroppar i saliv finns och
hur man i så fall skulle kunna
använda denna information för att
eventuellt förebygga infektioner hos
elitidrottare. Projektet avser således
att studera effekten av elitträning
på immunförsvaret och förekomsten
av infektioner hos elitsimmare. Vi
genomför för närvarande en liknande
studie som våra kollegor i Australien,
men i denna studie kommer vi att
mäta flera parametrar än de har gjort
och förhoppningsvis således kunna
få ytterligare information om hur
barriärsystemet fungerar i samband
med elitträning. Vi kommer även att
studera immunförsvaret i samband
med tävlingar, där psykologiskt stress
tillkommer utöver själva fysiska
ansträningen. Studien genomförs under
en 10 månaders period och inkluderar
elitsimmare från Göteborg och
Halmstad.
Slutsats
Psykologiskt stress och intensiv träning
är två faktorer som starkt kan påverka
immunförsvaret och bl.a. öka risken
för infektioner. Hos elitidrottare uppstår problem i samband med intensiva
träningsperioder och risken för ökning
i antal förkylningar och andra infektioner är förhöjd. En av de immunparametrar som diskuteras i detta
sammanhang är antikroppar som är
kopplade till kroppens barriärsystem
t.ex. i saliv och nässekret. Befintlig
forskning tyder på att förändringar i
detta system kan ha betydelse för vårt
skydd mot infektioner såsom vanlig
förkylning. En pågående studie här i
Sverige kan förhoppningsvis ge ytterligare svar huruvida förändringar i
detta system kan förklara sambandet
mellan elitträning och infektioner. Vår
förhoppning är att informationen skall
kunna användas för svenska
elitsimmare att planera träningen och
undvika infektioner och således hålla sig
friskare både i samband med tävlingar
men även i vardagen.
Referenser
Gleeson M., Mucosal immune responses and
risk of respiratory illness in elite athletes. Exercise Immunology Review, Vol. 6: 5-42, 2000.
Gleeson, M., McDonald, W.A. Pyne, D.B.,
Cripps, A.W., Francis, J.L., Fricker, P.A., &
Clancy, R.L. Salivary IgA levels and infection
risk in elite swimmers. Med.Sci.Sport.Exerc.,
31(1), 67-73, 1999.
Gleeson, M., McDonald, W.A., Cripps, A.W.,
Pyne, D.B, Francis, J.L., Clancy, R.L, &
Fricker, P.A. The effect on immunity on longterm intensive training in elite swimmers.
Clin.Exp.Immunol. 102 :210-216,1995.
König, D., Grathwohl, D., Weinstock, C., &
Northoff, H. Upper respiratory tract infection
in athletes: Influence of lifestyle, type of port,
training effort and immunostimulant intake.
Exercise Immunology Review, Vol. 6: 102-120,
2000.
Tomasi, T.B., Trudeau, F.B, Czerwinski, D.,
Erredge, S. Immune parameters in athletes
before and after strenuous exercise. J Clin
Immunol.;2(3):173, 1982.
15
