Kapitel 12 – Jämställdhet mellan kvinnor och män
Inledning
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande principer.
Den ingår i fördragen och är en av gemenskapens främsta mål och uppgifter. Sedan den
upprättades 1957 har gemenskapens jämställdhetslagstiftning utvecklats kraftigt, från att gälla
garanterad lika lön för kvinnor och män till att omfatta alla former av sexuell diskriminering på
arbetsplatsen.
Men trots framstegen inom lagstiftningsområdet finns det fortfarande stora skillnader mellan
de teoretiska rättigheterna och det praktiska genomförandet. Trots EU-lagstiftning om
likabehandling mellan kvinnor och män när det gäller anställnings- och arbetsvillkor, och trots
EU-lagstiftning inriktad på att uppnå lika lön för likvärdigt arbete (vilket är en grundläggande
princip i EU-fördraget), har löneklyftan mellan kvinnor och män ökat i snabbare takt på senare
år.
Förändringen av familjemönstren, som har lett till att ett större antal hushåll leds av kvinnor,
påverkar i hög grad kvinnornas familjeliv. Dessutom kommer den åldrande befolkningen att
leda till ett ökat behov av omsorg, vilken huvudsakligen utförs av kvinnor och står i konflikt
med kvinnors och mäns arbetstidsmönster. Både kvinnor och män bör ta på sig en lika stor
del av ansvaret inom den offentliga och privata sfären av det ekonomiska livet, politiska livet
och familjelivet. Att kvinnor i dag blir allt fattigare är en bestående trend i det europeiska
samhället och visar att socialförsäkringssystemens nuvarande ram och EU:s stora antal
sociala, ekonomiska och sysselsättningsinriktade strategier inte är utformade för att uppfylla
kvinnors behov.
Även om man alltså framsteg har gjorts hotas dessa rättigheter av demografiska, kulturella
och ekonomiska förändringar. Dessutom har den rådande ekonomiska krisen särskilda
konsekvenser för kvinnor. Trots att de sociala rättigheterna och anställningsrättigheterna i
många av EU:s medlemsstater har gjort det möjligt för kvinnor att kombinera arbetsliv och
familjeliv (flexibelt arbete, fler föräldraförmåner och deltidsarbete) förblir kvinnor
överrepresenterade i otrygga jobb, vilket gör dem särskilt utsatta eftersom dessa är de första
jobb som försvinner vid en ekonomisk tillbakagång.
Viktiga fakta och siffror
Kvinnors sysselsättning inom EU har ökat och ligger nu nära målet i Lissabonstrategin om
60 procent (från 51,1 procent 1997 till 58,3 procent 2007). Den nationella andelen varierar
dock mellan 36,9 procent och 73,2 procent. År 2007 arbetade 31,2 procent av de kvinnliga
anställda i EU-27 deltid, medan motsvarande siffra för män var 7,7 procent. Det finns också
en risk för ”ofrivilligt” deltidsarbete, vilket kvinnor ofta tvingas ta på grund av brist på tillgänglig
barnomsorg till rimlig kostnad. Ett sätt att avlägsna hindren för kvinnors delaktighet på
arbetsmarknaden är att uppfylla 2002 års Barcelonamål för barnomsorgen –
medlemsstaterna måste senast 2010 införa barnomsorg för 90 procent av barnen mellan tre
års ålder och den obligatoriska skolåldern, och för minst 33 procent av barnen under tre år.
Trots 1975 års direktiv om lika lön för kvinnor och män är den genomsnittliga löneklyftan
17,5 procent, och i vissa medlemsstater hela 33 procent. Klyftan ökar med ålder, utbildning
och antal yrkesverksamma år, och är exempelvis större än 30 procent i åldersgruppen
50-59 år, jämfört med sju procent för personer under 30 år. Kvinnorna förblir
överrepresenterade i otrygga jobb med låg lön och låg status och underrepresenterade i
chefspositioner och i jobb som kräver yrkesutbildning.
Löneklyftan påverkar i hög grad risken för fattigdom, särskilt för ensamstående föräldrar, som
i de flesta fall är kvinnor (fattigdomsrisk 32 procent), och för kvinnor över 65 år (fattigdomsrisk
21 procent, fem procentenheter högre än för män). I många av medlemsstaternas
pensionssystem bygger dessutom kvinnans pensionsrättigheter på makens arbetsmeriter
(med ett minskat pensionsbelopp efter makens död), eller så straffas kvinnor när de tar ledigt
för att ta hand om barn eller övriga familjemedlemmar.
DV\783869SV.doc
1
Kvinnor är fortfarande underrepresenterade i alla EU:s och medlemsstaters beslutsfattande
organ och inom den ekonomiska och sociala beslutsprocessen. Antalet kvinnliga chefer i EU
har slutat växa under de senaste åren: Genomsnittet är 30 procent men siffrorna är mycket
lägre i många medlemsstater. Endast tre procent av cheferna i de största börsnoterade
företagen i EU är kvinnor, medan totalt sett tio procent av styrelsemedlemmarna är kvinnor.
Det är främst kvinnor som drabbas av könsrelaterat våld. Omfattande prevalensstudier i
Sverige, Tyskland och Finland visar att minst 30–50 procent av kvinnorna mellan 16 och
67 års ålder minst en gång har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Om psykiskt våld räknas
in stiger siffrorna till 45–50 procent inom EU.
Kvinnliga invandrare ställs inför särskilda problem under integrationsprocessen. Antalet
oregistrerade invandrarkvinnor växer i EU. Som en följd av detta arbetar ett stort antal
invandrarkvinnor i EU utan något socialt skydd, med begränsad tillgång till rättigheter och
tjänster, och utan möjlighet till arbete utanför den oreglerade arbetsmarknaden, i jobb som är
smutsiga, farliga och förnedrande.
Möjligheten att agera inom EU
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i Europeiska unionen:
Principen om lika lön för lika arbete (artikel 119) ingick redan i Romfördraget. År 1997
infördes genom Amsterdamfördraget jämställdhet mellan kvinnor och män som ett av EU:s
mål. Genom artikel 13 i fördraget ges EU-institutionerna, medlemsstaterna och medborgarna
möjlighet att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering baserad på kön, ras, etniskt
ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.
Även om det inte finns någon uttrycklig rättslig grund för jämställdhet i EU:s externa politik,
ingår utvecklingssamarbete i artiklarna 179 och 181. Dessutom har EU, som den största
bidragsgivaren till utomeuropeisk utveckling och som undertecknare av internationella avtal
och deklarationer om jämställdhet mellan kvinnor och män, satsat hårt på att påskynda
utvecklingen inom detta område, till exempel genom kommissionens meddelande från 2007
om jämställdhet mellan kvinnor och män i det externa utvecklingssamarbetet.
Gröna framgångar 2004–2009
Förena yrkesliv och familjeliv
Familjeministerrådet bekräftade Barcelonamålen för barnomsorg i februari 2009 och lovade
att stärka sina insatser för att göra adekvat barnomsorg till ett rimligt pris tillgänglig i samtliga
EU:s medlemsstater, så att mödrar och fäder kan återgå till sina arbeten efter
föräldraledigheten. Beslutet fattades efter att gruppen De grönas resolution om
icke-diskriminering baserad på jämställdhet och solidaritet mellan generationerna hade
antagits. I denna fastslogs att mannen bör dela familjeansvaret på jämställd fot med sin maka
eller partner, och att kvinnor inte längre ska behöva välja mellan att skaffa barn och ägna sig
åt karriären.
Våld mot kvinnor
De gröna förde genom parlamentsbetänkandet om mord på kvinnor upp det stora antalet
kvinnomord (särskilt i Mexiko och Latinamerika) på den politiska dagordningen. Detta ökade
allmänhetens medvetenhet om frågan och satte press på berörda regeringar att vidta
åtgärder, till exempel genom lagstiftning för att i ökad utsträckning straffa dem som begår
mord på kvinnor, genom förebyggande åtgärder och genom skydd av de drabbade och deras
familjer. I betänkandet föreslogs också praktiska åtgärder som EU-institutionerna kan vidta
mot kvinnovåld, exempelvis genom att införa ett program för mänskliga rättigheter inriktat på
att stoppa det könsrelaterade våldet och genomföra en reform av rättssystemet.
Tvångsprostitution
De gröna organiserade tillsammans med icke-statliga organisationer den alleuropeiska
kampanjen ”Slutsignal – Rött kort mot tvångsprostitution”. Denna utmynnade i att EU:s
DV\783869SV.doc
2
handlingsplan mot olaglig handel antogs, i synnerhet särskilda åtgärder mot människohandel
(särskilt när det gäller kvinnor och barn) för sexuellt eller andra former av utnyttjande i
samband med större internationella evenemang, inklusive sportevenemang.
Öka kvinnors roll i beslutsprocessen
Genom parlamentsbetänkandet om kvinnor inom vetenskapen fick De gröna
Europaparlamentets stöd för sitt krav på 40 procent kvinnor på ledande positioner inom den
offentliga sektorn, i syfte att lösa problemet med ”glastaket”. Detta hinder för att uppnå högre
positioner finns inom alla yrkesområden, till och med sådana som domineras av kvinnor.
Kvinnor inom internationell handel
De gröna var ansvariga för ett betänkande i vilket man begärde att rådet och kommissionen
skulle skapa och obligatoriskt använda konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv
innan man sluter handelsavtal med tredje land. En sådan konsekvensanalys leder till mer
ändamålsenliga strategier eftersom den visar de politiskt ansvariga vilka konsekvenser en
viss politik har för kvinnor och män, och jämför nuvarande situation och trender med den
föreslagna strategins förväntade resultat.
Vad vill De gröna?
Lika lön för likvärdigt arbete
Detta är en grundläggande EU-princip. De gröna kräver ett fullständigt genomförande av
rådets direktiv 75/117/EEG om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män, så
att principen tillämpas till fullo i samtliga EU:s medlemsstater. De gröna välkomnar
kommissionens beslut att prioritera åtgärder mot löneklyftorna i sin färdplan för jämställdhet
2006–2010. De gröna efterlyser sanktioner mot alla medlemsstater som inte har genomfört
direktivet på ett korrekt och fullständigt sätt.
Likabehandling i arbetslivet
De gröna kräver att man på ett korrekt och fullständigt sätt genomför direktiv 2002/73/EG om
genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till
anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. De gröna kräver också att
kommissionen inleder överträdelseförfaranden mot alla medlemsstater som inte genomför
direktivet till fullo.
Öka kvinnorepresentationen på högt uppsatta positioner
De gröna välkomnar den norska regeringens beslut att öka antalet kvinnor i privata och
offentliga bolagsstyrelser till minst 40 procent, och uppmanar EU och medlemsstaterna att
följa landets exempel, bland annat i fråga om en balanserad fördelning av kvinnor och män
inom EU-institutionerna.
Bättre balans mellan arbete och privatliv
I strävan efter balans mellan kvinnor och män framstår den traditionella könsrollen med sin
betoning på reproduktion och hushållsarbete som ett av de största hindren. Gemenskapens
lagstiftning bör därför omarbetas för att värna föräldrarollen, inte minst genom åtgärder som
gynnar en balanserad fördelning av familjeansvaret. I detta avseende måste
arbetstidsmönster och statliga strukturer åtgärdas. De gröna kräver att man i samband med
omarbetningen av EU:s direktiv om föräldraledighet tar hänsyn till en balanserad
ansvarsfördelning mellan kvinnor och män.
Bekämpa fattigdom och social utslagning
Förutom lika lön kräver De gröna en gemensam satsning (på EU- och medlemsstatsnivå) för
att fastställa särskilda jämställdhetsmål och riktmärken för att bekämpa fattigdom och social
utslagning. Detta omfattar strategier för att stödja icke-traditionella familjer och ensamstående
föräldrar, och särskilda initiativ för att stödja grupper av kvinnor som löper särskild risk att
drabbas av fattigdom och social utslagning, som invandrare eller flyktingar och kvinnor från
etniska minoriteter.
DV\783869SV.doc
3
Nolltolerans mot våld
De gröna insisterar på att alla europeiska institutioner i hela EU ska driva nolltolerans mot alla
former av våld mot kvinnor. Vi vill att kommissionen preciserar den korrekta rättsliga grunden i
EU-fördraget för bekämpning av alla former av våld mot kvinnor, att man inför en EU-politik
för att bekämpa människohandel samt även för de besläktade områdena invandring och asyl,
särskilt i fråga om rätten till asyl på grund av könsrelaterat förtryck och förföljelse. De gröna
kräver en gemensam EU-politik och lagstiftning om motåtgärder, förebyggande arbete, åtal
och bestraffning av förövarna.
Kvinnors reproduktiva hälsa
Kvinnors mänskliga rättigheter omfattar rätten till kontroll samt att fritt och ansvarsfullt
bestämma över frågor förknippade med deras sexualitet, inklusive sexuell och reproduktiv
hälsa, utan tvång, diskriminering och våld. De gröna vill att dessa mänskliga rättigheter till
fullo respekteras och genomförs, inklusive rätten till säker abort för alla kvinnor och fri tillgång
till alla former av säkra preventivmedel.
Referenser
Artiklarna 2 och 3 i EG-fördraget: jämställdhet mellan kvinnor och män som EU:s uppgift och
mål.
Artikel 13: diskriminering på grund av kön inom och utanför arbetsplatsen.
Artikel 141: jämställdhet mellan kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke.
Artiklarna 179 och 181.
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2006:321E:0001:0331:EN:PDF
Artikel 119 i Romfördraget – principen om lika lön för kvinnor och män för likvärdigt arbete
http://eur-lex.europa.eu/en/treaties/dat/11957E/tif/TRAITES_1957_CEE_1_EN_0001.tif
Kommissionens färdplan för jämställdhet från 2006 (sex prioritetsområden för EU-åtgärder)
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=422&langId=en
Kommissionens meddelande från 2007 om jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i
utvecklingssamarbetet
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/site/en/com/2007/com2007_0100en01.pdf
Europeiska kommissionens jämställdhetsrapport 2009
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52009DC0077:EN:NOT
Parlamentsbetänkandet om mord på kvinnor
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+REPORT+A6-20070338+0+DOC+XML+V0//EN
Användbara webbplatser
Europeiska kvinnolobbyn: http://www.womenlobby.org/site/hp.asp
Europeiska fackliga samorganisationen: http://www.etuc.org/
FN:s utvecklingsfonder för kvinnor: http://www.unifem.org/
Gunder-Werner-institutet för feminism och genusdemokrati/Heinrich Böll-stiftelsen:
[email protected]
SOLWODI - SOlidarity with WOmen in DIstress: [email protected] (solwodi)
Terre des Femmes e.V: http://www.frauenrechte.de/tdf/index.php
De gröna i Europaparlamentet
Politisk sekreterare, kvinnors rättigheter och jämställdhet: Elisabeth Horstkötter, tel.
+32 284 39 25, [email protected]
DV\783869SV.doc
4
