1 (11)
Plan för arbete med likabehandling
Tallgårdens förskola
2 (11)
Likabehandlingsplan 15/16
Vision/målsättning för Härryda Kommun
I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig
trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande
behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan barn/elever eller mellan
personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall
genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i
förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och
kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan
eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social
gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få
starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en
omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete
och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens,
hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla.
Inledning
På Tallgårdens förskola ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter
som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering. På förskolan har all personal ett gemensamt ansvar i att arbeta för ett
gott klimat på förskolan. I denna plan finns sammanställt hur vi arbetar för att
säkerställa allas goda miljö.
Syftet med planen
Planens syfte är att på överskådligt sätt visa hur vi arbetar med att främja
likabehandling, förebygga kränkande behandling och trakasserier oavsett kön, ålder,
etniskt tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell
läggning på vår förskola.
Lagar och styrdokument
Barn




och vuxnas rättigheter och skyldigheter i förskolan bygger på:
Läroplan för förskolan, Lpfö98/10
FN:s konvention om barnets rättigheter
Skollagen (2010:800)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Allmänna råd i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket
(2012) har använts som stöd och underlag för att formulera denna plan.
3 (11)
Definiering av begrepp
För att säkerställa att vi talar om samma saker när vi använder begrepp i
likabehandlingsarbetet har vi här sammanställt en gemensam definition.
Diskriminering innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av något skäl
som har samband med diskrimineringsgrunderna:
 kön
 könsöverskridande identitet eller uttryck
 etnisk tillhörighet,
 religion eller annan trosuppfattning,
 sexuell läggning
 funktionshinder
 ålder
Trakasserier är upprepad kränkande behandling som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Kränkningarna kan vara:
att använda fysiskt våld
att retas genom exempelvis öknamn
att tala illa om någon
att klaga på någon annans alster
att göra tråkiga miner och gester riktat mot
andra
att osynliggöra eller utse någon till syndabock
Mobbning upprepad kränkande behandling eller trakasserier som utförs medvetet
för att försöka tillfoga eller tillfoga någon annan skada eller obehag
Inget krav på uppsåt
Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Ett barn eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig
skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör.
Däremot måste personen ha viss insikt i att det egna uppträdandet kan upplevas som
kränkande. Det kan vara svårt att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det
viktigt att personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer och att
förskolan bedriver ett förebyggande arbete.
Lika rättigheter i förskolan, DO (2012)
4 (11)
Mål
Tallgårdens förskola har, efter att ha kartlagt verksamheten och analyserat det
systematiska kvalitetsarbetet under våren-15, kommit fram till följande prioriterade
mål:
 ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust
samt förmåga att leka och lära” Lpfö 98/10
Detta mål ska också genomsyra vårt likabehandlings- och värdegrundsarbete under
året 15/16. Ur ett likabehandlingsperspektiv betyder det att förskolan ska arbeta för
att varje barn ska känna trygghet i vår verksamhet så att nyfikenhet och lust samt
förmåga att leka och lära kan utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Genom att ha
roligt i lek blir också styrkan av att vara tillsammans tydlig och barnens olika
förmågor tillåts samverka för ett kollegialt lärande.
Efter att ha utvärderat föregående läsårs arbete för att främja likabehandling har det
också blivit tydligt att området ”normkritik” bör uppmärksammas. Vi har därför valt
att formulera och lägga till ytterligare ett mål i årets arbete för att främja
likabehandling:
 ”Förskolan ska utveckla sin förståelse av att arbeta för ett normkritiskt
förhållningssätt”
Utvärdering av föregående års plan
Planen för likabehandling har inneburit att likabehandlingsfrågor har lyfts fram i
förskolans dagliga arbete men också i det systematiska kvalitetsarbetet. Gruppen för
samverkan som har varit ett forum för värdegrundsfrågor, fick mindre utrymme i och
med flytten av verksamheten. Detta har gjort att en ny grupp,
”Värdegrundsgruppen”, har skapats för dessa frågor från och med läsårsstart.
Tydligt är att planen behöver lyftas oftare och en utmaning är att göra den till ett
mer levande dokument i verksamheten, samt att göra den känd för all personal inte
bara den pedagogiska. Nya rutiner för hur våra vikarier får ta del av planen ska
utarbetas.
Främjande arbete
Pedagogers och övrig personals förhållningssätt är det allra viktigaste verktyget för
att främja likabehandling på förskolan. Genom att alla vuxna är goda förebilder
sprids ett gott klimat i verksamheten. Genom att alltid ta barnen och deras frågor
och funderingar på allvar skapar vi förtroende mellan barn och vuxna. Vi ser alla barn
som allas barn och ansvaret för att skapa goda relationer ligger på samtliga vuxna.
Ett medvetet förhållningssätt ska bidra till att grundlägga demokratiska värderingar
5 (11)
och barns inflytande. Viktigt är också att samtala med barnen om inflytande och att
benämna att och när de har inflytande, för att medvetandegöra barnen om att de
påverkar sin förkola.
Pedagogerna arbetar aktivt med att skapa goda samtalstillfällen under dagen, bland
annat genom att arbeta med barnen uppdelad i grupper om färre barn. Pedagogerna
ansvarar för att allas röst blir hörd.
Vi arbetar för en god kommunikation mellan förskola och hem och pedagogerna
skapar utrymme för goda möjligheter till samtal i vardagen för att bygga och stärka
relationer.
Samtliga pedagoger har enligt plan fått fortbildning i ett dialogbaserat
förhållningssätt för att utveckla och främja samverkan med föräldrar och
vårdnadshavare. Klimatet på förskolan har stärkts av denna fortbildning och vi ser att
föräldrar visar oss ett större förtroende genom att de ofta frågar om råd och önskar
samtal om sitt barns utveckling i större utsträckning än tidigare. Därför genomgår nu
alla nyanställda pedagoger motsvarande fortbildning och en fortsättning av
grundkursen planeras till våren-16.
Tallgårdens förskola är en förskola med stor mångfald och pedagogerna arbetar för
att lära av och med barn och föräldrar om deras erfarenheter och kunskaper. Från
och med augusti i år har vi en ateljerista anställd på förskolan. Detta innebär att
grupper av barn kommer att vara i ateljén för att tillsammans med ateljeristan arbeta
i olika projekt. I ateljén kommer barnen få upptäcka, pröva och använda en rik
mängd skapande material och på så sätt få möjlighet att utveckla fler av sina språk.
Detta är ett led i att främja och utveckla varje barns kommunikativa och språkliga
förmåga.
På förskolan arbetar en kock som har ett stort intresse av att lära sig om mat från
andra kulturer och lagar mat som alla kan ta del av. När någon av kulturella skäl eller
av allergi inte kan äta samma mat, läggs stor vikt vid att erbjuda rätter som är så lika
som möjligt. Barnen får också inflytande i vad som serveras genom att deras
föräldrar kan lämna in barnens favoritrecept så att dessa rätter kan lagas på
förskolan. På så vis varieras maten ytterligare och barnen får lära om smaker från
olika kulturer.
Pedagogerna arbetar nära barnen och finns med dem i deras lekar och samtal. De
fångar upp saker som händer och sägs samt bekräftar barnens känslor. Pedagogerna
är nyfikna och medkännande vuxna som alltid står upp för barnen och stöttar vid
konfliktlösning. Barnen ges tid att berätta om sin upplevelse av händelsen för
varandra och därefter ges de stöd i att finna en lösning som känns bra för samtliga
inblandade.
En värdegrundsgrupp har startats för att möjliggöra utveckling och förståelse av
värdegrundsarbetet och ett normkritiskt förhållningssätt.
6 (11)
Gemensam uppfattning och definition av begrepp är viktigt i det förebyggande
arbetet och vi har därför skapat utrymme för lärande samtal kring flertalet begrepp i
våra regelbundna lärgruppsmöten.
Vi har kloka rutiner och förhållningssätt kring och med våra ikt-verktyg, dels för att
ge alla barn likvärdig tillgång, dels för att ge barnen kunskaper om hur man
använder sig av verktygen utan att utsätta varken sig själv eller någon annan för
kränkning. Även ikt-användning och förhållningssätt kring dessa verktyg är föremål
för lärande samtal. Vikt ska läggas vid att utefter barns ålder och mognad föra
samtal med barnen kring etik på nätet, samt källkritik.
Vi använder oss av våra kartläggningsrutiner för att förebygga uppkomst av
kränkande behandling.
Kartläggningsrutiner
Barn
 Barnintervjuer
 Trygghetsvandring i både ute- och innemiljön
 Dagliga observationer och samtal med barnen för att fånga eller se mönster
Personal
 Trygghetsvandring i ute och innemiljön
 Avdelningsbesök med särskilda fokusområden
 Utvärdering av föregående åra likabehandlingsarbete och plan
 Vikarier informeras om vår likabehandlingsplan samt om vårt förhållningssätt
mot barn, föräldrar och personal
Föräldrar
 Föräldraråd en gång per termin
 Föräldramöte en gång per år
 Utvecklingssamtal minst en gång per år
 Brukarenkät
Organisation
 Aj och Oj anmälningar
 Systematiskt arbetsmiljöarbete
 Systematiskt kvalitetsarbete
7 (11)
Kartläggning 2015
Kartläggning sker på flera plan och syftar till att få reda på hur vi har arbetat med
likabehandling under året, vad vi behöver bli bättre på och hur våra rutiner har
fungerat. Nedan följer brister som vi uppmärksammat samt förbättringsåtgärder som
vidtagits eller påbörjats.
Nu har vi nya grupper av barn i vår verksamhet och pedagogerna observerar på olika
sätt barnens intressen och behov, vilka rum de väljer att vara i, vilka kontakter som
knyts och hur kontakter knyts. Denna del av kartläggningen pågår just nu och
kommer att ligga till grund för hur vi ska tänka kring våra lärmiljöer, planera för
projekt och arbeta med värdegrundsfrågor med både barn och pedagoger.
Förskolan har från och med detta läsår flyttat till nya lokaler och därmed även fått en
ny gård. Redan nu har områden på den nya gården upplevts som något svåra att
överblicka och ett arbete i ”Värdegrundsgruppen” pågår för att utarbeta former för
hur gården ska upplevas trygg och överblickbar. Bland annat ska barnens aktivitet
kartläggas. Pedagogerna upplever också att för att möjliggöra förhållningssättet att
alla barn är allas barn, behöver vi ha en aktiv gård med kreativa lärmiljöer och
organiserade aktiviteter som fångar barnens uppmärksamhet.
Under året har arbetet för att främja barnens inflytande i verksamheten utvecklats.
Intervjufrågor för att få syn på vad barnen tycker om sin förskola och hur trygga de
upplever sig vara, har formulerats. Frågorna har nu använts en gång och därmed har
nya tankar väckts. Dels behöver frågorna till viss del formuleras om, dels funderar
pedagogerna över om det är möjligt att föräldrar även hemma samtalar utifrån
frågorna för att skapa delaktighet och möjligen också få syn barnens svar på ett
djupare plan.
I utvärderingen av förra årets arbete har det blivit tydligt att förskolans pedagoger
behöver få samtala om frågor ur ett normkritiskt perspektiv för att säkerställa ett
förhållningssätt som belyser världen mer flerfacetterat. Pedagogerna behöver vara
tryggt förankrade ur detta perspektiv så att dessa frågor blir levande och tas med i
planering av verksamheten. Samtliga värdegrundsfrågor behöver arbetas med aktivt
och begrundas inför inköp av material och planering av verksamhetens innehåll.
Förebyggande arbete
Kartläggningen visade att vi behöver arbeta mer för att ha uppsikt över varje del av
gården och att vi behöver arbeta för att aktivera barnen mer för att möjliggöra för
barn och pedagoger att lära känna varandra och bli trygga tillsammans.
Kartläggningen visade också att arbetet med att intervjua barnen om deras upplevda
trivsel kan utvecklas och former för att involvera föräldrar och vårdnadshavare
behöver utvecklas.
8 (11)
Mål
Att arbeta för att alla barn är trygga överallt på gården och har möjlighet att vara i
kreativa lärmiljöer utomhus samt får vara med i en organiserade aktiviteter
Åtgärder

Pedagogerna har ansvar för att organisera aktiviteter och skapa goda
lärmiljöer på gården

Pedagogerna har uppsikt även över skymda platser
Kartläggningen har visat att vi kan arbeta mer för att ge barnen inflytande i
verksamheten.
Mål
Att vårdnadshavare ska få mer insyn i sitt barns vardag och att utvecklingssamtalen
ska bli mer dialogabaserade.
Åtgärder

Att dokumentationsverktyget Pluttra används för att visa på barns såväl
individuella lärande såväl som lärande i grupp, både under ”Ögonblick” och
under barnens individuella dokumentation

Att föräldrar och vårdnadshavare görs delaktiga inför utvecklingssamtalet och i
kartläggningen av verksamheten genom att samtala med barnen hemma
utifrån intervjufrågorna.
Upptäcka – Utreda - Åtgärda
Upptäcka
Pedagogerna ska arbeta för att skapa ett tillåtande, öppet och tillitsfullt klimat som
möjliggör för både barn, föräldrar och pedagoger att ta upp frågor kring problem,
dilemma och eventuella upplevelser av kränkningar och diskriminering. All oro eller
upplevelser av orätt behandlande ska respekteras och tas på allvar.
Pedagogerna ska arbeta nära barnen och vara delaktiga i barnens hela dag på
förskolan. Detta ger möjlighet att tidigt uppmärksamma samtal mellan barn och få
syn på hur lek, relationsskapande och stämningar i barngruppen utvecklar sig. På ett
tidigt stadie kan då pedagogerna arbeta målmedvetet för att säkerställa trygghet och
arbetsro för alla. Observationer ska dokumenteras så att det går att följa
utvecklingen på förskolan. Dokumentationen möjliggör också för pedagogerna att
9 (11)
lära och utveckla verksamheten. Föräldramöten, brukarråd och utvecklingssamtal är
viktiga möten med föräldrar och vårdnadshavare för att upptäcka och ta tag i frågor
och dilemma.
Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att vara
uppmärksamma för vad barnet ger uttryck för i hemmet och vara lyhörd för hur
barnet leker med andra barn och om barnet uppvisar någon förändring i sitt
beteende och humör. Det är viktigt att föräldrar alltid tar kontakt med förskolan vi
eventuell oro för sitt barn eller vid misstanke om att det egna barnet eller något
annat barn på förskolan är utsatt eller riskerar att bli utsatt för kränkning.
Utreda, åtgärda
Alla fall av kränkningar utreds, åtgärdas, dokumenteras och följs upp utan dröjsmål.
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och
eventuellt förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en
rättsäkerhetsfråga eftersom den ger berörd personal, barn och vårdnadshavare
möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är avsedd att användas som underlag för
dokumentation och uppföljning av händelser som kan relateras till planen mot
diskriminering och kränkande behandling.
1. Beskrivning av händelseförlopp
2. På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering och
kränkande behandling?
3. Vem har anmält?
4. Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?
5. Vad kommer att ske ytterligare och när?
6. Berörda som har informerats i ärendet: Vem, när, hur?
7. Tid för uppföljning.
8. Deltagare vid uppföljningen.
Vid akuta situationer
Barn-barn
 Vi tar tag i situationen direkt och samtalar med barnen om allas upplevelse av
vad som hänt
 Vid upprepade kränkningar ska föräldrar informeras
 Förskolechef informeras
 Förskolans insatser dokumenteras, följas upp och utvärderas enligt
kommungemensam mall
Vuxen-barn
 Samtal med berörd individ så fort som möjligt (personal eller förälder)
 Vid misstänkt kränkningar informeras förskolechef
 Förskolans insatser dokumenteras och anmäls enligt kommungemensam mall
10 (11)
Ansvar
Alla inom förskolan har ansvar för att motverka kränkande behandling. Förskolechef
har ett övergripande ansvar att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera
organisationens rutiner för likabehandlingsarbetet.
Ny plan för likabehandlingsarbetet upprättas årligen, utgår från genomförda
kartläggningar och följs upp under året.
Planen upprättad 2015-10-30
Kontakt
Ulrika Sjöberg, förskolechef
[email protected]
031-724 67 60
Bilaga: Blankett för anmälan om kränkning
11 (11)
Sektorn för utbildning och kultur
Lämnas till förskolechef/rektor
Anmälan till förskolechef/rektor om att barn/elev upplever sig blivit
utsatt för kränkande behandling
Förskola/skola som anmälan gäller:
Rapportörens namn:
Följande har observerats
(datum, personuppgifter, kort om de misstänkta händelserna):
Enligt 6 kap 10 § skollagen och punkt B.1.1 i delegationsordningen ansvarar förskolechef/rektor för att
skyndsamt utreda omständigheterna i fall av misstänkt kränkande behandling.