resurser på riks- och regionnivå SOCIALSTYRELSENS KUNSKAPSDATABAS Kunskap om syndromen finns främst på de njurmedicinska enheterna vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm och Skånes universitetssjukhus i Lund. Operation av kokleaimplantat görs vid universitetssjukhusen. Det här är en kort sammanfattning av texten om Bartters syndrom och Gitelmans syndrom i Socialstyrelsens kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Databasen ger aktuell information om sjukdomar och tillstånd som leder till funktionsnedsättningar och finns hos högst hundra personer per miljon invånare. intresseorganisationer Databasen finns på: www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser Njurförbundet tel 08-546 40 500 e-post [email protected] www.njurforbundet.se HRF, Hörselskadades Riksförbund tel 08-457 55 00, texttel 08-457 55 01 e-post [email protected], www.hrf.se Riksförbundet Sällsynta diagnoser tel 08-764 49 99 e-post [email protected] www.sallsyntadiagnoser.se INFORMATIONSCENTRUM FÖR OVANLIGA DIAGNOSER För produktion och uppdatering av texterna i databasen ansvarar Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet. Vi svarar även på frågor och hjälper till med informationssökning. Kontakta oss gärna. Informationscentrum för ovanliga diagnoser Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 422, 405 30 Göteborg tel 031-786 55 90 e-post [email protected] www.ovanligadiagnoser.gu.se Reviderad juni 2016 Artikelnummer 2016-6-39 Bartters syndrom och Gitelmans syndrom bartters syndrom och gitelmans syndrom Bartters syndrom och Gitelmans syndrom är två närbesläktade sjukdomar som innebär att njurarnas förmåga att hantera kroppens saltbalans påverkas. Bartters syndrom finns i fyra olika varianter. • Syndromen är ungefär lika ovanliga och finns tillsammans hos uppskattningsvis mellan 100 och 200 personer i Sverige. • Orsaken är en förändring i en av flera gener. Både Bartters syndrom och Gitelmans syndrom är ärftliga. • Bartters syndrom typ 1, 2 och 4 innebär svår sjukdom. Den förändrade njurfunktonen finns då redan vid födseln. Barnet förlorar mycket vätska och salter. Rubbningarna i vätske- och saltbalansen kvarstår hela livet. Framför allt vid typ 4 finns ökad risk för njursvikt. Njursvikten kan medföra t ex tillväxthämning, blodbrist och rubbningar i kalkbalansen. Den intellektuella och motoriska utvecklingen påverkas främst vid typ 4. Barn med denna form är också alltid döva från födseln. Barn med typ 2 har ibland lindrigare symtom. Vid typ 3 visar sig symtomen oftast under 1-2 årsåldern men ibland senare. En del kan ha lindriga symtom. Längdtillväxten är vanligtvis dålig. Äldre barn besväras ofta av muskelsmärtor, muskelsvaghet och trötthet. Puberteten kan vara försenad. Barnen kissar mycket och vill dricka ofta. Vätskebrist kan uppstå och tecken på det är förstoppning, illamående, kräkningar och feber. Många känner också stort behov av att äta salt. Det finns vuxna med typ 3 som har knappt märkbara symtom. En del med Gitelmans syndrom får inte besvär av sin sjukdom. För dem som får symtom visar sig dessa oftast i tonåren. Typiskt är återkommande muskelsvaghet och muskelkramper, ibland kombinerade med buksmärtor och illamående. Symtomen beror på magnesiumbrist. Övergående känselbortfall i ansiktet är också vanligt. En del känner sig allmänt trötta och lätt uttröttbara. Tillväxt, liksom motorisk och intellektuell utveckling är normal. I regel har man inte ökad törst. Vuxna med Gitelmans syndrom utvecklar ibland falsk gikt (kondrokalcinos). • Diagnosen ställs utifrån kroppens saltbalans i blod och urin samt bekräftas med DNA-analys. • Behandlingen består av mineraltillskott och extra vätska för att förhindra livshotande rubbningar. Vid magsjuka och risk för vätskebrist är det viktigt att uppsöka sjukvård. Njursvikt kräver särskild behandling. Läkemedel som sänker blodets kaliumvärde och påverkar hjärtats retledningssystem bör inte användas eller används med stor försiktighet. Eftersom det är viktigt att undvika vätskebrist är det olämpligt med extrem och långvarig fysisk aktivitet, liksom vistelse i varmt klimat. Den dövhet barn med typ 4 har behandlas med kokleaimplantat. Barn med denna form behöver habiliteringsinsatser. Alla med Gitelmans syndrom behöver inte behandling, men många behöver tillskott av mineraler, t ex magnesium. Symtom vid kondrokalcinos lindras bl a med läkemedel. SAMHÄLLETS STÖDINSATSER Barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar kan få olika typer av stöd och insatser. Olika lagar reglerar de möjligheter till stöd som finns. En funktionsnedsättning eller en diagnos ger inte automatiskt rätt till en viss stödinsats, utan graden av funktionsnedsättning och det i­ndividuella behovet avgör. Den som har om­fattande funktionsnedsättningar kan få stöd och service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387, LSS) men stöd kan också ges enligt socialtjänst­lagen (2001:453). Kommunen har det yttersta ansvar­et för att den enskilde får den hjälp han eller hon behöver. KOMMUNEN ansvarar för stöd som kan under­ lätta vardagen, t ex personlig assistans, av­lösning, hjälp i hemmet, bostad med särskild service, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst. Kontakta kommunens biståndsbedömare, LSS-handläggare eller motsvarande för mer information. LANDSTINGET OCH KOMMUNEN har delat ansvar för hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I patientlagen (2014:821) regleras rätten till bl a information, delaktighet, tillgänglighet, fast vårdkontakt och individuell planering samt val av utförare. Habilitering/­ rehabilitering kan innebära stöd av t ex arbetsterapeut, kurator, logoped, psykolog och fysioterapeut. Landstinget eller sjukvårdsregionen ansvarar för tandvård samt tolktjänst för bl a döva. Kontakta landstinget eller sjukvårdsregionen för mer information. STATEN VIA FÖRSÄKRINGSKASSAN handlägger och beviljar ekonomiskt stöd som föräldraförsäkring, vårdbidrag, bilstöd, assistansersättning, handikappersättning och särskilt tandvårdsbidrag. Kontakta försäkringskassan för mer information.