Vad hämmar sjuksköterskor att
samtala med patienter om sexualitet?
- en litteraturstudie
What inhibits nurses to talk to patients about sexuality?
- a literature study
Susanne Eriksson
Ingela Hedberg
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet
Grundnivå/15hp
Handledare Berit Berggren och Ulla Wrangstål
Examinerande lärare Gunilla Borglin
1 Nov 2013
Sammanfattning
Titel:
Vad hämmar sjuksköterskor att samtala med patienter om sexualitet?
What inhibits nurses to talk to patients about sexuality?
Fakultet:
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper
Institution:
Institutionen för Hälsovetenskaper
Ämne:
Omvårdnad
Kurs:
Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå
Författare: Susanne Eriksson
Ingela Hedberg
Handledare: Berit Berggren och Ulla Wrangstål
Sidor:
25
Nyckelord: Sexualitet, kommunikation, sjuksköterska-patient
Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att
bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar
som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge
information och rådgivning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan
hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes
var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell.
Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick
i studien. De elva artiklarna kvalitetsgranskades och efter dataanalys och bearbetning
framträdde tre kategorier. Resultatets kategorier var kunskapsbrist, föreställningar och
vårdmiljö. Kategorierna beskriver faktorer som hämmar sjuksköterskor att samtala om
sexualitet. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i ämnet.
Sjuksköterskor måste bearbeta sina egna attityder och förhållningsätt till sexualitet för att
kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt. Även vårdmiljön kan förbättras för att
skapa bättre förutsättning till samtal om sexualitet.
Godkänd
Datum
________________________
Examinerande lärare
Innehållsförteckning
Introduktion .................................................................................................................. 4
Sexualitet och sjukdomar .......................................................................................... 4
Sexualitet .................................................................................................................. 4
Sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt .............................................................. 5
Kommunikation ........................................................................................................ 5
Problemformulering .................................................................................................. 6
Syfte ......................................................................................................................... 6
Metod ........................................................................................................................... 7
Litteratursökning ....................................................................................................... 7
Inklusions- och exklusionskriterier ............................................................................ 8
Urval ......................................................................................................................... 9
Databearbetning ........................................................................................................ 9
Etisk reflektion.......................................................................................................... 9
Resultat ....................................................................................................................... 10
Kunskapsbrist ......................................................................................................... 10
Föreställningar ........................................................................................................ 10
Vårdmiljö ................................................................................................................ 12
Diskussion .................................................................................................................. 14
Resultatdiskussion................................................................................................... 14
Metoddiskussion ..................................................................................................... 15
Klinisk betydelse ..................................................................................................... 16
Framtida forskning .................................................................................................. 16
Slutsats ................................................................................................................... 16
Referenslista ............................................................................................................... 17
Bilaga 1
Introduktion
Vid författarnas verksamhetsförlagda utbildning [VFU] våren 2013 på Centralsjukhuset
i Karlstad [CSK] belystes frågan angående sexualitet under ett kliniskt seminarium. Vårt
intresse för ämnet väcktes då vi sett att det i alla journalanteckningar finns
sexualitet/reproduktion som sökord och att det sällan eller aldrig noterats något under
detta sökord. Vi ställde frågor till flera av personalen på avdelningen och olika
anledningar sades vare orsak till frånvaro av notat i journalanteckningarna, vilket
ytterligare väckte vår nyfikenhet.
Sexualitet och sjukdomar
Det finns många sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar, behandlingar samt
läkemedelsbiverkningar som påverkar sexuell lust och sexuell förmåga hos patienten. När
sexualiteten förändras hos människor, vars sexuella möjligheter, upplevelser och vanor
kraftigt och plötsligt förändras sker en identitetskris (Hulter 2004).
Diabetes Mellitus är en känd sjukdom som kan förorsaka sexuella problem (Hulter &
Sundqvist 2002). En följd av diabetes är nedsatt vaskulär funktion, vilket ofta leder till
erektionsstörning hos männen och kvinnor kan få problem med nedsatt lubrikation.
Minskad sexlust hos båda könen är vanligt (Hulter 2004).
Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste upphoven till erektil dysfunktion [ED]
hos män samt antihypertensiva läkemedel som sänker blodtrycket som kan göra inverkan
på svällkropparna i penis med ED som följd (Hulter 2004). Stroke som är en av våra
folksjukdomar inverkar på sexualiteten hos både patient och anhörig. Ulcerös kolit och
stomi är en annan vanlig åkomma som kan begränsa patienters sexualitet. Förutom de
kroppsliga hindren är känslomässiga störningar ett hot mot självkänslan och kan hämma
sexuellt samliv (Hulter 2004).
Hulter (2004) belyser att strålbehandling vid cancer kan påverka framtida fertilitet och
sexuell funktion hos den drabbade cancerpatienten. Hughes (2009) beskriver även att
andra behandlingar för cancer kan vara orsak till sexuell dysfunktion och att man inte får
glömma bort patientens tidigare sjukdomar. Lundberg (2010) beskriver att antidepressiva
läkemedel är den läkemedelsgrupp som ger flest sexuella biverkningar av alla läkemedel.
Dessa läkemedel påverkar både kvinnor och män genom att hämma orgasmen,
ejakulationen samt ger nedsatt lust.
Sexualitet
World Health Organization [WHO] (2006) har aktivt arbetat fram en definition på sexuell
hälsa. Sexuell hälsa är ett välbefinnande med många dimensioner, det handlar inta bara
om frånvaro av sjukdom eller funktionsproblem utan även om ett socialt, mentalt,
känslomässigt samt fysiskt välbefinnande. För att sexuell hälsa skall kunna uppnås krävs
ett respektfullt och positivt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer. Alla och
envar skall kunna ha njutbara och säkra sexuella erfarenheter, utan tvång, diskriminering
eller våld. Enligt WHO är definitionen av sexualitet en central del i en människas liv och
omfattar kön, könsidentitet, sexuell läggning, roller, erotik, njutning, intimitet samt
reproduktion. Sexualiteten upplevs genom fantasier, övertygelser, rutiner, tankar,
önskningar, relationer, beteenden, attityder och värderingar. Sexualiteten påverkas även
av ett samspel mellan biologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, historiska,
religiösa och andliga faktorer. Hulter (2004) belyser att sexualitet är en väsentlig del i
4
människans liv genom hela livet. I boken Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA är
definitionen på sexuell dysfunktion, ett tillstånd där en individ upplever en förändring i
sin sexuella funktion i samband med begär, upphetsning och/eller orgasm som är
otillfredsställande och inte tillräckligt bekräftande eller bristfällig (Herdman 2009).
Sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt
Sjuksköterskors omvårdnad är i praktiken att ge en holistisk vård och inkluderar ämnet
sexualitet, vilket är en av människans grundläggande behov (Maslow 1987). Enligt Hulter
(2009) kan sjuksköterskor lindra lidande och stödja människors sexuella välbefinnande
och livskvalitet genom professionell omvårdnad. Genom att ge råd och stöd eller
remittera till andra i vården kan sjuksköterskor underlätta bearbetning och acceptans, så
att patientens möjligheter till fortsatt sexuellt välbefinnande kan tas tillvara. Inom
sjuksköterskors kompetens område ligger att uppmärksamma patienters och partners
behov och förmedla aktuell information rörande sexuella förhållanden vid sjukdom,
läkemedelsbehandling och funktionsnedsättning (Hulter 2009).
I sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen 2005) tydliggörs
sjuksköterskans profession genom ett etiskt, humanistiskt och vetenskapligt
förhållningssätt som en grund för sjuksköterskans yrkesutövande. Enligt International
Council of Nurses [ICN] etiska kod ska sjuksköterskor ta hänsyn till patienternas
specifika och basala omvårdnadsbehov såväl kulturella, andliga (Svenska
sjuksköterskeförening 2007) samt psykiska, fysiska och sociala (Socialstyrelsen 2005).
Sjuksköterskan ska möta och uppmärksamma patientens lidande och sjukdomsupplevelse
samt att så långt som möjligt lindra genom lämpliga åtgärder (Socialstyrelsen 2005).
Enligt svensk sjuksköterskeförening (2008) värdegrund för omvårdnad utgör hälsa
omvårdnadens centrala målsättning och det kan ses ur två olika perspektiv som är knutet
till sjukdom och det andra ur ett mer filosofiskt synsätt. I svensk sjuksköterskeförenings
(2008) och i Statens medicinska-etiska råd [SMER] (2012) är de viktigaste principerna;
att inte skada, göra-gottprincipen, självbestämmandeprincipen samt rättviseprincipen.
I en studie ur ett patientperspektiv av Southard och Keller (2008) framkom att patienterna
tyckte det var viktigt att sjuksköterskor tog upp problemet eller gav information angående
sexualitet i samband med sjukdom. Samma studie visade att ett fåtal av patienterna hade
bemöts med samtal och information rörande sexualitet och de ansåg även att det var
viktigt att sjuksköterskan har kunskap och empati.
Kommunikation
Kommunikation definieras enligt Travelbee (1979) meddelanden som sänds och mottas i
form av symboler, ord, tecken och gester. Kommunikation kan vara verbal och inkluderar
skrift och verbal dialog, eller ickeverbal kommunikation, tecken, gester eller
ansiktsuttryck, hållning och tonläge. Kommunikation ser Travelbee (1971) som ett av
sjuksköterskans mest betydelsefulla redskap i en mellanmänsklig relation till patienten.
Omvårdnad är en mellanmänsklig process där den professionella omvårdnadspraktiken
hjälper en individ, en familj eller ett samhälle att förebygga eller bemästra upplevelser av
sjukdom, lidande samt vid behov att finna en mening i dessa upplevelser (Travelbee
1971). En förutsättning för planering och genomförande av omvårdnad är att
kommunicera och lära känna patienten för att identifiera dennes behov. Omvårdandes mål
ska vara att hjälpa patienten hantera, förebygga lidande och sjukdom samt främja hälsa
(Travelbee 1971). Enligt Ehnfors (2000) VIPS-boken (Välbefinnande, Integritet,
5
Prevention, Säkerhet) som är ett hjälpmedel vid omvårdnadsdokumentation finns
sexualitet/reproduktion med som ett av många sökord, och i Herdman (2009) NANDA
med omvårdnadsdiagnoser, så finns en domän med sexualitet.
För att kunna ha ett professionellt samtal behöver sjuksköterskan först ta reda på sin egen
inställning och attityd och vara trygg med den enligt Stilos et al. (2008). Först då kan
sjuksköterskan ”vara öppen” och ha förmågan att vara lyhörd och kunna lyssna på
patienten och förstå dennes behov och erfarenheter utan att vara dömande eller ha
förutfattade meningar. Constantinidou et al. (2009) anser att patienterna har ett stort
informationsbehov som sjuksköterskor bör tillgodose. Kommunikationen är ett viktigt
redskap mellan sjuksköterska - patient och/eller anhörig. Uro- och stomiterapeuter är
sjuksköterskor med värdefull specifik kunskap. De har erfarenhet av seriösa och
konstruktiva samtal om intima och känsliga frågor (Hulter 2009).
Problemformulering
Sexualitet är en central del av människans liv och har betydelse för livsglädje och
välbefinnande. Litteratur beskriver hur sjukdom, läkemedelsbehandling samt
funktionsnedsättning kan inverka negativt på sexualitet. Kommunikation ses som ett av
sjuksköterskors viktigaste redskap i omvårdnaden och det som sjuksköterskor kan
använda sig av till att ge patienten information och rådgivning. Holistisk omvårdnad är
en del av sjuksköterskors ansvar och att förebygga sjukdom, lidande samt främja hälsa.
Författarna har identifierat att sexualitet är ett område som sjuksköterskor inte berör med
patienten då det inte finns dokumenterat i journal. Författarna vill identifiera vilka
faktorer som hämmar sjuksköterskor till att samtala om sexualitet med patienterna. Så att
sjuksköterskor lättare kan övervinna dessa faktorer och bemöta patienternas eventuella
frågor och funderingar kring sexualitet.
Syfte
Syfte med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att
samtala med patienter om sexualitet.
6
Metod
Litteraturstudien utfördes genom en inhämtning och granskning av kvalitativa och
kvantitativa vetenskapliga artiklar. Enligt Polit och Beck (2012) är det viktigt att utgå från
primärkällor och att en litteraturstudie visar sammanställt resultat från tidigare forskning
samt grundas på aktuella artiklar. Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Beck (2012)
nio-stegsmodell, se figur 1.
Kassera irrelevanta
eller olämpliga
referenser
1. Studien
2. Strategi
3. Sökning,
4. Granska
startar med
för sökning,
identifiering
och urskilja
formulera
nyckelord,
av
källor och
syfte, fråge-
sökord och
potentiellt
lämplighet
ställning
databaser
källmaterial
till syfte
Dokument sök
Identifiera nya
5. Läsa
beslut och
källor,
källmaterial
åtgärder
referenser
9. Samman-
8. Analysera
7.
6. Koda och
ställning av
integrera
Utvärdera
sammanställa
resultat
information
och kritiskt
information
sedan
söka efter
granska
från
diskussion
teman
artiklar
artiklarna
Figur 1. Författarnas översättning av Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell.
Litteratursökning
CINAHL och PubMed var de elektroniska databaserna som användes vid
artikelsökningen. Utifrån ett klart och tydligt syfte valdes sökorden som ansågs vara
relevanta. Fritextsökning gjordes på sökorden sexuality, communication, nurse-patient
relations och nurse-patient attitudes som användes både i CINAHL och PubMed. I
CINAHL användes också sökordet attitude of health personnel. Ytterligare sökning
gjordes på barrier utan några nya träffar. Sökvägarna av sökorden och kombinationerna
redovisas i tabell 1 och 2 nedan.
7
Tabell 1. Databassökning i CINAHL på sökord, sökkombinationer, träffar samt urval
SÖKORD I CINAHL
TRÄFFAR
Sexuality
Communication
Sexuality AND Communication
Nurse-patient relations
Sexuality
AND
Nurse-patient
relations
Attitude of healthpersonnel
Sexuality
AND
Attitude
of
healthpersonnel
Sexuality AND Communication AND
Nurse-patient relations
Nurses attitude
Sexuality AND Nurses attitude
() = Antal dubbletter från tidigare sökning.
URVAL
1
URVAL
2
URVAL
3
4376
11531
290
2254
32
13
6
6
2044
49
4
7
6 (6)
1300
39
8 (5)
1
1
URVAL
1
URVAL
2
URVAL
3
13 (6)
3
2
6 (4)
1
1
Tabell 2. Databassökning i PubMed på sökord, sökkombinationer, träffar samt urval
SÖKORD I PubMed
TRÄFFAR
Sexuality
20649
Communication
62274
Nurse-patient relations
4568
Nurses attitudes
9572
Sexuality
AND
Nurse-patient
69
relations
Sexuality AND Communication AND
44
Nurses attitude
Sexuality AND Communication AND
23
Nurse-patient relations
() = Antal dubbletter från tidigare sökning.
7 (7)
Inklusions- och exklusionskriterier
Valda inklusionskriterier var artiklar från 2003-2013 för att få fram det senaste inom
forskningen och att artiklarna var peer reviewed för att säkerställa ett urval av kvalitet.
Sökningen har inkluderat åldrar 19 år och äldre samt kvinnor och män. För att begränsa
arbetet exkluderades artiklar inom psykiatrin, sexuella övergrepp, begåvningsmässigt
funktionsnedsatta och patienter över 65 år.
8
Urval
Från träffar till urval 1 lästes 263 stycken titlar från de olika sökkombinationerna.
Artiklarnas sammanfattningar lästes på de artiklar där titel kunde tänkas svara på syftet.
Till urval 1 gjordes exklusioner enligt kriterierna för att begränsa antalet artiklar. Från
urval 1 blev det 57 artiklar, varav 28 var dubbletter.
I urval 2 lästes i sin helhet 29 artiklar enskilt av författarna. Metod och resultat granskades
i artiklarna, så att deras resultat skulle svara på vårt syfte. En sammanställning gjordes
gemensamt, varav 19 artiklar valdes bort för att de inte svarade på litteraturstudiens syfte,
samt att flera var skrivna utifrån ett patientperspektiv. 11 artiklar valdes ut för att granskas
vidare.
I urval 3 lästes och sekundärgranskades de 11 artiklarna samt att 1 ny artikel framkom i
en referenslista i detta urval. En artikel föll bort på grund av låg kvalité och osäkerhet om
innehållet svarade mot vårt syfte. Till litteraturstudien fick författarna fram 2 artiklar med
kvalitativ ansats och 9 artiklar med kvantitativ ansats. Granskningsmallarna “Guide to an
Overall Critique of a Qualitative Research Report” och “Guide to an Overall Critique of
a Quantitative Research Report” i Polit och Beck (2012) användes till de 11 artiklarna.
Detta hjälpte författarna att finna artiklar av god kvalité.
Databearbetning
De 11 artiklarna lästes och resultaten bearbetades systematiskt enskilt upprepade gånger
för att finna likheter och olikheter (Polit & Beck 2012). Bearbetningen underlättades
genom att numrera artiklarna efter bokstavsordning, för att lättare skilja artiklarna åt.
Artiklarna delades upp mellan författarna som sedan skiftades. Var och en gjorde egna
anteckningar på resultaten från de olika artiklarna. Inga överstrykningar gjordes i
artiklarna för att inte påverka varandra. Det som framkom i resultaten analyserades
noggrant och efter analys framträdde 3 kategorier som redovisas i litteraturstudiens
resultatdel.
Etisk reflektion
Författarna valde uteslutande artiklar som fått tillstånd från etisk kommitté eller där etiska
överväganden var gjorda. Krav på vetenskapliga studier är att det görs etiska
överväganden (Forsberg & Wengström 2013). Vetenskapsrådet (2011) riktlinjer för god
medicinsk forskning betonar att fusk och ohederlighet inte får förekomma inom
forskning. Enligt World Medical Association of Helsinki (2008) har författare etisk
skyldighet att offentliggöra negativa som positiva resultat, med exakthet samt
fullständighet. Författarna har i studien varit objektiva och inga egna värderingar eller
åsikter har framkommit. Alla resultat som kom fram i studien presenterades.
Översättningarna mellan engelska och svenska har varit så korrekta som möjligt för att
undvika eventuell feltolkning och förvanskning, då engelska inte är modersmålet hos
författarna till denna studie. Vid oklarheter från engelska till svenska har författarna
använt sig av lexikon.
9
Resultat
Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, två av artiklarna behandlar studier med
kvalitativ design och nio artiklar behandlar studier med kvantitativ design, vilka redovisas
i en artikelmatris, se bilaga 1. De återkommande faktorer som framkom efter analysen
som hämmade sjuksköterskor till att samtala om sexualitet, presenteras i fig. 2.
KUNSKAPS
FÖRESTÄLLNINGAR
VÅRDMILJÖ
BRIST
Figur 2. Kategorier som hämmar sjuksköterskan att samtala om sexualitet.
Kunskapsbrist
Kunskapsbrist upplevde sjuksköterskorna i de flesta studierna som den mest hämmande
faktorn i arbetet med sexualfrågor. Kunskapsbrist i ämnet sexualitet, samtalsteknik och
hur samtal kan inledas. Okunskap gav osäkerhet i ämnet och därför undveks.
Majoriteten av sjuksköterskorna i studierna ansåg sig ha brist på kunskap i ämnet
sexualitet (Hoekstra et al. 2012; Jaarsma et al. 2009; Moore et al. 2013; Nakopoulou et
al. 2009; Olsson et al. 2011; Zeng et al. 2011b). Sjuksköterskorna upplevde att orsaken
till att de inte initierade till samtal, var bristen på kunskap i samtalsteknik och på vilket
sätt samtal borde inledas poängterade Hoekstra et al.(2012) och Nakapoulou et al. (2009).
Hoekstra et al. (2012) belyste bristen på kunskap i samtalsteknik och att osäkerheten kring
det resulterade i att ämnet fick låg prioritet och undveks. En kvinnlig sjuksköterska
uttryckte i Moore et al. (2013) s. 419 om att diskutera specifika sexuella ämnen med
patienterna ”I feel capable of discussing some of these matters with patients however,
relating to specific male difficulties, i.e. Erectile problem, impotence and prosthesis, I
don´t have enough specific knowledge”. Jaarsma et al. (2009), Nakapoulou et al. (2009)
och Saunamäki et al. (2009) såg att de sjuksköterskor med extra fortbildning i någon form
hade färre hinder, och de med fortbildning i sexualitet tog sig tid och var mindre rädda att
lyfta frågan till patienten. Däremot framkom det inte i Magnan et al. (2005) resultat att
ytterligare fortbildning i ämnet sexualitet resulterade i färre hämmande faktorer hos
sjuksköterskor.
Föreställningar
Föreställningar om ämnet sexualitet återkom som hämmande faktorer i samtliga studier.
De föreställningar som framkom mest var, sexualitet är ett privat område, patienten
förväntade sig inte att sjuksköterskan initierade till samtal om sexualitet med dem,
sexualitet hade en lågprioritet hos patienterna samt att de var för sjuka. Sjuksköterskors
egna känslor, sjuksköterskans-patienternas demografi samt vilka som borde ta ansvaret
till att samtala med patienterna om sexualitet.
10
Om sexualitet var privat eller inte var det delade åsikter om i studierna och utgjorde inte
det största hindret enligt Julien et al. (2010), Magnan et al. (2005), Magnan och Reynolds
(2006) och Saunamäki et al. (2009). I de kinesiska och grekiska studierna visade det sig
att en stor majoritet av sjuksköterskorna tyckte att det var en privat angelägenhet samt att
det var ett mer tabubelagt område (Nakopoulou et al. 2009 & Zeng et al. 2011a, 2011b).
Ett samband sågs hos de sjuksköterskor som var obekväma med att samtala om sexualitet
med patienten ansåg även att sexualitet var för privat ämne att samtala om (Julien et al.
2010 & Saunamäki et al. 2009).
Magnan et al.(2005), Magnan & Reynolds (2006) och Saunamäki et al. (2009) visade att
en majoritet av sjuksköterskorna inte antog att patienterna förväntade sig, att
sjuksköterskor initierade till att tala om sexualitet. Zeng et al. (2011a, 2011b) visade
däremot en liten differens mellan de som förmodade det och de som inte gjorde det. Det
största hindret för en sexuell hälsobedömning i omvårdnadspraktiken enlig Julien et al.
(2010) var sjuksköterskors uppfattning om att patienterna inte förväntade sig att
sjuksköterskor diskuterar sexuella problem.
Enligt mätinstrumentet The Sexual Attitudes and Beliefs Survey [SABS] som användes i
sex av studierna, framkom en hämmande faktor, föreställningen om att patienterna var för
sjuka för att vara intresserade av sexualitet, detta enligt många sjuksköterskor i studier av
Julien et al. (2010), Magnan et al. (2005), Magnan & Reynolds (2006), Saunamäki et al.
(2009), Zeng et al. (2011a, 2011b). Enligt resultat från studie av Olsson et al. (2011) var
sjuksköterskornas föreställning att det i synnerhet var före och under behandling av sin
sjukdom som patienterna antogs ha en låg prioritet till sexualitet. Under dessa faser av
fysiskt och psykiskt lidande ansågs tankar om överlevnad överskugga patientens intresse
för sexuella frågor. I studierna av Magnan et al. (2005) och Zeng et al. (2011b) framgick
det tillika att en del sjuksköterskor ansåg att sexualitet hade låg prioritet hos patienterna.
I flera av studierna framkom det att sjuksköterskorna kände sig obekväma och osäkra.
Sjuksköterskor upplevde att de sällan eller bara ibland kände sig bekväma att samtala om
sexualitet med patienter (Jaarsma et al. 2009). Enligt Olsson et al. (2011) var det få
sjuksköterskor som samtalade med patienterna om sexualitet och beskrev att personlig
mognad, känsla och bekvämlighet i sin egen sexualitet var en förutsättning för samtalen.
En av orsakerna till att sjuksköterskorna kände sig osäkra var rädsla för att genera, oroa
eller förolämpa patienterna (Hoeksta et al. 2012; Jaarsma et al. 2009; Nakopoulou et al.
2009; Olsson et al. 2011). “Workshops and a more open atmosphere surrounding
discussing sexuality would encourage me personally to bring it up in conversation. Being
knowledgeable about the topic would make me feel more comfortable and able to discuss
it confidently.”(Moore et al. 2013 s. 419).
Demografiska skillnader som patientens kön, ålder, kulturelltillhörighet samt
sjuksköterskans personlighet i mötet med patienten hade enligt Nakopoulou et al. (2009)
och Moore et al. (2013) betydelse och orsakade känsla av obekvämlighet och blev ett
hinder till att inleda samtal om sexuell hälsa. Flertalet sjuksköterskor tyckte att det var
svårt att samtala om sexualitet med patienter av det motsatta könet och föredrog att
samtala med patienter av samma kön (Nakopoulou et al. 2009). Olsson et al. (2012)
resultat visade att åldersskillnader sjuksköterska–patient var en hämmande faktor av
betydelse. I Moore et al. (2013) framkom sju olika variabler på hinder, varav det starkaste
var om patienten var singel. gruppen ansåg även 40-60 % att annan kultur, kön, religion
11
och åldersgrupp kunde vara hämmande. “I found language and religion a barrier when
dealing with patients from different cultures.”(Moore et al. 2013 s. 419).
I studierna framkom att en hämmande faktor var en osäkerhet om hos vem ansvaret för
att samtala om sexualitet låg. Det var ingen självklarhet att sjuksköterskor hade ansvar att
initiera till samtal, utan det är patientens ansvar (Hoekstra et al. 2012; Jaarsma et al. 2009;
Julien et al. 2010; Magnan et al. 2005; Magnan & Reynolds 2006; Zeng et al. 2011a).
Många sjuksköterskor tyckte att det var acceptabelt att kunna diskutera sexuella problem,
om patienten initierade diskussionen (Jaarma et al. 2009; Saunamäki et al. 2009).
Merparten av sjuksköterskorna i studierna av Hoekstra et al. (2012), Julien et al. (2010),
Magnan et al. (2005), Magnan och Reynolds (2006), Saunamäki et al. (2009) och Zeng
et al. (2011a, 2011b) tyckte att det är deras ansvar och att det ingick i deras profession,
att diskutera sexuell hälsa. I Zeng et al. (2011a) artikel framkom det att 52,3% var överens
om att diskutera sexuella bekymmer kunde vara viktigt för cancerpatienters
välbefinnande. Sjuksköterskorna förstod att de borde samtala om sexualitet med
patienterna, fast de gör det inte enligt Olsson et al. (2011). Många sjuksköterskor hade
kunskap om hur sjukdomar och mediciner påverkar patienternas sexualitet, men ansåg
inte det var viktigt (Magnan et al. 2005; Saunamäki et al. 2009; Zeng et al. 2011b).
”Usually we are not interested in patients’ sexual life. We do not think it´s
important.”(Nakopoulou et al. 2009 s. 2128).
I studien av Olsson et al. (2011) var de flesta sjuksköterskorna osäkra på vem, var och
hur dialogen bör utföras. En del sjuksköterskor ansåg att det inte var passande eller inte
var deras uppgift (Hoekstra et al. 2012; Jaarsma et al. 2009) samt flertalet ansåg att det är
läkarens eller annan erfaren personals arbetsuppgift (Julien et al. 2010; Magnan et al.
2005; Magnan & Reynolds 2006; Nakopoulou et al. 2009; Olsson et al. 2011; Zeng et al.
2011a, 2011b). Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa bör diskuteras
under uppföljande besök på hjärtkliniken eller när det diskuteras om
läkemedelsbehandling med patienten (Hoekstra et al. 2012). ”We don’t know how to deal
with it [sexuality issue]. You don’t know whose responsibility it is, where to turn to and
doctors do take the responsibility . . . so we don’t do anything. . . .”(Nakopoulo et al. 2009
s. 2128.)
Vårdmiljö
Från flera studier framkom vårdmiljöproblem som hämmade sjuksköterskorna i deras
arbete att samtala med patienterna om sexualitet. Avsaknad av enskilda samtalsrum,
tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och korta vårdtider hämmade kontinuitet och
en god patientrelation. Även brister på direktiv och support från enheters ledning var en
hämmande faktor.
I Studierna av Moore et al. 2013; Nakapoulou et al. 2009; Olsson et al. 2011 och Zeng et
al. 2011a visade det sig att sjuksköterskor saknade enskilda samtalsrum, där sjuksköterska
- patient kunde samtala i lugn och ro i en för patienten trygg och diskret miljö.
Hög arbetsbelastning var en hämmande faktor till att tiden inte räckte till för samtal ansåg
sjuksköterskor i studier av (Moore et al. 2013 & Nakapoulou et al. 2009).
Kontinuitet i vården krävs för att etablera en god patientrelation ansågs det i studien av
Olsson et al. (2011). Korta vårdtider försvårar relationen med patienten, det krävs tid för
att få en god relation upplevde sjuksköterskorna (Moore et al. 2013; Nakapoulou et al.
12
2009; Olsson et al. 2011). En framträdande hämmande faktor var en brist på support från
ledning och kollegor (Moore et al. 2013). En sjuksköterska uttryckte:” I feel it is not
encouraged to bring up or talk about sexual issues. I have not previously encountered this
on other units and feel it may be to the unit where I work. This needs to be changed from
the top down” (Moore et al. 2013 s. 410)
13
Diskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan
att samtala med patienter om sexualitet. I resultatet framkom tre kategorier som enskilt
eller tillsammans tolkades att hämma sjuksköterskan från att kommunicera med
patienterna om sexualitet. Kategorierna som framkom efter analysen var Kunskapsbrist,
Föreställningar och Vårdmiljö.
Resultatdiskussion
I studierna framkom att bristen på kunskap i ämnet sexualitet var en hämmande faktor till
att sjuksköterskorna inte samtalar om sexualitet med patienterna Hoekstra et al. 2012,
Jaarsma et al. 2009, Moore et al. 2013, Nakopoulou et al. 2009, Olsson et al. 2011 och
Zeng et al. 2011b samt bristen på kommunikationsteknik (Hoekstra et al. 2012).
Sjuksköterskors egna föreställningar om kunskap Haboubi och Lincolin (2003) samt att
kommunikationsförmåga spelade en stor roll och detta visade sig även i Katz (2005) och
Levin och Hyde (2006) studier. Författarna kan förstå att kunskapsbrist i bemötandet
kring ämnet sexualitet är en hämmande faktor då det är ett ämne som nätt och jämnt berörs
under grundutbildningen. Kunskaper i kommunikation anser Socialstyrelsen (2005) att
sjuksköterskor skall kunna bemästra, att i dialog ge stöd och vägledning till patienter,
personal, närstående och andra på ett lyhört, respektfullt samt empatiskt sätt. Enligt
Travelbee (1971) är kommunikation en invecklad process som fordrar förutsättningar i
färdigheter som kunskap och förmåga att tillämpa den, känsla och sinne för tidpunkt samt
bemästrande av olika kommunikationstekniker. Resultatet från en studie ur ett
patientperspektiv visade att informationen om sexualitet måste beaktas i större
utsträckning, än vad som görs idag samt att det visade sig att män får mer information i
ämnet än kvinnor (Rasmusson et al. 2013).
I studierna framkom olika kulturella skillnader. Studierna från Kina och Grekland visade
det sig att sjuksköterskorna tyckte det var för privat. Zeng et al. (2011b) beskriver att det
resultatet kan skilja sig från de västerländska på grund av att Kina har 3000 år av sexuellt
förtyck och det råder mer försiktighet runt ämnet. Endast i Noakopoulo et al. (2009)
påpekades att det fortfarande är tabu i deras kultur, att samtala om sexualitet. I övrigt
skilde sig inte den grekiska studien över faktorer som hämmar. Författarna förstår utifrån
länders kulturella skillnader att det har betydelse om sjuksköterskor anser att ämnet är
privat och tabubelagt område. I Sverige ingår sexualundervisning i skolan från tidig ålder,
ämnet förekommer frekvent i media, vilket kan vara orsaken till att svenska
sjuksköterskor visade färre hämmande faktorer än till exempel Grekland eller Kina.
Föreställningen om att patienterna är för sjuka för att tänka på sexualitet och att de enbart
fokuserar på behandling framgick i flertalet av studierna. Studier ur ett patientperspektiv
visade att patienterna hade velat ha information om hur sjukdom och behandling
påverkade sexualiteten (Rasmusson et al. 2013; Southard & Keller 2008; Stilos et al.
2007; Usser et al. 2012). Omvårdnadsteoretikern Ida Jean Orlando anser att det är
angeläget att sjuksköterskan är uppmärksam på det som oroar patienten utanför
sjukdomen, då behandling och förebyggande av sjukdom fungerar då bättre samt
förorsakar inte patienten mer lidande (Kristoffersen 1998). Enligt Haboubi och Lincoln
(2003) ansåg nittio procent av sjuksköterskorna att sexuella frågor borde ingå som en del
av holistisk omvårdnad. Eftersom sexualitet är ett så värdeladdat område behövs
14
möjlighet att bearbeta sina egna föreställningar. Detta sker med fördel tillsammans med
andra genom rollspel, övning och studieuppgifter (Hulter 2009).
Vem som borde ta ansvaret för att kommunicera med patienten om sexualitet förekom
det olika uppfattningar om, och det har även framkommit i studierna av Levin och Hyde
2005, och Quinn et al. 2011, dessa studier kom från annan kontext som tidigare
exkluderats men som styrker litteraturstudiens resultat. Flertalet av studierna visar att
sjuksköterskor tycker att patienterna ska ta ansvaret och därmed motsäger
sjuksköterskorna sin egen profession. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska sjuksköterskan
uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker behov av information samt informera
patienter med ändamål att främja hälsa. Är det rädslan för att genera, oroa eller förolämpa
patienterna som görs att sjuksköterskorna skjuter ifrån sig ansvaret på någon annan?
Demografiska faktorer var en av de saker som hämmade sjuksköterskorna att samtala
med patienterna om sexualitet. I studien av Stead et al. (2003) som styrker
litteraturstudiens resultat, ansåg sjuksköterskorna att det var lättare att ta upp frågan om
sexualitet med yngre patienter. Författarna tror att för nyexaminerade och unga
sjuksköterskor kan det vara svårt att samtala med patient av motsatt kön samt med äldre
patienter som har en större livserfarenhet.
Vårdtiden och arbetsbelastningen var några av argumenten till hämmande faktorer om
varför inte samtal om sexualitet ägde rum med patienterna. Med korta vårdtider så blir
det svårt att hinna bygga upp en god sjuksköterska – patientrelation som kan kännas
tryggare för båda parterna i kommunikationen kring ett intimt ämne som sexualitet.
Orlando och Travelbee anser att det är kvalitén i förhållandet mellan sjuksköterskan och
patienten, som avgör hur patienten tillgodogör sig omvårdnaden (Kirkevold 2009). Det
är viktigt att värna om etiska aspekter i vårdmiljön enligt Socialstyrelsen (2005) vilket
enligt författarna inkluderar tillgängligheten till enskilt samtalsrum. I sjuksköterskapatient relationen är det viktigt att värna om känsliga uppgifter och då är till exempel
flerbäddssalar inte någon bra miljö för detta känsliga ämne.
Metoddiskussion
Författarna har i arbetet med litteraturstudien i huvudsak följt Polit och Beck (2012) niostegsmodell som gav ett stöd och struktur. För att få hjälp med att fånga de mest lämpliga
sökorden gjordes ett flertal sökningar: de databaser som användes var CINAHL och
PubMed som Polit och Beck (2012) rekommenderar som lämpliga till
omvårdnadsforskning. Utifrån vårt syfte valdes sökorden Sexuality, Communication,
Nurse-patient relations och Nurses attitude. Författarna provade även sökordet Barriers,
som kan anses vara ett givet sökord utifrån syftet och kom fram till att det inte gav fler
träffar än de som är redovisade i urvalstabellen. Tio artiklar framkom i databassökning
och en artikel hittades genom en referens från annan artikel. Vid resultatgranskningen
upptäckte författarna att sökordet Belief var återkommande i flera artiklar, som vi kunde
ha sökt på, men det fanns inte i författarnas medvetande då, så hur den sökningen hade
fallit ut är okänt. Ett stort antal träffar förekom, och för att begränsa arbetet exkluderades
artiklar inom barn, psykiatrin samt patienter utsatta för sexuella övergrepp. Det fanns
även många artiklar med begåvningsmässigt funktionsnedsatta men även de uteslöts då
inte de heller ingår i allmänsjuksköterskans område. Dessa exkluderades bort i urval 1,
när titel och abstrakt lästes, även patienter äldre än 65 år exkluderades då det inte gick att
utesluta dem i sökmotorerna då vi valt 19 år och äldre. Det fanns många studier riktade
15
till patienter 65+ och för att begränsa arbetet uteslöts de. Författarnas mål var att inkludera
patienter i arbetsför ålder för att fånga artiklar inom hälso- och sjukhusvården och inte
den kommunala äldrevården.
Flertalet av studierna var gjorda inom onkologin och om det påverkar resultatet är ovisst
samt att det var två gjorda inom kardiologi. Fem av artiklarna är ifrån Europa varav två
från Sverige, tre är ifrån USA och två av artiklarna är ifrån Kina, vilket författarna ansåg
spännande att jämföra resultat som speglar flera olika kulturer. Det finns inte så många
studier gjorda inom området ur enbart ett sjuksköterskeperspektiv. Det är ovisst om
resultatet sett annorlunda ut om enbart artiklar från de Nordiska länderna inkluderats, med
tanke på de kulturella skillnaderna som råder i världen.
Klinisk betydelse
Med litteraturstudien vill författarna skapa en ökad medvetenhet och kunskap om att
sjukdom, läkemedelsbehandling och funktionsnedsättning, eventuellt kan påverka
patienters sexualitet. Författarna vill även öka medvetenheten hos sjuksköterskor om
vilka hämmande faktorer som kan förekomma vad gäller att samtala med patienter om
sexualitet för ett professionellt bemötande.
Framtida forskning
Genom fler framförallt kvalitativa studier tror författarna att problemet belyses mer
ingående. Att sjuksköterskors enskilda attityder och hämningar kommer fram och kan
leda till idéer om, vad som kan göras för att fördjupa relationen i kommunikationen
mellan sjuksköterska-patient. Genom att komma fram till arbetssätt som förbättrar
kommunikationen med exempelvis samtalsteknik. Kommunikationen har en stor
betydelse i det dagliga omvårdnadsarbetet. Genom riktlinjer och vårdrutiner arbeta fram
hur sjuksköterskor lättare kan genomföra sitt arbete och på det viset ge professionell
omvårdnad till patienten på alla plan.
Slutsats
Litteraturstudien visar att sexualitet är ett komplext och ett mångdimensionellt område
som inte är alldeles lätt att bemöta. Kunskapsbrist och sjuksköterskors egna
föreställningar framkom som dominerande hämmande faktorer. Omvårdnadsarbetet
inkluderar även patienters sexualitet. Omvårdnaden och vårdmiljön kräver engagemang
på ledningsnivå, att implementera och skapa förutsättningar till det i det dagliga arbetet.
Grundutbildningen för sjuksköterskor borde kanske innehålla mer av bemötande,
samtalsteknik samt sexuell hälsa för att nå en holistisk omvårdnad.
16
Referenslista
De referenser som ingår i resultatet markeras med *
Constatinidou, A., Afuwape, S.A., Linsell, L., Hung, T., Acland, K., Healy, C., Ramirez,
A.J. & Harries, M. (2009). Informational Needs of Patients with Melanoma and their
views on the utility of investigative tests. International Journal of Clinical Practice, 63
(11). [tillgänglig 130912].
Ehnfors, M. (2000). VIPS-boken: om en forskningsbaserad modell för dokumentation av
omvårdnad i patientjournalen. (1. uppl.). Stockholm: Vårdförbundet.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Haboubi, N.H.J. & Lincoln, N. (2003). Views of health professionals on discussing sexual
issues with patients. Disability and Rehabilitation, 25 (6), 291-296.
Herdman, H.T. (red.). (2009). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA – definitioner och
klassifikation 2009-2011. Lund: Studentlitteratur.
*Hoekstra, T., Lesman-Leegte, I., Couperus, M.F., Sanderman, R. & Jaarsma, T. (2012).
What Keeps Nurses´ From the Sexual Counseling of Patients with Heart Failure. Heart
and Lung, 41.
Hughes, M.K. (2009). Sexuality and Cancer: The final Frontier for Nurses. Oncology
Nursing Forum, 36 (5). [tillgänglig 130924].
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Hulter, B., & Sundkvist, G. (2002). Sexualitet och diabetes. I Agardh, C.D., Berne, C.,
& Östman, J.(Red). Diabetes. Stockholm: Liber AB. s. 272–283.
Hulter, B. (2009) Sexualitet. I Omvårdnadens grunder Hälsa och Ohälsa. Lund:
Studentlitterarur AB.
*Jaarsma, T., Strömberg, A., Fridlund, B., De Geest, S., Mårtensson, J., Moons, P.,
Norekval, T.M., Smith, K., Steinke, E. & Thompson, D.R. (2009). Sexual Counselling of
Cardiac Patients: Nurses´ Perseption of Practice, Responsibility and Confidence.
European Journal of cardiovascular Nursing, 9.
*Julien, J. O., Thom, B. & Kline, N.E. (2010). Identification of barriers to sexual health
assessment in oncology nursing practice. Oncology Nursing Forum, 37 (3).
Katz, A. (2005). The sounds of silence: sexuality information for cancer patients. Journal
of Clinical Oncology, 23, 238-241.
Kirkevold, M. (2009). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering. Lund:
Studentlitteratur.
17
Kristoffersen, N-J. (1998). Teoretiska modeller i omvårdnad. I Kristoffersen, N- J. (red.)
(1998). Allmän omvårdnad, Profession och ämnesområde – utveckling, värdegrund och
kunskap 1. Stockholm: Liber. s.333-430.
Levin, M. & Hyde, A. (2005). Sexuality as an aspect of nursing care for women receiving
chemotherapy for breast cancer in an Irish context. European Journal of Oncology
Nursing, 10.
Lundberg, P.O. (2010). Läkemedel och sexualitet. I Lundberg, Per Olov & LöfgrenMårtenson, Lotta (red.). Sexologi. (3. Uppl). Stockholm: Liber. s. 297-305.
*Magnan, M.A, Reynolds, K.E. & Galvin, E. (2005). Barriers to Addressing Patients
Sexuality in Nursing Practice. Medsurg Nursing, 14 (5).
*Magnan, M.A., Reynolds, K. (2006). Barriers to addressing patient sexuality concerns
across five areas of specialization. The Journal for Advanced Nursing Practice, 20 (6).
*Moore, A., Higgins, A. & Sharek, D. (2013). Barriers and Facilitators for Oncology
Nurses discussing Sexual Issues with Men with Diagnosed with testicular Cancer.
European Journal of Oncology Nursing, 17.
Maslow, A.H. (1987). Motivation and personality. (3. uppl.). New York: Harper & Row.
*Nakopoulou, E., Papaharitou, S. & Hatzichristou, D. (2009). Patients´sexual Health: A
Qualitative Research Approach on Greek Nurses´ Perceptions. International Society for
Sexual Medicine, 6.
*Olsson, C., Berglund, A-L. Larsson, M. & Athlin, E. (2012). Patient`s sexuality – A
neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing, 16.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence
for nursing practice. (9. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins.
Quinn, C., Happell, B. & Browne, G. (2011). Talking or avoiding? Mental health nurses´
views about discussing sexual health with consumers. International Journal of Mental
Health Nursing, 20, 21-28.
Rasmusson, E.M., Plantin, L. & Elmerstig, E. (2013). ´Did they think I would understand
all that on my own? A Questionnaire study about sexuality with Swedish cancer patients.
European Journal of Cancer care, 22, 361-369.
Reynolds, K. & Magnan, M.A. (2005). Nursing Attitudes and Beliefs Toward Human
Sexuality. Clinical Nurse Specialist, 19 (5), 255-259.
*Saunamäki, N., Andersson, M. & Engström, M. (2009). Discussing Sexuality with
patients: Nurses´ attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66 (6), 1308-1316.
Stead, M.L., Brown, J.M., Fallowfield, L. & Selby, P. (2003). Communication about
sexual problems and sexual concerns in ovarian cancer. Western Journal of Medicine,
178 (1).
18
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning
Stockholm: Liber allmänna förlaget.
för
legitimerad
sjuksköterska.
Southard, N.Z. & Keller, J. (2008). The importance of assessing sexuality: A patient
perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13 (2), 213-217.
SMER. (1989/2008). Etiska vägmärken. [Elektronisk]. Tillgänglig: www.smer.se/wpcontent/uplouds/2012/03/ETIK-introduktion.pdf. [130919].
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Värdegrund för omvårdnad.
Stilos, K., Doyle, C. & Daines, P. (2008). Addressing Sexual health Needs of Patients
with Gynecological Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12 (3) [tillgänglig
130912].
Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. uppl.). Philadelphia: Davis.
Treavelbee, J. (1979). Intervention in psychiatric nursing. (2. uppl.). Philadelphia: Davis.
Usser, J.M., Perz, J. & Gilbert, E. (2012). Information needs associated with changes to
sexual well-being after breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 69 (2), 327-337.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+fo
rskningssed+2011.1.pdf [2013-09-05].
WHO.
(2006).
Defining
sexual
health.
[Elektronisk].
Tillgänglig:
www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/ [2013-09-27].
World Medical Association declaration of Helsinki, Ethical Principles for Medical
Research
Involving
Human
Subjects.
[Elektronisk].
Tillgänglig:
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/17c.pdf [2013-09-05].
*Zeng, Y.C., Liu, X. & Loke, A.Y. (2011a). Addressing Sexuality Issues of Women with
Gynecological cancer: Chinese Nurses´Attitudes and Practice. Journal of Advanced
Nursing, 68 (2), 280-292.
*Zeng, Y. C., Li, Q., Wang, N., Ching, S. & Loke, A. Y. (2011b). Chinese Nurses´ Attitudes
and Beliefs Toward Sexuality Care in Cancer Patients. Cancer Nursing, 34 (2).
19
1 (3)
Bilaga 1. Artikelmatris
Författare, land, år
Hoekstra, T.
Lesman-Leegte, I.
Couperus, F.
Sanderman, R.
Jaarsma, T.
Syfte
Metod
Huvudresultat
Undersöka hur/om sjuksköterskor
som vårdar hjärtsjuka patienter
samtalar om sexualitet. Och vilka
hinder och barriärer som
eventuellt finns.
Kvantitativ, 2 anonyma enkät studier.
Forsknings introduktion sändes till alla
(122st) hjärtkliniker i Holland. I studien
svarade 146 sjuksköterskor från 88 av
122 tillfrågade kliniker.
Att vara av samma kön var ett hinder, religion, brist på
utbildning, brister i organisationen,
74 % tycker att det är en sjuksköterskas uppgift, 61 %
gör det ändå inte. Endast 11 % gör det frekvent.
Studera användandet, ansvar,
självsäkerheten vid
sexualrådgivning av
hjärtpatienter.
Kvantitativ, Deskriptiv studie 477
sjuksköterskor deltog på en kongress för
hjärtsjuksköterskor från 23 olika länder,
89 % var från Europa. Enkäter delades
ut och samlades in under 2 dagar. 157
sjuksköterskor deltog i studien.
Sjuksköterskor känner ansvar, och tycker att de
behöver mer kunskap och specifik samtalsträning.
87 % av de som svarat på undersökningen kände att de
tog ansvar över rådgivningen, speciellt om patienten
själv tog initiativ, vilket det är väldigt få som gör.
20 % upplevde att de hade lite kunskap på området,
40 % undvek ämnet av rädsla att inte kunna hjälpa
patienten.
55 % hade upplevt att patienterna blev upprörda och
stötta över ämnet.
Undersöka
onkologisjuksköterskors attityder
och kunskaper i sexuellhälsa i
förhållande till livskvalitet.
Kvantitativ, deskriptiv tvärsnitts studie. Det framkom att patienterna inte fick den hjälp till
576 sjuksköterskor (67 %) deltog Inget holistisk vård, att mer utbildning i ämnet behövs.
annat bortfall redovisades i artikeln
varav 36 % var onkologisjuksköterskors,
de andra arbetade på akut, ambulans och
operations avdelning.
SABS
Holland 2012
Jaarsma, T.
Strömberg, A.
Fridlund, B.
De Geest, S.
Mårtensson, J.
Moons, P.
Norekval, T.M.
Smith, K.
Steinke, E.
Thompson, D.R.
Europa 2009
Julien, J.O.
Thom, B.
Kline, N.E.
USA 2010
2 (3)
Författare, land, år
Magnan, M.
Reynolds, K.
Galvin, E.
USA 2005
Magnan, M.
Reynolds, K.
USA 2006
Moore, A.
Higgins, A.
Sharek, D.
Irland 2013
Nakopoulou, E.
Papaharitou, S.
Hatzichristou, D.
Grekland 2009
Olsson, C.
Berglund,AL.
Larsson,M.
Athlin, E.
Sverige 2011.
Syfte
Metod
Identifiera och beskriva
sjuksköterskors potentiella
barriärer, attityder rörande
patienters sexualitet och hitta sätt
att förhindra ev. barriärer i ex
vårdmiljön.
Kvantitativ, deskriptiv korrelationdesign.
100 % deltagande, 148 sjuksköterskor
tillfrågades varav 135 kvinnor och 9 män,
4 var ej angivna med kön. 59 % arbetade
på onkologiavdelning, 57 % på medicin
avdelning, 32 % på kirurg avdelning.
SABS
Huvudresultat
Majoriteten av sjuksköterskorna, 72,3 % ansåg att
det var sjuksköterskans ansvarsområde att ge
patienten möjlighet att tala om sex. Men 78.3%
trodde att patienten själv inte förväntade sig det.
44.2% tyckte att endast om patienterna önskade ett
samtal.
Undersöka vilka hinder som finns Kvantitativ deskriptiv korrelations studie.
att samtala om sexualitet inom 5 SABS instrument användes på 302
specialist områden.
sjuksköterskor under arbetstid i USA. Det
framgår inget bortfall eller antal
tillfrågade i artikeln.
Mer forskning krävs som kan jämföras med patient
upplevelser.
Största barriären var att sjuksköterskorna inte trodde
att patienterna förväntade sig samtal.
Undersöka
onkologisjuksköterskors kunskap
och trygghet i samband med
sexual relaterade frågor med
testikelcancer patienter.
Sammanfattande visar många av frågorna på bristen
av kunskap och känner sig obekväm att samtala om
dessa intima frågor. Brist på möjlighet till
enskilt/privat rum att samtala på, tung
arbetsbelastning med lite tid över som
sjuksköterskorna själv inte kan påverka.
Kvantitativ, anonym, 200 enkäter, delades
ut, 89 st. användes i studien. Alla deltagare
var kvinnor, hälften var mellan 31 och 40
år. Genomfördes på 5 olika onkologcenter
på Irland.
Undersöka grekiska
Kvalitativ studie med grounded theory
sjuksköterskors uppfattning om
metod där 44 sjuksköterskor intervjuades.
sexuellhälsa och hur de använder
sina kunskaper i det dagliga livet
i vården.
. Grekiska sjuksköterskor förstod vikten av dialog
om ämnet men tyckte inte att det var deras
arbetsområde. Fortbildning på arbetsplatser är
nödvändigt för att ge holistisk vård.
Beskriva onkologisjuksköterskors Fenomenografisk, kvalitativ studie.
inställning till att prata om
10 sjuksköterskor intervjuades x 5.
sexualitet med cancer patienter.
Studien visar att sjuksköterskor borde tala om sex,
men att de vanligtvis inte gör det, brist på kunskap,
egen attityd, vårdmiljö, avsaknad av enskilt
samtalsrum var hämmande faktorer.
3 (3)
Författare, land, år
Saunamäki, N.
Andersson, M.
Engström, M.
. Syfte
Metod
Huvudresultat
Studera sjuksköterskors attityder
och åsikter vid samtal med
patienter.
Kvantitativ,
Korrelativ och komparativ design
88 av 100 sjuksköterskor deltog i studien.
SABS
90 % förstod vikten av behovet att samtala om
sexualitet, de flesta tog sig inte tid till samtal, pga.
osäkerhet, okunskap. Utbildningen för
sjuksköterskor borde lägga mer fokus på utbildning i
dessa frågor för att kunna ge en holistisk vård.
Beskriva Kinesiska
sjuksköterskors attityder och
kunskaper i sexual samtal med
gyncancer patienter.
Kvantitativ, Deskriptiv korrelativ design.
202 kvinnliga sjuksköterskor svarade på
enkät av 243 tillfrågade.
SABS
77.7 % tyckte att det var för privat att samtala om
sexualitet. Avsaknad av enskilt samtalsrum och
utbildning i området var av betydelse i resultatet.
Beskriva Kinesiska
sjuksköterskors attityder och
kunskaper i samtal med
cancerpatienter. Visa relevanta
faktorer som förändrar
sjuksköterskors syn på sexuell
omvårdnad.
Kvantitativ, deskriptiv korrelations design
i 2 delar. 211 enkäter samlades in. 12 st.
uteslöts pga. avsaknad av data. Annat
bortfall ej redovisat i artikeln. 199 enkäter
sammanställdes i studien. En del SABS.
Det visar sig att kinesiska sjuksköterskors attityder
och kunskap skiljer sig från västerländska
sjuksköterskor inom cancervården. indikerar att
kinesiskors har högre barriärer än jämfört med
sköterskor från USA när det gäller sexual relaterade
frågor. Kinesiskorna anser att det är för privat
område, att patienterna inte förväntar sig samtal om
ämnet.
Sverige 2009
Zeng, Y. C.
Liu, X.
Loke, Y.
Kina 2011
Zeng,Y. C.
Li, Q.
Wang, N.
Ching, S.
Loke, A.
Kina 2011
