http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Kalla kriget 1945-1991
Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och
stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen
och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick
mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande
krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till
ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de
båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom
ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och
gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.
Bild: Dan Budnik
Berlinmuren uppfördes 1961 av
Östtyskland (DDR) för att stoppa
massflykten till Västberlin. Muren
blev en symbol för Europas delning
under kalla kriget.
Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna
strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna
ideologiska system samtidigt som de svartmålade motståndarens.
Detta framgick tydligt inom bl.a. idrottsvärlden och då främst i samband med OS.
Kalla kriget börjar
Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och västvärlden stod för
en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen
höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur. De stora skillnaderna inom de
politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes
under konferenserna i Jalta och Potsdam 1945 för
att planera för Europas framtid efter andra
världskriget. I samband med de båda mötena kom
motsättningarna mellan stormakterna upp till
ytan. Det var under de här båda politiska
toppmötena som det kalla kriget inleddes.
Orsaken till kalla kriget
Bild: CIA
Sovjetiska stridsvagnar i Östberlin intill
gränsen mot väst.
Det finns flera teorier om orsakerna bakom det kalla
kriget. I den äldre historieforskningen har historiker på
respektive sida ofta anklagat den andra parten för att
ha orsakat konflikten.
Modern historieforskning framhåller däremot att konflikten
var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av någon enskild sida. Istället pekar man idag på
de ideologiska skillnaderna mellan de båda parternas samhällssystem som gjorde att en konflikt blev
oundviklig i längden.
1
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Bild: San Jose
Kalla krigets militära allianser i Europa.
Östeuropa blir kommunistiskt
Efter andra världskriget växte USA fram som världens mäktigaste stat - både militärt och
ekonomiskt. Men Sovjetunionen hade skaffat sig en stark militär position i Central- och
Östeuropa och var fast besluten att befästa och stärka den. Åren efter krigsslutet skärptes
därför motsättningarna mellan stormakterna. I de delarna av Central- och Östeuropa som
Sovjetunionen tidigare hade ”befriat” från den tyska ockupationsmakten, installerades nu
kommunistiska regimer.
Kommunismen betraktades därefter som ett allvarligt direkt hot mot de västeuropeiska
ländernas nyvunna demokratiska frihet. Tvärs igenom Europa där de båda stormakternas
intressen kolliderade började nu en "järnridå" växa fram - en osynlig mental och ideologisk
gränsdragning som skiljde öst från väst (se kartan ovan).
2
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
USA skulle förhindra kommunismens spridning i världen
För att kunna möta det uppkomna kommunistiska hotet i Europa svarade USA med att skapa
den s.k. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjälpa
utländska regeringar som hotades av kommunismen. Trumandoktrinen innebar en
omsvängning av USA:s utrikespolitik i världen. Från att tidigare ha haft begränsade
utrikespolitiska intressen, blev USA nu en aktiv och mäktig aktör på den storpolitiska
internationella arenan.
I USA:s nya handlingslinje ingick den s.k. Marshallplanen som var ett ekonomiskt lån- och
biståndsprogram som skulle användas till att återuppbygga det krigshärjade Europa. USA:s
nya målsättning gick i stora drag ut på att skapa ekonomisk och politisk stabilitet i syfte att
inlemma Västeuropa i den marknadsekonomiska och kapitalistiska sfären och därmed
samtidigt stödja demokratin.
En brännpunkt mellan stormakterna var Tyskland, speciellt Berlin som vid krigsslutet hade
delats i två halvor - Västberlin som kontrollerades av västmakterna och Östberlin som
kontrollerades av Sovjetunionen.
Viktiga begrepp
Planekonomi: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i statlig ägo och där
staten styr ekonomin med hjälp av ekonomiska planer. Kommunistpartiet i Sovjetunionen
användefemårsplaner. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa brancher och hur
mycket som fick tillverkas. Femårsplanerna gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan
"tillgång och efterfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg
sig veta vad folket och näringslivet behövde.
Kapitalism: Ungefär samma som marknadsekonomi. Ett ekonomiskt system där
produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.
Warszawapakten: En militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen som
en motreaktion mot NATO (som bildades 1949). Warszawapaktens medlemmar utgjordes av
Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
NATO (North Atlantic Treaty Organization): Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen,
bildades 1949 och är en militär försvarsallians som bl.a. bygger på ett kollektivt försvar där
medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.
Kapprustning: När stater investerar stora resurser i militära medel för att kunna nå överläge
gentemot motståndarna.
Terrorbalans: Maktblockens kärnvapenarsenaler var riktade mot varandra. Om den ene anföll
skulle den andre slå tillbaka lika hårt. Båda skulle i så fall utplånas.
Avkolonisering: Koloniernas frihetskamp mot kolonialmakterna.
3
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Berlinblockaden 1948-1949
Som svar på USA:s ökade inblandning i
Europa försökte Sovjetunionen 19481949 stänga ute västmakterna från
Västberlin (som stod under deras
beskydd). Händelsen har i
historieböckerna fått namnet
Berlinblockaden. Med Berlinblockaden
ville Sovjetunionen tvinga USA och
västvärlden att ge upp sina ekonomiska
och politiska planer för den dåvarande
västtyska huvudstaden.
Försöket misslyckades men resulterade i
att Västtyskland bytte huvudstad från
Västberlin - som låg långt inne på
östtyskt territorium - till den västtyska
staden Bonn vars geografiska läge var
mindre sårbart för utländsk inblandning.
Bild: United States Air Force
Kapprustning och terrorbalans
Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida
att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna
lyckades häva blockaden genom att flyga in
förnödenheter till Berlin.
Under slutet av 1940-talet utvidgades och
spreds det kalla kriget från Europa till
Asien. Konflikten blev därmed
världsomspännande.
Genom Koreakriget kom USA och FN att konfronteras med Nordkorea och Kina. I samband
med det startade kapprustningen på allvar. De båda supermakternas militära kostnader sköt
nu i höjden. Kärnvapenupprustningen blev hädanefter den viktigaste delen i USA:s och
Sovjetunionens rustningsprogram.
Det var också nu som västalliansen under USA:s ledning bildade försvarspakten NATO (North
Atlantic Treaty Organisation). Sovjetunionen svarade senare (1955) genom att skapa
Warszawapakten som var en liknande försvarsallians mellan de kommunistiska staterna. De
båda blocken befäste därmed sina positioner militärt.
Den ökade kapprustningen mellan maktblocken skapade en slags terrorbalans, där de båda
sidornas kärnvapen hindrade den ene från att anfalla den andre eftersom de då också skulle
utplåna sig själva. Terrorbalans och kapprustning skulle hädanefter bli de mest utmärkande
dragen för kalla kriget. Båda maktblocken samlade på sig tillräckligt med atomvapen för att
förinta hela världen.
Det överhängande hotet om kärnvapenkrig förde med sig att fredsrörelsen växte sig stark i
västvärlden under efterkrigstiden.
4
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Stalins död ledde till en period av politiskt töväder
Tankar på fredlig samexistens fanns även på det storpolitiska planet. Efter Stalins död 1953 följde en
period av politiskt tövädret under Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov slog fast att en konfrontation
mellan samhällssystemen inte var nödvändig. Han menade att de kapitalistiska och kommunistiska
systemen borde kunna leva fredligt sida vid sida och att historien senare skulle avgöra vilket system
som var det bästa.Förtrycket i Sovjetunionen och Östeuropa lättade och samtidigt skedde ett
närmande mot väst.
Uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa
Den begynnande politiska öppenheten fick stora inrikespolitiska konsekvenser för Sovjetunionen
eftersom folken i Östeuropa såg en chans att nå frihet. Frihetskamp och uppror hotade därför snart
att splittra det stora men löst sammanfogade sovjetiska väldet. Sovjetunionen var nu tvunget att ta i
med hårdhandskarna för att avskräcka upprorsförsök. I Ungernrevolten 1956 slogs därför
frihetssträvandena ner brutalt av den sovjetiska Röda armén.
Kina kritiserar Sovjetunionen
Samtidigt ledde närmandet till väst och förtrycket av folken i öststaterna till en allt mer öppen
konflikt mellan Sovjetunionen och Kina, där Kina anklagade sin gamla bundsförvant för att ha svikit
sina kommunistiska ideal.
Kalla kriget flyttar ut i rymden
Konflikten mellan stormakterna flyttade under slutet av 1950-talet ut i rymden. I och med det blev
kapprustningen också en rymdkapplöpning där de båda supermakterna strävade efter att nå tekniska
framsteg i rymden för att öka sitt lands prestige.
Berlinmuren byggs för att stoppa massflykten till väst
I början av 1960-talet stod det klart för kommunistregimen i Östtyskland (DDR) att massflykten av
ungdomar och utbildade människor till Västeuropa måste stoppas. Infarten till Västberlin och
landgränsen mot väst skulle i fortsättningen kontrolleras hårdare. Natten mellan 12 och 13 augusti
1961 byggdes därför en mur runt Västberlin.
Berlinmuren blev med tiden ett monument för det kalla kriget och kom i västvärlden att stå som
symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst.
5
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Ökat hot om kärnvapenkrig
Under 1960-talet hårdnade konflikten mellan öst och väst även på andra ställen i världen. Under den
s.k. Kubakrisen var världen ytterst nära ett kärnvapenkrig. Samtidigt visade Sovjetunionen återigen
att man inte tolererade frihetssträvandena i Östeuropa.
Under Pragvåren 1968 slog Warszawapakten brutalt ner försöken till demokratisering i
Tjeckoslovakien.
Kalla kriget och avkoloniseringen
Konflikterna som uppstod i samband med efterkrigstidens avkolonisering gick ofta hand i hand med
kalla kriget eftersom USA och Sovjetunionen vanligtvis blandade sig i världspolitiken för att öka sitt
ideologiska och ekonomiska inflytande i de länder och regioner det gällde. Detta framgick inte minst i
Mellanösternregionen där USA och Sovjetunionen stödde varsin sida i den alltjämt pågående
Mellanösternkonflikten. Israel backades upp av västmakterna, medan de omgivande arabstaterna
vanligtvis stöttades av Sovjetunionen.
Samma mönster gällde även i Afrika och Asien där de båda supermakterna aktivt försökte utöka sitt
ideologiska och ekonomiska inflytande genom att stötta olika länder i deras befrielsekamp. På
samma sätt försökte de också förhindra sin motståndare från att nå alltför stort inflytande. Detta
framgick tydligt i Koreakriget (1950-1953) och Vietnamkriget (1957-1975) som vid sidan av att vara
blodiga inbördeskrig i avkoloniseringens kölvatten också blev en storpolitisk kamp mellan ideologier,
där den ene parten ville införa kommunism, medan den andre försökte förhindra det.
Iranska revolutionen och kriget i Afghanistan
Under 1970-talet följde en tid av avspänning och samförstånd mellan de båda blocken. Men snart
skulle det kalla kriget återigen intensifieras. Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med
den iranska revolutionen 1978-1979 då Islam steg fram som en maktfaktor i Asien. Detta skedde
efter att det iranska folket hade störtat den av USA stödda shahen (härskaren) av Iran.
I grannlandet Afghanistan fick samtidigt den kommuniststyrda regimen alltmer problem med den
muslimska rörelsen inom Mujahedin (som stöddes av USA), varefter Sovjetunionen inledde en
invasion som utmynnade i ett långvarigt krig.
Kriget i Afghanistan blev både blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt
Vietnamkrig. Konflikten fick långtgående konsekvenser för Sovjet och bidrog till att försämra
förhållandet med västmakterna.
6
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
USA ökar upprustningen - Sovjetunionens ekonomi kollapsar
I början av 1980-talet valdes
Ronald Reagan till USA:s nya
president. Reagans hårda och
oförsonliga förhållningssätt
gentemot Sovjetunionen och
kommunismen, i kombination
med hans kraftiga ekonomiska
satsning på USA:s försvar,
medförde att konflikten
trappades upp.
Syftet med den amerikanska
upprustningen var enligt Reagan
att Sovjetunionen skulle tvingas
att rusta sig sönder och samman
och därefter pressas till
förhandlingsbordet.
När sedan Michail Gorbatjov
valdes till Sovjetunionens nya
ledare (1985–1991)
förverkligades USA:s uppsatta
mål. Gorbatjov insåg att det kommunistiska Sovjetunionen var tvunget att förändras, både politiskt
och ekonomiskt i en mer demokratisk och marknadsekonomisk riktning.
Berlinmuren faller - kalla kriget tar slut
Gorbatjovs liberala politik skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. Det hela fick
snart enorma konsekvenser för Sovjetunionen, Östeuropa och övriga världen, då Gorbatjovs politik
ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa som ledde till att Berlinmuren föll. Snart medförde
också förändringarna i Sovjetunionen och dess delrepubliker till Sovjetunionens upplösning. Därmed
var det kalla kriget slut. På juldagen 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens sista president. Han
hade året dessförinnan (1990) mottagit Nobels fredspris.
Kalla krigets följder
Följderna av det kalla kriget var många. Efter kommunismens fall var det överhängande hotet om
kärnvapenkrig och ett nytt världskrig borta. Världspolitiken gick därefter in i en mindre konfliktfylld
fas.
7
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Demokratin kom nu att spridas till långt fler länder än tidigare, och för de kapitalistiska länderna i
västvärlden öppnades nya marknader i Östeuropa och Asien. Världshandeln utvecklades därmed på
allvar och ledde fram till dagens globalisering.
Motsättningarna mellan stormakterna är idag inte lika tydliga som de var under det kalla kriget.
Mycket av världspolitiken sker nu istället genom internationella organisationer där FN har fått en
större roll än tidigare.
Norden i skuggan av det kalla kriget
De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande
politiska läget. För Finlands del medförde grannskapet med Sovjetunionen och de förlorade krigen
mot Röda armén under andra världskriget, att landet inte hade möjlighet att bedriva en självständig
utrikespolitik. Istället tvingades Finland att underteckna ett vänskapsavtal med Stalin och
Sovjetunionen som innebar att deras möjlighet att föra en egen utrikespolitik begränsades. I gengäld
fick landet behålla sin självständighet. Förhållandet till Sovjetunionen medförde att Finland inte
kunde gå med i försvarsorganisationen NATO.
Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter på samma sätt
som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala. Vid tiden strax efter andra
världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till
uttryck i den s.k. Baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till
Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde
inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk
hjälp vid ett ryskt anfall.
Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under
perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där
huvudfienden sågs som Sovjetunionen
För Danmarks och Norges del kom ländernas geografiska placering, i kombination med deras historia
under andra världskriget såsom ockuperade av Tyskland och befriade av de västallierade, att prägla
deras efterkrigshistoria. Både Danmark och Norge blev därför medlemmar av den västliga
försvarsorganisationen NATO vid bildandet 1949.
Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring,Studentlitteratur, 2009
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Per-Arne Karlsson m.fl., Epos : för gymnasieskolans kurs A, Liber, 2009
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries, lärare i historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi
8
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-korta-1900-talet/kalla-kriget#
Uppgifter och frågor
1. Mellan vilka parter utkämpades kalla kriget?
2. Varför kallas konflikten för "kalla kriget"?
3. Vilken var kalla krigets drivkraft? Alltså, vad var huvudorsaken till att parterna
inte kunde komma överens?
4. Varför blev stora delar av Central- och Östeuropa kommunistiskt?
5. Vad gjorde USA för att förhindra att kommunismen spred sig till fler länder i
Europa?
6. Vad handlade Berlinblockaden om?
7. Kalla kriget präglades av kapprustning och terrorbalans. Förklara vad som menas
med det.
8. Varför blev det uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa
9. Varför byggdes Berlinmuren?
10. Kalla kriget utspelade sig runt hela världen. Förklara varför?
11. Förklara kortfattat följande begrepp: Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen,
Vietnamkriget, Iranska revolutionen och kriget i Afghanistan.
12. Vilken sida vann kalla kriget? Hur gick det till?
13. Vilken betydelse hade Michail Gorbatjov?
14. Vilka blev de viktigaste följderna av kalla kriget?
15. Berätta kortfattat om de nordiska ländernas roll under kalla kriget.
9
