Obeskattade reserver

Obeskattade reserver.
Obeskattade reserver har en lång historisk bakgrund. Kortfattat kan de ses som en stimulans
från staten till företag som skapade sysselsättning. Idag är kopplingen till sysselsättning oklar
liksom motivet att behålla obeskattade reserver.
Obeskattade reserver påverkar resultatet i enskilda aktiebolag. De visas ej i koncerner vilket
gör att de flesta börsföretagen (som är koncerner) inte visar obeskattade reserver. Men för att
förstå resultatredovisningen i ett enskilt bolag måste kunskap finnas om innebörden av
obeskattade reserver.
En obeskattad reserv uppkommer genom att ett företag får ta upp en kostnad som i
verkligheten inte finns. Den kostnad som företaget får ta upp är baserad på två regelsystem.
Det ena systemet avser tillgångar i form av inventarier och maskiner. Företaget får under vissa
omständigheter göra större avskrivningar än enligt plan. Det andra systemet är baserat på
resultat. Företaget får ta upp en andel av resultatet som kostnad. Den möjliga storleken på
obeskattade reserver avgörs alltså av omfattningen av maskiner och inventarier och storleken
på resultatet. Avsättning är frivillig. Effekten i resultaträkningen av avsättning till obeskattade
reserver kallas för bokslutsdisposition. I texten anges skattesatsen 28 %. Den är numera 26,3
%.
Exempel på avsättning till obeskattade reserver.
Resultaträkning efter finansiella kostnader utan obeskattade reserver (mkr).
Resultat efter finansiella kostnader
Skatt (28%)
Resultat efter skatt
1000
-280
720
Resultaträkning efter finansiella kostnader med obeskattade reserver (mkr).
Vi antar att företaget har möjlighet och vilja att göra en bokslutsdisposition på 200 mkr.
Resultat efter finansiella kostnader
Bokslutsdisposition
Skatt (28%)
Resultat efter skatt
1000
-200
-224
576
Effekten av bokslutsdispositionen är att skatten minskar med 56 mkr (200*0,28) och att
resultat efter skatt minskar med 144 (200*0,72).
Eftersom inget reellt har hänt i företaget, bokslutsdispositionen är en konstruktion, så
representerar bokslutsdispositionen en ökning av skatteskulder med 56 mkr och en ökning av
eget kapital med 144 mkr. I stället för att ägarna får 720 i resultat som är utdelningsbart, så får
de ett resultat på 576 som är utdelningsbart och en fordran på 144 som inte är utdelningsbar.
Staten får en skatteinbetalning på 280 utan bokslutsdisposition och en skatteinbetalning på
224 plus en skattefordran på 56 med bokslutsdispositioner. Obeskattad reserv skall alltså ses
som en obeskattad vinst och eftersom den är obeskattad får den inte tas ut (delas ut) från
företaget.
Effekterna i balansräkningen blir alltså följande:
Utdrag ur balansräkning utan obeskattad reserv (Vi isolerar effekterna av obeskattade reserver
och antar att skatten betalas när den redovisas i resultatet).
Tillgångar
Diverse tillgångar
720
Skulder
Eget kapital
720
Utdrag ur balansräkning med obeskattad reserv (Vi isolerar effekterna av obeskattade reserver
och antar att skatten betalas när den redovisas i resultatet).
Tillgångar
Diverse tillgångar
776
Skulder
Eget kapital
Obeskattade reserver
576
200
Innebörden av ”reserv” kan ses som att företaget kan finansiera tillgångar på 56 mkr genom
en räntefri skattekredit jämfört med om obeskattade reserver inte fanns samtidigt som ägarna
”låser” en del av sitt egna kapital i företaget.
I vissa lägen vill eller måste företaget ta fram obeskattade reserver till beskattning. Då
minskas obeskattad reserv i balansräkningen samtidigt som företaget i resultaträkningen tar
upp en bokslutsdisposition med positivt tecken (intäktseffekt). Det innebär att den obeskattade
reserven beskattas och eget kapital delen blir tillgänglig för utdelning.
För att kunna analysera ett företag måste effekterna av obeskattade reserver tas bort i
resultaträkning och balansräkning.
Det reella resultatet i exemplet ovan (där bokslutdisposition används) är inte 576 mkr utan
576 + 0,28*200= 720 mkr.
Eget kapital är inte 576 mkr utan 576+0,28*200= 720 mkr.
Det obeskattade resultatet måste alltså fördelas på beskattat resultat alternativt eget kapital
och skattedel för att få fram årets verkliga resultat opåverkat av konstruerade regelsystem.
Först när detta är gjort kan analys av företagets nyckeltal ske.
Denna uppdelning görs i koncerner innan bokslutet publiceras men inte i enskilda bolag. Där
måste beräkningen göras av den som analyserar företaget.
1. Regler för skattemässiga avskrivningar (överavskrivningar eller bokslutsdispositioner)
Skattemässig avskrivning görs endera med 30 procents eller 20 procentsregel.
30 procentsregel.
Skattemässigt värde IB
+Årets inköp till inköpspris
-Årets försäljning till försäljningspris
Summa
Företaget får välja skattemässigt värde mellan 70-100 procent av summan, dock inte högre än
enligt plan.
Ett företag med bra resultat avskriver 30 procent av summan därav namnet.
20 procentsregel.
Alla inventarier avskrivs schablonmässigt på fem år.
Värde i slutet av år ett: 80% av anskaffningsvärde.
Värde i slutet av år två: 60% av anskaffningsvärde.
Värde i slutet av år tre: 40% av anskaffningsvärde.
Värde i slutet av år fyra: 20% av anskaffningsvärde.
Värde i slutet av år fem: 0% av anskaffningsvärde.
Alla inventarier skall behandlas med samma regel men företaget får välja den regel som ger
förmånligast utfall (lägst värde på inventarier).
2. Periodiseringsfond. I aktiebolag får 25 procent av resultat efter det att övriga
bokslutsdispositioner gjorts avsättas till periodiseringsfond. Efter sex år måste
periodiseringsfonden upplösas (återföras). En fond skapas varje år.
Periodiseringsfonder har minskat i intresse under senare år då staten tar ut en räntekostnad på
skattekrediten i aktiebolag.