Pedagogiska institutionen
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Kursansvarig: Gunnar Lindström
Telefon: 090-786 65 73
Epost: [email protected]
2017-01-02
Studieguide
Utbildningsvetenskaplig kärna
Lärande och undervisning 7,5hp
Vt 2017
1
Ur kursplanen
” Förväntade studieresultat
För godkänd kurs ska den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
- redogöra för och jämföra teorier om barns och elevers sociala och kognitiva utveckling
- redogöra för centrala didaktiska begrepp
- redogöra för centrala utvecklingspsykologiska begrepp
- identifiera och beskriva skilda villkor för undervisning och lärande i förskola och skola
Färdigheter och förmåga
- visa grundläggande didaktisk förmåga avseende planering, genomförande och analys av
undervisning
- utifrån utvecklingspsykologiska perspektiv visa grundläggande didaktisk förmåga med avseende på
individuella och kontextuella förutsättningar för lärandet
- använda och reflektera över digitala verktyg i pedagogisk verksamhet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- problematisera och diskutera olika teoriers konsekvenser för pedagogisk verksamhet.”
2
Innehåll
Kursen är indelad i två teman:
Utveckling och lärande
I temat studeras och jämförs teorier om barns och elevers kognitiva och sociala utveckling liksom
teorier om vad lärande är och hur lärande går till. Vidare behandlas lärandets individuella
förutsättningar.
Undervisning och lärande
I detta tema behandlas frågor av relevans för planering och analys av pedagogisk verksamhet liksom
lärandets strukturella och sociala förutsättningar. Didaktiska begrepp och teorier rörande
undervisningens mål, innehåll, metoder och villkor studeras. Vidare diskuteras frågan om vad som
utgör lärares kunskapsbas.
Under kursen introduceras dessutom Röst och tal för lärarstuderande, vilket återkommer under
utbildningen. Föreläsningen den 3/3 ger information och råd om hur pedagoger kan använda rösten
på ett hållbart sätt och hur rösten kan påverka undervisning.
Examinationer och betyg
Kursen har tre examinationer.
Individuell skriftlig salstentamen Tema Utveckling och lärande
Examinationen bygger på angiven kurslitteratur, föreläsningar och seminarier. På tentamen ges
betygen VG, G eller U.
Examinationstillfälle 1: Tisdag 7/3, kl 13.00-16.00
Examinationstillfälle 2: Lördag 8/4, kl 09.00-12.00. Riktar sig till studerande som hade U vid första
examinationstillfället eller inte gjorde tentamen då.
Obligatorisk didaktisk uppgift onsdag 15/3.
Planeras och redovisas i grupper om 3-4 studenter. Redovisning genomförs i halvgrupp, 15-20
studenter. På uppgiften ges betygen G eller U. Se utförliga instruktioner på s. 7-8 i Studieguiden. Om
det behövs kommer ett extra examinationstillfälle att ges efter kursens slut, på kvällstid. Tid och lokal
meddelas senare.
Individuell skriftlig hemtentamen Tema Undervisning och lärande
Examinationen bygger på angiven kurslitteratur, föreläsningar och seminarier. På tentamen ges
betygen VG, G eller U. Utförlig information ges på s 9-10 i Studieguiden.
Examinationstillfälle 1, sista inlämningstid på Cambro: Onsdag 22/3, kl. 23.00.
Examinationstillfälle 2, sista inlämningstid på Cambro: Tisdag 2/5, kl 23.00. Riktar sig till studerande
som hade U vid första examinationstillfället eller inte gjorde tentamen då.
Kursbetyg
För kursbetyget Godkänt (G) krävs Godkänt på alla tre examinationer. För kursbetyget Väl godkänt
(VG) behöver bägge de individuella skriftliga examinationerna vara väl godkända och den
obligatoriska didaktiska uppgiften vara godkänd.
3
Uppläggning, uppgifter och läsanvisningar
Tema Utveckling och lärande
Utvecklingspsykologi och kognitiva förutsättningar
Litteratur:
Judith L. Meece, Leonard Abbeduto , Denise H. Daniels, Frank Symons , Michael Gruber(red)
Developmental psychology for educators
London : McGraw-Hill Custom Publishing : cop. 2016 : iv, 490 s. :
Third edition, ISBN 9780077179458
Boken säljs bara på nätbokhandeln adlibris.com
Se: http://www.adlibris.com/se/bok/developmental-psychology-for-educators-9780077179458
Första upplagan från 2011 finns inläst på UB för studenter med behov av språkstöd. Här saknas dock
kapitlet om språk
Läsanvisningar till föreläsningar
Observera att sidhänvisningar görs i sidnumrering i grå rutor!
1. Till föreläsningen ”Utvecklingspsykologi I”, 2+2 timmar” hör Kapitel:”Studying child and
adolescent development” och Kapitel:”Cognitive development: Piaget and Vygotsky’s theories”.
Följande sidor läses kursivt (det vill säga det är bra om ni har koll på vad som står där men ofta rör
texten amerikanska förhållanden): Focus on Research-rutan sid 9; tredje stycket uppifrån, sid 10
femte stycket uppifrån och Figur 1.2; Figur 1.3 sid 12; sidorna 14-24 hela löptexten under rubriken
”Current Status of Children and Adolescents” samt Figur 1.5-1-9 och Focus on Teaching på sid 23
(notera att Focus on Teaching på sid 15 alltså ingår i den kunskap som kan examineras). Sidorna 3450.
2. Till föreläsningen ”Utvecklingspsykologi II” (2+2 timmar) hör Kapitel:”Self-concept, identity, and
motivation”, och Kapitel:”Supporting the development of children and youth in school” samt issue
5.”Should Schools try to Increase Students’ Self-Esteem.”
Följande sidor läses kursivt: Från och med ”Schools make a difference” på sid 348-361
3. Till föreläsningen ”Kognitiva förutsättningar” (2 timmar) hör i första hand Kapitel:”Cognitive
development: information processing and intelligence theories”.
Följande sidor läses kursivt: Sid. 151-158
4. Till föreläsningen ”Minne” (2 timmar) hör i första hand ett kompendium tillgängligt på Cambro;
”Barn med nedsatt arbetsminneskapacitet” och ett utdrag från boken ”Working memory and
learning. A practical guide for teachers” (Gathercole & Alloway, 2008; på Cambro) samt delar från
Kapitel:”Cognitive development: information processing and intelligence theories”: “Structure &
Components of the information Processing System” & Developmental processes” s. 116-117 &
Memory processes s.121-124.
4
5. Till föreläsningen “Språk” (2 timmar) hör kapitlet “Language and Literacy Development”
Följande sidor läses kursivt: s.235 (från rubriken Learning to write – s.248 (till rubriken Cultural
Influence on Language Development
Seminarier
Seminarierna bygger på att anvisad litteratur är läst innan seminarieövningarna startar. Det mesta av
litteraturen inför seminarierna är densamma som inläsningsanvisningarna till föreläsningarna. Tid för
inläsning är angiven i schemat. Till seminarierna måste angiven litteratur tas med. Övrigt material
tillhandahålls av ansvarig lärare på plats. Närmare instruktioner på Cambro i mappen för tema 1.
1. Till seminariet ”Självbild och självkänsla” hör issue 5:”Should Schools try to Increase
Students’ Self-Esteem” (s. 452-465) i kursboken samt delar av kapitel ”Self-concept, Identity
and Motivation” (sid. 284-295).
2. Till seminariet “Intelligens” hör issue 9:”Can Howard Gardners theory of multiple
intelligence transform educational practice?” (sidan 466-490 -) och delar av kapitel
”Cognitive development: information processing and intelligence theories ” (sidan 134-142).
3. Inför seminariet “Arbetsminne” kommer kompendiet ”Barn med nedsatt
arbetsminneskapacitet” samt ett utdrag från boken ”Working memory and learning. A
practical guide for teachers” (Gathercole & Alloway, 2008) att göras tillgängligt på Cambro.
Seminarierna är inte obligatoriska men i salstentamen kommer ca en sjättedel av frågorna/
poängen att ha anknytning till seminarieövningarna och litteraturen som hör till dem (se ovan).
Vi rekommenderar alltså starkt att ni deltar.
Nätbaserat kunskapstest (quiz)
Instuderingsfrågor finns inte för denna del utan de har ersatts med ett nätbaserat kunskapstest,
hädanefter kallad quiz. Tanken är att aktuellt kapitel läses först och att kunskaperna från kapitlet, och
föreläsningarna, därefter testas av studenten själv. Quizzen kommer att göras tillgänglig på Cambro
senast vid kursstart och vara tillgänglig minst fram till uppsamlingstentamen.
För den student som gör en omtentamen senare än uppsamlingstentan kan quizzen göras tillgänglig
igen på förfrågan, men ändringar kan då ha skett i utformning och omfattning.
5
Tema Undervisning och lärande
Pragmatism och Sociokulturellt perspektiv på lärande
Litteratur:
Utdrag ur
Ulf.P.Lundgren, Roger Säljö, Caroline Liberg(red)
Lärande, Skola, Bildning
3. utgåvan: Stockholm: Natur och Kultur 2014
Kapitel 6: 18 s
Utdraget finns tillgängligt i pdf-format på kursens läroplattform i Cambro.
Seminarium fredag 10/3
Enskild förberedelse. Gör anteckningar utifrån nedanstående punkter och ta med till seminariet.
Hur skulle du sammanfatta pragmatism respektive sociokulturell syn på lärande? Ge exempel
på centrala begrepp och bärande tankar i dessa teorier.
Tänk tillbaka på din VFU- vecka. Välj en lektion eller annan pedagogisk situation som du
betraktar med” pragmatismglasögon” och en annan som du tittar på med ”sociokulturella
glasögon”. Vad ser du då?
Vad handlade lektionen om? Fanns det ett syfte som tydliggjordes för barnen/eleverna? Vad
gjorde barnen/eleverna? Vad gjorde läraren/pedagogen? Hur användes tal- och skriftspråk,
material, redskap? Hur gick lärandet till? etc
Formulera en egen fråga kopplad till dessa två lärandeteorier som du vill diskutera eller ha
klarlagd vid seminariet.
Genomförande i grupper om 4-5 studerande.
Hjälps åt i gruppen att sammanfatta de båda aktuella teorierna.
Gör en runda i gruppen där var och en presenterar de analyser av lektioner eller pedagogiska
situationer som ni gjort utifrån pragmatism och sociokulturell teori.
Gör en runda där ni diskuterar eller klargör era förberedda frågor.
Diskutera vad lärare/pedagoger kan lära av pragmatism och sociokulturell teori när det gäller
att skapa bra lärandemiljöer och givande lärandesituationer.
Samtala om vad ni lärt er och vad som fortfarande upplevs som svårt eller oklart i dessa två
lärandeteorier. Ta med er en slutsats och en fråga till samling i helgrupp.
Samling i helgrupp med grupplärare.
Varje seminariegrupp redovisar sin slutsats och sin fråga. Gruppläraren leder ett samtal med
utgångspunkt i vad som redovisats.
Obs! Seminariet är inte obligatoriskt men vi rekommenderar starkt att ni deltar då det underlättar
ert eget lärande. Dessutom hjälper ni varandra att utveckla kunskaper.
6
Didaktik samt Planera och genomföra undervisning
Litteratur:
Utdrag ur Liselott Forsman(red), Sven-Erik Hansén
Allmändidaktik: vetenskap för lärare
Lund: Studentlitteratur: 2011
Kapitel 1: 11 sidor
Utdraget finns tillgängligt i pdf-format på kursens läroplattform i Cambro.
Gunnar Lindström, Lars Åke Pennlert
Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik
6. Rev. upplagan: Fundo Förlag: 2016: 74 s.
Till föreläsningarna 24/10 och 25/10 hör hela boken. Den används även i den obligatoriska didaktiska
uppgiften.
Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologies, social
memory and the performative nature of learning. Journal of Computer Assisted Learning, 26(1),53-64
Artikeln finns tillgänglig i pdf- format på kursens läroplattform i Cambro.
Utdrag ur Michael Uljens(red)
Didaktik
Lund: Studentlitteratur: 1997
Kapitel 1: 7 sidor
Utdraget finns tillgängligt i pdf-format på kursens läroplattform i Cambro.
Obligatorisk didaktisk uppgift
Underlag till uppgiften ges vid föreläsningarna måndag 13/3 och tisdag 14/3. Närmare instruktioner
ges vid genomgången tisdag 14/3. Då ges också tillfälle till frågor och klargöranden.
Planering sker i grupper om 3-4 studerande tisdag eftermiddag 14/3 och onsdag förmiddag 15/5 på
valfri plats. Varje grupp ska planera för att övriga studerande ska lära sig något, exempelvis en sång,
en lek, en dans, en matematisk uppgift, ett uttryck på ett annat språk, etc. Välj gärna något som ni
antar att inte alla kan, vet eller förstår. Minst ett digitalt verktyg ska användas vid redovisningen, t ex
en källa på nätet, en powerpointbild eller en ljudinspelning. Ni ska skriftligt kunna svara på och
genomföra en undervisningsövning utifrån frågorna:
1. Vilka är lärandemålen, med andra ord, vad vill ni att era kompisar ska veta, kunna eller förstå som
resultat av er undervisning?
2. Hur ska målen nås, med andra ord, vilka metoder och vilket material ska ni använda?
3. Hur ska ni veta om kompisarna lärt sig det ni ville?
Redovisning av uppgiften sker onsdag eftermiddag 15/3. Varje grupp har 15-20 min till förfogande
för sin undervisningsövning. Efter varje grupps genomförande diskuteras några av följande frågor
med koppling till de teorier som behandlats tidigare i kursen:
7
-
-
Hur lärde sig deltagarna? Fanns det olika sätt? Skillnad i jämförelse med hur det var tänkt att
de skulle lära sig?
Svårigheter i lärandeprocessen – för deltagare, för ledare?
Vilken roll spelade verbal kommunikation, kroppsspråk och humor i lärandet?
På vilka sätt bidrog de fysiska och digitala redskap som användes till att stödja deltagarnas
lärande? Reflektera över ert användande av digitala verktyg i relation till vad Säljö uttrycker i
artikeln: Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning:
technologies, social memory and the performative nature of learning. Journal of Computer
Assisted Learning, 26(1), 53-64.
Vilka möjligheter respektive svårigheter ser ni med användandet av digitala redskap som stöd
för lärande?
Vilken roll spelade de förkunskaper som deltagarna hade?
Vilken roll spelade varje deltagares tänkande och inre motivation under läroprocessen?
Vilken roll spelade den yttre motivationen – exempelvis ledarnas beröm, viljan att visa andra
att man klarar av något, etc?
Didaktisk analys och Lärares kunskapsbas.
Litteratur som är kopplad till föreläsningen fredag 28/10 och seminariet tisdag 1/11
Deborah L. Ball, Franceska M. Forzani
Building a Common Core for Learning to Teach and Connecting Professional Learning to Practice
American Educator, 35(2), pp. 17-21, 38-39: 2011
Artikeln finns tillgänglig i pdf-format på kursens läroplattform i Cambro.
Ronald Gallimore, James Hiebert, James W. Stigl
A Knowledge Base for the Teaching Profession: What Would It Look Like and How Can We Get
One? Educational Reseacher, 31(5), pp. 3-15 : 2002 :
Artikeln finns tillgänglig i pdf-format på kursens läroplattform i Cambro.
Jan Håkansson, Sveriges kommuner och landsting
Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting: 2011, Läs särskilt kap 5. Läraren och
kap 7. Undervisningen .
Texten finns tillgänglig i pdf-format på kursens läroplattform i Cambro.
Gunnar Lindström, Lars Åke Pennlert
Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik
6. Rev. upplagan: Fundo Förlag: 2016: s 54-58, Tre former av didaktiska analyser.
Seminarium måndag 20/3
Enskild förberedelse. Gör anteckningar utifrån nedanstående punkter och ta med till seminariet.
Gör en bild av en bra lärare du haft i förskola, skola eller på fritids. Vad utmärkte denna
lärare?
Vilka teoretiska och praktiska kompetenser bör en lärare ha, enligt din uppfattning? Vad
säger litteraturen i denna fråga?
8
Vad utgör lärares kunskapsbas, enligt litteraturen, och varför skulle en sådan kunskapsbas
behövas?
Ge exempel på vad didaktiska analyser kan innehålla.
Varför ska lärare kunna analysera undervisning och lärande, enligt litteraturen? Vilken är din
egen uppfattning i denna fråga?
Formulera en fråga som du vill diskutera eller klargöra på seminariet.
Genomförande i grupper om 4-5 studerande.
Gör en runda där ni visar era bilder. Låt övriga i gruppen tolka bilden innan ni själva beskriver
den i ord.
Diskutera vad som utmärker en bra lärare.
Jämför era uppfattningar med vad litteraturen säger om lärares teoretiska och praktiska
kunskaper och behovet av en gemensam kunskapsbas för lärarprofessionen.
Ge exempel på vad didaktiska analyser kan vara, enligt litteraturen, och varför en lärare ska
kunna göra sådana. Diskutera era uppfattningar i frågan
Gör en runda där ni diskuterar eller klargör era förberedda frågor.
Samtala om vad ni lärt er och vad som fortfarande upplevs som svårt eller oklart i aktuell
litteratur. Ta med er en slutsats och en fråga till samling i helgrupp.
Samling i helgrupp med grupplärare.
Varje seminariegrupp redovisar sin slutsats och sin fråga. Gruppläraren leder ett samtal med
utgångspunkt i vad som redovisats.
Obs! Seminariet är inte obligatoriskt men vi rekommenderar starkt att ni deltar då det underlättar
ert eget lärande. Dessutom hjälper ni varandra att utveckla kunskaper.
Individuell skriftlig hemtentamen Tema Undervisning och lärande
Besvara nedanstående frågor skriftligt och lägg in under fliken Uppgifter på Cambro senast onsdag
22/3 kl 23.00. Dina svar och resonemang ska genom citat och referat ha tydliga kopplingar till all
obligatorisk litteratur i temat. Referenser görs på vedertaget sätt, med fotnots- eller parentessystem
Se exempelvis: http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1366/1366320_apa-lathunden-2012.pdf
Riktmärket för uppgiftens omfattning är ca 3000 ord (ca 6-7 sidor), Calibri 11 pkt, radavstånd 1,15
och blankrader mellan styckena.
Bedömningskriterier
G: Förväntade studieresultat 2, 4 och 8 i kursplanen. Se s 2 här i Studieguiden.
VG: Självständigt relatera till och använda kurslitteraturen och samtidigt göra författarnas argument
och/eller resultat rättvisa. Visa prov på analytisk och problematiserande förmåga. Lämna in ett
välformulerat arbete.
9
Tentamensfrågor
1. Redogör för de centrala delarna i den pragmatiska respektive den sociokulturella synen på
lärande. Ge exempel på några centrala begrepp och bärande tankar i dessa teorier.
Diskutera sedan vad lärare/pedagoger kan lära av sociokulturell teori och pragmatism när det gäller
att skapa bra lärandemiljöer och givande lärandesituationer för barn och elever.
2. Redogör för innebörden av begreppet didaktik.
Diskutera sedan hur didaktisk kunskap och kompetens kan användas i lärares arbete.
3. Undervisning har flera dimensioner. Redogör för innebörden av de didaktiska begreppen syfte,
mål, innehåll och metod.
Det finns också villkor för undervisning. Diskutera hur läroplan, barns/elevers förkunskaper och
behov samt ramfaktorerna tid, gruppstorlek och digital teknik kan påverka pedagogisk
verksamhet/undervisning.
4. Redogör för vad som menas med lärares kunskapsbas, enligt litteraturen. Ge minst sex exempel
på faktorer som kan knytas till Undervisning eller vad Läraren gör och som Hatties forskning (Synligt
lärande) har visat ha stor betydelse för elevers studieresultat.
Diskutera sedan frågan hur enskilda lärares beprövade erfarenheter kan bli en del av den
gemensamma kunskapsbasen.
10
Kontaktinformation
Lärare
Gunnar Lindström (GLi), [email protected]
Bert Jonsson (BJ), [email protected]
Carola Wiklund-Hörnqvist (CWH), [email protected]
Olov Nordvall (ON), [email protected]
Michael Gruber (MG), [email protected]
Åsa Otterbjörk (ÅOt), å[email protected]
Anna Lindqvist (AL), [email protected]
Mårten Almerud (MA), [email protected]
Studievägledare
Helen Andersson, [email protected]
Studieadministratör
Eva Karlefors, [email protected]
11
