ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN
mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling för Mariaskolans fritidshem
läsåret 2016/2017
1
Reviderad 2015-08-17
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
2
Mål och syfte
Ansvarsfördelning
Kartläggning
Förebyggande arbete
Åtgärder 2014/2015
Att upptäcka,
utreda och åtgärda
kränkande behandling
3-4
Bilaga 1 – Lagstiftning och styrdokument
8-10
5
6-7
2
Mål och syfte
Mariaskolans rektor och personal tar bestämt avstånd från alla former av kränkande och
diskriminerande behandling. Vi arbetar aktivt för att förebygga och förhindra alla former av kränkande
och diskriminerande behandling i enlighet med gällande lagstiftning och styrdokument (se bilaga1).
Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ som grupp.
Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och skapa goda och demokratiska relationer och miljöer
som innebär att förekomsten av kränkningar och diskriminering minskar. Fritidshemmet är skyldigt att
tillhandahålla en Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling. Likabehandlingsplanen/Plan
mot kränkande behandling upprättas årligen.
Våra mål för arbetet är:
Eleverna ska känna sig trygga på fritidshemmet.
Elever, föräldrar och personal ska vara väl insatta i hur arbetet mot kränkande/diskriminerande
behandling bedrivs.
All personal ska aktivt arbeta för att förebygga alla former av kränkande/diskriminerande
behandling.
Alla kända ärenden av kränkande/diskriminerande behandling ska behandlas professionellt av
skolans personal.
Sträva efter att varje elev respekterar sitt eget och andra människors värde.
Sträva efter att varje elev känner trygghet och tar hänsyn till andra människor.
Sträva efter att varje elev ska få förståelse för andra människors levnadsvillkor.
På fritidshemmet arbetar vi med att:
Vara goda förebilder/föredömen.
Ha genustänk i det dagliga arbetet.
Ha en god kontakt med vårdnadshavarna.
Hur gör vi:
Närvarokontroll när barnen kommer på morgonen och vid mellanmålet. Vid mellanmålet finns
tillfälle att prata med enskilda elever eller grupper om tex känslor, konflikter eller något positivt
som hänt.
Samling efter mellanmålet för att presentera vad som sker under eftermiddagen.
Olika aktiviteter erbjuds både inne och ute. Vi tar tillvara elevernas egna önskningar, både
individuellt och i grupp. Barnen väljer i stort sett själva om de vill vara inne eller ute.
Trivsel/ordningsregler upprättas tillsammans med eleverna.
Personalen ingriper om eleverna bråkar, tjafsar och skojknuffas och försöker ta reda på orsaken
till konflikten samt hjälper barnen att själva reda ut den.
3
Personalen ingriper och hjälper till så att alla elever får vara med i lekar och gemenskap. Vi
arbetar hela tiden för en trygg gruppgemenskap där alla känner sig delaktiga.
Personalen tillåter inte ”fula ord”, miner och andra kränkande uttryck.
Personalen har uppsikt över eleverna, enligt beslutade säkerhetsföreskrifter. Förskoleklassbarnen har personal med sig ute, men under slutet av vårterminen får de större ansvar och är
ute ensamma vissa stunder. Ingen får lämna skolgården och hjälm används vid pulkaåkning,
inlinesåkning och sparkcykelåkning. (Sparkcykel är för de äldre eleverna.)
Träna barnen i ökat ansvarstagande med stigande ålder.
Träna barnen i sociala färdigheter, t.ex. att säga nej, hur man kan fråga sig in i en lek och hur
man kan ta emot en ny kompis.
Ansvarsfördelning
Rektor, Lena Jansson, är huvudansvarig för att Mariaskolans fritidshem förebygger och förhindrar alla
former av kränkande behandling bland elever och anställda. Rektor ansvarar också för att
Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling förankras hos personal, elever och
vårdnadshavare.
Resurpedgog, Eva Lena Johnsson, ansvarar för att driva arbetet med att förebygga och hantera
uppkomna fall av kränkande behandling. Vid elevhälsateamets möten, personalkonferenser/
personalmöten tas frågor kring området upp.
Var och en av personalen har ansvar för att vara väl insatt i lagstiftningen och hur arbetet mot
kränkande/diskriminerande behandling bedrivs, samt att aktivt förebygga och förhindra alla form av
kränkande/diskriminerande behandling.
Varje elev har ansvar att vara med och skapa en trivsam och trygg fritidshemsmiljö. Eleverna
uppmanas att ta kontakt med vuxen om man känner sig kränkt eller om någon annan blir utsatt för
kränkande behandling.
Vårdnadshavare har ansvar för att ta kontakt med fritidshemspersonal eller rektor på skolan vid
misstanke om att det egna barnet eller annan elev på fritidshemmet utsätts för kränkande/
diskriminerande behandling. Kränkande/diskriminerande behandling som sker mellan elever på deras
fritid är i första hand ett ansvar för föräldrar att åtgärda. Samverkan mellan fritidshem och hem, för
elevens bästa, är nödvändig när problem uppstår.
Att hålla Likabehandlingsplanen/Planen mot kränkande behandling levande
Aktivitet
Följa upp, kartlägga och utvärdera
årligen.
Ansvarig
Rektor/fritidshemmets personal
Sociala rapporter
Resurspedagogen/fritidshemmets personal
Vårdnadshavare ska ges möjlighet
att lämna synpunkter
på arbetet
Dagligen eller via mail
4
Kartläggning 2014/2015
Fritidshemmets personal har tagit del av skolans enkät, som görs i förskoleklass-år 6, samt den enkät
som görs kommunövergripande bland elever i år 3 samt deras föräldrar.
Förebyggande arbete för läsåret 2016/2017
Vi ger eleverna friheter inom fritidshemmets ramar så de kan utvecklas och lita på sin egen
förmåga. Med stigande ålder ges olika ansvar.
Verksamheten i fritidshemmet planeras på ett sätt så att kränkningar/diskriminering förebyggs.
Vi arbetar med en god kontakt med vårdnadshavarna när eleverna hämtas och lämnas.
Resurspedagogen deltar vid planeringen för fritidshem varje vecka. Vid de mötena tas aktuella
frågor upp.
Revidering av ordningsregler för fritidshemmen.
Utvecklingsarbete för läsåret 2016/2017
När vi tar emot eleverna i hallen på morgonen ska vi tänka på att en person tar emot och
slussar in eleverna på avdelningen där övrig personal finns för eleverna.
All personal behöver vara väl insatta i de ordningsregler som tagits fram och se till att de följs,
samt att ett gemensamt förhållningssätt finns hos personalen.
Viktigt att ALL personal REAGERAR och AGERAR vid bråk och kränkningar!
Fritidsråd är en punkt på fredagar då barnen har möjlighet att komma med synpunkter och
diskutera dessa tillsammans med personalen.
5
Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling
All personal ska aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det ska råda
”nolltolerans”. Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart samt fyller i
blanketten ”Dokumentation av kränkande behandling/trakasserier”
Upptäcka
Via samtal med eleverna; enskilt eller i grupp.
Fånga upp signaler från kamrater och vårdnadshavare.
All personal tar ansvar för att hålla god uppsikt under fritidshemstiden.
Regelbundna möten med personal och ansvarig för likabehandlingsfrågor.
Trivselsamtal genomförs varje år.
Elevobservationer.
Föra samtal med elever kring text- och bildburna kränkningar.
Information till vårdnadshavare när deras barn börjar på fritidshemmet samt på anslagstavla
och samtal.
Utreda
Så snart någon på fritidshemmet får kännedom eller upptäckt att kränkning/diskriminering har skett
skall utredning sättas igång och resurspedagogen meddelas.
Kränkningar mellan elever
1. Den personal som sett/hört detta dokumenterar på avsedd blankett (sida 1)Samt lämnar till
resurspedagogen samma dag som händelsen sker. Anmälan skickas till huvudman.
2. Personal från fritidshemmet startar en utredning av kränkande behandling och sätter in
åtgärder. Detta ska ske skyndsamt. Personalen ansvarar för dokumentation. Dokumentationen
med åtgärder ska lämnas till resurspedagogen.
3. Ärendet ska följas upp inom två veckor. Dokumentation kring uppföljningen lämnas till
resurspedagogen. Beslut tas om ärendet ska avslutas. Om ärendet avslutas ska utredningen
skickas till resurspedagogen som skickar till huvudman.
2. Om kränkningarna ej upphört vid uppföljningen:
4. Resurspedagog tillsammans med personal från fritidshemmet, eller annan utsedd personal
genomför en kartläggning genom enskilda samtal med berörda elever; den/de som upplevt sig
kränkta/ diskriminerade och den/de som kränkt/diskriminerat samt kring personer. Personalen
som samtalat med aktuella elever meddelar vårdnadshavarna att samtal ägt rum. Samtalen
dokumenteras och skickas till huvudmannen. Beslut om åtgärder fattas av resurspedagog och
Fritidshemspersonal. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till resurspedagogen som
skickar till huvudman..
6
3. Om kränkningen återupprepas:
1. Rektor/resurspedagog och fritidshemspersonal kallar den kränkande eleven och dess
vårdnadshavare till ett samtal. Samtalen dokumenteras.
2. Rektor gör en bedömning av varje enskilt fall; hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till
andra myndigheter ska göras t.ex. polis och sociala myndigheter.
Åtgärder
Åtgärderna ska vara grundade på utredningen och analys av vad som skett.
Riktas till såväl det elever som blivit utsatt som till de/dem som utövat kränkningen.
Omedelbart sätta stopp för kränkningen/diskrimineringen. I akuta lägen kan det bli nödvändigt
att sära på vissa elever, genom placering i olika grupper.
Erbjuda samtalsstöd/möjlighet till bearbetning.
Formulera långsiktiga lösningar.
Vid behov ta hjälp av t.ex. BUP.
Dokumentera och följa upp åtgärder.
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa skall Arbetsmiljöverket underrättas.
Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman.
Vuxnas kränkning/diskriminering av elev
Om personal misstänks för kränkning/diskriminering av en elev ska rektor ansvara för utredningen och
dokumentera.
1. Rektor samlar information om händelsen
2. Rektor och någon av rektor utsedd, genomför enskilda samtal med de inblandade.
3. Berörd vårdnadshavare kontaktas. Facklig representant meddelas angående den vuxne.
4. Ev. åtgärder vidtas.
5. Uppföljning inom en vecka.
Rektor dokumenterar. Om ärendet avslutas ska utredningen skickas till huvudman.
1. Elevs kränkningar/diskriminering av vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och
skyddsombud utreder. Ev. åtgärder vidtas. Rektor dokumenterar. Om ärendet avslutas ska
utredningen skickas till huvudman.
5. Kränkning/diskriminering mellan vuxna - personalen anmäler till rektor. Rektor och
skyddsombud/facklig representant utreder och dokumenterar. Ev. åtgärder vidtas. Om ärendet
avslutas ska utredningen skickas till huvudman.
7
Bilaga 1
Lagstiftning och styrdokument
Skollagen (1985:1100) kapitel 14 a
Redan den 1 april 2006 stärktes skyddet för barn och elever då Barn- och elevskyddslagen trädde i kraft.
Diskriminering och annan kränkande behandling förbjöds och kraven på ett aktivt förebyggande arbete
förstärktes. Den 1 januari 2009 ersatte ett nytt kapitel i Skollagen (14 a kap.) den del av Barn- och
elevskyddslagen som avser "annan kränkande behandling" och bestämmelserna om diskriminering
skrevs in i den nya Diskrimineringslagstiftningen. Barn- och elevskyddslagen upphörde därmed att
gälla.
Diskrimineringslagen (2008:567) trädde också i kraft 1 januari 2009. Denna lag har till ändamål att
motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
Även ålder och könsöverskridande identitet är diskrimineringsgrunder men behöver inte behandlas av
förskola eller skola. Ingenting hindrar dock att även ålder och könsöverskridande identitet omfattas av
arbetet kring ”Plan mot diskriminering och kränkande behandling”.
Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett främjande arbete för att främja lagens
syfte. Bestämmelserna i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande
behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete för att främja elevers
lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga trakasserier och kränkande behandling. Om
trakasserier eller kränkningar äger rum i eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att
utreda och åtgärda det inträffade. I varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan som
fångar insatser mot diskriminering och trakasserier. Utöver detta är verksamheterna skyldiga att
förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot annan kränkande behandling. Dessa insatser
ska fångas i en plan mot kränkande behandling. Mallen fångar båda dessa planer i ett dokument ”Plan
mot diskriminering och kränkande behandling”. Skyldigheterna gäller när personal kränker elever såväl
som när elever kränker andra elever.
Övriga författningar
Förutom skollagen (1985:1100) kapitel 14 a och diskrimineringslagen (2008:567) ska FN:s
barnkonvention genomsyra verksamheten. Övriga i sammanhanget aktuella författningar är förordning
(2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande
8
behandling. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet och skolverkets
föreskrifter (SKOLSF 2004:13) om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom
elevskyddsombud.
Allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling (Skolverkets allmänna råd 2009)
Arbetet med planerna mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det
främjande och förebyggande arbetet och bör:
bedrivas så att det resulterar i en gemensam plan eller i två planer som hänger ihop på ett
systematiskt sätt.
integreras med arbetet med ordningsregler och det systematiska arbetsmiljöarbetet och präglas
av ett helhetstänkande, samt
bedrivas på ett sådant sätt att de blir kända i verksamheten och hos elever och elevers
vårdnadshavare.
Definition av begreppen
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner.
En elev kan också bli diskriminerad om eleven blir särbehandlad på grund av en förälders eller
syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till en
diskrimineringsgrund.
Med indirekt diskriminering menas när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Kränkande behandling
1. är uppträdande som kränker ett elevers/en elevs värdighet, men som inte har samband med
någon diskrimineringsgrund.
2. kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret.
3. Skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Trakasserier
9
är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med en
diskrimineringsgrund.
Skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Det är trakasserier även när en elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella
läggning, funktionshinder med mera.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag,
knuffar), verbala (hot, svordomar, öknamn),
psykosociala beteenden (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder
(teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities).
Befogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa ett elever/en elev för att skapa en god miljö för hela
elevergruppen/klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även
om eleveret/eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett en elev för straff eller annan form av negativ behandling på
grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis
som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling.
Mobbning
När en person upprepade gånger och över tid, blir utsatt för negativa handlingar från en eller
flera personer och där det finns en obalans i styrkeförhållandet. En medveten handling (Olweus
definition).
10
11
