Jämställdhet som ett sätt
att skapa en skola för alla
Mia Heikkilä, Fil dr, lektor i pedagogik
[email protected]
Föreläsningens upplägg
• Perspektiv på jämställdhet
• Hur ser verkligheten ut gällande
jämställdhet och elevvård
• Vad ska man göra då?
Kön
Genus
Jämställdhet
Jämlikhet
Kön och identitet
Kön är (en av) de(n) starkaste sociala
kategoriseringen som vi formar vår
identitet utifrån. Alltid kön – aldrig bara
kön!
Skolresultat påverkas mest av social
klass, etnicitet och sen kommer kön.
Våra sätt att kategorisera människor
utifrån kön syns genom hur vi
•
•
•
•
•
•
Bemöter
Bedömer
Belönar
Bekräftar
Behandlar
Beskriver
andra människor och aspekter av vår
vardag! Detta kan sägas skapa en
genusordning.
Var kan genusolikheter det synas
i skolan?
•
•
•
•
•
•
Individers lärande och utveckling
Framtida studieval
Insatser om särskilt stöd
Kränkande behandling
Psykisk hälsa
Läsning
Vad är jämställdhet i skolan?
Eller snarare kanske brist på
jämställdhet?
En identifierad osaklig skillnad mellan
flickors och pojkars, kvinnors och mäns
möjlighet till lärande och utveckling i
skolan och över skolans arbetssätt och
innehåll.
Allt hänger ihop!
Undervisningens
upplägg och
bemötande
Undervisningens
innehåll
Kränkningar
Vad säger forskning om genus i förskolan
och skolan?
-
-
-
-
-
-
Att flickor och pojkar fortfarande är sociala kategorier som
fungerar organiserande i och för förskolans verksamhet (Dolk
2013, Hellman 2010, Heikkilä 2014, Wernersson 2009, Öhrn &
Holm 2014)
Att det är mer ok för flickor att göra typiska pojkhandlingar, än
tvärt om (Hellman 2010, Odenbring 2010) – men att det också
finns möjlighet för alla att göra allt, på vissa ställen (Odenbring
2010)
Läromedel ofta förstärker genusmönster (Ohlander 2010)
Att skolans personal är väldigt olika rustade för att hantera
läroplanens uppdrag kring genus (Gannerud m fl)
Kränkningar i skolan visar sig på olika sätt gällande flickor och
pojkar (Skolinspektionen 2010)
Att män fortfarande är i kraftig minoritet när det gäller
läraryrket (Heikkilä 2015)
Andra resultat
(Holm, 2014)
• Flickor berättar oftare att valet siktar sig mot
framtidsplaner än vad pojkar gör
• Flickor och pojkar med högutbildade föräldrar väljer
mer lika, och studieförberedande än flickor och
pojkar med lågutbildade föräldrar – klass och kön
hänger ihop
Hälsa och lärande
Sambandet mellan hälsa och lärande är väl
etablerat; god hälsa leder till ökat välbefinnande,
och därmed även till bättre förutsättningar för
lärande hos den enskilda eleven. Omvänt ökar ett
lågt självförtroende eller en dålig psykisk hälsa
risken för att eleven ska prestera sämre än sina
klasskamrater i skolan. Ohälsa inom det psykiska
området utgör således inte bara ett lidande för
den drabbade, utan innebär också en ökad risk
för skolmisslyckande.
s.8, Skolinspektionens rapport Elevhälsa
(2015:05)
Skoltrivsel
Skoltrivseln minskar dock med stigande ålder
och trots viss osäkerhet kring utvecklingen tyder
mycket på att förekomsten av psykiska, sociala
och psykosomatiska problem har ökat bland
unga människor under de senaste årtiondena.
Detta visas bland annat av att fler unga sökt
sjukhusvård för depression, fler flickor än pojkar.
Samt att andelen tonåringar som sökt öppen
barn- och ungdomspsykiatrisk vård för ångest/
depression har ökat för båda könen.
s. 6 Bilaga 1 till Skolinspektionens rapport
Oro och negativa känslor
De flesta elever i de granskade skolorna uttrycker i
enkäten att de i huvudsak mår bra och trivs i sin
skola. Samtidigt uppger så många som hälften av
eleverna (50 procent) att de under en period det
senaste året mått dåligt eller varit oroade på grund
av otrygghet, stress, nedstämdhet eller annat.
Detta gäller flickor i större utsträckning än pojkar. Av
flickorna är det närmare två tredjedelar (62,5
procent) som uppger att de har denna erfarenhet.
Motsvarande andel hos pojkarna är drygt en
tredjedel (39 procent).
Skolinspektionens rapport Elevhälsa (2015:05)
Stress
Stress är det svarsalternativ i enkäten som flest
elever uppger som orsak till att de upplevt oro
eller mått dåligt. Totalt handlar det om drygt 1
100 elever i granskningen (38 procent) som
uppger detta. Nära hälften av flickorna (48
procent), och drygt en fjärdedel av pojkarna
(28,5 procent) menar att de under en period det
senaste året erfarit negativa känslor och förhållanden som de definierar som stress.
Skolinspektionens rapport Elevhälsa (2015:05)
Hälsa och utbildning
- sambandet mellan kortare utbildning
och sämre fysisk och psykisk hälsa
ökar
- misslyckande i skolan har ett starkt
samband med ohälsa senare i livet.
I skolan
• Görandet av skillnader mellan flickor och
pojkar i skolan består av de små, till synes
obetydliga språkliga uttalanden och
kommunikativa handlingar som gör att
flickor och pojkar lär sig att de tillhör
olika kategorier, att de ska vara olika, de
förväntas vara olika.
• Vi ”olikagör” tillsammans alltså flickor och
pojkar. Där startar processen av brist på
jämställdhet i skolan, i stort och smått.
•
Det är en mycket långsam process!, men den finns där
och återskapar mönster av flickors och pojkars olikhet.
•
Det kan i sin tur leda till, och det gör det visar forskning,
att vi förväntar oss olika intressen och beteenden av
flickor och pojkar och har överseende med olika saker
gällande flickor och pojkar.
•
Det här sammantaget gör något med flickors och pojkars
självbild och självförtroende gällande skola och lärande.
Heikkilä (2015)
Hur och vad ska man göra då?
5 § (30.12.2014/1329)
Jämställdhet vid utbildning och undervisning
Myndigheter och utbildningsanordnare samt
andra sammanslutningar som tillhandahåller
utbildning eller undervisning ska se till att
flickor och pojkar samt kvinnor och män har
lika möjlighet till utbildning och avancemang
inom yrket samt att undervisningen,
forskningen och läromedlen stöder syftet med
denna lag. Vid utbildning och undervisning ska
jämställdhet främjas med hänsyn till barnens
ålder och mognad.
(https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1986/19860609#P5)
5 a § (30.12.2014/1329)
Åtgärder för främjande av jämställdheten vid läroanstalter
Utbildningsanordnaren ansvarar för att det i samarbete med
personalen och eleverna eller de studerande årligen utarbetas en
jämställdhetsplan för läroanstalten i fråga. Planen kan införlivas i
läroplanen eller i någon annan plan vid läroanstalten.
Jämställdhetsplanen ska innehålla
1) en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten,
2) åtgärder som behövs för att främja jämställdheten,
3) en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare
jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten.
Särskilt avseende ska fästas vid antagningen av elever och
studerande, ordnandet av undervisningen, skillnaderna i
inlärning och bedömningen av studieprestationer samt vid
förebyggande och undanröjande av sexuella trakasserier och
trakasserier på grund av kön.
I stället för en årlig genomgång kan en plan utarbetas för högst
tre år i sänder.
Den grundläggande utbildningen grundar sig på
respekt för liv och mänskliga rättigheter och på att
man försvarar dessa. Den grundläggande
utbildningen ska främja välbefinnande, demokrati
och aktiv medverkan i medborgarsamhället.
Jämlikhet och en allmän princip om alla
människors lika värde är ett centralt mål för den
grundläggande utbildningen. Undervisningen ska
främja ekonomisk, social och regional jämlikhet
och jämställdhet mellan könen. (LP2016, s. 15)
Den grundläggande utbildningens uppdrag är att för
sin del förebygga ojämlikhet och utslagning och att
främja jämställdhet mellan könen. Den grundläggande
utbildningen ska på ett jämlikt sätt uppmuntra flickor
och pojkar i studierna i olika läroämnen och öka
kunskapen och insikten om könets mångfald. Varje elev
ska få hjälp med att upptäcka sina möjligheter och
skapa sin lärstig utan könsbundna rollmodeller. (s. 18)
Eleverna ska uppmuntras att reflektera över sina ställningstaganden ur olika perspektiv:
likabehandling, jämlikhet, jämställdhet och rättvisa och med tanke pa en hållbar
livsstil. (s. 24)
Då skolan formar sina lärmiljöer och väljer undervisningsmetoder inom läroämnet
modersmål och litteratur ska elevernas olikheter, olika förutsättningar och
jämställdheten mellan könen beaktas.
(s. 105)
Jämställdheten i språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och
intressanta sätt informerar om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar
eleverna att oberoende av kön fatta beslut om språkval utgående från sina individuella
intressen, genom att man behandlar teman mångsidigt och ur olika synvinklar och
genom att man använder omväxlande och praktiska arbetsmetoder. (s. 126)
Gymnastiken ska bidra till att främja jämlikhet, jämställdhet och gemenskap samt
stödja kulturell mångfald. (s. 149)
Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och
jämställdhet mellan könen.
Jämställdheten i språkval och språkstudier förstärks genom att man på varierande och
intressanta sätt informerar om valmöjligheter i språken, genom att man uppmuntrar
eleverna att oberoende av kön fatta beslut om språkval utgående från sina individuella
intressen, genom att man behandlar teman mångsidigt och ur olika synvinklar och
genom att man använder omväx- lande och praktiska arbetsmetoder. (s. 198)
Delar i utvecklingsprocessen för
ökad jämställhet
• Kartlägga – hitta problemet i mitt klassrum, i min
undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt
lärarrum
• Analysera – kunskap om genus och brist på
jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa
Hur kartlägger och analyserar
man?
Hitta dilemma
Noga studera –
vilka mönster
hittas?
Sammanställa
resultaten
Hur ska vi få
kunskap om
det?
Göra intervjuer,
enkäter, samla
statistik
Delar i utvecklingsprocessen
• Kartlägga – hitta problemet i mitt klassrum, i min
undervisning, i vår skola, i våra korridorer, i vårt
lärarrum
• Analysera – kunskap om genus och brist på
jämställdhet som begräsning av allas liv kan hjälpa
• Formulera mål – hur ska vi utveckla
undervisningen, relationerna till eleverna,
relationerna till kollegor etc.
• Göra!
• Utvärdera, följa upp – hur har det gått? Har vi nått
våra mål? Vad ska vi göra än mer annorlunda?
Det handlar om strukturnivå och individnivå samtidigt!
Jämställdhet skapas av…
Didaktik
Arbetsmiljö
Genuskunskap
Organisation
Frågor för att närma sig en genusmedveten reflektion
(utifrån Hansén, 2011)
•
•
•
•
Hur är jag genusmedveten om min egen person?
Hur bygger är jag med och bygger upp elevhälsan så att
den upplevs meningsfull och tillgänglig för alla flickor och
alla pojkar?
Hur ger jag som lärare ger plats åt alla flickor och alla
pojkar att synas i lika stor utsträckning i elevhälsan?
(revidering utifrån Heikkilä, 2015)
Lästips 1
Exempel på material på webben om jämställdhet i skolan
Bryt normen:
www.normer.fi
Jämställdhetsarbete i praktiken
www.oph.fi/publikatoner/2012/jamstalldhetsarbete_i_praktiken
Jämställdhet i lärandet
www.jamstalldhetilarande.fi/
www.genusskolan.se – kunskapsöversikter, material, intervjuer
Machofabriken.se – ett utbildningsmaterial om pojklighet och
manlighet https://www.youtube.com/watch?v=i9m-A-Wi2Vg
Lästips 2
Barnombudsmannen (2015). Könsskillnader i skolprestationer och
psykisk hälsa. Stockholm (tillgänglig på webben)
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn. Stockholm: Ordfront.
Heikkilä, Mia (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola.
Stockholm: Liber.
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgiensis.
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i
förskolan. Linköping: OLIKA.
Svaleryd, Kajsa & Hjertson, Moa (2012). Likabehandling i förskola
och skola. Stockholm: Liber.
Sveriges kommuner och landsting (2015). Fler män till förskolan.
Stockholm.
Wernersson, Inga (2009) (red.). Genus i förskola och skola.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgiensis.
Öhrn, Elisabet & Holm, Ann-Sofie (2014) (red.). Att lyckas i skolan.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgiensis.
DEJA:s SOU-serie under 2010 –samlad
kunskap om jämställdhet i skolan
• Läromedelsgranskningar (två stycken – historia och
samhällskunskap, SOU 2010:10, SOU 2010:33)
• Forskningen om jämställdhet och skola (två rapporter, en
bibliografi över 1505 publikationer, SOU 2010:35, SOU 2010:36)
• Könsskillnader i skolprestationer (två rapporter – en med
biologiskt fokus och en med socialt, SOU 2010:51, SOU 2010:52)
• Pojkar och skolan: ett bakgrundsdokument om pojkkrisen (SOU
2010:53)
• Barns perspektiv på jämställdhet i skolan (SOU 2010:66)
• Pojkars och flickors psykisk hälsa i skolan, och psykosociala
hälsa i skolan (SOU 2010:79, SOU 2010:80)
• Metoder som används i jämställdhetsarbete idag (SOU 2010:83)
• Hedersrelaterad problematik i skolan (SOU 2010:84)
• Läskvalitet och skolutveckling (SOU 2010:97)
Samtliga finns tillgängliga på regeringen.se (pdf) eller Fritzes förlag
(tryckta), eller googla på rapportens namn
Frågor? Kommentarer?
[email protected]
www.miaheikkila.se
+46 707 156126
