LIKABEHANDLINGSPLAN
Musiklådans handlingsplan för arbetet med att motverka
diskriminering och annan kränkande behandling

Vår skola tar tydligt avstånd från alla
tendenser till kränkningar.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Vad säger våra styrdokument
2. Vad är kränkande behandling

Vår handlingsplan omfattar alla
3. Målbeskrivning
former av kränkningar gällande
4. Rutiner för att förebygga, upptäcka och
kartlägga
elever, vuxna samt mellan vuxna och
elever.
5. Att utreda kränkande behandling mellan
elev och elev

Likabehandlingsplanen finns på vår
6. Att utreda kränkande behandling mellan
vuxen och elev
hemsida www.musikladan.se
tillgänglig för såväl personal, elever
7. Kränkning bland vuxna
och föräldrar som allmänheten.
8. Kompetensutveckling
9. Utvärdering och revidering
Rev 2, 2014
1
1 Vad säger våra styrdokument
Det finns många lagar och förordningar som reglerar vad vi i skolan bör göra för att ta tillvara
elevernas rättigheter och förhindra kränkande behandling.
Främjande och förebyggande
Skollagen 1 kap 5§
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar
och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet,
alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling.
Lgr 11
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för
diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller
för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet
och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Vår skolas värdegrund
Vår skolas verksamhet bedrivs i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar. Genom
att vara lyhörda och försöka förstå andras behov och känslor visar vi en ömsesidig respekt
gentemot varandra.
Vi arbetar aktivt mot all kränkande särbehandling för att påvisa alla individers lika värde. Vi
strävar mot jämställdhet bl a genom att vi vuxna är goda förebilder. Vi låter alla ta personligt
ansvar för såväl sina handlingar som sin utveckling.
Genom att vi har en hög vuxentäthet och ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte mellan personalen
kan vi se eleverna under hela dagen. Alla ska trivas, känna sig uppskattade och vara delaktiga i
sitt lärande.
Rev 2, 2014
2
Sanktioner
Grundskoleförordningen
Om en elev uppträder olämpligt eller gör sig skyldig till mindre förseelse, skall läraren uppmana
eleven att ändra sitt beteende. Om detta inte hjälper skall läraren kontakta elevens
vårdnadshavare.
Om en elev fortsätter att uppträda olämpligt eller gör sig skyldig till upprepade förseelser eller en
allvarlig förseelse, skall detta dels anmälas för rektorn, dels hänskjutas till elevvårdkonferensen.
Konferensen skall efter kontakt med elevens vårdnadshavare försöka få eleven att bättra sig
genom åtgärder som är avpassade efter elevens individuella förhållanden.
2 Vad är kränkande behandling
I skollagen och Lgr 11 betonas demokratiska värderingar, individens integritet och frihet och alla
människors lika värde. Kränkande behandling är ett samlingsnamn som används på olika former
av kränkningar. Mobbning, diskriminering, sexuella trakasserier, homofobi, rasism samt
främlingsfientlighet nämns särskilt.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principer om alla
människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.
En person är mobbad när hon eller han, upprepade gånger under en viss tid, blir utsatt för
negativa handlingar från en eller flera personer. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att
hon eller han blivit kränkt måste tas på allvar.
Kränkningar kan vara





fysiska (t ex att bli utsatt för slag och knuffar )
verbala (t ex att bli hotad eller kallad hora, bög )
psykosociala ( t ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
text och bildburna ( t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms )
ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker ett barns eller en elevs värdighet
Mobbning
Mobbning förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen, vilket skiljer mobbning
från andra former av kränkande behandling. Vidare råder obalans i makt mellan den som mobbar
och den som utsätts för mobbning.
Diskriminering – Trakasserier
Det är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan förekomma mellan individer eller grupper
av olika individer utifrån olika grunder såsom kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Rev 2, 2014
3
3 Målbeskrivning
All personal på Musiklådan skall vara goda förebilder, ha ett gemensamt förhållningssätt till
eleverna och till varandra samt tydligt markera att diskriminering och kränkande behandling inte
tolereras. Det är allas ansvar att upptäcka och stoppa diskriminering och kränkande behandling.
De vuxna ska vara tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när
något händer. De vuxna ska ha grundläggande kunskaper om hur diskriminering och kränkningar
förebyggs, upptäcks och motverkas. Eleverna har också ett ansvar att motverka alla former av
diskriminering och annan kränkande behandling. Alla elever och all personal skall vara
informerade om och införstådda med att ingen form av diskriminering eller annan kränkande
behandling accepteras.
Mål




att minska eller helt eliminera mobbningsproblem i skolan
att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering och annan kränkande
behandling bland personal och elever
ha klara regler och visa fasta gränser mot oacceptabelt beteende
verka för en miljö som kännetecknas av trygghet, värme och engagemang
4 Rutiner för att förebygga, upptäcka och kartlägga
Arbetet ska ske övergripande och på gruppnivå i de olika delarna av verksamheten: skolan,
fritids och klassvis och på individnivå och vara en naturlig och återkommande del i
vardagsarbetet.
Övergripande











övergripande handlingsplan på skolan
antimobbningsteam dit alla som misstänker eller tror sig känna till att någon
diskrimineras eller kränks skall vända sig
kamratombud i varje klass, som samarbetar med antimobbningsteamet
rastvaktssystem
samarbete med föräldraföreningen
hälsosamtal med skolsköterskan
elevråd
fotbollsråd
kingråd
fadderverksamhet
temadagar där eleverna arbetar i åldersblandade grupper
Klassvis




varje klass och fritidsgrupp utarbetar varje höst regler mot diskriminering och annan
kränkande behandling, vilka sedan återkommande diskuteras i klassen/gruppen
trivselenkät i alla klasser och på fritids, anonymt, under senare delen av höstterminen
kamratombud/klasslärarträffar
klassråd
Rev 2, 2014
4






kompissamtal
arbete med tjej- och killgrupper
relations- och värderingsövningar
massage
utvecklingssamtal där kamratrelationer och eventuella misstankar om kränkningar
diskuteras
arbetsmiljöenkät i alla klasser och påfritids, anonymt, i slutet av vårterminen
Fritids





varje klass och fritidsgrupp utarbetar varje höst regler mot diskriminering och annan
kränkande behandling, vilka sedan återkommande diskuteras i klassen/gruppen
trivselenkät i alla klasser och på fritids, anonymt, under senare delen av höstterminen
relations- och värderingsövningar
massage
arbetsmiljöenkät i alla klasser och på fritids, anonymt, i slutet av vårterminen
Individnivå




direkt anmälan till antimobbningsteamet om misstanke om diskriminering eller annan
kränkande behandling förekommer
teamet samlar information
samtal med de inblandade enligt utprövad metod
vid allvarligare incidenter med inslag av våld eller olaga hot görs en anmälan enligt
socialtjänstlagen
5 Att utreda kränkande behandling mellan elev och elev










Så snart skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat ska det
utredas. Utredningen ska alltid ske med stor hänsyn till den utsatte och övriga inblandade.
All nödvändig information samlas in. Åtgärder och händelser ska noggrant dokumenteras
på ett allsidigt sätt. Ansvarig för detta är i första hand elevens klassföreståndare.
Vårdnadshavare informeras i allvarliga och/eller upprepade fall snarast av ansvarig
lärare.
Vid behov lämnas ärendet och dokumentationen vidare till antimobbningsteamet.
Skolans antimobbningsteam samlar information. Konkreta detaljer är viktigast. Vad har
hänt? Hur ofta? Vilka är inblandade? Verkar det vara systematiskt och regelbundet?
Samtal sker med de inblandade, den utsatte respektive den/de som utsätter andra.
Samtalen bör tas i en följd så de inblandade inte hinner träffas emellan. Eventuellt behövs
också samtal i klassen.
Samtal med information om vad som gjorts till de berördas föräldrar av
antimobbningsteamet.
Teamet informerar, på veckokonferensen, övrig personal om den uppkomna situationen.
Om teamet och klasslärare finner det lämpligt informeras övriga elever.
Ärendet följs upp genom samtal så länge behov föreligger.
Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras hur allvarlig kränkningen är och om
anmälan ska göras till socialtjänsten/polisen.
Rev 2, 2014
5
6 Att utreda kränkande behandling mellan vuxen och elev







Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen vänder sig han/hon eller förälder till rektor,
skolsköterska, skolpsykolog eller annan personal.
Om en vuxen känner sig kränkt av någon elev vänder sig han/hon till rektor,
skolsköterska eller skolpsykolog.
Rektor eller av denne utsedd person vidtar utredning.
Båda parter skall få möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske enskilt,
tillsammans med föräldrar, klassföreståndare, rektor eller annan vuxen allt efter parternas
önskemål och ärendets art.
Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av rektor.
Uppföljning av ärendet görs.
Dokumentation förs under hela ärendet.
7 Kränkning bland vuxna



Den som anser sig utsatt för kränkning har ansvar för att ta kontakt med rektor,
skolsköterska eller skolpsykolog.
Den som ser att någon blir kränkt har ett ansvar att reagera på det inträffade.
Rektor, skolsköterska eller skolpsykolog samtalar med berörda parter och beslutar om
lämplig åtgärd.
8 Kompetensutveckling
För att öka medvetenheten om kränkande behandling är det nödvändigt med
kompetensutveckling i ämnet. Personal behöver tid för fortbildning diskussioner och
erfarenhetsutbyte t ex om värdegrundsfrågor, konflikthantering, arbetssätt och olika metoder.
9 Utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplanen skall utvärderas och revideras varje läsår. Ansvarig för detta är rektor
med hjälp av antimobbningsteamet.
Trivselenkäten utvärderas varje år av kamratombuden.
Uppföljningen och utvärderingen redovisas i skolans kvalitetsredovisning samt på
föräldraföreningens årsmöte.
Antimobbningsteamet består av
Maria Klingvall
Bertil Pettersson
Emilia Lindmark
Rev 2, 2014
6