På Nygårdsskolan slår vi särskilt vakt om de grundläggande värden

Nygårdsskolan
Likabehandlingsplan
Nygårdsskolan
förskoleklass-skola-fritidshem
Planen är fastställd 2010-01-11 och gäller t o m 2010-12-31
Likabehandlingsplanen utvärderas och omarbetas i januari varje år.
Ansvariga: rektorerna Agneta Berg och Rosita Spets-Löfdahl
1
INNEHÅLL
Inledning
Lagen
Begreppen
-Diskriminering/kränkande behandling
-Direkt diskriminering
-Indirekt diskriminering
-Trakasserier
-Annan kränkande behandling
Vision
Nutidsanalys
De fem diskrimineringsgrunderna – så gör vi
-kön
-etnisk tillhörighet
-religion eller annan trosuppfattning
-funktionshinder
-sexuell läggning
Annan kränkande behandling – så gör vi
Ledningsansvar och förebyggande arbete för
att främja arbetet med jämställdhet och likabehandling och
motverka all kränkande behandling på Nygårdsskolan
Mål 2009/2010
Målens genomförande 2009/2010
Delaktighet och inflytande
Rutiner, åtgärder och ansvar
Utredningar och åtgärder vid kränkningar, trakasserier
och annan kränkande behandling
-rutiner elev/elev
-åtgärder elev/elev
-rutiner elev utsatt av vuxen
-rutiner vuxen utsatt av elev
-rutiner vuxen utsatt av vuxen
Övriga styrdokument och lagtexter
Nygårdsskolans elevhälsoteam
Nygårdsskplans anti-mobbningsteam
Händelserapport
Anmälan till elevhälsoteam och anti-mobbningsteam
Handlingsplan för anti-mobbningsarbetet
Blankett för tillbud/olycksfall
Nygårdsskolans hot- och våldsplan
Askims handlingsplan för elever i komplexa lärandesituationer
2
sidan
3
4
4
4
4
4
4
5
5
5
6
6
6
6
6
6
7
7
8
8
9
10
10
10
11
12
12
12
13
14
14
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
bilaga
1
2
3
4
5
6
INLEDNING
På Nygårdsskolan slår vi särskilt vakt om de grundläggande värden som
ska prägla arbetet i skola och på fritidshem.
Nygårdsskolans ”fyra T” utarbetades 2007 i samråd med personal, elever och
vårdnadshavare och står för Trygghet, Trivsel, Tydliga mål och Traditioner.
Alla ska känna sig trygga och accepterade och vi bedriver ett aktivt
värdegrundsarbete med målsättning att den gemensamma värdegrunden ska
genomsyra all verksamhet och all samvaro mellan barn/ungdomar och vuxna på
skolan.
LAGEN
Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och
annan kränkande behandling av barn och elever (också kallad barn- och
elevskyddslagen) i kraft. Lagen omfattar all utbildning och annan verksamhet
som omfattas av skollagen (1985:1100). Huvudmannen för verksamheten är
ansvarig för att lagen följs av anställda och uppdragsgivare i verksamheten.
Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter, motverka diskriminering
på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning och funktionshinder samt motverka annan kränkande
behandling.
Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett
målinriktat arbete för att främja lagens syfte.
I varje enskild verksamhet ska det finnas en LIKABEHANDLINGSPLAN
Utöver upprättandet av likabehandlingsplan. är de enskilda verksamheterna
skyldiga att förebygga, förhindra, utreda och vidta åtgärder mot trakasserier
och annan kränkande behandling.
Skyldigheten gäller när personal kränker elever såväl som när elever kränker
andra elever.
Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga
åtgärder mot trakasserier kan huvudmannen bli skadeståndsskyldig.
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla elever i
skolan ska ha samma rättigheter – tjejer som killar och oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning.
3
BEGREPPEN
DISKRIMINERING/KRÄNKANDE BEHANDLING
(direkt/indirekt diskriminering och trakasserier)
är en övergripande term för kränkande behandling av individer eller
grupper av elever gällande:
KÖN
ETNISK TILLHÖRIGHET
RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING
SEXUELL LÄGGNING
FUNKTIONSHINDER
- det vill säga de s k fem diskrimineringsgrunderna och är förbjuden
oberaende av om det finns diskriminerande avsikter och/eller om det är
DIREKT, INDIREKT DISKRIMINERING ellerTRAKASSERIER
DIREKT DISKRIMINERING
Med direkt diskriminering menas att elev behandlas sämre än andra på grund
av någon av de fem diskrimineringsgrunderna.
INDIREKT DISKRIMINERING
Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas av en rutin eller regel
som tillämpas i verksamheten. Regeln kan förefalla neutral, men ändå drabba
individer inom de fem diskrimineringsgrunderna.
TRAKASSERIER
Trakasserier innebär uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har
samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna.
Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Detta gäller t ex även om elev kränks på grund av förälders sexuella läggning,
funktionshinder etc
4
Forts BEGREPPEN
ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING
(bland annat mobbning)
Annan kränkande behandling, d v s sådan behandling som inte har
samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna, kan vara









fysisk (t ex knuffar och slag)
verbal (hot eller tillmälen, som hora, bög…)
psykosocial (utfrysning, ryktesspridning,alla går när man kommer…)
texter och bilder (lappar, fotografier, sms, mms, e-post, klotter…)
rasistiska/främlingsfientliga
homofobisk
sexistisk
anknuten till någons sociala ställning
MOBBNING (förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade
tillfällen, vilket skiljer mobbning från andra former av kränkande
behandling. Maktobalans råder mellan den utsatte och den som
mobbar
VISION
Nygårdsskolans vision är att motverka och minska alla former av
diskriminering och kränkande behandling.
Vårt mål är att ingen, varken elev eller personal, ska utsättas
för detta och om så ändå sker ska vi reagera omedelbart och
strukturerat.
NULÄGESANALYS
Varje vårtermin besvarar eleverna i år 3-9 Olweusenkäten, där trender och
förändringar kan utläsas och följas upp.
De olika elevgrupperna har trivselenkäter som eleverna fyller i, av rutin eller
på förekommen anledning.
Vid tecken på mobbning kontaktas anti-mobbningsteamet, som arbetar bl a
med kamratstödjare.
Arbete med SET(socio-emotionell träning); livskunskap på schemat.
5
DE FEM DISKRIMINERINGSGRUNDERNA-så
gör vi
Kön
Vi arbetar genom att ha ett genusperspektiv på verksamheten. Flickor och
pojkar ska ges likvärdiga villkor och förutsättningar inom allt.
Inget nedsättande sexualiserat språkbruk tillåts på skolan. All personal i
verksamheten reagerar och tillrättavisar all form av diskriminering och
trakasserier. Ansvarig: all personal
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med
samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. Var och en har rätt
att bestämma sin egen tillhörighet. Även om man är född i Sverige kan man
ha, flera etniska tillhörigheter.
Vi uppmärksammar olika kulturer i undervisningen. Vi arbetar aktivt mot
rasism och främlingsfientlighet. Ansvarig: all personal
Religion eller annan trosuppfattning
Vi uppmärksammar olika kulturer i undervisningen och tar föräldrarnas
åsikter i i beaktande, genom bl a brukarråd. Ansvarig: rektor
Funktionshinder
Funktionshinder kan vara synliga men också mindre synliga såsom ADHD,
autism, allergi etc. På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och
möjligheter oavsett funktionshinder. Vi arbetar ständigt för ökad
framkomlighet och tillgänglighet samt anpassade läromedel och hjälpmedel.
Ansvarig: rektor, all personel
Sexuell läggning
När det gäller sexuell läggning innebär det oftast att heterosexualitet anses
som det normala, givna och förväntade. Därmed kan det förekomma att
annan sexuell läggning och könsidentitet kan bli betraktad som onormal och
konstig. En stor del av diskrimineringen som sker när det gäller sexuell
läggning har sin grund i fördomar, okunskap och bristande reflektion och vi
vill betona och lära eleverna att familjer kan se olika ut.
Ansvarig: all personal
6
ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING –
så gör vi
Inga elever på vår skola ska känna sig utsatta för kränkande
behandling. Detta sker genom att personalen alltid ska
förebygga/åtgärda beteenden som elev upplever kränkande bl a
genom att följa tydliga rutiner. Alla vuxna ser och reagerar
utifrån skolans värdegrund. Ansvarig: all personal
LEDNINGSANSVAR OCH FÖREBYGGANDE ARBETE FÖR
ATT FRÄMJA ARBETET MED JÄMSTÄLLDHET OCH
LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA ALL KRÄNKANDE
BEHANDLING PÅ NYGÅRDSSKOLAN
Skolledningen ansvarar enligt lag för att:
-Nygårdsskolan arbetar i enlighet med Askims jämställdhetsplan
-all personal, elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering
trakasserier och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten
- se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns/elevers
lika rättigheter, samt att motverka diskriminering vad gäller de fem
diskrimineringsgrunderna
- skolans likabehandlingsplan årligen upprättas, utvärderas och revideras i
samarbete med personal, elever och vårdnadshavare
- det finns rutiner för utredning, åtgärder, uppföljning och dokumentation
av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
-se till att utredning görs och åtgärder vidtas om verksamheten får
kännedom om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling förekommer –bilaga 1;händelserapport, bilaga 3;
handlingsprogram för anti-mobbningsarbetet
-se till att uppföljning och dokumentation görs vid diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling - bilaga 1; händelserapport, bilaga 3; handlingsprogram för anti-mobbningsarbetet
7
MÅL 2009/2010


Alla elevgrupper ska fortsätta med SET (socio-emotionell träning)

Alla elever och all personal ska vara väl förtrogna med
likabehandlingsplanen och vilka rutiner som gäller


Likabehandlingsplanen ska göras känd bland vårdnadshavare

Händelseblanketten ska göras om och användas i större utsträckning
än som görs idag



Arbete med att stärka vi-känslan på skolan
I alla klassrum och fritidshemsavdelningar ska likabehandlingsplanen
finnas
Anti-mobbningsteamet fortsätter arbeta med kamratstödjare och har
träffar med dem på regelbunden basis
Det ska alltid finnas vuxna med eleverna ute på raster
Strävan efter att resultatet från Olweusenkäten förbättras från
tidigare år
MÅLENS GENOMFÖRANDE 2009/2010









Livskunskap/SET på schemat för alla. Ansvarig: ansvarig pedagog
Likabehandlingsplanen trycks upp och placeras ut i alla klassrum och på
fritidshemavdelningar, samt läggs ut på hemsida och Hjärntorget.
Ansvarig: rektor, IT-ansvarig
Likabehandlingsplanen gås igenom för personalen på APT i februari och
för elever på elevråd i samma månad. Ansvarig: rektor, ansvarig
pedagog
Likabehandlingsplanen tas upp på brukarråd i mars. Ansvarig: rektor
Schema finns för anti-mobbningsteamets möten och träffar med
kamratstödjarna. Ansvarig: anti-mobbningsteam
Händelseblanketten omarbetas, presenteras för arbetslagen och läggs
ut under blanketter på Hjärntorget. Ansvarig: rektor
Arbete mot en gemensam värdegrund på skolan. Ha aktiviteter som
utvecklar vi-känslan och ökar samsynen. Ansvarig; rektor, arbetslag,
trivselgrupp
Se över rastschemat med jämna mellanrum och justera vid behov.
Ansvarig: rektor, arbetslag, schemaläggare
Medvetandegöra och utveckla uppföljningsredskap gällande
Olweusenkäten. Ansvarig: EHT
8
DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
”Delaktighet och inflytande kräver att alla är medvetna om sitt ansvar att
bidra till den gemensamma goda arbetsplatsen och lärandemiljön för barn,
elever och vuxna. Alla vuxna har ett ansvar att i sitt arbete vara
demokratiska föredömen.” Ur Program för livslångt lärande, Göteborgs
verksamhetsidé om delaktighet och medinflytande.








Alla elever informeras om skolans likabehandlingsplan under första
skolveckan. Även nya elever får denna information när de börjar på
skolan. Ansvarig: klasslärare
På första föräldramötet informeras om skolans likabehandlingsplan.
Ansvarig: rektor, klasslärare
Likabehandlingsplanen finns att läsa i varje klassrum och på varje
fritidshemsavdelning, samt digitalt på Hjärntorget och skolans
hemsida. Ansvarig: rektor, IT-ansvarig
På elevrådet utvärderas likabehandlingsplanen med möjlighet att lämna
synpunkter i slutet av varje kalenderår. Detsamma gäller föräldrarnas
brukarråd. Ansvarig: elevrådsrepresentant, rektor
Varje klass har klassråd på schemat. Ansvarig: klasslärare
Varje klass utser varje nytt läsår två kamratstödjare samt
föräldrarepresentanter till Brukarrådet. Ansvarig:klasslärare
Kamratstödjare deltar i möten med representanter från antimobbningsteamet. Ansvarig: klasslärare, anti-mobbningsteam
Nygårdsskolan har ett anti-mobbningsteam med mötestid varje vecka.
En av deras uppgifter är att via kamratstödjarna kolla av hur
stämningarna är ute i klasserna. Anti-mobbningsteamet gör även s k
”tillslag” vid kränkningar och/eller trakasserier/mobbning – se antimobbteamets handlingsprogram.
9
RUTINER, ÅTGÄRDER OCH ANSVAR
Alla vuxna på Nygårdsskolan är skyldiga att vidta åtgärder om
man upptäcker eller misstänker någon form av diskriminering,
trakasserier eller annan form av kränkning
Den som observerar, misstänker eller får till sin kännedom att
diskriminering, trakasserier eller annan kränkning förekommit ska omedelbart
ingripa och vidta de åtgärder som han eller hon anser vara nödvändiga i det
första skedet
Det inträffade ska dokumenteras - bilaga 1; händelserapport
UTREDNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID KRÄNKNINGAR,
TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE
BEHANDLING
Rutiner för utredning av händelser som innebär att ELEV blivit utsatt för
kränkningar, trakasserier eller annan form av kränkande behandling av ELEV.
1. Upptäckt – Vid upptäckt vänder sig elev eller förälder till den utsatte
elevens mentor/klasslärare eller annan pedagog. Denne kontaktar vid
behov skolans anti-mobbningsteam - bilaga 2; anmälan till antimobbningsteam, som agerar efter sitt handlingsprogram – bilaga 3.
Ansvarig: mentor/klasslärare ,annan pedagog anti-mobbningsteam
2. Vid händelser som inte rapporteras vidare till anti-mobbningsteamet
görs en utredning och dokumentation - bilaga 1; händelserapport
och/eller bilaga 4; anmälan om olycksfall/tillbud.Ansvarig:
mentor/klasslärare eller annan pedagog.
3. Utredning – Den ”utsatte”, övriga inblandade, ansvarig pedagog eller
annan pedagog och ev andra som sett vad som hänt träffas snarast,
helst samma dag, för att göra sig en bild av vad som har hänt.
Samtalet dokumenteras – bilaga 1; händelserapport.Ansvarig:
mentor/klasslärare eller annan pedagog.
4. Vid akuta situationer går anti-mobbningsteamet in direkt utan att den
ansvarige pedagogen har slutfört samtalet – se anti-mobbningsteamets
handlingsprogram - bilaga 3. Ansvarig: anti-mobbningsteam
10
Åtgärder vid händelser som innebär att ELEV blivit
utsatt för kränkningar, trakasserier eller annan form av
kränkande behandling av ELEV.
Alla åtgärder ska dokumenteras – bilaga 1; händelserapport.
Ansvarig: pedagog som håller i samtal/utredning
1. Berörd mentor/klasslärare informeras. Ansvarig: pedagog som håller i
samtal/utredning
2. Tid för uppföljningssamtal med alla inblandade bestäms.
Ansvarig: mentor/klasslärare, annan pedagog
3. Föräldrar underrättas snarast, gäller alla inblandade elever.
Ansvarig: mentor/klasslärare eller annan pedagog
4. Om kränkningar fortsätter lämnar mentorn/klassläraren, annan
pedagog den dokumenterade informationen vidare till anti-mobbningsteamet – bilaga 2; anmälan till anti-mobbningsteamet. Ansvarig:
mentor/klasslärare, annan pedagog pedagog
5. Anti-mobbningsteamet tar därmed vid och agerar efter bilaga 3;
handlingsplan för anti-mobbningsarbetet, Ansvarig: anti-mobbningsteam
6. Om ovanstående inte ger positivt resultat kallar rektor till
elevvårdskonferens. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Tid för
uppföljningssamtal bestäms. Ansvarig: rektor
7. Om kränkningarna fortsätter tar Elevhälsoteamet vid och rektor ser till
att dokumentationen förvaras enligt sekretesslagen. Ansvarig: rektor
11
Rutiner för utredning av händelser som innebär att ELEV
blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling av VUXEN
Hänvisning till likabehandlingslagen, samverkansavtalet och rutiner vid
personalärenden. Ansvarig: rektor
Rutiner för utredning av händelser som innebär att
VUXEN blivit utsatt för trakasserier eller annan
kränkande behandling av ELEV
Hänvisning till systematiskt arbetsmiljöarbete på skolan. Ansvarig; rektor
Rutiner för utredning av händelser som innebär att
VUXEN blivit utsatt för trakasserier eller annan
kränkande behandling av VUXEN.
Hänvisning till systematiskt arbetsmiljöarbete på skolan, samverkansavtalet
och rutiner vid personalärenden. Ansvarig: rektor
ÖVRIGA
12
STYRDOKUMENT OCH LAGTEXTER
Skollagen 1 kap. 2§
”Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja
aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma
miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen
samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden, hedersrelaterat våld m m ”
FN:s konvention om mänskliga rättigheter
”Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i
fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa alltid ska
komma i främsta rummet”
Socialtjänstlagen
”Verksamheter som berör barn och ungdom är skyldiga att göra anmälan till
socialnämnden enligt 14 kap 1§ socialtjänstlagen(2001:453)”
AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1994)
Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för
kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande
klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda
arbetstagare på ett kränkande sätt utanför arbetsplatsens gemenskap
AFS 1993:17 5§
”…Det är viktigt att varje arbetstagare är medveten om sin egen möjlighet
och skyldighet att medverka till ett gott klimat på arbetsplatsen.”
I arbetsmiljölagen jämställs elever med arbetstagare och enligt en skrift
utgiven av arbetarskyddsstyrelsen 1994 betonas det att kränkande
särbehandling ofta är detsamma som mobbning i skolan.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är
utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en
anda av broderskap”.
Brottsbalken
Kränkande behandling innebär ofta brottsliga handlingar som kan leda till
åtal enligt brottsbalken. Misshandel, vållande av kroppsskada, olaga hot,
olaga tvång och ärekränkning är några av de brottsrubriceringar som kan
komma i fråga när kränkningar polisanmäls.
13
ELEVHÄLSOTEAMET PÅ NYGÅRDSKOLAN
2009/2010
Agneta Berg
Rosita Spets-Löfdahl
Helena Hjälmeby
Catarina Bergdahl
Ann-Christin Backlund
Karin Henriksson
Petra Kåks
rektor
rektor
skolsköterska
specialpedagog
specialpedagog
skolsocionom
skolpsykolog
ANTI-MOBBNINGSTEAMET PÅ NYGÅRDSKOLAN
2009/2010
Agneta Berg
Rosita Spets-Löfdahl
Catarina Bergdahl
Ann-Christin Backlund
Elisabeth Granstedt
Christina Svartling
Leif Pettersson
rektor
rektor
specialpedagog
specialpedagog
pedagog
pedagog
pedagog
14
Bilaga 1 – Händelserapport
VAD har hänt
Datum
Tidpunkt
Namn
inblandade
Beskrivning
av vad som hänt
Åtgärder
Uppföljning
Rapporteras av:
Ansvarig rektor:
15
Bilaga 2 – anmälan till anti-mobbningsteamet
Inblandade elever:
Kortfattad beskrivning:
Åtgärder innan anmälan:
Underskrift:
Datum:
16
Bilaga 3 – Nygårdsskolans anti-mobbningsplan
NYGÅRDSSKOLANS ANTI-MOBBNINGSPLAN
Vi som är elever och personal på Nygårdsskolan tar aktivt avstånd från alla typer av
kränkande särbehandling. Vi har beslutat oss för att på alla sätt motarbeta att personer på
skolan mobbas eller på andra sätt trakasseras eller kränks.
Rätt beredskap innebär att det finns många personer som kan upptäcka mobbningen.
Den mobbade behöver inte vara rädd för att bli beskylld för att ha ”skvallrat” när det finns många
olika personer som har upptäckt vad som är på gång. Det är viktigt att
Både antimobbningsteam och stödkompisar fungerar. Genom systemet med stödkompisar
får vi reda på när mobbning förekommer. Det är viktigt att det upptäcks tidigt för att ett offer
och mobbare inte skall fastna i ett mönster.
1.
2.
3.
4.
5.
Förebyggande åtgärder
Elev- och föräldramedverkan
Antimobbningsteam
Handlingsplan
Enkät till elever varje vår (Olwéus)
1.
-
Förbyggande åtgärder
Information på första föräldramötet skall stå i kallelsen
Vid varje utvecklingssamtal ställs frågan om eleven sett någon som mått dåligt
Information varje år i klassen av arbetslagets representant i antimobbningsteamet
Varje klass väljer två stödkompisar
Stödkompisarna har en stående punkt på klassrådets dagordning
Varje arbetslag arbetar efter en plan för trygg social miljö
2. Elev- och föräldramedverkan
Två stödkompisar väljs varje år i alla klasser
Stödkompisarnas uppgifter:
- vara ett vakande öga när det inte finns vuxna i närheten
- träffa arbetslagets antimobbningsteams-representant varannan vecka
- tillsammans föreslå åtgärder
- vara en skolkamrat som får ”skvallra” vid behov
Föräldrarna förväntas ta kontakt med klassföreståndaren eller någon i elevhälsoteamet om de
tror sig veta eller se någonting som liknar mobbning.
3. Antimobbningsteam
I antimobbningsteamet ingår en pedagog per arbetslag, specialpedagoger och rektorer.
Övrig expertis tas in vid behov. All övrig personal ingå ej, men är en resurs.
Antimobbningsteamets uppgifter:
- att hjälpa och stödja stödkompisarna samt att dokumentera
- att åtgärda mobbning enligt planen
- vid skada lämna dokumentation till skolhälsovården
- att följa upp arbetet efter handlingsplanen
17
Bilaga 4 – Blankett för tillbud/skada
Elevens namn:
Klass:
Datum för tillbudet/skadan:
Tillbudet/skadan inträffade i samband med:
På väg till/från skolan
Idrottslektion
Slöjdlektion
Annan lektion
Rast
Annat tillfälle
Händelseförlopp:
Skada:
Vidtagna åtgärder:
Kontakt med målsman: Ja
Nej
Förslag till förebyggande åtgärder (ifylles av rektor):
Underskrift:
Rektor:
Datum:
Datum:
18
Bilaga 5 – Nygårdsskolans hot- och våldsplan
HANDLINGSPLAN FÖR HOT OCH VÅLD PÅ NYGÅRDSSKOLAN
Denna plan ska ses som en bilaga till den handlingsplan som finns i Askims personal-och arbetsmiljöhandbok.
En del av det som skrivs nedan ingår även i Likabehandlingsplanen och Handlingsplanen vid krissituation.
Planen ska göras känd för personal, elever och föräldrar.
Förebyggande arbete
På vår arbetsplats möts elever i åldrarna 6 – 16 år, samt personal från olika kategorier.
Tyngdpunkterna ligger på det förebyggande arbetet. Vi har stödkompisar, gruppsamtal,
antimobbningstid, elevhälsoteam och vi arbetar förebyggande med Livskunskap som bygger på SET –
Socio-Emotionell Träning.
Rutiner vid hot och våld
Då skolan inte är en offentlig plats, kan rektor komma att avgöra vilka som har tillträde till skolan.
Exempel på hot och våld i vår verksamhet
Ofredande – kan bestå av knuffar, fasthållande, kastande av föremål, liksom att genom skrik,
tillmälen eller gester allvarligt kränka en person (Brottsbalken 4:7). Straffen kan bli böter eller
fängelse upp till sex månader.
Olaga hot – Kan vara någon som ropar till en annan person; ”Jag ska döda dig” och den andre
upplever detta som ett allvarligt hot (Brottsbalken 4:59). Straffet kan bli böter eller fängelse upp till
två år.
Misshandel – Misshandel kan föreligga om någon uppsåtligen tillfogar en person skada eller smärta
(Brottsbalken 3:5). Straffet kan bli böter eller fängelse upp till två år.
Grov misshandel – Grov misshandel förekommer om misshandeln är svår, livsfarlig eller särskilt
hänsynslös. Likaså om flera personer attackerar en ensam person eller om någon sparkar på en
försvarslös person. (Brottsbalken 3:6). Straffet kan bli fängelse mellan ett till tio år.
Bombhot – Bombhot ska alltid tas på allvar.
Vid en hot- och våldssituation agerar vi enligt följande
1. Finns det andra vuxna i närheten, sök hjälp av dem. Kan du inte själv kalla på hjälp,
skicka elever.
2. Kontakta snabbt någon ur skolledningen. Telefonnummer, se nedan.
3. Graden av hot får avgöra om man ska tillkalla polis. Larmnummer 112. Är händelsen
av sådan art att den utanför skolan skulle leda till polisanmälan, görs sådan av
skolledningen.
4. När den akuta situationen är under kontroll, kontaktar skolledningen berörda föräldrar,
som kallas till skolan omedelbart.
5. Det är viktigt att man efter en svår händelse får möjlighet att bearbeta det man upplevt.
Samtalsstöd erbjuds personalen via företagshälsovården och eleverna via elevhälsan.
6. Tillbudsrapport fylls i och lämnas till skolledningen.
7. Överenskommelse angående karensdag görs med skolledningen.
Namn
Agneta Berg
Rosita Spets Löfdahl
Margareta Söderström
Polis akutlarm
Polisanmälan
Befattning
rektor
vik rektor
byråsekr
Telefon arbete
366 35 03
366 35 01
366 35 00
112
114 14
19
Telefon mobil
0705 59 50 18
0702 12 09 07
Telefon hem
18 21 35
40 57 35
20
21
22
23
24
25
26
27