Vår lokala
likabehandlingsplan
Silverslättens Förskola
2016-2017
Vi vill att alla barn ska kunna gå till förskolan med glädje och förväntan
och känna trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och
gemensamt ansvar.
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Mål/Vision, förskolchefens ställningstagande, bakgrund
3,4
Förklaring av begrepp
5,6
Ansvarsfördelning
7
Främjande insatser
8
Att upptäcka och förhindra diskriminering och kränkande behandling
9
Kartläggning/analys av ”läsåret” 2014/2015
10,11
Kort sammanfattande analys
12
Mål inför ”läsåret” 2015/2016
13
Förebyggande insatser
14
Rutiner kränkande behandling
15
Rutiner diskriminering eller indirekt diskriminering
16
Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen
17
Bilaga 1, Hänvisning till lagar
18-20
Bilaga 2, Informationsblad till vårdnadshavare
21
Bilaga 3, Blankett anmälan kränkande behandling
22
2
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Likabehandlingsplan Silverslättens förskola
2015-2016
MÅL/VISION
Vi på Silverslättens förskola vill att alla barn ska kunna gå till förskolan med glädje och
förväntan och känna trygghet, öppenhet, delaktighet, ömsesidig respekt och gemensamt
ansvar. Barnen ska känna glädje och lust att utforska och lära sig tillsammans med oss
och med varandra.
Vårt uppdrag är att verka för att barnen ska känna gemenskap och bli sedda för den
person de är. Barnen ska vara delaktiga och kunna påverka innehållet av verksamheten
på förskolan. Alla är lika mycket värda och ska därför bli bemötta med empati och
respekt. Vi vill att barnen ska våga visa känslor och ha förmåga att visa hänsyn och att
måna om varandra.
Förskolechefens ställningstagande
På Silverslättens förskola arbetar vi aktivt för att främja alla människors lika värde och
det ska genomsyra arbetet på vår förskola. Alla vuxna ska vara goda förebilder, stötta
och uppmuntra och finnas till hands för barnen. Jag som förskolechef har ett
övergripande ansvar för att arbetet drivs i riktning mot vår vision. Jag arbetar för att
uppmuntra och förstärka goda egenskaper som finns hos barn och pedagoger.
Det du tror om mig
Sådan du är mot mig
Hur du ser på mig
Vad du gör mot mig
Hur du lyssnar på mig
Sådan blir jag!
(från ett klotterplank i en svensk grundskola)
2016-06-23 Hultsfred Förskolechef Anne-Lie Risén Jaensson
3
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
BAKGRUND
Alla verksamheter ska upprätta en årlig plan mot kränkande behandling enligt skollagen
och samtidigt en plan för likabehandling enligt diskrimineringslagen.
Som grund för likabehandlingsplanen finns följande lagar och styrdokument
(Se bilaga 1)
Diskrimineringslag 2008:567
Skollag (2010:800)
Läroplan för förskolan, Lpfö98/rev2010
4
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
FÖRKLARING AV BEGREPP
Diskriminering
Diskriminering innebär att ett barn eller elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den
som diskriminerar. I förskolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
mening. Diskriminering kan antingen var direkt eller indirekt
.
- Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna exempelvis elevens kön. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas delta i fotboll för att hon är flicka.
-
Men man kan också diskrimineras genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse
eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett
barn med ett visst kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell
läggning. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, diskriminerar förskolan
indirekt de barn som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
De sju diskrimineringsgrunderna är:
1. Kön: att någon är man eller kvinna.
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar
sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger
uttryck för att tillhöra ett annat kön.
3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat
liknande förhållande.
4. Religion eller annan trosuppfattning: tillhörighet av religiös
uppfattning som är av annan trosuppfattning än den som är i majoritet.
5. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan
förväntas uppstå.
6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
7. Ålder: uppnådd levnadslängd.
Trakasserier - ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Både personal och barn kan göra sig
skyldig till trakasserier.
5
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Kränkande behandling
Kränkande behandling innefattar både trakasserier och annan kränkande behandling.
Kränkande behandling kan grunda sig på någon av diskrimineringsgrunderna eller
andra faktorer. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en
upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Kränkande behandling som inte har att göra med de sju diskrimineringsgrunderna kan
vara:
- Fysiska: bli slagen, knuffad, få sönderrivna kläder, eller få sina saker förstörda
m.m.
- Verbala: bli hotad, svordomar, öknamn, kallad för idiot, cp eller liknande.
- Psykosociala: bli utesluten, utsatt för ryktesspridning, minspel, viskningar,
menande blickar, alla går när man kommer m.m.
- Texter och bilder: bli utsatt för teckningar, klotter, brev, lappar, fotografier, Epost, sms, fotografier mms, msn och meddelande på olika webbforum.
Annan kränkande behandling – ett uppträdande som, utan att vara trakasserier,
kränker ett barns eller elevs värdighet. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling.
Till kränkande behandling räknas inte befogade tillrättavisningar som syftar till att
upprätthålla ordning, och en trygg och god miljö för barnen.
Övriga förklaringar
Likabehandlingsplan, syftar till att förebygga och förhindra trakasserier och
kränkningar i förskolan samt att skapa en trygg miljö för barnen. Planen tas fram av
rektor, personal, barn och vårdnadshavare. Alla skolor och förskolor är enligt lag
skyldiga att upprätta en årlig plan med rutiner för att förebygga, upptäcka och förhindra
trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.
Främjande insatser är saker man gör utan förekommen anledning.
Förebyggande insatser är åtgärder man gör utifrån i verksamheten gjord analys och
konstaterade problem.
Föräldraråd, cirka två gånger per år träffas några vårdnadshavare från varje avdelning
på förskolan tillsammans med rektor och personalrepresentanter. Vid dessa möten
diskuteras verksamhetens innehåll och organisation, likabehandlingsfrågor, regler,
barns utveckling och lärande mm.
6
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
ANSVARSFÖRDELNING
Förskolechef ansvarar för
att all personal får information och kontinuerlig uppdatering om
likabehandlingsplanens mål och innehåll,
att handlingsplanen som gäller för ett läsår i taget utvärderas årligen vid
maj/juni och att nya mål sätts för kommande läsår.
Personalen ansvarar för
att likabehandlingsplanen aktualiseras och diskuteras på samtliga föräldramöten
varje hösttermin och lyfts vid utvecklingssamtal,
att alla barn ges möjlighet att påverka och agera så att planen följs.
att anmäla, dokumentera och agera vid diskriminerande och kränkande
händelser
att i sitt uppdrag agera för att leva upp till likabehandlingsplanen och att vara
uppmärksam på alla former av diskriminering och kränkningar
att dokumentera, sammanställa enkäter, intervjuer, observationer och att
synpunkter från föräldrar och barn samlas i en gemensam pärm.
Vårdnadshavarens medverkan
Vid varje inskolning, utvecklingssamtal, föräldraråd och föräldramöte lyfter vi
innehållet i likabehandlingsplanen och diskuterar med vårdnadshavare, så att de
ges möjlighet att påverka planen. Informationsblad lämnas till vårdnadshavare
vid inskolningssamtalet Bilaga 2.
Vi fångar kontinuerligt upp vårdnadshavarnas synpunkter i arbetet med
likabehandling på vår förskola.
7
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Barnens medverkan
Personal och barn sätter upp gemensamma trivselregler/bilder ex vara en bra
kompis.
Barnen får genom samtal/intervjuer utvärdera hur reglerna följs.
Barnen får ge synpunkter på innehåll i likabehandlingsplanen, ex utifrån
främjande insatser hur vuxna ska hjälpa barnen i sitt relationsskapande i
förskolan, om barnen blir lyssnade på och har möjlighet att påverka sin vardag i
förskolan.
Pedagogerna arbetar medvetet med barnen hur vi ska vara mot varandra i
förskolans vardag.
FRÄMJANDE INSATSER
Varje barn ska bli sedda och bekräftade dagligen av personalen samt
ha rätt att vara sig själva och känna att de duger som de är.
Individnivå
Varje barn får tillsammans med sin/sina vårdnadshavare en god introduktion i
förskolan genom en bra inskolning. Vi använder oss av tolk om behov finns vid
föräldrasamtal.
Personalen visar intresse för föräldrarnas olika kulturer genom att fråga om
seder och bruk.
Varje dag har personalen fortlöpande samtal med vårdnadshavare om barnets
dag vid lämning och hämtning.
Utvecklingssamtal erbjuds vårdnadshavare till varje enskilt barn minst en
gång/år eller oftare vid behov.
8
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Gruppnivå
Vid höstens föräldramöte informerar personalen om förskolans mål och
aktiviteter.
Personalen lyssnar aktivt på barnen och verkar för att alla som möts i förskolan
bemöts med respekt.
Personalen är goda förebilder genom att uppmuntra, stötta och finnas till hands
för barnen i förskolans alla vardagssituationer.
Personalen tar fram arbetsmetoder för att skapa ett bra klimat mellan barnen, så
att de utvecklar medkänsla och vilja att hjälpa varandra tex vid av och på
klädning. Arbetar i små grupper.
Personalen uppmuntrar barnen till positiv beröring såsom att våga hålla en
kompis i handen, sitta i en trygg famn mm.
Personalen arbetar med att utveckla barns inflytande och handla efter
demokratiska principer genom att tyda barns signaler och lyssna till deras
önskemål och genom att kontinuerligt diskutera kring demokratiskt
förhållningsätt.
Personalen planerar aktiviteter och delar in barnen i grupper för att alla ska få
möjlighet att komma till tals och därmed få ökat inflytande.
Pojkar och flickor får lika stora möjlighet att pröva alla förskolans olika
aktiviteter och har tillgång till lek i alla olika rum på förskolan.
Organisationsnivå
Barnen får möjlighet att leka både åldersindelat och möta varandra i olika åldrar.
Barnlitteratur på flera språk anskaffas vid behov.
Tillgång till barnlitteratur utifrån genusperspektiv finns på enheten
9
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
ATT UPPTÄCKA OCH FÖRHINDRA, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING.
Kartläggning sker genom:
Insats
Individnivå
Barnintervjuer/observationer
Utvecklingssamtal med
vårdnadshavare
Gruppnivå
Observationer utefter förra
utvärderingen
Reflekterande samtal i
arbetslaget tex. utifrån
loggbok
Analys av resultat i
observationer och intervjuer,
utvecklingssamtal
Organisationsnivå
Enkäter till vårdnadshavare
Analys av enkät till
vårdnadshavare
Barngenomgång
Tidpunkt
Ansvar
Minst 1ggr/år
En gång per år med
någon riktad fråga
kring diskriminering
och kränkning.
Oftare vid behov.
Arbetslaget
Arbetslaget
Fortlöpande
Arbetslaget
Löpande under året
på reflektionstid och
personalmöte
I direkt anslutning till
genomförda
aktiviteter
Arbetslaget och
förskolechef
Våren-17
December
BUN
förskolechef
September, Februari
förskolechef
Arbetslaget och
förskolechef
Verksamhetens behov kartläggs på nivåerna individ, grupp och organisation.
Resultaten behandlas med respekt för varje individ och vid eventuella upptäckter av
diskriminering eller kränkning handläggs ärendet enligt gällande rutiner.
All dokumentation som arbetslaget ansvarar för t.ex. informationsblad till
vårdnadshavare förvaras på förskolan, övrig dokumentation förvaras inlåst hos
förskolechef.
ANALYS AV KARTLÄGGNING OCH FÖREBYGGANDE INSATSER
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling omarbetas helt under
innevarande kalenderår. Arbetsgruppen informerar övriga arbetskamrater om
likabehandlingsplanen och fortsätta att utveckla den så den fungerar som ett levande
dokument i vardagen. Vi har med likabehandlingsarbetet som en stående punkt i
dagordning vid APT varje månad för att kontinuerligt följa upp vårt arbete.
10
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Kartläggning/analys av ”läsåret” 2015/2016
Sammanfattande kartläggning i förskolans likabehandlingsarbete
Äldre åldrar
Individnivå Humlan/Ekorren
Personalen har gjort barnen delaktiga genom barnintervjuer och haft en riktad fråga i
utvecklingssamtalet till vårdnadshavarna. Utifrån de samtalen skapas medvetenhet för
nulägen som är viktiga att känna till och arbeta med. Det är viktigt att ta tillvara på
barnens åsikter i vardagliga situationer om hur vi alla kan vara kompisar och de har lagt
särskild vikt på att lyfta det som är bra med varandra. Personalen arbetar också med att
samtala kring barn och gruppen, dels för att se individen i gruppen men också gruppens
påverkan på individen.
Resultat: Det har varit bra med enskilda samtal med barnen. Pedagogerna har använt
barnens tankar och åsikter som underlag att jobba vidare utifrån. Samma sak med
riktad fråga kopplad till likabehandlingsarbetet i utvecklingssamtalet med föräldrar.
Även om det inte kommer fram något direkt att arbeta vidare med så är samtalen i sig
värdefulla för att prata kring hur förskolan arbetar med värdegrunden i förskolans
vardag och möta föräldrars funderingar.
Gruppnivå
Pedagogerna hjälps åt att observera i alla situationer, ute som inne.
Pedagogerna fördelar sig på de olika utrymmena.
I det främjande arbetet så har avdelningarna arbetat med hur vi är mot varandra.
Resultat:
Genom kontinuerliga observationer har pedagogerna kartlagt hur barnen i gruppen
samspelar med varandra och hur de är mot varandra. De ser att deras samverkan och
förhållningssätt resulterat i att det blivit färre konflikter, barnen har getts mer utrymme
genom samarbete och kompisrelationer vilket till stor del beror på att det är öppet
mellan avdelningarna. Genom observation har det blivit tydligt att de vuxna behöver
vara med och leda i ”styrda aktiviteter” där det kan handla om att skapa
förutsättningar för barnen att lära känna varandra i olika konstellationer.
Organisationsnivå
Under pedagogernas reflektionstid lyfter man dilemma och har ”barnprat” för att
uppmärksamma det sociala samspelet i gruppen/grupperna.
Förskolan arbetar aktivt med TAKK för att göra förskolan tillgänglig för alla och
arbetar med att sprida det genom TAKKambassadörer till kommunens alla förskolor.
Det handlar om att ge förutsättningar för alla barn att uttrycka sig.
På dagordningen för APT finns en stående punkt för likabehandlingsarbetet där man
kan lyfta dilemma, diskutera utifrån inläst litteratur, gör övningar mm.
Pedagogerna upplever att det svårt att avgöra vad som är en kränkning på förskolan.
Medan man är trygg med tillvägagångssättet om en kränkning sker.
Resultat: Genom reflektionstiden ges möjlighet att lyfta det som pågår i barngruppen,
fånga det och gå vidare utifrån den samlade bilden. Resultatet har blivit mer
11
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
gemensamt ansvar för alla barn, ”alla barn allas ansvar”. Vårdnadshavare har gett
positiv respons både via föräldraenkäten men också via föräldrarådet att förskolan
blivit bättre på information
Förskolan arbete med TAKK har gett avtryck i barngruppen. Barnen tecknar med
varandra och många använder det naturligt för att visa vad de vill och för att
kommunicera med varandra. Det har skapat möjligheter även för de yngsta som ännu
inte har ett talspråk att berätta och visa vad de vill vilket medför att de får inflytande på
sin vardag.
Att arbeta vidare med är att förskolan behöver mer kunskaper om balansgången kring
när personalen själva anmäler kränkningar som sker mellan barnen eller
personal/barn.
Yngre åldrar
Individnivå Grodan/Svalan
Pedagogernas observationer och dokumentationer ligger till grund för kontinuerlig
kartläggning. I reflektionstiden möts de och lyfter det de ser både på individnivå som på
gruppnivå för att se hur verksamheten kan möta upp och utveckla arbetat vidare.
Resultat: Pedagogerna upplever att deras observationer och dokumentationer är
viktiga men det är också viktigt att prata om det man upplever sig se. Då ges möjlighet
att tillsammans tolka situationer medan det i observationer kan handla om en persons
tolkning i tex. samspel med andra.
Gruppnivå
Kartläggning genom observation och dokumentation.
Resultat:
Det har visat sig att barnen i gruppen visar mycket omtänksamhet och hjälpsamhet mot
varandra. De vuxna har blivit bättre på att fördela sig och finnas närvarande i
vardagen fördelat i de olika rummen vilket kan vara en bidragande orsak till resultatet.
Föräldrar
Både på föräldramöte, föräldraråd, genom den kommunövergripande enkäten, enkäter,
utvecklingssamtal med mera har vi fått till oss synpunkter att arbeta vidare utifrån. Det
har till största delen handlat om behov av att öka samverkan mellan avdelningarna och
likvärdighet gällande information om vardagen i förskolan. Det har också blivit tydligt
under året att förskolan behöver bli bättre på att informera kontinuerligt kring vårt
arbetssätt vad det gäller överflyttningar mellan avdelningar. Som rutinerna ser ut nu
sker det vid inskolningen men när det handlar om att flytta barn till annan avdelning för
att skapa nya platser för de barn som står i kö, har det blivit mycket funderingar, frågor
och oro.
12
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Resultat: Förskolan behöver bli bättre på att informera om vårt arbetssätt och utifrån
våra förutsättningar.
Kort sammanfattande analys:
Förskolan fortsätter arbeta med att utveckla samverkan mellan avdelningarna och
samtidigt arbeta med trygghet för barn och föräldrar. Alla barn allas ansvar gör att
pedagogerna känner barnen och barnen känner väl till pedagogerna. Utifrån foto,
namnskyltar och informationstavla ser föräldrar vem/vilka som jobbar och också vilka
som är sjuka vilket har medfört positiva kommentarer om att det varit bra.
Arbetet med likabehandling och TAKK-projektet har gett förskolan en särskild
kompetens att värna om och ansvara för att utveckla vidare.
Förskolans systematiska arbete gällande likabehandling börjar ta form genom reflektion
och diskussion och även tillsammans med en annan förskola i kommunen. Det har varit
uppskattat och gjort fler involverade i arbetet. Vi upplever att det vardagliga fungerar
och att det kontinuerliga arbetet finns där.
Men vår egen kartläggning av organisationen visar också att pedagogerna upplever att
kompetensutvecklingen med NC (Nationellt centrum för svenska som andra språk) har
getts mycket utrymme i reflektionstiden. Det finns behov av kompetensutveckling kring
anmälan om kränkning i förskolan. Däremot själva rutinen hur man ska göra om man
får kännedom om att någon upplever sig kränkt känner man till men behöver ändå
kontinuerligt uppdateras. Förskolans arbete med att öka samverkan och ”alla barn –
allas ansvar” fungerar bra vid öppningar i Hjärtat (som allrummet i mitten kallas).
Förskolans rutiner är ett område att ständigt lyfta och se över för att kunna utvecklas
och förbättras. En sak är att vi i år anordnade en gårdskväll för föräldrar och personal
för att utveckla miljöerna utomhus för barnen.
13
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Förskolan kommer utvecklas och arbeta vidare efter enkätsvar och synpunkter på
föräldraråd, föräldramöte med mera. Utifrån årets kartläggning av förskolan har vi
arbetat fram nya mål till kommande läsår, både långsiktiga som kortsiktiga, se nedan:
Mål inför ”läsåret” 2015/2016
Långsiktiga mål
1. Alla pedagoger på förskolan är kända för barn och föräldrar. Detta gör vi genom
att:
Samverka aktivt mellan avdelningarna.
Bild på samtlig personal på förskolan på alla avdelningar.
Förskolechef på bild på samtliga avdelningar.
Det ska finnas en öppen dialog mellan föräldrar och personal i båda
riktningar oavsett vem och vilken avdelning.
”Alla barn allas ansvar” från första dagen i förskolan. Begreppet
ansvarsbarn är ett uttryck vi arbetar med att få bort då utvecklingssamtal kan
ske med någon av avdelningens personal.
Ordna aktiviteter med föräldrar och barn gemensamt på förskolan.
2. Att pedagogerna får mer kunskaper kring anmälan kränkande behandling.
Mer kännedom om när anmälan från förskolans håll ska göras. Genom
till exempel litteratur, föreläsning och kontinuerliga pedagogiska
diskussioner.
3. Bli bättre på att informera föräldrar om vårt arbete i förskolan samt ta
reda på hur föräldrar upplever förskolan vid t.ex. inskolning,
överflyttningar inom förskolan och till skolan.
Genom att använda våra forum som föräldramöte, informationsbrev,
föräldraråd mm till det.
14
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Kortsiktiga mål
1. Bilder på samtlig personal vid tavlan för likabehandlingsplanen för att
synliggöra att vi jobbar på EN enhet.
2. Skriva in den riktade frågan på inbjudan till utvecklingssamtalet.
Ansvariga:
Samtliga anställda medverkar aktivt i likabehandlingsarbetet.
Den riktade frågan till 2016/2017 års utvecklingssamtal:
På förskolan arbetar pedagogerna utifrån barnens intresseområden istället för
indelning efter ålder? Hur tolkar du detta?
15
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
FÖREBYGGANDE INSATSER
För att nå de uppsatta målen enligt ovan har vi behov av att få rutiner kring arbetet med
likabehandling i vår förskola och det gör vi genom följande insatser.
Insats
Organisationsnivå
Tidpunkt
Ansvar
Omarbetning av
likabehandlingsplanen.
Föräldrar får information om
likabehandlingsplanen under
föräldramöten och vid
inskolningssamtalet.
Medvetandegöra risker genom
diskussioner i personalgruppen utifrån aktuell
litteratur.
Ha en daglig kontakt med
föräldrarna
Arbeta för en samsyn kring ett
respektfullt förhållningssätt på
enheten.
Gruppnivå
Ge barnen tid och skapa
förutsättningar för att öva på
sin empatiska och sociala
förmåga.
Gruppstärkande lekar och
samtal i varje barngrupp.
Observationer i barngruppen.
Personal och barn arbetar
fram gemensamma positiva
trivselregler.
Kontinuerligt under
året och Vt-2017
Höstterminen 2016
och vid nya
inskolningar.
Arbetsgruppen +
Förskolechef
Arbetslaget/förskolechef
Kontinuerligt under
året
Förskolechef
Kontinuerligt under
året
Kontinuerligt under
året
Arbetslaget
Kontinuerligt under
året
Arbetslaget
Kontinuerligt under
året
Arbetslaget
Vid behov
Arbetslaget
Arbetslaget/Förskolechef
16
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Rutiner när barn utsätts för kränkande behandling eller trakasseras av
andra barn
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
(På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt)
Personalen ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling
direkt när det uppstår.
Personalen ansvarar också för att information om händelsen kommer till berörda
vårdnadshavares kännedom.
En anmälan gällande kränkande behandling görs till förskolechef.
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning påbörjas skyndsamt.1
Beslut om eventuella åtgärder fattas av arbetslag och förskolechef.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.
Rutiner när vuxna kränker barn
Om det är kränkning vuxen mot barn lämnas ärendet till förskolechef via blankett
anmälan kränkande behandling och muntlig överlämning skyndsamt.
http://www.hultsfred.se/artikel/blankett-for-anmalan-om-krankande-behandling/
(På kommunens hemsida finns blanketten tillgänglig att skrivas ut eller fyllas i digitalt)
Förskolechef anmäler händelsen till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt.
Förskolechef vidtar eventuella åtgärder.
Förskolechef följer upp ärendet.
17
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Rutiner då barn utsätts för direkt eller indirekt diskriminering på
förskolan lämnas ärendet till förskolechef.
Förskolechef skaffar sig en bild av det inträffade genom samtal med
vårdnadshavare eller personal.
Förskolechefen anmäler skyndsamt till huvudmannen.
Förskolechef ansvarar för att utredning startas skyndsamt..
Förskolechef beslutar om att vidta de åtgärder som efter utredning bedöms som
nödvändiga för att få stopp på diskrimineringen. Åtgärderna dokumenteras och
samtliga berörda parter informeras.
Förskolechef följer upp insatser och åtgärder.
18
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Utvärdering och uppföljning av likabehandlingsplanen
Utvärdering av vårt likabehandlingsarbete görs i maj/juni.
Nya mål för året formuleras senast i juni. Förskolechef och arbetslag ansvarar och gör
barn och föräldrar delaktiga.
Utvärderingen görs genom
Riktade frågor till vårdnadshavare i utvecklingssamtalen.
Föräldraråd. Förskolechef ansvarar.
Dokumentationer från samtal med barnen om hur trivselregler och förebyggande
åtgärder i planen har fungerat. Arbetslaget ansvarar.
Personalen genomför observationer i leken och barnintervjuer. Arbetslaget
ansvarar för en kontinuerlig nulägesbeskrivning/kartläggning.
Vårt systematiska kvalitetsarbete med likabehandlingsplanen–Förskolechef
ansvarar
Ny likabehandlingsplan upprättas i juni inför nytt verksamhetsår – Förskolechef
ansvarar.
19
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Bilaga 1
Likabehandlingsplanen styrs av dessa 2 lagar
Skollagen (SFS 2010:800)
Skollagen (SFS 2010:800) 1 Kap. 4 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse
med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika
värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och
aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skollagen (SFS 2010:800) 6 Kap. regleras skolans ansvar att motverka kränkande
behandling av barn och elever genom ett målinriktat arbete. Huvudmannen skall se till
att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling. Varje år ska en plan upprättas med en översikt över de åtgärder
som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som skolan avser att
börja eller genomföra under det kommande året.
Skolinspektionen och BEO ansvarar för tillsyn.
20
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Diskrimineringslagen(2008:567)
Diskrimineringslagen( SFS 2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande
identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagen förbjuder:
Direkt diskriminering, att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon
annan och om det finns samband med en eller flera av de skyddande
diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering, att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse,
ett kriterium eller förfaringssätt som framstår som neutralt, men kan komma särskilt
missgynna personer som tillhör en skyddad diskrimineringsgrund. Såvida det inte finns
ett berättigat syfte eller innefattar medel som är lämpliga och nödvändiga för att nå
målen.
Trakasserier, ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med
de sju diskrimineringsgrunderna.
Instruktion att diskriminera; order eller instruktioner att diskriminera någon som
lämnats åt någon som står i lydnads eller beroendeförhållande till den som lämnar
ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig ett fullgöra ett uppdrag.
Repressalier; att bestraffa någon för att denna anser att diskriminering skett.
Diskrimineringsombudsmannen, DO utövar tillsyn över lagen.
Barns rättigheter.
Som barn tas dina rättigheter upp i ett antal dokument FN:s barnkonvention, skollagen,
skolverkets föreskrifter, läroplanen, arbetsmiljölagen, socialtjänstlagen, brottsbalken,
föräldrabalken samt barnens egna trivselregler i förskolan.
21
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Läroplan för Förskolan, Lpfö98/rev 2010
Grundläggande värden
”Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i
förskolan syftar till att barnen ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska
främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift
för förskolan är att förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och
en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde
och respekten för vår gemensamma miljö.
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och
utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen”.
”Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig
eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta
till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet
och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av
att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska
stödjas.
Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan
som ger barnen möjlighet att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett
bakgrund.”
”Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i
skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa
värden”., Lpfö98/10
22
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Bilaga 2
INFORMATIONSBLAD TILL VÅRDNADSHAVARE
Personal och barn kan göra mycket men det är nödvändigt att ha ett nära och bra
samarbete med hem och vårdnadshavare. Barn berättar inte alltid om kränkningar som
de känner till därför att de tror att det är skvaller eller de är rädda för hämnd.
Om alla tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv inverkan på
barnen. Prata med ditt barn om detta.
Är någon ensam, utsatt eller utfryst?
Ta kontakt med personalen på förskolan om ditt barn berättar om trakasserier,
diskriminering eller kränkande behandling.
Vi kan alla hjälpas åt att skapa en förskola där alla trivs och har det bra!
Likabehandlingsplanen finns att läsa på förskolan i hallen och på Silverslättens hemsida.
Avskiljs och återlämnas till förskolan.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Synpunkter på Likabehandlingsplanen:
Vi har tagit del av Likabehandlingsplanen på Silverslättens
förskola
______________________
Vårdnadshavares underskrift
_____________________
Vårdnadshavares underskrift
23
(24)
Anne-lie Risén Jaensson,
Förskolechef
Silverslättens förskola 2016-2017
Bilaga 3
Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den.
Skickas barn- och utbildningsförvaltningen, Box 504, 577 26 Hultsfred.
Uppgifter om förskolan/skolan
Förskolans/skolans namn – ange skolenhet
Uppgifter om barnet/eleven
Namn
Avdelning/Klass
Personnummer
Tid och plats för händelsen
Datum
Klockslag
Plats
Kort beskrivning
Uppgiftslämnare
Mentors namn
Blanketten lämnas till förskolechef/rektor för underskrift
Förskolechef/rektor har tagit del av ovanstående uppgifter
Datum
Underskrift
Namnförtydligande
Blanketten skickas till barn- och utbildningsförvaltningen
Barn- och utbildningschef har tagit del av ovanstående uppgifter
Datum
Underskrift
Namnförtydligande
24
(24)
