DBGY Falkenberg PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 20160101-20170101 VISION På Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg ska vi ha en arbetsmiljö som tydligt präglas av skolans värdegrund, så som den formuleras i bl.a. i skollagen som gäller fr.o.m. 1 juli 2011 och i läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144). Vi har som vision att Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg skall vara en skola som genomsyras av gemenskap, omtanke och glädje. Tillsammans ska vi aktivt verka för att skapa en arbetsplats där man trivs och där varje elev blir sedd och respekterad för den han eller hon är oavsett bakgrund och personlighet. Vi ska arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där lärare och elever möts på lika villkor, oavsett kön, ålder, religionstillhörighet, etnicitet, sexualitet, funktionsnedsättning m.m. Vi har övertygelsen att en skola med ett sådant klimat stärker elevernas självkänsla och tillit vilket utgör goda förutsättningar till allmän trivsel och kvalitativt lärande samt att det i förlängningen kan göra att eleverna utvecklas till goda och medkännande samhällsmedborgare. Mot bakgrund av detta skall alla på skolan, elever såväl som lärare och övrig personal, aktivt ta avstånd från människor vilka förtrycker eller kränker andra. Vi skall även uppmuntra varandra till att bistå andra människor. Undantagslöst skall alla på skolan därför aktivt motverka förtryck och trakasserier. Skolan har förbud mot kränkningar, diskriminering och trakasserier samt nolltolerans mot alla former av kränkningar. Varje incident som kan kopplas till ovanstående områden ska resultera i en reaktion och utredning från skolan. Mål Vi önskar skapa ett öppet solidariskt, positivt och vänligt klimat på skolan vilket kommer till uttryck i relationer mellan elever, mellan elever och personal samt mellan personal. Elever och personal skall känna trygghet och trivsel i skolan. Skolan skall vara fri från kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och missgynnande strukturer. Elever och personal iakttar och agerar lyhört samt ingriper mot kränkningar och/eller mobbning. Skolan har en nolltolerans mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDUPPGIFTER 2. UTVÄRDERING 3. FRÄMJANDE ARBETE 4. KARTLÄGGNING 5. FÖREBYGGANDE ARBETE 6. RUTINER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH UTREDA FALL AV KRÄNKANDE BEHANDLING 7. AKTUELLA BESTÄMMELSER OCH DEFINITIONER 8. BILAGOR MODELLER OCH LATHUND 3 1. Grunduppgifter Skolan har under många år haft i uppdrag att arbeta förebyggande samt aktivt motverka alla former av mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta dokument beskriver likabehandlings- och värdegrundsarbetet vid Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg. I grunden ligger de lagar och riktlinjer som reglerar skolors arbete med likabehandling för att främja barn och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck eller funktionsnedsättning, och att motverka och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet med dokumentet är att konkretisera syfte och mål med vårt arbete mot kränkningar i alla former i verksamheten, och att aktivt anpassa arbetet så att det får effekt och blir synligt och begripligt för lärare, elever och andra. Dokumentet upprättas årligen och aktuellt dokument gäller från och med januari till och med december. I planen mot diskriminering och kränkande behandling anger skolan hur man arbetar med att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt främja elevers lika rättigheter och möjligheter. I planen anges även hur skolan arbetar med förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Dokumentet visar konkret vad skolan gör för att uppfylla lagstiftningen kring värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Det är av särskild betydelse att eleverna är delaktiga i denna arbetsprocess. 4 Nedan finns uppgifter om skolans verksamhet, kontaktuppgifter, vilka som varit och är delaktiga i värdegrunds- och likabehandlingsarbetet samt skolans mål/vision. Skolans namn: Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg Ansvarig rektor: Marie Z Andersson Vår vision: Vi önskar ett öppet solidariskt, positivt och vänligt klimat på skolan vilket kommer till uttryck i relationer mellan elever, mellan elever och personal samt mellan personal. Elever och personal skall känna trygghet och trivsel i skolan. Skolan skall vara fri från kränkande behandling, trakasserier, diskriminering och missgynnande strukturer. Elever och personal iakttar och agerar lyhört samt ingriper mot kränkningar och/eller mobbning. Skolan har en nolltolerans mot mobbning, kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Planen gäller från och med: 2016-01-01 Planen gäller till och med: 2017-01-01 5 Organisation: Rektor: Marie Z Andersson Ansvarsområde: Rektor har i uppgift att sammankalla likabehandlingsgruppen till möten, planera gruppens arbete ihop med gruppens medlemmar samt har huvudansvaret för upprättandet av det samlade plandokumentet. Lärare: Beischer Andreas Jedraski, Malin Andersson, Gudrun Liljeson, Per-Henrik Ansvarsområde: har till uppgift att planera gruppens arbete ihop med gruppens medlemmar, sammanställa enkäter och utvärderingar, ta fram relevant arbetsmaterial och sjösätta likabehandlings- och värdegrundsprojekt samt att ge stöd åt personalgruppen. Elevvården: Anna Hansson (Skolsköterska), Katja Geertinger (Kurator), Li Hilker (Specialpedagog) Ansvarsområde: medverkar i det främjande arbetet i fråga om likabehandling och värdegrund samt i det åtgärdande. Elevernas delaktighet: Elever: Trivselgruppen/elevrådet Ansvarsområde: utvärdera, analysera, planera, genomföra och följa upp skolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete. Elever: Samtliga Samtliga elever är delaktiga i att följa upp och planera värdegrunds- och likabehandlingsarbetet i samråd med skolans personal samt ta hänsyn och uppträda respektfullt genom att: Vara aktiva i analyser, diskussioner, planering och genomgångar i arbetet med värdegrund och likabehandling vid mentorstider, temadagar och i ordinarie undervisning. Bemötande: 6 - Se till att ingen känner sig utanför och behandla andra som själv vill bli behandlad. - Inte utsätta någon för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. - Inte använda ordval eller bära kläder, symboler eller märken som förknippas med främlingsfientliga ideologier. Aktsamhet: - Se till att vara aktsam om egna, andras och skolans saker. - Inte skräpa ner eller klottra i skolan eller på skolans område. Personalens delaktighet: Mentor Mentorn ansvarar för att kontinuerligt arbeta med klassen för att skapa en trygg miljö och goda relationer mellan eleverna. Detta kan vara genom t.ex. samarbetsövningar eller genom att föra diskussioner kring trivsel på skolan. Mentorerna hjälps åt att genomföra och diskutera åtgärder för skolans elever tillsammans med likabehandlings- och värdegrundsgrupp och rektor. Mentorn talar enskilt med ”sina” elever i samband med utvecklingssamtal och återkommande individuella samtal kring hur eleven upplever stämningen på skolan, i klassen och i relation till lärare och övrig skolpersonal. Lärare Lärare är ansvariga för att ta del av informationen i det samlade plandokumentet samt vara väl bekanta med den. Undervisande lärare ansvarar för att i sin planering och sitt genomförande av lektioner beakta likabehandlings- och värdegrundsfrågor. Läraren ansvarar också för att sätta gränser, visa auktoritet i och utanför klassrummet samt ingripa direkt om en kritisk situation ur likabehandlings- eller värdegrundssynpunkt uppstår. Lärare har anmälningsskyldighet och är ansvariga att rapportera om de upptäcker någon form av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling till rektor. Rektor anmäler vidare till huvudman. Det är huvudman som har utredningsansvar. 7 Förankring av planen: Årligen informeras om, analyseras, utvärderas och planeras arbetet med värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Detta sker genom: avsatt personalmötestid med lärare avsatt mentorsmötestid med eleverna avsatt tid för elevråd tillika trivselgrupp återkommande temadagar för samtliga planen tillgängliggörs på Schoolsoft för elever, vårdnadshavare och personal sammankoppling med ordinarie undervisning för elever och lärare 2. Utvärdering av förra årets plan Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats: (hur och av vilka) Planen och dess konkreta innehåll (aktiviteter, åtgärder och förebyggande/främjande insatser) har utvärderats kontinuerligt över året och i samband med övergripande utvärdering och analys samt upprättande ny plan. Detta har skett genom: enkäter (web-enkäter på Schoolsoft, LoV-enkät, NKI och NMI) av elever och personal samtal och diskussioner mellan elever och lärare i mentorsgrupperna samtal och diskussioner med lärare på personalmötestid observationer av personal och elever individuella samtal mellan lärare och elev samtal och diskussioner i elevråd och trivselgrupp Resultat av utvärdering av fjolårets plan: 8 Utvärderingar visar att åtgärder, aktiviteter, förebyggande och främjande insatser har upplevts både positiva och i vissa fall inte fullt ut nått målen. Det påvisas vid utvärdering att: Teaterföreställningen om förintelsen, ”I skuggan av hatet växer blommor”, erbjöds till samtliga på skolan. Upplevelsen var blandad vilket syntes i påföljande diskussioner. Både negativa och positiva kommenterar om pjäsen framkom. Teaterföreställningen ”Jante är död” mottogs mycket positivt av både elever och personal. Skådespelarna berörde och lyckades engagera skolan avsevärt till diskussion och reflektion kring människovärde, vapenindustri och vad som egentligen är etiskt rätt och försvarbart ur ett medmänskligt perspektiv. Realstars hade en föreläsning om trafficking och prostitution ht 2015 vilken även den fick ett gott mottagande. Många elever och flera i personalen gav uttryck för att föreläsaren inspirerade till insikter och fördjupande diskussioner. 93% av eleverna upplevde dagen som positiv. Till nästa gång önskade en del eleverna att passen ska kortas ned. Uppstartsdagarna ht 2015 med fokus på värdegrund och likabehandling upplevdes överlag positivt. 98% av eleverna uppger att de kände sig välkomna till skolan och 73% menar att de lärt känna någon ny person under aktiviteten. Framgångsfaktorer som flera lyfter är att gemenskap stärkts, att starten är mjuk, varmt välkomnande, roliga aktiviteter m.m. Den kritik som framförts av en mindre del av eleverna har handlat om att främst organisationen kan förbättras, med bättre schema, andra gruppindelningar, annan mat. Hög frånvaro har skolan haft extra fokus på under året med anledning av att en hög frånvaro upplevts som oroande och i vissa fall kan kopplas till att elever upplever sig illa behandlade. Skolan har förändrat och utvecklat sina rutiner kring detta och utvärdering visar att elever i högre utsträckning blivit mer medvetna om sina studiesituationer. Dock kvarstår en viss frånvarokultur som fortsatt behöver uppmärksammas. Gruppering som pedagogiskt verktyg i undervisning har visat visst positivt resultat då elever fått möjlighet att komma närmare personer de inte tidigare interagerat med och därmed fått möjlighet till att känna ökad trygghet och studiero. Dock påvisar utvärderingar att det av vissa elever har upplevts som till viss del obefogat och ”dagisnivå” att inte få sitta var man vill. Utvärdering gjord av lärare slår fast vikten av att alla pedagoger behöver agera efter gemensamma normer och tillämpa grupperingsverktyget i flera grupper. Trivselgruppen (elevrådet) 9 framhåller i sin utvärdering gruppering som ett viktigt verktyg för att minska spänningar och öka arbetsro. Skolans fokus på normer och värden som pågått kontinuerligt under året i syfte att skapa en gemensam värdegrund har vid utvärdering påvisat en stark önskan om studiero hos eleverna samt en önskan om ett klimat fritt från blickar och kommentarer. Detta är också något som framkommer i den LoV-enkät som utgör underlag till kartläggningen inför 2016 års plan. Trivselgruppens och elevrådets aktivitet under vt 2015 kopplat till kön, sexuell läggning och könsöverskridande identitet var en mycket uppskattad temadag som bottnade i elevrådets/trivselgruppens utmaning till personalen att under en dag ifrågasätta, problematisera och utmana föreställningar kopplade till nämnda områden. Genom yttre attribut i form av kläder, smink och accessoarer och/eller mer personliga ställningstaganden och förhållningssätt iscensatte personal en interaktion med eleverna som utmanade och uppmuntrade till diskussion och nya förståelsehorisonter. Emellertid upplevde flertalet elever att eftermiddagspasset var mindre givande med inbjuden föreläsare från RFSL. Detta var i stor grad avhängigt föreläsare och inte stoff. Elevhälsan har strukturerat skolans rutiner för att uppmärksamma, analysera och åtgärda/möta dessa elevers studiesituationer och eventuella funktionsnedsättning genom en tydligare arbetsgång med situationsbeskrivningar och täta uppföljningar med elevhälsoteamet som också delegerar uppgifter vidare samt tar ett övergripande helhetsgrepp. Skolpsykolog och specialpedagog har handlett personal vid några tillfällen i syfte att öka kunskap och synliggöra strategier att använda vid olika former av extra anpassningar eller åtgärder. Insatser kring hur vi kommunicerar med varandra initierades i flera klasser i syfte att stärka en positiv interaktion. Perspektiv-på-livet-dagen på vt 2015 mottogs väl av elever och lärare. Syftet med dagen var att levandegöra och erbjuda andra perspektiv på tillvaron, samhället, livet och människan. Inbjudna föreläsare åstadkom detta och flertalet elever gav uttryck för att framförallt föreläsarna från KRIS lyckades engagera och beröra med autenticitet och inlevelse. Utvärderingar gjorda av personal visar dock att skolan behöver arbeta med den frånvarokultur som identifierats i samband med temadagar. Skolan fokusområde ”Välmående ger resultat” har utvecklats till ett projekt som ska spänna över tre år där syftet är att alla elever ska medvetengöra en personlig utveckling. I projektet fokuseras olika 10 områden kopplade till utveckling och hittills har skolan lyft stress, stressmedvetenhet och stresshantering, självkontroll och gruppers utveckling. Utvärderingar visar viss ökad medvetenhet kring nämnda områden dock trycker lärare på att effekten påverkas negativt då vissa arbetspass lagts på mentorstid som upplevts för kort vilket även påverkar elevernas motivation negativt i samband med projektet. Lärarna föreslår därför att arbetspass med elever förlängs och att ansvarig förstelärare i större utsträckning arbetar i och med olika elevgrupper. Showen som skolans estetiska program och hantverksprogram genomförde 2015 sågs stärka både enskilda elever och elevgrupper, tydligt visa på vinsterna med samarbete, bidra till att öka gemenskapen. Under processen uppstår också slitningar vilket skolan ser som en viktig del då elever genom det tränas i att hantera motgångar och lösa konflikter. Vissa elever upplevde organisationen som något rörig och önskar mer struktur till nästa show. Vid nästa show läggs extra fokus på organisation och struktur. Sammantaget visar utvärderingar av 2015 års plan att värdegrunds- och likabehandlingsarbetet bör: fortsatt ha en variation i hur man medvetandegör, uppmärksammar, engagerar och utmanar elever kring diskriminering och kränkande behandling. T.ex. att tillhandahålla en varierande svårighetsgrad som kan utmana på flera nivåer genom teaterpjäser, föreläsare, temadagar men också säkerställa att arbetet genomsyrar den ordinarie undervisningen. fokusera området kring en frånvarokultur. utveckla fokusområdet ”Välmående ger resultat” i syfte att kunna öka motivationen hos eleverna i samband med själva arbetet, t.ex. med förlängda arbetspass. fortsätta arbetet med uppstartsaktiviteter då detta i stor utsträckning ses lägga en god grund i trivsel, gemenskap och kännedom om värdegrund- och likabehandlingsfrågor. uppmuntra ett starkt elevdeltagande genom trivselgruppen i arbetet med aktuell plan och aktiviteter och insatser. Årets plan ska utvärderas senast årsskiftet (december/januari) 2016/17. Planen (och dess innehåll, aktiviteter m.m.) ska utvärderas genom: 11 enkäter (web-enkäter på schoolsoft, LoV-enkät, NKI och NMI) av elever och personal samtal och diskussioner mellan elever och lärare i mentorsgrupperna samtal och diskussioner med lärare på personalmötestid observationer av personal och elever individuella samtal mellan lärare och elev samtal och diskussioner i elevråd och trivselgrupp Ansvarig för att årets plan utvärderas: Marie Z Andersson, rektor 3. Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Insatser för att främja lika rättigheter och möjligheter: Gällande: Kön Mål och uppföljning: (Då skolan har en övervägande majoritet av flickor ser skolan det som viktigt) att iscensätta aktiviteter och organisera en verksamhet som inkluderar alla elever oberoende av kön samt verka för en gemenskap över traditionella könsgränser. Följs upp genom observationer och utvärdering av innevarande års plan. Insats: I samband med temadagar, ämnesövergripande samarbeten och friluftsdagar uppmuntra till gemenskap över klass- och programgränser för att på så sätt stimulera 12 till ett utbyte mellan skolans program som till stor del är präglade av att uppfattas som antingen ”tjejiga” eller mer ”killiga”. Ansvarig: rektor, idrottslärare, värdegrunds- och likabehandlingsgrupp Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Kön Mål och uppföljning: Att öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till olika normer i det svenska samhället. Det finns en rad olika fördomar kring människor och det är ytterst viktigt att lyfta dessa för att medvetengöra vilka ”glasögon” vi har på oss när vi ser på medmänniskor och samhället. Följs upp genom samtal och diskussioner. Insats: Som en del i samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2 så vill vi lyfta en mängd olika begrepp som bl.a. heteronorm, det sociala könet och diskutera dessa. Exempel på frågeställningar: Hur påverkar det elever om vi alltid utgår från att alla är heterosexuella? Hur förväntas pojkar och flickor i olika åldrar bete sig? Hur beter sig pojkar i grupp? Ansvarig: Lärare i samhällskunskap Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Kön Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring manligt och kvinnligt, jämställdhet och historisk utveckling inom området. Följs upp genom samtal, diskussioner och presentationer under stylistlektioner. Insats: Som del i kursen Estetisk kommunikation belyser vi skillnaden mellan kvinnligt och manligt, ursprung, skillnader nu och i historien och feministrörelsen arbete för jämlikhet. I syfte att skapa en ökad förståelse och kännedom om kvinnans frigörelse och hur den har påverkat rörelser, trender och skönhetsideal genom tiderna. Ansvarig: Stylistlärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 13 Gällande: Kön Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring kön, medvetandegöra och motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i bildämnet med elever och lärare. Insats: Vi belyser området offentlig konst utifrån diskrimineringsgrunden kön. Har diskrimineringsgrunden kön beaktas vid urvalet av konstnärer när det gäller offentliga konstnärliga uppdrag. Den offentliga konsten speglar sin tid, och bidrar därmed till en fördjupad kunskap om nutid och dåtid. Ansvarig: Bildlärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring etnicitet, medvetandegöra och motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i historiekurserna med elever och lärare. Insats: som del i historieundervisningen belysa rasismens mekanismer, ursprung och konsekvenser i syfte att skapa en ökad förståelse och kännedom om i vilken grogrund den kan uppstå, vad som kännetecknar rasism och vilka konsekvenser den kan leda till i ett samtida, framtida och historiskt perspektiv. Ansvarig: Historielärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring etnicitet, medvetandegöra och motverka fördomar. Följs upp genom samtal, diskussioner och uppgifter i sociologin med elever och lärare. Insats: I Sociologins centrala innehåll behandlas sociala strukturer utifrån bl.a. etnicitet. Ansvarig: Sociologilärare Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Etnicitet 14 Mål och uppföljning: Att öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till olika normer i det svenska samhället. Det finns en rad olika fördomar kring människor och det är ytterst viktigt att lyfta dessa för att medvetengöra vilka ”glasögon” vi har på oss när vi ser medmänniskor och samhället. Följs upp genom samtal och diskussion med eleverna. Insats: Som en del i samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2 så lyfter eleverna en mängd olika begrepp som t.ex. vithetsnorm genom att titta på och diskutera om olika produkter (t.ex. sortiment av smink) är anpassat efter olika hudfärger. Ansvarig: Lärare i samhällskunskap Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Etnicitet Mål och uppföljning: Att skapa en ökad förståelse kring etnicitet, medvetandegöra och motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i bildämnet med elever och lärare. Insats: Vi belyser området offentlig konst utifrån diskrimineringsgrunden etnicitet. Har diskrimineringsgrunden etnicitert beaktas vid urvalet av konstnärer när det gäller offentliga konstnärliga uppdrag. Den offentliga konsten speglar sin tid, och bidrar därmed till en fördjupad kunskap om nutid och dåtid. Ansvarig: Bildlärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: att skolan, och på vilket sätt den bedriver sin verksamhet, ska vara icke-konfessionell och inte i sammanhang med exempelvis student, avslutningar eller andra tillställningar innefattas av eller verka i en konfessionell religiös kontext. Följs upp i samband med planens utvärdering av rektor och lärarlag. Insats: att hålla skolavslutningar och andra tillställningar i icke-konfessionella kontexter. Ansvarig: Rektor Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 15 Gällande: religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning: skapa förståelse för olika kulturer, medvetandegöra vikten av anpassningar som bör ske i sammanhang där kulturkrockar kan uppstå inom turismnäringen. Uppföljningssamtal sker återkommande under hela utbildningen då detta mål bearbetas ständigt under studiebesök, guidningar samt genomförande av APL. Insats: som del i kursen Guide och Reseledare planerar eleverna studiebesök, guidning, utflykt mm. vilka kan ske i olika målgrupper, olika länder och därmed olika kulturer. Här krävs att eleverna tar hänsyn till platsens förutsättningar samt till befolkningens trosuppfattning och religion. Ansvarig: Turismlärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: att skapa förutsättningar så att alla kan delta på friluftsdagen eller skolresan oavsett funktionsnedsättning. Följs upp av idrottslärare, elever och rektor genom observationer och enkäter i samband med friluftsdagar. Insats: vid planering och genomförande av friluftsdagar ska verksamheten organiseras utifrån att alla elever ska kunna delta oberoende av funktionsnedsättning. Exempelvis ska det säkerställas flera alternativ till aktiviteter liksom att aktiviteterna ska av inkluderande karaktär. Ansvarig: Idrottslärare, rektor Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: att skapa förutsättningar så att alla elever kan delta i skolarbetet och utvecklas efter sin förmåga oavsett funktionsnedsättning. Följs upp av elevhälsan löpande under året samt vid innevarande plans utvärdering. Insats: elevhälsan säkerställer rutiner för att uppmärksamma, kartlägga och anpassa studiesituationen för elever i behov av stöd. Ansvarig: Elevhälsa och rektor 16 Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 (löpande) Gällande: Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: öka förståelse, acceptans och omtanke för gäster och besökares olikheter genom att synliggöra olika målgrupper inom turismbranschen och deras skiftande krav kring boenden, tjänster och service. Insats: I kursen Logi samtalar vi kring vilka olika målgrupper eleverna kan komma att möta på APL samt hur omtänksamhet och tillgänglighet för gäster med särskilda behov bör äga rum. Efter genomförd APL diskuteras de olika situationer som uppkommit på APL-plats (hotell, mässa, konferens etc) och vilken anpassning som genomfördes. Ansvarig: Turismlärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Sexuell läggning Mål och uppföljning: Målet är att skapa en miljö där respekt och förståelse präglar allas uppfattning kring sexuell läggning. Det ska finnas en acceptans och självklarhet i att människor kan ha olika sexuella läggningar. Följs upp med enkät, observationer och samtal. Insats: Under perspektiv-på-livet-dagen fokusera området genom föreläsare, fördjupade diskussioner och samtal. Ansvarig: Värdegrunds- och likabehandlingsgruppen tillsammans med rektor Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Sexuell läggning Mål och uppföljning: öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till sexuell läggning Insats: För att främja arbetet med sexuell läggning görs frågor i matematik prov/uppgifter som är annorlunda än de traditionella sexuella relationer såsom mankvinna. Ansvarig: Matematiklärare 17 Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Ålder Mål och uppföljning: För att verka för ett klimat fritt från diskriminering utifrån ålder ska skolan vid sina återkommande temadagar och friluftsdagar skapa förutsättningar för ett utbyte mellan årskurser. Detta i syfte att skapa en trygghet och gemenskap och motverka en åldersegregerad skola. Följs upp genom observationer och utvärdering av innevarande års plan. Insats: i samband med temadagar, ämnesövergripande samarbeten och friluftsdagar ska skolan uppmuntra till gemenskap över klass- och årskursgränser för att på så sätt stimulera till ett utbyte mellan åldrar. Ansvarig: Rektor, alla lärare Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Ålder Mål och uppföljning: Att skapa en ökad förståelse kring ålder, medvetandegöra och motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i bildämnet med elever och lärare. Insats: Vi belyser området offentlig konst utifrån diskrimineringsgrunden ålder. Hur diskrimineringsgrunden kön beaktas vid urvalet av konstnärer när det gäller offentliga konstnärliga uppdrag. Den offentliga konsten speglar sin tid, och bidrar därmed till en fördjupad kunskap om nutid och dåtid. Ansvarig: Bildlärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Könsidentitet och uttryck 18 Mål och uppföljning: Ge kunskap om manligt och kvinnligt ur ett historiskt perspektiv i syfte att motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner. Insats: Vi pratar om fördomar, hur vi tror att killar och tjejer vill se ut. Idag kan människor ha ett androgynt eller könsöverskridande uttryck/utseende och eleverna uppmärksammas på hur viktigt det är att inte döma efter utseende, sexuell läggning eller könsidentitet. Kurs: Frisör 1 - 6a Ansvarig lärare: Charlotte Falck och Malin Andersson Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Könsidentitet och uttryck Mål och uppföljning: Öka kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang. Uppföljning sker genom återkommande diskussioner, reflektioner och analyser av sig själv och andra. Insats: Som en del i Psykologi 1 och 2 diskuterar vi kring differentiell psykologi sexualitet, normalitet, könsidentitet och fördjupar oss i, genom forskning och källkritisk analys olika sexuella uttryck och könsidentiteter, definitioner och levnadshistorier för att skapa acceptans, förståelse för och insikt i individers olikheter. Ansvarig: Psykologilärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Könsidentitet och uttryck Mål och uppföljning: öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till könsidentitet och personligt uttryck. Följs upp genom samtal och diskussioner i svenskämnet med elever och lärare. Insats: som del i Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 och i området för språklig variation och språksociologi fördjupas och diskuteras normer kring könsidentitet och personligt uttryck i t.ex. klädsel, kommunikation, föreställningar och värderingar. Ansvarig: Svensklärare Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 19 Gällande: Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Funktionsnedsättning, Kön, Könsöverskridande identitet och uttryck, Ålder och Religion eller annan trosuppfattning. Mål och uppföljning: Öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till de olika ovanstående diskrimineringsgrunderna. Följs upp genom inlämningsuppgifter, samtal och diskussioner i turismämnen i alla årskurser. Insats: I bl a kursen Service och bemötande där det redan i kursmålen ställs krav på att belysa och diskutera vikten för den som vill arbeta i turism-branschen att kunna möta olika kulturer på ett icke diskriminerande sätt samt att bemöta gäster och kollegor med insikten om människors lika värde. Även i andra turism- och hotellkurser återkommer ofta denna diskussion om hur vi bemöter människor. Eleverna visar sin förståelse och kunskap genom inlämningsuppgifter, diskussion och samtal. Ansvarig: Turismlärare Magnus Ackerot Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Skolan ska verka för en ökad förståelse och respekt för människors lika värde. Detta sker genom att få ta del av flera perspektiv på aspekter av att vara människa. Genom att belysa t.ex. olika trosuppfattningar, ursprung och livsöden kan elever få möjlighet till fördjupade insikter om företeelser och människors liv och livsval. Detta följs upp genom enkäter. Insats: Skolan arrangerar en ”Perspektiv-på-livet-dag”. Motivering och bakgrund: Skolan har en tradition av att arrangera en ”Perspektiv-pålivet-dag” under vårterminen där föreläsare bjuds in att samtala och diskutera utifrån flera olika perspektiv. Det kan t.ex. röra sig om olika trossamfund och/eller ateister, människor som hamnat snett eller genomlevt en traumatisk händelse, eller någon som problematiserar kring kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning. Syftet är att i stort stimulera till goda samtal där nya kunskaper om andras livsöden och ställningstaganden uppmärksammas. Ansvarig: rektor, likabehandlingsgrupp Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 20 Gällande: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Skolan ska verka för ett ökat välmående och en personlig utveckling. Olika aspekter av välbefinnande som bl.a. stresshantering, självkontroll, emotionell kompetens, gruppers utveckling, styrkefokus, självskattning och feedback ska fokuseras och lyftas i samband med att elever skriver individuella ”utvecklingsdagböcker”. Arbetet följs upp genom enkäter och elevernas självreflektioner. Insats: Skolan ska på avsatt tid (mentorstid och temadagar) återkommande arbeta med projektet ”Välmående ger resultat”. Skolan har en utsedd förstelärare som driver och utvecklar arbetet. Motivering och bakgrund: Skolans personal har genomgått en fortbildning i regi av Region Halland som syftat till att motverka en samhällelig tendens där psykisk ohälsa bland unga ses öka. Med hjälp av aktuell forskning inom skola och psykologi belyses områden kopplade till välmående. Och genom föreläsningar och praktiska övningar är förhoppningen att det ska komma alla till dels och öka välbefinnandet generellt. Det är skolans övertygelse att i en miljö som karakteriseras av välmående är grogrunden för trakasserier och kränkande behandling liten eller obefintlig. Detta är en av skolans främjande insatser men är också en insats som syftar till att skapa mer respekt i hur elever behandlar varandra. Ansvarig: rektor, förstelärare Datum när det ska vara klart: Projektet är löpande men utvärderas också 2017-01-01 i samband med att ny plan tas fram. 4. Kartläggning Nedan beskrivs vilka kartläggningsmetoder verksamheten använt sig av och vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som har identifierats. Kartläggningsmetoder: LoV-enkät NKI Klassråd och mentorsmöten Trivselgrupp/elevråd Elevhälsoteam 21 Lärare/personal Enkäter Observationer Hur har elever involverats i kartläggningen: LoV-enkät: alla elever svarar årligen på frågor om diskriminering och kränkningar och lägger fram önskemål om fokusområden. Detta sammanställs och ligger som underlag till analys och planering av värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. NKI: (Nöjd kundindex) elever svarar årligen på frågor kopplade till hur de upplever skolan, lärarna, studiesituationen, kamrater m.m. Detta sammanställs och ligger som underlag till analys och planering av värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Klassråd och mentorsmöten: elever och lärare för fortlöpande fördjupande samtal och diskussioner kring diskriminering, kränkningar och hur skolan kan arbeta åtgärdande, främjande och förebyggande. Trivselgrupp/elevråd: utvärderar och analyserar värdegrunds- och likabehandlingsarbetet utifrån enkäter, aktiviteter och de samtal/diskussioner som förs i de enskilda klasserna. Enkäter: efter genomförda aktiviteter svarar elever på frågor kopplade till de avsedda målen. Detta sammanställs och ligger som underlag till analys och planering av värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Hur har personalen involverats i kartläggningen: Elevhälsoteamet: utvärderar och analyserar värdegrunds- och likabehandlingsarbetet utifrån sina kompetenser; rektor, biträdande rektor, skolläkare, skolpsykolog, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska samt specialpedagog. Lärare/personal: utvärderar och analyserar elevgrupper, enskilda elever och skolsituationen i stort samt värdegrunds- och likabehandlingsarbetet på avsatt mötestid, klasskonferenser m.m. Observationer: all personal observerar löpande, i klassrum, korridorer, i och kring skolan, och uppmärksammar om de ser tendenser till, eller upplever oro för, diskriminering eller kränkningar. Resultat och analys av kartläggning 22 Genomförd LoV-enkät visar att 96% av de svarande eleverna (102 st totalt) upplever att de har fått information om skolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete. Svarsfrekvensen är jämt fördelad över årskurser och program så till vida att inget program eller ingen årskurs är över- eller underrepresenterad. Dock har inte samtliga av skolans elever svarat. Vidare visar enkäten att: 97% vet var de ska vända sig om de upplever att de blivit illa behandlade av elever eller personal. 85% känner förtroende för att personalen tar tag i situationen om någon upplever sig illa behandlad. Detta är en liten sänkning (2%) från föregående år. 97% känner sig trygga i skolan (jmf 2015: 98%). Av de tre svarande som inte känner sig trygga uppges anonymt bl.a. att man känner sig utanför. 9,8% upplever att de under det senaste året blivit illa behandlade av elever på skolan. Främst har incidenter skett i skolans korridorer, eller i klassrummet under lektion. Hälften (5 st) som upplevt sig illa behandlade anmälde händelsen varpå 100% av dessa upplevde att skolan tog tag i det. Olika anledningar till varför man inte anmäler så som att man inte tyckte att det var så allvarligt (”tycker inte de är en stor grej”) samt att man inte visste (”vet inte”). 6 st (6%) upplever att de under året blivit illa behandlad av personal på skolan. 95% upplever inte att det finns något i skolmiljön som är diskriminerande. Av resterande 5% uppges i kommenterar att ”det saknas pissoarer” som grund till diskriminering, en annan att skolan behandlar tjejer och killar olika och en tredje att det är mycket kommentarer. 77% upplever att eleverna behandlar varandra med respekt. 95% upplever att personalen behandlar eleverna med respekt. 83% upplever att de får delta i värdegrunds- och likabehandlings-arbetet i den utsträckning de skulle vilja. På frågan om man som elev önskar ett speciellt fokus framöver tycker en elev att man ska arbeta med respekt. En annan skriver att skolan kan ta vara på att det på skolan finns elever med olika bakgrunder, från olika kulturer, med olika trosuppfattningar. Detta kan lyftas fram t.ex. vid olika temadagar. En slutsats som dras utifrån LoV-enkäten är att skolan behöver lyfta normer och värden med syftet att skapa en trygg och respektfull arbetsro (där elever respekterar varandra) i klassrummet och även i skolans allmänna utrymmen. 23 Även om något/några svar kan tolkas som att svarande inte tagit enkäten på allvar (vilket ändå inte utelämnas från resultaten) understryks också att skolan måste sträva efter att 100% av eleverna ska känna sig trygga, att skolan ska vara fri behandling som upplevs som diskriminerande eller kränkande, samt att samtliga elever, ifall nämnda situationer uppstår, ska uppleva att skolan agerar och har förmåga att lösa situationerna. Skolan behöver också fokusera att elever ska känna förtroende att skolan tar tag i situationer om någon känner sig illa behandlad. Skolan behöver i högre utsträckning nå ut och informera eleverna. Årligen genomförs även en NKI-undersökning i början av året där elever ombes svara på frågor som rör deras upplevelse av skolan, undervisning, lärare och kamrater. En sammanfattning av NKI-undersökningen från januari/februari 2015 visar att: Svarsfrekvensen låg på 74% (118/160st). Nöjdkundindex uppgår till 69% vilket är högre än snittet för Academedias gymnasium (66%) men lägre än fjolårets (77%). Rekomendationsgrad uppgår till 79% vilket är högre än snittet för Academedias gymnasium (70%) men lägre än fjolårets (88%). Trivselgrad uppgår till 84% vilket är högre än snittet för Academedias gymnasium (80%) men lägre än fjolårets (91%). Upplevelsen av studiemiljön (trygghet, respekt och arbetsro m.m.) uppgår till 75% vilket är det samma som snittet för Academedias gymnasium (75%) men lägre än fjolårets (80%). Upplevelsen av undervisningen (motivation, lust, återkoppling m.m.) uppgår till 66% vilket är något lägre snittet för Academedias gymnasium (67%) och lägre än fjolårets (70%). Ca 76% av eleverna uppgav att eleverna behandlar varandra med respekt. Ca 63% upplever att de kan få arbetsro i skolan. Sammanfattningsvis ses skolans resultat ligga högre än snittet för Academedias gymnasium i alla avseenden utom i undervisningsaspekten, som ligger strax under genomsnittet. Resultatet är också lägre generellt, vid jämförelse med skolans föregående års resultat. Även om trivseln i stort ses som högre än Academedia-snittet framhåller skolan, efter analys, aspekterna studiemiljö i form av respekt och arbetsro som viktiga att möta och åtgärda. Av trivselgruppens/elevrådets utvärdering, analys och kartläggning av skolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete, som först genomlysts i klasserna varpå underlaget sammanställts och lyfts i trivselgrupp/elevråd, framkommer 24 att eleverna som huvudfokus önskar att skolan arbetar med arbetsro. Detta på grund av en studiemiljö där kommentarer och vissa andra störningsfaktorer ses förekomma. Eleverna framhåller respekt som centralt i kommande arbete. Likaså ser trivselgruppen/elevrådet en vinst i att medvetandegöra funktionsnedsättning i form av olika diagnoser som t.ex. dyslexi och ADHD för både lärare och elever i syfte att sprida förståelse för vad det kan innebära och hur lärare och elever kan förhålla sig till det. Trivselgruppen/elevrådet trycker även på att skolans uppstartsaktiviteter och det därtill följande värdegrunds- och likabehandlings-arbete som bedrivs utgör en betydelsefull del för allas välmående och gemenskap. Även i personalens kartläggning och analys ses behovet av att skolan bör arbeta med respekt genom att intensifiera arbetet med normer och värden i syfte att skapa en gemensam värdegrund som slår vakt om respekten för sitt egna och andras välbefinnande och studiesituation. Lärarlaget vidhåller att skolan även fortsättningsvis bör erbjuda en mångfacetterad bredd i både utbud och metoder för hur diskriminering och kränkande behandling ska gestaltas. Lärare framhåller skolans uppdrag att ge eleverna en gedigen bas av kulturellt kapital och en variation av det samma. Dock framläggs ett påtagligt behov av att processa och bearbeta genom för- och efterarbete kopplat till de olika aktiviteterna. Personalen framhåller slutligen en framgångsfaktor i det att trivselgruppen/elevrådet ses ta en allt större del av arbetet med värdegrund- och likabehandlingsfrågor genom bl.a. de aktiviteter som av dem genomförts. ELEVHÄLSANS ANALYS OCH KARTLÄGGNING AV NULÄGET Sammantaget, utöver att fortsatt rikta resurser i arbetet kring samtliga diskrimineringsgrunder och kränkande behandling, och för att motverka risker för diskriminering, trakasserier och kränkningar ser skolan att: det förebyggande och främjande arbetet bör fokusera en gemensam värdegrund där respekt för sina medmänniskor genomsyrar vardag och studier. Detta för att motverka en kultur där elaka kommentarer eller gliringar kan fortgå och istället skapa respekt mellan elever, skolan ska informera och synliggöra LoV-arbetet i syfte att få elever att känna förtroende för att skolan agerar om någon upplever sig illa behandlad. elevhälsans fokus att fånga upp/synliggöra elever i behov av stöd och för att hitta adekvata anpassningar eller åtgärder fortsatt bör synliggöras och förankras i elevgrupper och lärarlag. Detta för att motverka risk för elever med funktionsnedsättning diskrimineras, 25 trivselgruppens/elevrådets delaktighet bör uppmuntras och vidareutvecklas till att utgöra en otvungen och spontan del av värdegrunds- och likabehandlingsarbetet genom att planera, genomföra och utvärdera aktiviteter. Detta för att motverka risken att elever inte ska uppleva sig delaktiga i värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. elevhälsan samarbetar samt för en diskussion kring relevanta elevärenden. elevhälsan fördelar arbetet efter respektive profession samt skyndsamt samlar in relevant information från berörda parter. 26 5. Förebyggande arbete I detta avsnitt presenteras vilka åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån resultatet i kartläggningen skolan ska göra under 2016. Åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling: Gällande: Kön, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling Mål och uppföljning: Skolan har som mål att skolans samtliga elever, tillsammans med personal, ska vara förtrogna med och ha kännedom om skolans arbete med värdegrunds- och likabehandlingsfrågor. Därigenom ska alla även ha kunskap om diskrimineringsgrunder, vad kränkande behandling kan innebära samt vilka rutiner skolan har kring detta. Syftet är också att genom kunskap verka för ett gott klimat fritt från dylikt samt stimulera till delaktighet i det fortlöpande arbetet. Aktiviteten följs upp genom enkätundersökning, observationer och samtal. Åtgärd: I samband med höstens uppstart ska skolan arrangera en eller två dagar med fokus på värdegrund och likabehandling. Motivering och bakgrund: Skolan har en tradition av att genomföra likabehandlingsoch värdegrundsdagar i samband med att eleverna börjar på höstterminen. Skolan värderar att ålder/klass inte avgör gruppsammansättning vid denna aktivitet utan går över klassgränser i sammansättning av grupper. Under aktiviteten diskuteras värdegrund och likabehandlingsplan och samtliga diskrimineringsgrunder belyses, exemplifieras och diskuteras. Syftet är att stärka gruppgemenskapen och självkänslan genom både lustfyllda och stärkande gruppövningar och diskussioner. Samt att få kontakt med personer som är äldre/yngre. Skolans ambition är att aktiviteterna ska leda till ökad glädje, gemenskap, acceptans och respekt både i klasser men också över klass- och årskurser. Ansvarig: Rektor och värdegrunds-/likabehandlingsgruppen Datum när det ska vara klart: 2016-09-01 Gällande: Kön, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande behandling Mål och uppföljning: Skolan har som mål att skolans samtliga elever, tillsammans med personal, ska vara förtrogna med och ha kännedom om skolans arbete med 27 värdegrunds- och likabehandlingsfrågor. Därigenom ska alla även ha kunskap om diskrimineringsgrunder, vad kränkande behandling kan innebära samt vilka rutiner skolan har kring detta. Syftet är också att stimulera till delaktighet i det fortlöpande arbetet. Aktiviteten följs upp genom enkätundersökning, observationer och samtal. Åtgärd: I samband med utvärdering, kartläggning, analys av innevarande års plan och planering av kommande görs alla skolans elever delaktiga i arbetet genom att analysera och föra en fördjupad diskussion i mentorsgrupperna. Detta följs sedan upp av trivselgruppen/elevrådet som sammanställer sina tankar utifrån vad som skett och lägger fram sina idéer i det kommande arbetet. Tid avsätts till detta på mentorsmöten där även diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling synliggörs och diskuteras. Motivering och bakgrund: Det är skolans övertygelse att ett värdegrunds- och likabehandlingsarbete med autenticitet måste vara demokratiskt och inkluderande. För att få till stånd ett verkligt elevdeltagande måste mandat ges åt elever att styra inriktningar, komma med uppslag, få möjlighet att genomföra aktiviteter samt göra reflektioner om utfall. Ansvarig: Rektor, värdegrunds-/likabehandlingsgruppen samt trivselgrupp/elevråd Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Kön/ Könsidentitet och uttryck/ Etnisk tillhörighet/ Religion eller annan trosuppfattning/ Sexuell läggning Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utifrån aspekten kön. Skolan ska verka för att upplysa, sprida kunskap och medvetandegöra föreställningar kring diskrimineringsgrunderna i syfte att skapa en förståelse, respekt och acceptans. Detta följs upp genom enkäter. Åtgärd: Trivselgrupp/elevråd arrangerar en temadag under vårterminen 2016 där föreställningar och frågeställningar kring aktuella diskrimineringsgrunder exemplifieras, diskuteras och belyses. Motivering och bakgrund: Eleverna framlägger genom trivselgruppen/elevrådet en önskan och vilja att ta tillvara de olikheter som finns representerade på skolan och lyfta fram elever som delger sina tankar och världar för andra elever. Då det finns elever som känner en motivation och lust att driva arbetet kring aktuella diskrimineringsgrunder ser skolan det som extra viktigt att uppmuntra och ge möjlighet till det. Ansvarig: Trivselgrupp/elevråd och rektor 28 Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 Gällande: Funktionsnedsättning Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utifrån funktionsnedsättning. Skolan ska verka för att upplysa, sprida kunskap och medvetandegöra föreställningar kring olika former för funktionsnedsättning i syfte att skapa en förståelse, respekt och acceptans för olikheter gällande nämnt område. Detta följs upp genom enkäter. Åtgärd: Skolan ska genom specialpedagog och lärare informera om olika former för funktionsnedsättningar och i samband med det ha ett fördjupande samtal med alla elevgrupper kring olika diagnoser och hur de kommer till uttryck samt kan mötas. Motivering och bakgrund: Trivselgruppen/elevrådet har i sina reflektioner belyst att det på skolan finns elever med olika diagnoser och vill medvetandegöra samtliga elever om vad det innebär. Tanken är också att ökad kunskap ska leda till att fler känner sig respekterade utifrån sina förutsättningar och att kunskapstillägnande samt alla elevers utveckling inte ska vara avhängigt en funktionsnedsättning i form av en diagnos. Ansvarig: Specialpedagog, rektor, lärare Datum när det ska vara klart: 2017-01-01, 2016-06-17 Gällande: Ålder Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling utifrån ålder. Skolan ska i sina program ha årskursövergripande aktiviteter i samband med mentorstiden. Detta i syfte att skapa en trygghet och gemenskap över årskursgränserna. Följs upp genom observationer och utvärdering av innevarande års plan. Åtgärd: i samband med mentorsmöten ska skolan uppmuntra till gemenskap över klass- och årskursgränser för att på så sätt stimulera till ett utbyte mellan åldrar och årskurser. Utvalda mentorsmöten ska vara åldersintegrerade. Motivering och bakgrund: Skolan har tidigare fokuserat mentorsmöten till att i mångt och mycket enbart innefatta en klass i en årskurs och därigenom omedvetet kanske bidragit till en cementering av årskursgränser istället för att verka för ett utbyte mellan 29 dem. Det är i en anda av gränsöverskridande gemenskap som ny insyn erbjuds och nya erfarenheter kan göras. Skolans ambition är att elevernas medvetenhet, om att livet på gymnasiet är större än just den årskursen man för närvarande går i, ska öka. Likaså ses en vinst i att synliggöra ett större perspektiv av skolan genom att eleverna får ta del av andra årskursers perspektiv. Och i förlängningen är förhoppningen att eleverna därigenom kan se på samt förstå samhället och tillvaron ur flera åldersperspektiv. Ansvarig: mentorer, rektor Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 Gällande: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från trakasserier eller kränkande behandling genom t.ex. elaka kommentarer eller nedsättande blickar. Skolan ska verka för en gemensam värdegrund som präglas av respekt. Respekt för sitt eget värde och andras. Respekt för skolans gemensamma miljö och därigenom studiero och arbetsmiljö. Detta följs upp genom enkäter. Åtgärd: Alla klasser ska grundligt diskutera, ta ställning till och enas kring vilka normer och värderingar samt vilka förhållningssätt som de tycker utgör skolans trivselregler. Arbetet utmynnar i att skolan reviderar sina trivselregler Motivering och bakgrund: LoV-enkäter och andra utvärderingar, analyser och kartläggningar, gjorda av både elever och lärare, gör gällande att just arbetsro, normer och värden är viktigt att fokusera. Skolans trivselregler ska kontinuerligt ses över och uppdateras utifrån vad de berörda uppfattar som önskvärda och goda förhållningssätt. Det är skolans tanke att respekten för vår gemensamma trivsel och studiero kan vinnas i ett inkluderande arbetssätt som öppnar för ett demokratiskt och aktivt deltagande. Ansvarig: rektor, lärare, elever Datum när det ska vara klart: 2016-06-17 30 6. Rutiner för att uppmärksamma och utreda kränkande behandling Alla elever har rätt att inte bli utsatta för kränkande behandling. Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i verksamheten. Huvudmannen ska därför ha system för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn som huvudmannen till del. Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra förekomsten av kränkande behandling i framtiden. 6 kap. 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Utifrån det ovan nämnda ska anmälningar om kränkande därför behandlas enligt den här rutinen. Om en elev/vårdnadshavare kontaktar någon av skolans personal med information om att eleven upplever sig utsatt för kränkningar av något slag ska den av personalen som tar emot informationen av eleven/vårdnadshavaren anmäla detta vidare till rektor. På samma sätt ska någon i skolans personal som uppmärksammar att en elev utsätts för kränkningar anmäla det till rektor. Rektor ska anmäla till huvudmannen att en elev upplever sig utsatt för kränkningar. Ifylld blankett om anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skickas via e-post till [email protected] Rektor ska även ta kontakt med vårdnadshavare till elev som inte är myndig. 31 Huvudmannen ska skyndsamt utreda situationen. Huvudmannen identifierar vilken typ av kränkningar som förekommit och ställer kontrollfrågor utifrån det regelverk som finns. Huvudmannen söker särskilt efter konkreta exempel på handlingar, ageranden eller beteenden och gör en analys och bedömning utifrån detta. Huvudmannen ska under utredningen av kränkande behandling samarbeta med rektor samt personal som kan ha kännedom om situationen. När huvudmannens utredning är klar ska samtal hållas med den eller de som utfört de kränkande handlingarna. Centralt för samtalet är att det ska vara helt klart för en elev eller anställd att skolan inte accepterar beteenden och ageranden som kan uppfattas som kränkande. Den elev som utsatts för kränkande behandling ska erbjudas det stöd och den hjälp som behövs för att eleven ska uppleva trygghet och studiero på skolan. Samtliga åtgärder som vidtas utifrån utredningen ska dokumenteras och följas upp. Notera: Om den som utsätter eleven för kränkande behandling är en eller flera andra elever kan det vara aktuellt att vidta disciplinära åtgärder mot den eller de eleverna. Det ska också påminnas om att lärare eller rektor får och ska vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det kan t.ex. vara att bryta upp pågående kränkande behandling. 32 7. Aktuella bestämmelser och definitioner Lagstiftningen om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling av barn och elever i skolan tar fasta på barns och elevers rätt till en trygg skolgång fri från alla former av kränkningar och missgynnanden. Då är det viktigt att personal och elever också känner till vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i diskrimineringslagen, medan förbud mot kränkande behandling regleras i skollagen. Personal på skolan har anmälningsplikt och förbud mot att diskriminera och kränka elever finns. De styrdokument som dokumentet utgår från är: Skollagen (2010:800) 6 kap 1-16 §§ samt 1 kap 4-5 §§ samt 8-9 §§ (fr.o.m. 1 juli 2011) Diskrimineringslagen (2008:567) 1–4 kap Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Definitioner Direkt diskriminering: innebär att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än en annan elev behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om det har samband med elevens kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Exempel: En elev nekas att vara med i en tävling på grund av att han eller hon är tjej eller kille. Indirekt diskriminering: innebär att en elev missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss funktionsnedsättning viss sexuell läggning eller viss ålder. Detta gäller dock inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Exempel: En lärare betonar ensidigt den ena eller andra redovisningsformen i undervisningen som innebär att elever med funktionsnedsättning inte får tillfälle att redovisa sina kunskaper fullt ut. 33 Bristande tillgänglighet: Att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse. Exempel: Att en elev inte ges de hjälpmedel som den behöver eller att matsalen är belägen på en plats som förhindrar att samtliga elever ges tillgång till den. Trakasserier: Trakasserier innebär ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Exempel: En elev yttrar sig nedlåtande om en annan elev kopplat till hans eller hennes religiösa rutiner. Sexuella trakasserier: Innebär ett uppträdande/agerande av sexuell natur som kränker en elevs värdighet. Exempel: En elev yttrar sig nedlåtande om en annan elev kopplat till sexuella anspelningar. Instruktioner att diskriminera: En person i ledande ställning får inte ge order eller instruera om att någon elev ska diskrimineras. Exempel: En lärare antyder vid överlämning av en kurs till en annan lärare att en elev som skulle behöva särskilt stöd inte bör ges särskilt stöd med hänvisning att eleven inte tagit emot stödet tidigare. Diskrimineringsgrunder Kön: Kvinna eller man. Även transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden. Könsöverskridande identitet eller uttryck: någon identifierar sig som kvinna eller man eller ger uttryck för att tillhöra ett annat kön genom sin klädsel eller annat uttrycksmedel. Etnisk tillhörighet: tillhörighet till en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung eller hudfärg. 34 Religion/annan trosuppfattning: livsstilsingripande tro på en högre ickevärldslig makt eller en gud, exempelvis islam eller kristendom (religion), buddism, eller avsaknad av tro på en sådan högre makt eller gud, ateism (annan trosuppfattning). Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Ålder: uppnådd levnadslängd. Kränkande behandling Avser ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Exempel: en grupp elever sprider nedsättande rykten, förlöjligar eller fryser ute andra elever. Kränkningar kan också ske genom e-postmeddelanden, SMS eller liknande. Det kan även vara att man blir retad för hur man ser ut, att man är blyg eller anses annorlunda. 35 Bild: DBGY Elevens bäst i fokus – Främjande, förebyggande och åtgärdande nivå Bild: Ur Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, s. 12 (2014) 36 Bilaga: Mall som kan användas för att visualisera skolans arbete för elever, personal och vårdnadsgivare. DBGY Falkenberg Förbud mot diskriminering och kränkande behandling Alla elever har rätt till en trygg skolgång fri från alla former av kränkningar och missgynnanden. Huvudmannen är skyldig att utreda och åtgärda fall av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Det främjande arbetet Det förebyggande arbetet Det åtgärdande arbetet Om du som elev upplever att du eller någon annan blir illa behandlad… Kan du alltid ta kontakt med någon i personalen på skolan. Du kan också höra av dig till Marie Andersson, rektor på 072-201 22 50 eller på [email protected]. 37