plan mot kränkande behandling - Drottning Blankas Gymnasieskola

DBGY Falkenberg
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
20160101-20170101
VISION
På Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg ska vi ha en arbetsmiljö som
tydligt präglas av skolans värdegrund, så som den formuleras i bl.a. i skollagen
som gäller fr.o.m. 1 juli 2011 och i läroplanen för gymnasieskolan (SKOLFS
2011:144). Vi har som vision att Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg
skall vara en skola som genomsyras av gemenskap, omtanke och glädje.
Tillsammans ska vi aktivt verka för att skapa en arbetsplats där man trivs och där
varje elev blir sedd och respekterad för den han eller hon är oavsett bakgrund
och personlighet. Vi ska arbeta utifrån ett demokratiskt förhållningssätt där
lärare och elever möts på lika villkor, oavsett kön, ålder, religionstillhörighet,
etnicitet, sexualitet, funktionsnedsättning m.m. Vi har övertygelsen att en skola
med ett sådant klimat stärker elevernas självkänsla och tillit vilket utgör goda
förutsättningar till allmän trivsel och kvalitativt lärande samt att det i
förlängningen kan göra att eleverna utvecklas till goda och medkännande
samhällsmedborgare.
Mot bakgrund av detta skall alla på skolan, elever såväl som lärare och övrig
personal, aktivt ta avstånd från människor vilka förtrycker eller kränker andra. Vi
skall även uppmuntra varandra till att bistå andra människor. Undantagslöst
skall alla på skolan därför aktivt motverka förtryck och trakasserier. Skolan har
förbud mot kränkningar, diskriminering och trakasserier samt nolltolerans mot
alla former av kränkningar. Varje incident som kan kopplas till ovanstående
områden ska resultera i en reaktion och utredning från skolan.
Mål
 Vi önskar skapa ett öppet solidariskt, positivt och vänligt klimat på skolan
vilket kommer till uttryck i relationer mellan elever, mellan elever och personal
samt mellan personal.
 Elever och personal skall känna trygghet och trivsel i skolan.
 Skolan skall vara fri från kränkande behandling, trakasserier, diskriminering
och missgynnande strukturer.
 Elever och personal iakttar och agerar lyhört samt ingriper mot kränkningar
och/eller mobbning. Skolan har en nolltolerans mot mobbning, kränkande
behandling, diskriminering och trakasserier.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. GRUNDUPPGIFTER
2. UTVÄRDERING
3. FRÄMJANDE ARBETE
4. KARTLÄGGNING
5. FÖREBYGGANDE ARBETE
6. RUTINER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH UTREDA FALL AV KRÄNKANDE
BEHANDLING
7. AKTUELLA BESTÄMMELSER OCH DEFINITIONER
8. BILAGOR MODELLER OCH LATHUND
3
1. Grunduppgifter
Skolan har under många år haft i uppdrag att arbeta förebyggande samt
aktivt motverka alla former av mobbning, diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling.
Detta dokument beskriver likabehandlings- och värdegrundsarbetet vid
Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg. I grunden ligger de lagar och
riktlinjer som reglerar skolors arbete med likabehandling för att främja barn och
elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller
uttryck eller funktionsnedsättning, och att motverka och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Syftet med dokumentet är att konkretisera syfte och mål med vårt arbete mot
kränkningar i alla former i verksamheten, och att aktivt anpassa arbetet så att
det får effekt och blir synligt och begripligt för lärare, elever och andra.
Dokumentet upprättas årligen och aktuellt dokument gäller från och med
januari till och med december.
I planen mot diskriminering och kränkande behandling anger skolan hur man
arbetar med att förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt
främja elevers lika rättigheter och möjligheter. I planen anges även hur skolan
arbetar med förhindra att elever utsätts för kränkande behandling.
Dokumentet visar konkret vad skolan gör för att uppfylla lagstiftningen kring
värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Det är av särskild betydelse att
eleverna är delaktiga i denna arbetsprocess.
4
Nedan finns uppgifter om skolans verksamhet, kontaktuppgifter, vilka som varit
och är delaktiga i värdegrunds- och likabehandlingsarbetet samt skolans
mål/vision.
Skolans namn:
Drottning Blankas Gymnasieskola i Falkenberg
Ansvarig rektor:
Marie Z Andersson
Vår vision:
 Vi önskar ett öppet solidariskt, positivt och vänligt klimat på skolan vilket
kommer till uttryck i relationer mellan elever, mellan elever och personal samt
mellan personal.
 Elever och personal skall känna trygghet och trivsel i skolan.
 Skolan skall vara fri från kränkande behandling, trakasserier, diskriminering
och missgynnande strukturer.
 Elever och personal iakttar och agerar lyhört samt ingriper mot kränkningar
och/eller mobbning. Skolan har en nolltolerans mot mobbning, kränkande
behandling, diskriminering och trakasserier.
Planen gäller från och med:
2016-01-01
Planen gäller till och med:
2017-01-01
5
Organisation:
Rektor:
Marie Z Andersson
Ansvarsområde: Rektor har i uppgift att sammankalla likabehandlingsgruppen
till möten, planera gruppens arbete ihop med gruppens medlemmar samt har
huvudansvaret för upprättandet av det samlade plandokumentet.
Lärare:
Beischer
Andreas Jedraski, Malin Andersson, Gudrun Liljeson, Per-Henrik
Ansvarsområde: har till uppgift att planera gruppens arbete ihop med
gruppens medlemmar, sammanställa enkäter och utvärderingar, ta fram
relevant arbetsmaterial och sjösätta likabehandlings- och värdegrundsprojekt
samt att ge stöd åt personalgruppen.
Elevvården: Anna Hansson (Skolsköterska), Katja Geertinger (Kurator), Li Hilker
(Specialpedagog)
Ansvarsområde: medverkar i det främjande arbetet i fråga om likabehandling
och värdegrund samt i det åtgärdande.
Elevernas delaktighet:
Elever:
Trivselgruppen/elevrådet
Ansvarsområde: utvärdera, analysera, planera, genomföra och följa upp
skolans värdegrunds- och likabehandlingsarbete.
Elever:
Samtliga
Samtliga elever är delaktiga i att följa upp och planera värdegrunds- och
likabehandlingsarbetet i samråd med skolans personal samt ta hänsyn och
uppträda respektfullt genom att:
Vara aktiva i analyser, diskussioner, planering och genomgångar i arbetet med
värdegrund och likabehandling vid mentorstider, temadagar och i ordinarie
undervisning.
Bemötande:
6
- Se till att ingen känner sig utanför och behandla andra som själv vill bli
behandlad.
- Inte utsätta någon för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling.
- Inte använda ordval eller bära kläder, symboler eller märken som förknippas
med främlingsfientliga ideologier.
Aktsamhet:
- Se till att vara aktsam om egna, andras och skolans saker.
- Inte skräpa ner eller klottra i skolan eller på skolans område.
Personalens delaktighet:
Mentor
Mentorn ansvarar för att kontinuerligt arbeta med klassen för att skapa en trygg
miljö och goda relationer mellan eleverna. Detta kan vara genom t.ex.
samarbetsövningar eller genom att föra diskussioner kring trivsel på skolan.
Mentorerna hjälps åt att genomföra och diskutera åtgärder för skolans elever
tillsammans med likabehandlings- och värdegrundsgrupp och rektor.
Mentorn talar enskilt med ”sina” elever i samband med utvecklingssamtal och
återkommande individuella samtal kring hur eleven upplever stämningen på
skolan, i klassen och i relation till lärare och övrig skolpersonal.
Lärare
Lärare är ansvariga för att ta del av informationen i det samlade
plandokumentet samt vara väl bekanta med den. Undervisande lärare
ansvarar för att i sin planering och sitt genomförande av lektioner beakta
likabehandlings- och värdegrundsfrågor. Läraren ansvarar också för att sätta
gränser, visa auktoritet i och utanför klassrummet samt ingripa direkt om en
kritisk situation ur likabehandlings- eller värdegrundssynpunkt uppstår.
Lärare har anmälningsskyldighet och är ansvariga att rapportera om de
upptäcker någon form av diskriminering, trakasseri eller kränkande behandling
till rektor. Rektor anmäler vidare till huvudman. Det är huvudman som har
utredningsansvar.
7
Förankring av planen:
Årligen informeras om, analyseras, utvärderas och planeras arbetet med
värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Detta sker genom:
avsatt personalmötestid med lärare
avsatt mentorsmötestid med eleverna
avsatt tid för elevråd tillika trivselgrupp
återkommande temadagar för samtliga
planen tillgängliggörs på Schoolsoft för elever, vårdnadshavare och
personal
sammankoppling med ordinarie undervisning för elever och lärare






2. Utvärdering av förra årets plan
Beskrivning av hur fjolårets plan utvärderats: (hur och av vilka)
Planen och dess konkreta innehåll (aktiviteter, åtgärder och
förebyggande/främjande insatser) har utvärderats kontinuerligt över året
och i samband med övergripande utvärdering och analys samt upprättande
ny plan. Detta har skett genom:






enkäter (web-enkäter på Schoolsoft, LoV-enkät, NKI och NMI) av
elever och personal
samtal och diskussioner mellan elever och lärare i mentorsgrupperna
samtal och diskussioner med lärare på personalmötestid
observationer av personal och elever
individuella samtal mellan lärare och elev
samtal och diskussioner i elevråd och trivselgrupp
Resultat av utvärdering av fjolårets plan:
8
Utvärderingar visar att åtgärder, aktiviteter, förebyggande och främjande
insatser har upplevts både positiva och i vissa fall inte fullt ut nått målen. Det
påvisas vid utvärdering att:






Teaterföreställningen om förintelsen, ”I skuggan av hatet växer
blommor”, erbjöds till samtliga på skolan. Upplevelsen var blandad vilket
syntes i påföljande diskussioner. Både negativa och positiva
kommenterar om pjäsen framkom.
Teaterföreställningen ”Jante är död” mottogs mycket positivt av både
elever och personal. Skådespelarna berörde och lyckades engagera
skolan avsevärt till diskussion och reflektion kring människovärde,
vapenindustri och vad som egentligen är etiskt rätt och försvarbart ur ett
medmänskligt perspektiv.
Realstars hade en föreläsning om trafficking och prostitution ht 2015
vilken även den fick ett gott mottagande. Många elever och flera i
personalen gav uttryck för att föreläsaren inspirerade till insikter och
fördjupande diskussioner. 93% av eleverna upplevde dagen som positiv.
Till nästa gång önskade en del eleverna att passen ska kortas ned.
Uppstartsdagarna ht 2015 med fokus på värdegrund och likabehandling
upplevdes överlag positivt. 98% av eleverna uppger att de kände sig
välkomna till skolan och 73% menar att de lärt känna någon ny person
under aktiviteten. Framgångsfaktorer som flera lyfter är att gemenskap
stärkts, att starten är mjuk, varmt välkomnande, roliga aktiviteter m.m.
Den kritik som framförts av en mindre del av eleverna har handlat om att
främst organisationen kan förbättras, med bättre schema, andra
gruppindelningar, annan mat.
Hög frånvaro har skolan haft extra fokus på under året med anledning
av att en hög frånvaro upplevts som oroande och i vissa fall kan kopplas
till att elever upplever sig illa behandlade. Skolan har förändrat och
utvecklat sina rutiner kring detta och utvärdering visar att elever i högre
utsträckning blivit mer medvetna om sina studiesituationer. Dock kvarstår
en viss frånvarokultur som fortsatt behöver uppmärksammas.
Gruppering som pedagogiskt verktyg i undervisning har visat visst positivt
resultat då elever fått möjlighet att komma närmare personer de inte
tidigare interagerat med och därmed fått möjlighet till att känna ökad
trygghet och studiero. Dock påvisar utvärderingar att det av vissa elever
har upplevts som till viss del obefogat och ”dagisnivå” att inte få sitta var
man vill. Utvärdering gjord av lärare slår fast vikten av att alla pedagoger
behöver
agera
efter
gemensamma
normer och tillämpa
grupperingsverktyget i flera grupper. Trivselgruppen (elevrådet)
9





framhåller i sin utvärdering gruppering som ett viktigt verktyg för att
minska spänningar och öka arbetsro.
Skolans fokus på normer och värden som pågått kontinuerligt under året
i syfte att skapa en gemensam värdegrund har vid utvärdering påvisat
en stark önskan om studiero hos eleverna samt en önskan om ett klimat
fritt från blickar och kommentarer. Detta är också något som
framkommer i den LoV-enkät som utgör underlag till kartläggningen inför
2016 års plan.
Trivselgruppens och elevrådets aktivitet under vt 2015 kopplat till kön,
sexuell läggning och könsöverskridande identitet var en mycket
uppskattad temadag som bottnade i elevrådets/trivselgruppens
utmaning till personalen att under en dag ifrågasätta, problematisera
och utmana föreställningar kopplade till nämnda områden. Genom
yttre attribut i form av kläder, smink och accessoarer och/eller mer
personliga ställningstaganden och förhållningssätt iscensatte personal
en interaktion med eleverna som utmanade och uppmuntrade till
diskussion och nya förståelsehorisonter. Emellertid upplevde flertalet
elever att eftermiddagspasset var mindre givande med inbjuden
föreläsare från RFSL. Detta var i stor grad avhängigt föreläsare och inte
stoff.
Elevhälsan har strukturerat skolans rutiner för att uppmärksamma,
analysera och åtgärda/möta dessa elevers studiesituationer och
eventuella funktionsnedsättning genom en tydligare arbetsgång med
situationsbeskrivningar och täta uppföljningar med elevhälsoteamet
som också delegerar uppgifter vidare samt tar ett övergripande
helhetsgrepp. Skolpsykolog och specialpedagog har handlett personal
vid några tillfällen i syfte att öka kunskap och synliggöra strategier att
använda vid olika former av extra anpassningar eller åtgärder. Insatser
kring hur vi kommunicerar med varandra initierades i flera klasser i syfte
att stärka en positiv interaktion.
Perspektiv-på-livet-dagen på vt 2015 mottogs väl av elever och lärare.
Syftet med dagen var att levandegöra och erbjuda andra perspektiv på
tillvaron, samhället, livet och människan. Inbjudna föreläsare åstadkom
detta och flertalet elever gav uttryck för att framförallt föreläsarna från
KRIS lyckades engagera och beröra med autenticitet och inlevelse.
Utvärderingar gjorda av personal visar dock att skolan behöver arbeta
med den frånvarokultur som identifierats i samband med temadagar.
Skolan fokusområde ”Välmående ger resultat” har utvecklats till ett
projekt som ska spänna över tre år där syftet är att alla elever ska
medvetengöra en personlig utveckling. I projektet fokuseras olika
10

områden kopplade till utveckling och hittills har skolan lyft stress,
stressmedvetenhet och stresshantering, självkontroll och gruppers
utveckling. Utvärderingar visar viss ökad medvetenhet kring nämnda
områden dock trycker lärare på att effekten påverkas negativt då vissa
arbetspass lagts på mentorstid som upplevts för kort vilket även påverkar
elevernas motivation negativt i samband med projektet. Lärarna föreslår
därför att arbetspass med elever förlängs och att ansvarig förstelärare i
större utsträckning arbetar i och med olika elevgrupper.
Showen som skolans estetiska program och hantverksprogram
genomförde 2015 sågs stärka både enskilda elever och elevgrupper,
tydligt visa på vinsterna med samarbete, bidra till att öka gemenskapen.
Under processen uppstår också slitningar vilket skolan ser som en viktig
del då elever genom det tränas i att hantera motgångar och lösa
konflikter. Vissa elever upplevde organisationen som något rörig och
önskar mer struktur till nästa show. Vid nästa show läggs extra fokus på
organisation och struktur.
Sammantaget visar utvärderingar av 2015 års plan att värdegrunds- och
likabehandlingsarbetet bör:





fortsatt ha en variation i hur man medvetandegör, uppmärksammar,
engagerar och utmanar elever kring diskriminering och kränkande
behandling. T.ex. att tillhandahålla en varierande svårighetsgrad som
kan utmana på flera nivåer genom teaterpjäser, föreläsare, temadagar
men också säkerställa att arbetet genomsyrar den ordinarie
undervisningen.
fokusera området kring en frånvarokultur.
utveckla fokusområdet ”Välmående ger resultat” i syfte att kunna öka
motivationen hos eleverna i samband med själva arbetet, t.ex. med
förlängda arbetspass.
fortsätta arbetet med uppstartsaktiviteter då detta i stor utsträckning ses
lägga en god grund i trivsel, gemenskap och kännedom om
värdegrund- och likabehandlingsfrågor.
uppmuntra ett starkt elevdeltagande genom trivselgruppen i arbetet
med aktuell plan och aktiviteter och insatser.
Årets plan ska utvärderas senast årsskiftet (december/januari) 2016/17.
Planen (och dess innehåll, aktiviteter m.m.) ska utvärderas genom:
11






enkäter (web-enkäter på schoolsoft, LoV-enkät, NKI och NMI) av
elever och personal
samtal och diskussioner mellan elever och lärare i mentorsgrupperna
samtal och diskussioner med lärare på personalmötestid
observationer av personal och elever
individuella samtal mellan lärare och elev
samtal och diskussioner i elevråd och trivselgrupp
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Marie Z Andersson, rektor
3. Främjande arbete
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån
skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och
mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra
respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla
barn och elever känner sig trygga och utvecklas utifrån sina egna
förutsättningar.
Insatser för att främja lika rättigheter och möjligheter:
Gällande: Kön
Mål och uppföljning: (Då skolan har en övervägande majoritet av flickor ser skolan det
som viktigt) att iscensätta aktiviteter och organisera en verksamhet som inkluderar alla
elever oberoende av kön samt verka för en gemenskap över traditionella könsgränser.
Följs upp genom observationer och utvärdering av innevarande års plan.
Insats: I samband med temadagar, ämnesövergripande samarbeten och friluftsdagar
uppmuntra till gemenskap över klass- och programgränser för att på så sätt stimulera
12
till ett utbyte mellan skolans program som till stor del är präglade av att uppfattas som
antingen ”tjejiga” eller mer ”killiga”.
Ansvarig: rektor, idrottslärare, värdegrunds- och likabehandlingsgrupp
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Kön
Mål och uppföljning: Att öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att
synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till olika normer i det svenska
samhället. Det finns en rad olika fördomar kring människor och det är ytterst viktigt att
lyfta dessa för att medvetengöra vilka ”glasögon” vi har på oss när vi ser på
medmänniskor och samhället. Följs upp genom samtal och diskussioner.
Insats: Som en del i samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2 så vill vi lyfta en mängd
olika begrepp som bl.a. heteronorm, det sociala könet och diskutera dessa.
Exempel på frågeställningar:
Hur påverkar det elever om vi alltid utgår från att alla är heterosexuella?
Hur förväntas pojkar och flickor i olika åldrar bete sig?
Hur beter sig pojkar i grupp?
Ansvarig: Lärare i samhällskunskap
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Kön
Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring manligt och
kvinnligt, jämställdhet och historisk utveckling inom området. Följs upp genom samtal,
diskussioner och presentationer under stylistlektioner.
Insats: Som del i kursen Estetisk kommunikation belyser vi skillnaden mellan kvinnligt och
manligt, ursprung, skillnader nu och i historien och feministrörelsen arbete för jämlikhet.
I syfte att skapa en ökad förståelse och kännedom om kvinnans frigörelse och hur den
har påverkat rörelser, trender och skönhetsideal genom tiderna.
Ansvarig: Stylistlärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
13
Gällande: Kön
Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring kön, medvetandegöra och
motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i bildämnet med elever
och lärare.
Insats: Vi belyser området offentlig konst utifrån diskrimineringsgrunden kön. Har
diskrimineringsgrunden kön beaktas vid urvalet av konstnärer när det gäller offentliga
konstnärliga uppdrag. Den offentliga konsten speglar sin tid, och bidrar därmed till en
fördjupad kunskap om nutid och dåtid.
Ansvarig: Bildlärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring etnicitet, medvetandegöra
och motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i historiekurserna
med elever och lärare.
Insats: som del i historieundervisningen belysa rasismens mekanismer, ursprung och
konsekvenser i syfte att skapa en ökad förståelse och kännedom om i vilken grogrund
den kan uppstå, vad som kännetecknar rasism och vilka konsekvenser den kan leda
till i ett samtida, framtida och historiskt perspektiv.
Ansvarig: Historielärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning: att skapa en ökad förståelse kring etnicitet, medvetandegöra
och motverka fördomar. Följs upp genom samtal, diskussioner och uppgifter i
sociologin med elever och lärare.
Insats: I Sociologins centrala innehåll behandlas sociala strukturer utifrån bl.a. etnicitet.
Ansvarig: Sociologilärare
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Etnicitet
14
Mål och uppföljning: Att öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att
synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till olika normer i det svenska
samhället. Det finns en rad olika fördomar kring människor och det är ytterst viktigt att
lyfta dessa för att medvetengöra vilka ”glasögon” vi har på oss när vi ser
medmänniskor och samhället. Följs upp genom samtal och diskussion med eleverna.
Insats: Som en del i samhällskunskap 1b och samhällskunskap 2 så lyfter eleverna en
mängd olika begrepp som t.ex. vithetsnorm genom att titta på och diskutera om olika
produkter (t.ex. sortiment av smink) är anpassat efter olika hudfärger.
Ansvarig: Lärare i samhällskunskap
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Etnicitet
Mål och uppföljning: Att skapa en ökad förståelse kring etnicitet, medvetandegöra
och motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i bildämnet med
elever och lärare.
Insats: Vi belyser området offentlig konst utifrån diskrimineringsgrunden etnicitet. Har
diskrimineringsgrunden etnicitert beaktas vid urvalet av konstnärer när det gäller
offentliga konstnärliga uppdrag. Den offentliga konsten speglar sin tid, och bidrar
därmed till en fördjupad kunskap om nutid och dåtid.
Ansvarig: Bildlärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning: att skolan, och på vilket sätt den bedriver sin verksamhet, ska
vara icke-konfessionell och inte i sammanhang med exempelvis student, avslutningar
eller andra tillställningar innefattas av eller verka i en konfessionell religiös kontext.
Följs upp i samband med planens utvärdering av rektor och lärarlag.
Insats: att hålla skolavslutningar och andra tillställningar i icke-konfessionella
kontexter.
Ansvarig: Rektor
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
15
Gällande: religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning: skapa förståelse för olika kulturer, medvetandegöra vikten av
anpassningar som bör ske i sammanhang där kulturkrockar kan uppstå inom
turismnäringen. Uppföljningssamtal sker återkommande under hela utbildningen då
detta mål bearbetas ständigt under studiebesök, guidningar samt genomförande av
APL.
Insats: som del i kursen Guide och Reseledare planerar eleverna studiebesök,
guidning, utflykt mm. vilka kan ske i olika målgrupper, olika länder och därmed olika
kulturer. Här krävs att eleverna tar hänsyn till platsens förutsättningar samt till
befolkningens trosuppfattning och religion.
Ansvarig: Turismlärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning: att skapa förutsättningar så att alla kan delta på friluftsdagen
eller skolresan oavsett funktionsnedsättning. Följs upp av idrottslärare, elever och rektor
genom observationer och enkäter i samband med friluftsdagar.
Insats: vid planering och genomförande av friluftsdagar ska verksamheten organiseras
utifrån att alla elever ska kunna delta oberoende av funktionsnedsättning. Exempelvis
ska det säkerställas flera alternativ till aktiviteter liksom att aktiviteterna ska av
inkluderande karaktär.
Ansvarig: Idrottslärare, rektor
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning: att skapa förutsättningar så att alla elever kan delta i skolarbetet
och utvecklas efter sin förmåga oavsett funktionsnedsättning. Följs upp av elevhälsan
löpande under året samt vid innevarande plans utvärdering.
Insats: elevhälsan säkerställer rutiner för att uppmärksamma, kartlägga och anpassa
studiesituationen för elever i behov av stöd.
Ansvarig: Elevhälsa och rektor
16
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01 (löpande)
Gällande: Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning: öka förståelse, acceptans och omtanke för gäster och besökares
olikheter genom att synliggöra olika målgrupper inom turismbranschen och deras
skiftande krav kring boenden, tjänster och service.
Insats: I kursen Logi samtalar vi kring vilka olika målgrupper eleverna kan komma att
möta på APL samt hur omtänksamhet och tillgänglighet för gäster med särskilda
behov bör äga rum. Efter genomförd APL diskuteras de olika situationer som
uppkommit på APL-plats (hotell, mässa, konferens etc) och vilken anpassning som
genomfördes.
Ansvarig: Turismlärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Sexuell läggning
Mål och uppföljning: Målet är att skapa en miljö där respekt och förståelse präglar
allas uppfattning kring sexuell läggning. Det ska finnas en acceptans och självklarhet i
att människor kan ha olika sexuella läggningar. Följs upp med enkät, observationer
och samtal.
Insats: Under perspektiv-på-livet-dagen fokusera området genom föreläsare,
fördjupade diskussioner och samtal.
Ansvarig: Värdegrunds- och likabehandlingsgruppen tillsammans med rektor
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Sexuell läggning
Mål och uppföljning: öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att
synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till sexuell läggning
Insats: För att främja arbetet med sexuell läggning görs frågor i matematik
prov/uppgifter som är annorlunda än de traditionella sexuella relationer såsom mankvinna.
Ansvarig: Matematiklärare
17
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Ålder
Mål och uppföljning: För att verka för ett klimat fritt från diskriminering utifrån ålder ska
skolan vid sina återkommande temadagar och friluftsdagar skapa förutsättningar för
ett utbyte mellan årskurser. Detta i syfte att skapa en trygghet och gemenskap och
motverka en åldersegregerad skola. Följs upp genom observationer och utvärdering
av innevarande års plan.
Insats: i samband med temadagar, ämnesövergripande samarbeten och friluftsdagar
ska skolan uppmuntra till gemenskap över klass- och årskursgränser för att på så sätt
stimulera till ett utbyte mellan åldrar.
Ansvarig: Rektor, alla lärare
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Ålder
Mål och uppföljning: Att skapa en ökad förståelse kring ålder, medvetandegöra och
motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner i bildämnet med elever
och lärare.
Insats: Vi belyser området offentlig konst utifrån diskrimineringsgrunden ålder. Hur
diskrimineringsgrunden kön beaktas vid urvalet av konstnärer när det gäller offentliga
konstnärliga uppdrag. Den offentliga konsten speglar sin tid, och bidrar därmed till en
fördjupad kunskap om nutid och dåtid.
Ansvarig: Bildlärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Könsidentitet och uttryck
18
Mål och uppföljning: Ge kunskap om manligt och kvinnligt ur ett historiskt perspektiv i
syfte att motverka fördomar. Följs upp genom samtal och diskussioner.
Insats: Vi pratar om fördomar, hur vi tror att killar och tjejer vill se ut. Idag kan människor
ha ett androgynt eller könsöverskridande uttryck/utseende och eleverna
uppmärksammas på hur viktigt det är att inte döma efter utseende, sexuell läggning
eller könsidentitet.
Kurs: Frisör 1 - 6a
Ansvarig lärare: Charlotte Falck och Malin Andersson
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Könsidentitet och uttryck
Mål och uppföljning: Öka kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och
föreställningar i olika sociala sammanhang. Uppföljning sker genom återkommande
diskussioner, reflektioner och analyser av sig själv och andra.
Insats: Som en del i Psykologi 1 och 2 diskuterar vi kring differentiell psykologi sexualitet,
normalitet, könsidentitet och fördjupar oss i, genom forskning och källkritisk analys olika
sexuella uttryck och könsidentiteter, definitioner och levnadshistorier för att skapa
acceptans, förståelse för och insikt i individers olikheter.
Ansvarig: Psykologilärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Könsidentitet och uttryck
Mål och uppföljning: öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att
synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till könsidentitet och
personligt uttryck. Följs upp genom samtal och diskussioner i svenskämnet med elever
och lärare.
Insats: som del i Svenska 1 och Svenska som andraspråk 1 och i området för språklig
variation och språksociologi fördjupas och diskuteras normer kring könsidentitet och
personligt uttryck i t.ex. klädsel, kommunikation, föreställningar och värderingar.
Ansvarig: Svensklärare
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
19
Gällande: Etnisk tillhörighet, Sexuell läggning, Funktionsnedsättning, Kön,
Könsöverskridande identitet och uttryck, Ålder och Religion eller annan
trosuppfattning.
Mål och uppföljning: Öka förståelsen och acceptansen för olikheter genom att
synliggöra fördomar och andra föreställningar kopplade till de olika ovanstående
diskrimineringsgrunderna. Följs upp genom inlämningsuppgifter, samtal och
diskussioner i turismämnen i alla årskurser.
Insats: I bl a kursen Service och bemötande där det redan i kursmålen ställs krav på
att belysa och diskutera vikten för den som vill arbeta i turism-branschen att kunna
möta olika kulturer på ett icke diskriminerande sätt samt att bemöta gäster och
kollegor med insikten om människors lika värde. Även i andra turism- och hotellkurser
återkommer ofta denna diskussion om hur vi bemöter människor. Eleverna visar sin
förståelse och kunskap genom inlämningsuppgifter, diskussion och samtal.
Ansvarig: Turismlärare Magnus Ackerot
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Kränkande behandling
Mål och uppföljning: Skolan ska verka för en ökad förståelse och respekt för människors
lika värde. Detta sker genom att få ta del av flera perspektiv på aspekter av att vara
människa. Genom att belysa t.ex. olika trosuppfattningar, ursprung och livsöden kan
elever få möjlighet till fördjupade insikter om företeelser och människors liv och livsval.
Detta följs upp genom enkäter.
Insats: Skolan arrangerar en ”Perspektiv-på-livet-dag”.
Motivering och bakgrund: Skolan har en tradition av att arrangera en ”Perspektiv-pålivet-dag” under vårterminen där föreläsare bjuds in att samtala och diskutera utifrån
flera olika perspektiv. Det kan t.ex. röra sig om olika trossamfund och/eller ateister,
människor som hamnat snett eller genomlevt en traumatisk händelse, eller någon som
problematiserar kring kön, könsöverskridande identitet och sexuell läggning. Syftet är
att i stort stimulera till goda samtal där nya kunskaper om andras livsöden och
ställningstaganden uppmärksammas.
Ansvarig: rektor, likabehandlingsgrupp
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
20
Gällande: Kränkande behandling
Mål och uppföljning: Skolan ska verka för ett ökat välmående och en personlig
utveckling. Olika aspekter av välbefinnande som bl.a. stresshantering, självkontroll,
emotionell kompetens, gruppers utveckling, styrkefokus, självskattning och feedback
ska fokuseras och lyftas i samband med att elever skriver individuella
”utvecklingsdagböcker”. Arbetet följs upp genom enkäter och elevernas
självreflektioner.
Insats: Skolan ska på avsatt tid (mentorstid och temadagar) återkommande arbeta
med projektet ”Välmående ger resultat”. Skolan har en utsedd förstelärare som driver
och utvecklar arbetet.
Motivering och bakgrund: Skolans personal har genomgått en fortbildning i regi av
Region Halland som syftat till att motverka en samhällelig tendens där psykisk ohälsa
bland unga ses öka. Med hjälp av aktuell forskning inom skola och psykologi belyses
områden kopplade till välmående. Och genom föreläsningar och praktiska övningar
är förhoppningen att det ska komma alla till dels och öka välbefinnandet generellt.
Det är skolans övertygelse att i en miljö som karakteriseras av välmående är
grogrunden för trakasserier och kränkande behandling liten eller obefintlig. Detta är
en av skolans främjande insatser men är också en insats som syftar till att skapa mer
respekt i hur elever behandlar varandra.
Ansvarig: rektor, förstelärare
Datum när det ska vara klart: Projektet är löpande men utvärderas också 2017-01-01 i
samband med att ny plan tas fram.
4. Kartläggning
Nedan beskrivs vilka kartläggningsmetoder verksamheten använt sig av och
vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som har
identifierats.
Kartläggningsmetoder:





LoV-enkät
NKI
Klassråd och mentorsmöten
Trivselgrupp/elevråd
Elevhälsoteam
21



Lärare/personal
Enkäter
Observationer
Hur har elever involverats i kartläggningen:





LoV-enkät: alla elever svarar årligen på frågor om diskriminering och
kränkningar och lägger fram önskemål om fokusområden. Detta
sammanställs och ligger som underlag till analys och planering av
värdegrunds- och likabehandlingsarbetet.
NKI: (Nöjd kundindex) elever svarar årligen på frågor kopplade till hur
de upplever skolan, lärarna, studiesituationen, kamrater m.m. Detta
sammanställs och ligger som underlag till analys och planering av
värdegrunds- och likabehandlingsarbetet.
Klassråd och mentorsmöten: elever och lärare för fortlöpande
fördjupande samtal och diskussioner kring diskriminering, kränkningar
och hur skolan kan arbeta åtgärdande, främjande och förebyggande.
Trivselgrupp/elevråd: utvärderar och analyserar värdegrunds- och
likabehandlingsarbetet utifrån enkäter, aktiviteter och de
samtal/diskussioner som förs i de enskilda klasserna.
Enkäter: efter genomförda aktiviteter svarar elever på frågor kopplade
till de avsedda målen. Detta sammanställs och ligger som underlag till
analys och planering av värdegrunds- och likabehandlingsarbetet.
Hur har personalen involverats i kartläggningen:



Elevhälsoteamet: utvärderar och analyserar värdegrunds- och
likabehandlingsarbetet utifrån sina kompetenser; rektor, biträdande
rektor, skolläkare, skolpsykolog, kurator, studie- och yrkesvägledare,
skolsköterska samt specialpedagog.
Lärare/personal: utvärderar och analyserar elevgrupper, enskilda
elever och skolsituationen i stort samt värdegrunds- och
likabehandlingsarbetet på avsatt mötestid, klasskonferenser m.m.
Observationer: all personal observerar löpande, i klassrum, korridorer, i
och kring skolan, och uppmärksammar om de ser tendenser till, eller
upplever oro för, diskriminering eller kränkningar.
Resultat och analys av kartläggning
22
Genomförd LoV-enkät visar att 96% av de svarande eleverna (102 st totalt)
upplever att de har fått information om skolans värdegrunds- och
likabehandlingsarbete. Svarsfrekvensen är jämt fördelad över årskurser och
program så till vida att inget program eller ingen årskurs är över- eller
underrepresenterad. Dock har inte samtliga av skolans elever svarat. Vidare
visar enkäten att:











97% vet var de ska vända sig om de upplever att de blivit illa
behandlade av elever eller personal.
85% känner förtroende för att personalen tar tag i situationen om någon
upplever sig illa behandlad. Detta är en liten sänkning (2%) från
föregående år.
97% känner sig trygga i skolan (jmf 2015: 98%). Av de tre svarande som
inte känner sig trygga uppges anonymt bl.a. att man känner sig utanför.
9,8% upplever att de under det senaste året blivit illa behandlade av
elever på skolan. Främst har incidenter skett i skolans korridorer, eller i
klassrummet under lektion.
Hälften (5 st) som upplevt sig illa behandlade anmälde händelsen varpå
100% av dessa upplevde att skolan tog tag i det. Olika anledningar till
varför man inte anmäler så som att man inte tyckte att det var så
allvarligt (”tycker inte de är en stor grej”) samt att man inte visste (”vet
inte”).
6 st (6%) upplever att de under året blivit illa behandlad av personal på
skolan.
95% upplever inte att det finns något i skolmiljön som är diskriminerande.
Av resterande 5% uppges i kommenterar att ”det saknas pissoarer” som
grund till diskriminering, en annan att skolan behandlar tjejer och killar
olika och en tredje att det är mycket kommentarer.
77% upplever att eleverna behandlar varandra med respekt.
95% upplever att personalen behandlar eleverna med respekt.
83% upplever att de får delta i värdegrunds- och likabehandlings-arbetet
i den utsträckning de skulle vilja.
På frågan om man som elev önskar ett speciellt fokus framöver tycker en
elev att man ska arbeta med respekt. En annan skriver att skolan kan ta
vara på att det på skolan finns elever med olika bakgrunder, från olika
kulturer, med olika trosuppfattningar. Detta kan lyftas fram t.ex. vid olika
temadagar.
En slutsats som dras utifrån LoV-enkäten är att skolan behöver lyfta normer och
värden med syftet att skapa en trygg och respektfull arbetsro (där elever
respekterar varandra) i klassrummet och även i skolans allmänna utrymmen.
23
Även om något/några svar kan tolkas som att svarande inte tagit enkäten på
allvar (vilket ändå inte utelämnas från resultaten) understryks också att skolan
måste sträva efter att 100% av eleverna ska känna sig trygga, att skolan ska
vara fri behandling som upplevs som diskriminerande eller kränkande, samt att
samtliga elever, ifall nämnda situationer uppstår, ska uppleva att skolan agerar
och har förmåga att lösa situationerna. Skolan behöver också fokusera att
elever ska känna förtroende att skolan tar tag i situationer om någon känner
sig illa behandlad. Skolan behöver i högre utsträckning nå ut och informera
eleverna.
Årligen genomförs även en NKI-undersökning i början av året där elever ombes
svara på frågor som rör deras upplevelse av skolan, undervisning, lärare och
kamrater. En sammanfattning av NKI-undersökningen från januari/februari 2015
visar att:








Svarsfrekvensen låg på 74% (118/160st).
Nöjdkundindex uppgår till 69% vilket är högre än snittet för Academedias
gymnasium (66%) men lägre än fjolårets (77%).
Rekomendationsgrad uppgår till 79% vilket är högre än snittet för
Academedias gymnasium (70%) men lägre än fjolårets (88%).
Trivselgrad uppgår till 84% vilket är högre än snittet för Academedias
gymnasium (80%) men lägre än fjolårets (91%).
Upplevelsen av studiemiljön (trygghet, respekt och arbetsro m.m.)
uppgår till 75% vilket är det samma som snittet för Academedias
gymnasium (75%) men lägre än fjolårets (80%).
Upplevelsen av undervisningen (motivation, lust, återkoppling m.m.)
uppgår till 66% vilket är något lägre snittet för Academedias gymnasium
(67%) och lägre än fjolårets (70%).
Ca 76% av eleverna uppgav att eleverna behandlar varandra med
respekt.
Ca 63% upplever att de kan få arbetsro i skolan.
Sammanfattningsvis ses skolans resultat ligga högre än snittet för Academedias
gymnasium i alla avseenden utom i undervisningsaspekten, som ligger strax
under genomsnittet. Resultatet är också lägre generellt, vid jämförelse med
skolans föregående års resultat. Även om trivseln i stort ses som högre än
Academedia-snittet framhåller skolan, efter analys, aspekterna studiemiljö i
form av respekt och arbetsro som viktiga att möta och åtgärda.
Av trivselgruppens/elevrådets utvärdering, analys och kartläggning av skolans
värdegrunds- och likabehandlingsarbete, som först genomlysts i klasserna
varpå underlaget sammanställts och lyfts i trivselgrupp/elevråd, framkommer
24
att eleverna som huvudfokus önskar att skolan arbetar med arbetsro. Detta på
grund av en studiemiljö där kommentarer och vissa andra störningsfaktorer ses
förekomma. Eleverna framhåller respekt som centralt i kommande arbete.
Likaså ser trivselgruppen/elevrådet en vinst i att medvetandegöra
funktionsnedsättning i form av olika diagnoser som t.ex. dyslexi och ADHD för
både lärare och elever i syfte att sprida förståelse för vad det kan innebära
och hur lärare och elever kan förhålla sig till det. Trivselgruppen/elevrådet
trycker även på att skolans uppstartsaktiviteter och det därtill följande
värdegrunds- och likabehandlings-arbete som bedrivs utgör en betydelsefull
del för allas välmående och gemenskap.
Även i personalens kartläggning och analys ses behovet av att skolan bör
arbeta med respekt genom att intensifiera arbetet med normer och värden i
syfte att skapa en gemensam värdegrund som slår vakt om respekten för sitt
egna och andras välbefinnande och studiesituation. Lärarlaget vidhåller att
skolan även fortsättningsvis bör erbjuda en mångfacetterad bredd i både
utbud och metoder för hur diskriminering och kränkande behandling ska
gestaltas. Lärare framhåller skolans uppdrag att ge eleverna en gedigen bas
av kulturellt kapital och en variation av det samma. Dock framläggs ett
påtagligt behov av att processa och bearbeta genom för- och efterarbete
kopplat till de olika aktiviteterna. Personalen framhåller slutligen en
framgångsfaktor i det att trivselgruppen/elevrådet ses ta en allt större del av
arbetet med värdegrund- och likabehandlingsfrågor genom bl.a. de
aktiviteter som av dem genomförts.
ELEVHÄLSANS ANALYS OCH KARTLÄGGNING AV NULÄGET
Sammantaget, utöver att fortsatt rikta resurser i arbetet kring samtliga
diskrimineringsgrunder och kränkande behandling, och för att motverka risker
för diskriminering, trakasserier och kränkningar ser skolan att:



det förebyggande och främjande arbetet bör fokusera en gemensam
värdegrund där respekt för sina medmänniskor genomsyrar vardag och
studier. Detta för att motverka en kultur där elaka kommentarer eller
gliringar kan fortgå och istället skapa respekt mellan elever,
skolan ska informera och synliggöra LoV-arbetet i syfte att få elever att
känna förtroende för att skolan agerar om någon upplever sig illa
behandlad.
elevhälsans fokus att fånga upp/synliggöra elever i behov av stöd och
för att hitta adekvata anpassningar eller åtgärder fortsatt bör synliggöras
och förankras i elevgrupper och lärarlag. Detta för att motverka risk för
elever med funktionsnedsättning diskrimineras,
25



trivselgruppens/elevrådets
delaktighet
bör
uppmuntras
och
vidareutvecklas till att utgöra en otvungen och spontan del av
värdegrunds- och likabehandlingsarbetet genom att planera,
genomföra och utvärdera aktiviteter. Detta för att motverka risken att
elever inte ska uppleva sig delaktiga i värdegrunds- och
likabehandlingsarbetet.
elevhälsan samarbetar samt för en diskussion kring relevanta
elevärenden.
elevhälsan fördelar arbetet efter respektive profession samt skyndsamt
samlar in relevant information från berörda parter.
26
5. Förebyggande arbete
I detta avsnitt presenteras vilka åtgärder för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utifrån resultatet i
kartläggningen skolan ska göra under 2016.
Åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling:
Gällande: Kön, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande
behandling
Mål och uppföljning: Skolan har som mål att skolans samtliga elever, tillsammans med
personal, ska vara förtrogna med och ha kännedom om skolans arbete med
värdegrunds- och likabehandlingsfrågor. Därigenom ska alla även ha kunskap om
diskrimineringsgrunder, vad kränkande behandling kan innebära samt vilka rutiner
skolan har kring detta. Syftet är också att genom kunskap verka för ett gott klimat fritt
från dylikt samt stimulera till delaktighet i det fortlöpande arbetet. Aktiviteten följs upp
genom enkätundersökning, observationer och samtal.
Åtgärd: I samband med höstens uppstart ska skolan arrangera en eller två dagar med
fokus på värdegrund och likabehandling.
Motivering och bakgrund: Skolan har en tradition av att genomföra likabehandlingsoch värdegrundsdagar i samband med att eleverna börjar på höstterminen. Skolan
värderar att ålder/klass inte avgör gruppsammansättning vid denna aktivitet utan går
över klassgränser i sammansättning av grupper. Under aktiviteten diskuteras
värdegrund och likabehandlingsplan och samtliga diskrimineringsgrunder belyses,
exemplifieras och diskuteras. Syftet är att stärka gruppgemenskapen och självkänslan
genom både lustfyllda och stärkande gruppövningar och diskussioner. Samt att få
kontakt med personer som är äldre/yngre. Skolans ambition är att aktiviteterna ska
leda till ökad glädje, gemenskap, acceptans och respekt både i klasser men också
över klass- och årskurser.
Ansvarig: Rektor och värdegrunds-/likabehandlingsgruppen
Datum när det ska vara klart: 2016-09-01
Gällande: Kön, könsidentitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder och kränkande
behandling
Mål och uppföljning: Skolan har som mål att skolans samtliga elever, tillsammans med
personal, ska vara förtrogna med och ha kännedom om skolans arbete med
27
värdegrunds- och likabehandlingsfrågor. Därigenom ska alla även ha kunskap om
diskrimineringsgrunder, vad kränkande behandling kan innebära samt vilka rutiner
skolan har kring detta. Syftet är också att stimulera till delaktighet i det fortlöpande
arbetet. Aktiviteten följs upp genom enkätundersökning, observationer och samtal.
Åtgärd: I samband med utvärdering, kartläggning, analys av innevarande års plan
och planering av kommande görs alla skolans elever delaktiga i arbetet genom att
analysera och föra en fördjupad diskussion i mentorsgrupperna. Detta följs sedan upp
av trivselgruppen/elevrådet som sammanställer sina tankar utifrån vad som skett och
lägger fram sina idéer i det kommande arbetet. Tid avsätts till detta på mentorsmöten
där även diskrimineringsgrunderna och kränkande behandling synliggörs och
diskuteras.
Motivering och bakgrund: Det är skolans övertygelse att ett värdegrunds- och
likabehandlingsarbete med autenticitet måste vara demokratiskt och inkluderande.
För att få till stånd ett verkligt elevdeltagande måste mandat ges åt elever att styra
inriktningar, komma med uppslag, få möjlighet att genomföra aktiviteter samt göra
reflektioner om utfall.
Ansvarig: Rektor, värdegrunds-/likabehandlingsgruppen samt trivselgrupp/elevråd
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Kön/ Könsidentitet och uttryck/ Etnisk tillhörighet/ Religion eller annan
trosuppfattning/ Sexuell läggning
Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling utifrån aspekten kön. Skolan ska verka för att
upplysa,
sprida
kunskap
och
medvetandegöra
föreställningar
kring
diskrimineringsgrunderna i syfte att skapa en förståelse, respekt och acceptans. Detta
följs upp genom enkäter.
Åtgärd: Trivselgrupp/elevråd arrangerar en temadag under vårterminen 2016 där
föreställningar och frågeställningar kring aktuella diskrimineringsgrunder exemplifieras,
diskuteras och belyses.
Motivering och bakgrund: Eleverna framlägger genom trivselgruppen/elevrådet en
önskan och vilja att ta tillvara de olikheter som finns representerade på skolan och
lyfta fram elever som delger sina tankar och världar för andra elever. Då det finns
elever som känner en motivation och lust att driva arbetet kring aktuella
diskrimineringsgrunder ser skolan det som extra viktigt att uppmuntra och ge möjlighet
till det.
Ansvarig: Trivselgrupp/elevråd och rektor
28
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
Gällande: Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling utifrån funktionsnedsättning. Skolan ska verka
för att upplysa, sprida kunskap och medvetandegöra föreställningar kring olika former
för funktionsnedsättning i syfte att skapa en förståelse, respekt och acceptans för
olikheter gällande nämnt område. Detta följs upp genom enkäter.
Åtgärd: Skolan ska genom specialpedagog och lärare informera om olika former för
funktionsnedsättningar och i samband med det ha ett fördjupande samtal med alla
elevgrupper kring olika diagnoser och hur de kommer till uttryck samt kan mötas.
Motivering och bakgrund: Trivselgruppen/elevrådet har i sina reflektioner belyst att det
på skolan finns elever med olika diagnoser och vill medvetandegöra samtliga elever
om vad det innebär. Tanken är också att ökad kunskap ska leda till att fler känner sig
respekterade utifrån sina förutsättningar och att kunskapstillägnande samt alla elevers
utveckling inte ska vara avhängigt en funktionsnedsättning i form av en diagnos.
Ansvarig: Specialpedagog, rektor, lärare
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01, 2016-06-17
Gällande: Ålder
Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling utifrån ålder. Skolan ska i sina program ha
årskursövergripande aktiviteter i samband med mentorstiden. Detta i syfte att skapa
en trygghet och gemenskap över årskursgränserna. Följs upp genom observationer
och utvärdering av innevarande års plan.
Åtgärd: i samband med mentorsmöten ska skolan uppmuntra till gemenskap över
klass- och årskursgränser för att på så sätt stimulera till ett utbyte mellan åldrar och
årskurser. Utvalda mentorsmöten ska vara åldersintegrerade.
Motivering och bakgrund: Skolan har tidigare fokuserat mentorsmöten till att i mångt
och mycket enbart innefatta en klass i en årskurs och därigenom omedvetet kanske
bidragit till en cementering av årskursgränser istället för att verka för ett utbyte mellan
29
dem. Det är i en anda av gränsöverskridande gemenskap som ny insyn erbjuds och
nya erfarenheter kan göras. Skolans ambition är att elevernas medvetenhet, om att
livet på gymnasiet är större än just den årskursen man för närvarande går i, ska öka.
Likaså ses en vinst i att synliggöra ett större perspektiv av skolan genom att eleverna
får ta del av andra årskursers perspektiv. Och i förlängningen är förhoppningen att
eleverna därigenom kan se på samt förstå samhället och tillvaron ur flera
åldersperspektiv.
Ansvarig: mentorer, rektor
Datum när det ska vara klart: 2017-01-01
Gällande: Kränkande behandling
Mål och uppföljning: Skolan ska genomsyras av ett klimat fritt från trakasserier eller
kränkande behandling genom t.ex. elaka kommentarer eller nedsättande blickar.
Skolan ska verka för en gemensam värdegrund som präglas av respekt. Respekt för
sitt eget värde och andras. Respekt för skolans gemensamma miljö och därigenom
studiero och arbetsmiljö. Detta följs upp genom enkäter.
Åtgärd: Alla klasser ska grundligt diskutera, ta ställning till och enas kring vilka normer
och värderingar samt vilka förhållningssätt som de tycker utgör skolans trivselregler.
Arbetet utmynnar i att skolan reviderar sina trivselregler
Motivering och bakgrund: LoV-enkäter och andra utvärderingar, analyser och
kartläggningar, gjorda av både elever och lärare, gör gällande att just arbetsro,
normer och värden är viktigt att fokusera. Skolans trivselregler ska kontinuerligt ses över
och uppdateras utifrån vad de berörda uppfattar som önskvärda och goda
förhållningssätt. Det är skolans tanke att respekten för vår gemensamma trivsel och
studiero kan vinnas i ett inkluderande arbetssätt som öppnar för ett demokratiskt och
aktivt deltagande.
Ansvarig: rektor, lärare, elever
Datum när det ska vara klart: 2016-06-17
30
6. Rutiner för att uppmärksamma och utreda
kränkande behandling
Alla elever har rätt att inte bli utsatta för kränkande behandling. Det är
huvudmannen som har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i
verksamheten. Huvudmannen ska därför ha system för hur en anmälan om
trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl
rektorn som huvudmannen till del.
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare eller annan personal som får
kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor
som får kännedom om att en elev anser sig blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda
omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som kan krävas för att förhindra förekomsten av kränkande
behandling i framtiden.
6 kap. 10 §
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med
verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En
förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig
att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt
utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande
fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas
på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen
(2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är
integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra
styckena för den personal som huvudmannen utser.
Utifrån det ovan nämnda ska anmälningar om kränkande därför behandlas
enligt den här rutinen.



Om en elev/vårdnadshavare kontaktar någon av skolans personal med information
om att eleven upplever sig utsatt för kränkningar av något slag ska den av personalen
som tar emot informationen av eleven/vårdnadshavaren anmäla detta vidare till
rektor.
På samma sätt ska någon i skolans personal som uppmärksammar att en elev utsätts
för kränkningar anmäla det till rektor.
Rektor ska anmäla till huvudmannen att en elev upplever sig utsatt för kränkningar.
Ifylld blankett om anmälan av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
skickas via e-post till [email protected] Rektor ska även ta kontakt med
vårdnadshavare till elev som inte är myndig.
31




Huvudmannen ska skyndsamt utreda situationen. Huvudmannen identifierar vilken typ
av kränkningar som förekommit och ställer kontrollfrågor utifrån det regelverk som
finns. Huvudmannen söker särskilt efter konkreta exempel på handlingar, ageranden
eller beteenden och gör en analys och bedömning utifrån detta. Huvudmannen ska
under utredningen av kränkande behandling samarbeta med rektor samt personal
som kan ha kännedom om situationen.
När huvudmannens utredning är klar ska samtal hållas med den eller de som utfört de
kränkande handlingarna. Centralt för samtalet är att det ska vara helt klart för en elev
eller anställd att skolan inte accepterar beteenden och ageranden som kan
uppfattas som kränkande.
Den elev som utsatts för kränkande behandling ska erbjudas det stöd och den hjälp
som behövs för att eleven ska uppleva trygghet och studiero på skolan.
Samtliga åtgärder som vidtas utifrån utredningen ska dokumenteras och följas upp.
Notera: Om den som utsätter eleven för kränkande behandling är en eller
flera andra elever kan det vara aktuellt att vidta disciplinära åtgärder mot
den eller de eleverna. Det ska också påminnas om att lärare eller rektor får
och ska vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att
tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Det kan t.ex. vara att bryta upp
pågående kränkande behandling.
32
7. Aktuella bestämmelser och definitioner
Lagstiftningen om förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling av barn och elever i skolan tar fasta på barns och elevers rätt till
en trygg skolgång fri från alla former av kränkningar och missgynnanden. Då
är det viktigt att personal och elever också känner till vad diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling är:
Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i diskrimineringslagen,
medan förbud mot kränkande behandling regleras i skollagen. Personal på
skolan har anmälningsplikt och förbud mot att diskriminera och kränka elever
finns.
De styrdokument som dokumentet utgår från är:



Skollagen (2010:800) 6 kap 1-16 §§ samt 1 kap 4-5 §§ samt 8-9 §§ (fr.o.m. 1 juli 2011)
Diskrimineringslagen (2008:567) 1–4 kap
Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Definitioner
Direkt diskriminering:
innebär att en elev missgynnas genom att behandlas sämre än en annan
elev behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar
situation, om det har samband med elevens kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Exempel: En elev nekas att vara med i en tävling på grund av att han eller hon är
tjej eller kille.
Indirekt diskriminering:
innebär att en elev missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett
kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken
missgynnar personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller
uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, viss
funktionsnedsättning viss sexuell läggning eller viss ålder. Detta gäller dock
inte om bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte
och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå
syftet.
Exempel: En lärare betonar ensidigt den ena eller andra redovisningsformen i
undervisningen som innebär att elever med funktionsnedsättning inte får tillfälle
att redovisa sina kunskaper fullt ut.
33
Bristande tillgänglighet:
Att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana
åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i
en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är
skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med
hänsyn till de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, varaktigheten och
omfattningen av förhållandet eller kontakten mellan verksamhetsutövaren
och den enskilde, samt andra omständigheter av betydelse.
Exempel: Att en elev inte ges de hjälpmedel som den behöver eller att matsalen
är belägen på en plats som förhindrar att samtliga elever ges tillgång till den.
Trakasserier:
Trakasserier innebär ett uppträdande/agerande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Exempel: En elev yttrar sig nedlåtande om en annan elev kopplat till hans eller
hennes religiösa rutiner.
Sexuella trakasserier:
Innebär ett uppträdande/agerande av sexuell natur som kränker en elevs
värdighet.
Exempel: En elev yttrar sig nedlåtande om en annan elev kopplat till sexuella
anspelningar.
Instruktioner att diskriminera:
En person i ledande ställning får inte ge order eller instruera om att någon
elev ska diskrimineras.
Exempel: En lärare antyder vid överlämning av en kurs till en annan lärare att en
elev som skulle behöva särskilt stöd inte bör ges särskilt stöd med hänvisning att
eleven inte tagit emot stödet tidigare.
Diskrimineringsgrunder



Kön: Kvinna eller man. Även transsexuella personer omfattas av
diskrimineringsgrunden.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: någon identifierar sig som
kvinna eller man eller ger uttryck för att tillhöra ett annat kön genom sin
klädsel eller annat uttrycksmedel.
Etnisk tillhörighet: tillhörighet till en grupp av personer som har samma
nationella eller etniska ursprung eller hudfärg.
34




Religion/annan trosuppfattning: livsstilsingripande tro på en högre
ickevärldslig makt eller en gud, exempelvis islam eller kristendom
(religion), buddism, eller avsaknad av tro på en sådan högre makt eller
gud, ateism (annan trosuppfattning).
Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födseln, har uppstått
därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder: uppnådd levnadslängd.
Kränkande behandling
Avser ett uppträdande/agerande som kränker en elevs värdighet, men som
inte har samband med diskrimineringsgrunderna ovan. En kränkning kan äga
rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande.
Exempel: en grupp elever sprider nedsättande rykten, förlöjligar eller fryser ute
andra elever. Kränkningar kan också ske genom e-postmeddelanden, SMS eller
liknande. Det kan även vara att man blir retad för hur man ser ut, att man är blyg
eller anses annorlunda.
35
Bild: DBGY Elevens bäst i fokus – Främjande, förebyggande och åtgärdande nivå
Bild: Ur Skolverkets allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling,
s. 12 (2014)
36
Bilaga: Mall som kan användas för att visualisera skolans arbete för elever, personal
och vårdnadsgivare.
DBGY Falkenberg
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
Alla elever har rätt till en trygg skolgång fri från alla former av kränkningar och
missgynnanden. Huvudmannen är skyldig att utreda och åtgärda fall av diskriminering,
kränkande behandling och trakasserier.
Det främjande arbetet
Det förebyggande arbetet
Det åtgärdande arbetet
Om du som elev upplever att du eller någon annan blir illa behandlad…
Kan du alltid ta kontakt med någon i personalen på skolan. Du kan också höra av dig till
Marie Andersson, rektor på 072-201 22 50 eller på [email protected].
37