Förskolan Smultronställets plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen Micael Linefjell, biträdande rektor
Vår vision Verksamheten på förskolan Smultronstället ska utgå från den enskilda
individens behov och förutsättningar. Oavsett kön, ålder och kultur ska alla ha samma
möjlighet att kunna påverka och känna delaktighet, rätt att uttrycka sin åsikt och uppleva
en trygg och harmonisk tillvaro.
Planen gäller från 2015-12-01
Planen gäller till 2016-11-30
Barnens delaktighet Barnråd, barnintervjuer, samtal i grupp, kompistema (2015)
Vårdnadshavarnas delaktighet D
iskussioner i föräldraråd, föräldramöte, enkät (2015)
Personalens delaktighet Vid platsträffar, studiedagar, pedagogmöten, arbetsgrupp
(2015)
Förankring av planen I föräldraråd, barnråd, platsträffar, barnen gör en bok tillsammans,
delges alla föräldrar och all personal.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Målet mäts i kundenkät i februari (Barn och
ungdomsnämndens PILEN-enkät). Avdelningsansvarigmöten. I reflektionsdokument på varje
avdelning.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan B
itr.rektor. Pedagoger.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan A
lla barn skall känna sig trygga på
förskolan. Värdemått 85 %. Resultat 2015 = 94 % 2015.
Mitt barn verkar trivas på förskolan Värdemått 75 % mörkgröna. Resultat 2015 61 %
Årets plan ska utvärderas senast 2015-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas I kundenkät, pedagogernas självvärdering, i
barnråd, sammanställning av ev föräldrasynpunkter vid utvecklingssamtal.
Ansvarig för att årets plan utvärderas Micael Linefjell
Främjande insatser
Främjande arbete utifrån kränkande behandling
Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling
Mål och uppföljning Mål: Alla barn ska höja sin förmåga att känna empati
Uppföljning: I barnråd, vid observationer i barngruppen, vid avdelningsmöten (olika
kontaktbarometrar)
Insats Arbeta aktivt med att känna igen och uttrycka känslor. Vi bekräftar barnens känslor
och hjälper dem att sätta ord på dem.
Pedagogerna pratar kontinuerligt t ex på samlingen om hur vi har det och hur vi (barnen)
mår och hur man är en bra kompis.
Kompis- och trivselteman.
För barnen dramatisera olika konfliktsituationer. Diskussioner och reflektioner i
barngruppen.
Lek- och samarbetsträning.
Vid barnråd samtal om kamratskap.
Pedagogerna arbetar aktivt med barns empatiutveckling ex. berömmer och uppmuntrar
barnen när de hjälper varandra, delar med sig och tröstar den som är ledsen.
Pedagogerna arbetar aktivt med konflikter som uppkommer. De låter varje barn komma till
tals, ger barnen tid och uppmuntrar dem att finna en lösning.
Pedagogerna läser och pratar om handlingen i böckerna ex när de läser kompisböcker.
Pedagogerna tillåter inte att barnen utnyttjar sin ålder, kön och styrka på ett kränkande
sätt.
Barnens känsloupplevelser och föräldrarnas oro ska alltid tas på allvar.
Ansvarig Avdelningspersonalen och bitr.rektor
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Främjande arbete utifrån kön
Områden som berörs av insatsen Kön
Mål och uppföljning Mål: Ge flickor och pojkar lika möjligheter och utrymme att utveckla
sina färdigheter och förmågor.
Uppföljning: Vid observationer i barngruppen, vid avdelningsmöten
Insats Pedagogerna arbetar förebyggande för att stimulera barnen i genusöverskridande
lekar och läranden. Utifrån observationer förändra vid behov.
Utmana till genusöverskridande aktiviteter för att ge barnen fler valmöjligheter och våga
pröva.
Pedagogerna uppmuntrar barnen att bryta de traditionella könsrollerna. –” Välj det du vill
göra utifrån intresse”.
Pedagogerna delar medvetet barngruppen över köns- och åldersgränser.
Utmanar barnen att pröva på.
Ansvarig Avdelningspersonalen
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Främja barns flerspråkighet och olika kulturella ursprung.
Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning Mål: Barns flerspråkighet och olika kulturella ursprung ska
uppmärksammas positivt.
Uppföljning: Vid observationer i barngruppen, vid avdelningsmöten, vid utvecklingssamtal.
Insats Barns språkkunskaper synliggörs och lyfts i barngruppen t ex i musik, sång och
ramsor.
Låna relevanta böcker på biblioteket.
Använda Appel-TV för att visa på olika kulturer.
Barn och föräldrar berättar om sitt ursprung. Visa foton, film.
Mat från andra länder uppmärksammas.
Geografisk kartläggning tillsammans med barnen.
Ansvarig Avdelningspersonalen
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning Mål: Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn
till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena
eller andra åskådningen.
Uppföljning: Vid observationer i barngruppen, vid avdelningsmöten, vid utvecklingssamtal.
Insats I de fall där pedagogerna känner till att det finns familjer som praktiserar en
religion, konsulterar de föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är
lämpliga att uppmärksamma.
Pedagogerna ska belysa religonsfrihet, olika religioner har olika tro och mötesplatser samt
att inte tro på någon gud.
Ansvarig Avdelningspersonalen
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Områden som berörs av insatsen Sexuell läggning
Mål och uppföljning Mål: Alla familjer ska bemötas med respekt oberoende av sexuell
läggning.
Uppföljning: Vid observationer i barngruppen, vid avdelningsmöten, vid utvecklingssamtal.
Insats Pedagogerna samtalar med barnen om att familjekonstellationer kan se olika ut.
Pedagogerna väljer litteratur där familjekonstellationerna ser olika ut.
Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen
utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning.
Dialog med berörda föräldrar om hur de vill att det ska uppmärksammas (eller inte).
Ansvarig Avdelningspersonalen
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Främja likabehandling vid funktionsnedsättning
Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning Mål:Inget barn får diskrimineras på grund av funktionsnedsättning.
Uppföljning: Vid observationer i barngruppen, vid avdelningsmöten.
Insats Pedagogerna skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och
intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på
funktionsförmåga.
Pedagogerna anpassar verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar och
utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. Alla barn ska
få känna att de lyckas.
Pedagogerna ska där det krävs etablera ett samarbete med handikapporganisationer och
landstingets barnhabilitering.
Pedagogerna upprättar en god kontakt med barnets vårdnadshavare. De känner barnet bäst
och de har mycket kunskap som kan vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för
barnet. Det kan vara bra att tillsammans med barnets vårdnadshavare fundera på i vilken
omfattning och på vilket sätt de övriga barnen behöver ska få information om barnets
funktionsnedsättning.
Pedagogerna fungerar som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt
för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar.
Vi utbildar/fortbildar personal vid behov.
Ansvarig Avdelningspersonalen
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Främjande arbete kring könsidentitet och könsuttryck
Områden som berörs av insatsen könsidentitet och ålder
Mål och uppföljning Inget barn ska känna utanförskap i barngruppen.
Insats Pedagoger arbetar för att motverka barngruppens tuffa attityder mot varandra
genom att finns till och vara goda förebilder. Att vi alltid uppmärksammar och diskuterar barns
attityd för att skapa trygghet och gemenskap.
Ansvarig Avdelningspersonal
Datum när det ska vara klart Fortlöpande arbete. Följs upp årligen i juni.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder V
i har tagit upp frågeställningar i föräldraråd, barnråd och i
personalgrupp. Avdelningsanvariga och biträdande rektor har bearbetat svaren.
Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön,
Könsidentitet/könsuttryck, Ålder, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning och Sexuell läggning
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Diskussioner utifrån
frågeställningar i föräldraråd och barnråd.
Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussioner utifrån frågeställningar
vid platsträff och avdelningsmöten.
Resultat och analys
Risker Kön: Barn som vi tidigare inte reflekterat över eller ansett ha åsikter kring kön, visar nu
tendenser kring vad som är tjej/kille saker och beteende mönster. Utfrysta kring kläder. Långt
hår har lett till missförstånd.
Risker Etnisk tillhörighet: Du får inte vara med p g a hudfärg, språk, annorlunda kläder
eller dofter.
Risker Religion: Barnen kan visa rädsla kring vad man ska tro på. Lyssnar vi på föräldrar? Att
vi inte hittar alternativa lösningar för att barn och föräldrar med annan religion inte ska uppleva
kränkningar/utanförskap. Att inte uppmärksamma andra religioner och deras högttider.
Risker: Könsidentitet eller könsuttryck: S
amtal kring “könsuppdelade” toaletterna. Lugna
barn används som buffert (tidigare). Tänka på vilka ord man använder kring nya kläder. Pojkars
krigslekar. Påverkade av TV och TV-spel m m (styra varandras känslor).
Risker Funktionsnedsättning: Klarar inte av det andra barn klarar av. Barn får skulden
för något som han/hon inte har gjort. Retad för att man är olika.
Risker Sexuell läggning: Personal har annat förhållningssätt mot samkönade föräldrar.
Barnet känner sig "annorlunda". Pappa/mamma i text. Morsdag/farsdag? Litteratur?
Diskussioner mellan barnen.
Risker Ålder: “Du är för liten”! Vi begränsar de yngre “minsta” barnen i förhållanden till
säkerhet när de gäller bl a skogsaktiviteter men kan ibland pga säkerhet begränsa barnen
när det gäller klättra på “farliga” platser. Barn utvecklas olika fort.
Kan det finnas några bestämmelser, regler eller arbetssätt som kan upplevas som orättvisa?
Risker Kränkande behandling: Att inte pedagoger reagerar när situationer uppstår.
Kläder kan upplevas på vissa sätt och detta kan leda till utfrysning. Är tillräckligt många
vuxna ute på gården? Tänka på att inte skälla och skrika som pedagog då de kan bli dålig
stämning i barngrupp och mellan pedagoger.
Barnen: Man får inte alltid vara med i leken. När kompisarna säger jag inte får sitta bredvid.
Om någon boxar mig i magen eller slåss. Om någon kastar saker på mig.
Att kompisarna är dumma och vuxna blir arga.
Föräldraråd: Pojkar kan inte ha långt hår. Samtal om pojk/flick kläder=färger. Tuff attityd
mellan barn i rollek.
Förebyggande åtgärder
Barns hårda attityd emot varandra
Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Mål: Alla barn ska känna sig trygga/tillhörighet
Uppföljning: Vi noterar eventuella händelser under året och utvärderar. Höjning av värdet
på trygghet i PILEN-enkäten.
Åtgärd Pedagoger arbetar för att motverka barngruppens tuffa attityder mot varandra
genom att finns till och vara goda förebilder. Att vi alltid uppmärksammar och diskuterar barns
attityd för att skapa trygghet och gemenskap.
Motivera åtgärd På barnrådet kom det upp att barnen inte hade nån kompis. På
föräldrarådet kom de fram att barn har en tuff attityd emot varandra.
Ansvarig Avdelningsansvarig ansvarar att diskussioner och kontinuerlig utvärdering görs på
varje avdelning.
Datum när det ska vara klart 2016-11-30
Könsmärkta lekar
Områden som berörs av åtgärden Kön
Mål och uppföljning
Mål: Alla barn ska vilja leka med barn av motsatt kön.
Uppföljning: Vi noterar eventuella händelser under året och utvärderar. Barnintervjuer
genomförs under vårterminen.
Åtgärd Pedagogerna tar upp det på en gång (nolltolerans). Styr så att pojkar och flickor
"hittar varandra" i leken. Vuxenledda grupplekar.
Motivera åtgärd Det har hänt att barnen säger: "Bara pojkar får vara här" i
lekkonstellationer. Barn kan även frysas ut p g a "fel" kläder (ingen klänning, rosa mössa,
gult är fult).
Ansvarig Varje enskild pedagog går in och bryter om könsmärkta lekar förekommer.
Avdelningsansvariga tar kontinuerligt upp diskussioner vid avdelningsmöten.
Datum när det ska vara klart 2016-11-30
Rutiner för akuta situationer
Policy Det skall råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på förskolan
Smultronstället.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen
håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. All personal ansvarar
för och har social kontroll över alla barn. Personalen deltar aktivt i barnens lek och lärande.
Vi samtalar regelbundet med vårdnadshavare om barnens trivsel.
Pedagogerna på respektive avdelning för kontinuerliga samtal om varje barn.
Pedagogerna är uppmärksam på om något barn visar på avikande beteende t ex ledsen,
håglös, passiv, saknar kompisar, har svårt att hävda sig.
Vi går in och bryter negativa mönster i en barngrupp.
Vi förmedlar och tar till vara barnens olikheter på ett positivt sätt. Vi lyfter fram det positiva
hos varje barn.
Vi pratar inte om barn, inför barn.
Vi arbetar aktivt för att skapa en bra och förtroendefull relation med föräldrarna så att de
kan ifrågasätta eller säga till om något känns fel.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar vänder sig i
första hand till avdelningspersonalen som de känner förtroende för.
Vid behov kontaktas bitr.rektor.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Varje upplevd
kränkning eller diskriminering måste tas på allvar. Kränkningen kan påtalas av barnet självt
men även uppmärksammas av förälder eller personal.
Vi går alltid in och bryter när vi ser att barn blir kränkta, diskriminerade eller på annat sätt
far illa.
Exempel vid en uppkommen konflikt/kränkning:
Vi låter varje barn komma till tals, ger barnen tid och uppmuntrar dem att finna en lösning.
Vi är sedan extra observanta på de berörda barnen.
Vi lyfter fram positiva egenskaper och handlingar hos de berörda barnen.
Vid behov tar vi kontakt med berörda föräldrar.
I särskilda fall kopplas bitr.rektor in.
Vi har uppföljningssamtal med berörda barn (och föräldrar)
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal O
m personal kränker
ett barn måste den som upptäcker detta agera utan dröjsmål. Undvik känsliga diskussioner
mellan vuxna när barnen är närvarande.Ta den vuxne åt sidan och ställa frågan: Hur tänkte
du nu? Samt hänvisa till diskrimineringslagen. Lyssna in situationen.
Informera alltid bitr.rektor i fall av allvarliga eller återkommande kränkningar.
Bitr.rektor ansvarar för att utreda åtgärda och dokumentera samt följa upp kränkningen.
Bitr.rektor för en dialog med berörd part. I särskilda fall kontaktar bitr.rektor
vårdnadshavaren om specifika händelser. Vid behov kontaktar bitr.rektor överordnad chef
eller anmäler till myndighet. En bedömning görs vid varje enskilt fall.
Policy i verksamheten för att trygga barnets vistelse på förskolan
● Vi uppmuntrar barnen att klara sig själva på toaletten. På så sätt blir barnen
självständiga när det gäller toalettbesök.
● Vi strävar efter att endast ordinarie personal eller av verksamheten känd vikarie
hjälper barnen på toaletten.
Praktikanter får aldrig lämnas ensamma med något barn
Vi strävar efter att endast ordinarie personal eller av verksamheten känd vikarie
byter blöjor på barnen.
● Vi strävar efter att endast ordinarie personal eller av verksamheten känd vikarie är
ensam med barnen inne på vilan.
● Vi strävar efter att ordinarie personal eller av verksamheten känd vikarie öppnar och
stänger verksamheten
● Endast ordinarie personal får som ensam vuxen lämna området med barnen.
Grundläggande
● Alla som arbetar eller praktiserar på förskolan måste i enlighet med skollagen, visa
ett aktuellt utdrag ur polisens belastningsregister (Skollagen 2010:800 och lagen
2013:852).
● I det dagliga arbetet stöder och uppmanar vi barnen att säga ifrån när något sker
som de inte tycker om. På det sättet vill vi främja att varje barn skall känna att de
har rätt att säga nej, både i dessa situationer men även generellt.
● Vi uppmanar barnen att ”läsa av” sina kamrater för att se om de tycker om det man
gör eller det som sker.
● Vi hjälper barnen att sätta ord på sina känslor så att de skall kunna beskriva dem för
andra men också för sig själva.
● Vi är observanta på plötsligt förändrat beteende hos barnen
● Vi är lyhörda för vad barnen signalerar till oss och ställer följdfrågor.
● Vi är observanta på vuxnas beteende och bemötande mot barnen.
● I våra lokaler strävar vi efter öppen miljö med möjlighet till insyn.
●
●
Rutiner för uppföljning Pedagogerna och berörda föräldrar följer upp åtgärderna efter en
kort tid (några dagar eller en vecka) och bestämmer då om det behövs fler uppföljningar
och åtgärder. Pedagogerna ansvarar för att uppföljning sker. Särskild blankett finns för
anmälan och uppföljning.
Rutiner för dokumentation Dokumentera alla händelser som upplevs som kränkande av
någon inblandad (barn, förälder, personal). Händelser som innebär att föräldrar kontaktas
ska alltid dokumenteras. Berörd personal dokumenterar händelsen och informerar
bitr.rektor.
Ansvarsförhållande
Bitr.rektor:
-Ansvarar för att arbeta förebyggande
-Ansvar för att planen arbetas fram, hålls aktuell , introduceras för nyanställda, utvärderas
och efterlevs.
-Ansvarar för att kränkning personal - barn dokumenteras
-Ansvarar för att stöd ges till barn och personal som utsatts för diskriminering, trakasserier,
hot eller våld
- Ansvarar för att åtgärda
Personalen:
- Ansvarar för att omedelbart agera mot kränkande behandling, diskriminering eller
trakasserier.
- Ansvarar för att kränkning barn - barn dokumenteras.
- Ansvarar för att
diskriminering.
- Ansvarar för att
- Ansvarar för att
- Ansvarar för att
rapportera till bitr.rektor allvarliga och återkommande kränkningar eller
föra en dialog med föräldrarna.
arbeta förebyggande.
åtgärda.
