Plan för lika rättigheter Villa Emilia Förskola

Plan för lika rättigheter Förskolan Villa Emilia
Vision Villa Emilia
”Villa Emilia skall vara en mötesplats där vi tar till vara på ALLAS kompetenser. Där varje barn har sin egen
läroprocess och får utvecklas i sin egen takt. En förskola där barnens delaktighet står i fokus, deras ambitioner
och deras lust får leda oss framåt i våra projekt. Där barnen, deras familjer och pedagoger tillsammans möter
världen utanför och är delaktiga i något större.”
Inledning
Vi som arbetar i förskolan ska sträva efter att skapa en social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att
lära. Att verka för hälsa, lärande och trygghet handlar om att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och
samhälle. Att barnen har en trygg och utvecklande relation med de vuxna är en förutsättning för att lärande ska
ske. Det är i goda relationer som det sker ett lärande och de relationerna uppstår när de vuxna tar barnet på
allvar, respekterar dem och stödjer dem i deras utveckling.
Bakgrund och uppdrag
Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslag (2008:567) om förbud mot diskriminering i kraft. Lagen omfattar
all utbildning och annan verksamhet som omfattas av skollagen (2010:800). I skollagen regleras detta i ett eget
kapitel.
Detta innebär att förskolor och skolor ska beakta bestämmelser i två olika regelverk för att garantera skydd
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det råder nolltolerans mot kränkningar.
Kraven på årlig plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan kan uppfyllas i en och samma plan.
Kraven som ställs är att varje enskild verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att främja lagens syfte. I
varje enskild verksamhet ska det finnas en likabehandlingsplan. Utöver detta är de enskilda verksamheterna
skyldiga att förebygga och förhindra, utreda och vidta åtgärder mot diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling. Skyldigheter gäller när personal kränker barn såväl som när barn kränker andra barn.
Om verksamheten inte följer lagens bestämmelser eller inte vidtar tillräckliga åtgärder mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling kan huvudmannen, kommunen, bli skadeståndsskyldig.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Barn och elev ombudsmannen (BEO) är de två myndigheter som
kontrollerar att lagarna efterföljs.
Forskning har visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar om att arbetet är långsiktigt
och att såväl personal, barn och vårdnadshavare är delaktiga.
Definition av kränkande behandling
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet
har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder.
Diskrimineringar kan vara omedvetna eller medvetna. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Med direkt
menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika,
det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men i
praktiken missgynnar ett barn på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.
I förskolan är det huvudman eller personal som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte
diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med de nämnda med
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är en aktiv medveten handling. Trakasserier kan utföras av en eller flera
personer och riktas mot en eller flera personer. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till
trakasserier.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är en handling som kränker barns värdighet, men saknar koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Sådana handlingar kan vara enstaka tillfälle av nedsättande tilltal, ryktesspridning,
förlöjliganden, fysiskt våld, hot eller utfrysning. Att det uppstår konflikter mellan barn i vår verksamhet är
naturligt och en del i barnens utveckling och lärande. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till
kränkande behandling.
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa ordning och en godmiljö i barngruppen. ”En
befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som
kränkande” (BEO 2008).
En viktig utgångspunkt är den individuella upplevelsen och att den som uppger att han eller hon blivit kränkt,
alltid måste tas på allvar.
Mål på Villa Emilia/ Så jobbar vi:



Villa Emilia ska vara fritt från kränkningar och diskriminering.
Alla verksamma på Villa Emilia ska genom vår dagliga verksamhet visa hänsyn, kommunicera,
samarbeta, lösa konflikter samt respektera varandra.
För oss är det viktigt att föräldrar på vår förskola känner tillit och förtroende för både personal och
vårt arbetssätt.
Alla dessa punkter anser vi är grunden för en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn och vuxna på Villa
Emilia.
För att förebygga/förhindra kränkande behandling och eller diskriminering ska personalen på Villa Emilia:










Vara goda förebilder genom att respektera alla, både barn och vuxna.
Ha en positiv syn på varje barn samt engagera sig i varje barn varje dag.
Vara delaktiga i barnens dagliga aktiviteter genom att både delta aktivt i den samt genom att vara
lyhörda och finnas i närheten.
Uppmuntra positiva beteenden och handlingar genom beröm och bekräftelse för att därmed stärka
barnens självkänsla och självförtroende. Att ge barnen positiv feedback kan för oss innebära att ge
barnen en extra klapp på axeln, extra ögonkontakt, en kram eller att ihop med barnen synliggöra och
sätta ord på deras positiva handlingar.
Samtal och diskussioner tillsammans med barnen bland annat om att respektera varandras olikheter.
Aktivt arbeta för goda kamrat relationer i barngruppen, detta genom gemensamma aktiviteter,
samtal, diskussioner och projekt som ”Tilda med is och sol”.
Tänka på hur vi vuxna talar till varandra och barnen. Vi vuxna tänker på vårt tonläge, kroppsspråk och
ögonkontakt när vi pratar med varandra eller med barnen. Vara uppmärksamma på att stressade
vuxna speglar av sig och ger stressade barn.
Strukturara och planera personaltätheten så att barnen i den mån det går alltid har vuxna de känner
runt om sig. Om vi tex måste ta in många vikarier fördelas förskolans ordinarie personal jämnt över
huset.
Regelbundet samtala med barnen om förskolans gemensamma regler, som innefattar hur vi är mot
varandra.
Kontinuerligt se över förskolans lärmiljöer för att kunna upptäcka platser eller rutiner som inte verkar
för ett gott klimat och för allas lika värde. Det kan tex vara att under en tid observera hur
tambursituationen ser ut, både psykiskt och fysiskt. Även barnen kan vara delaktiga i detta genom att

med digital teknik tex kamera fota de rum de trivs bäst med och vilka de inte upplever positiva och vill
förändra.
Gemensamt vid tex arbetsplatsträffar se över likabehandlingsplanen, revidera den samt jobba aktivt
med den och diskutera och se till att planen följs.
Vårdnadshavare/föräldrar
Vårdnadshavares/förälders rättigheter och skyldigheter
Om både förskola och hemmet tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på
barnen. Kontakta alltid pedagogerna eller förskolechef om du misstänker eller fått kännedom om
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling mellan barn eller mellan vuxen och barn. Som
vårdnadshavare/förälder har du rätt att få en skyndsam och allsidig utredning vid misstanke om brott gällande
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller både när ditt barn blivit utsatt för
kränkningar eller när han/hon har utsatt andra barn.
Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling:
1.
2.
3.
4.
5.
Den pedagog som uppmärksammar eller uppmärksammas om handlingen, samtalar med de
inblandade barnen samt informerar de kollegor som bör få kännedom.
Hjälper barnen att så gott det går rätta till vad som hänt. Vi kan då använda oss av dialog i form av ord,
ritprat och bilder.
Informerar föräldrar, även om situationen är utredd och barnen upplevs färdiga så berättar vi helst för
föräldrar, vi jobbar gemensamt med hemmet.
Förskolläraren ansvarar för åtgärder, uppföljning och dokumentation. Tex vidare samtal mellan barn,
med hemmen, tillbudsrapporter eller BHT.
Kontaktar vid behov förskolechefen för fortsatt utredning och uppföljning.
Våra styrdokument och stöd:
Som stöd i arbetet med allas lika rättigheter på vår förskola har vi Läroplanen för förskola (Lpfö-98/11),
Barnkonventionen, Diskrimineringslagen, Skollagen samt vårt barnhälsoteam (BHT) bestående av special
pedagog och skolpsykolog.
På Villa Emilia jobbar vi också kontinuerligt med ett material från Bokförlaget Lilla e som heter ”Tilda med Is
och Sol” (Wilke & Koleff, lilla e förlag, 2003) som vi använder för att främja kamratandan på vår förskola samt
verka för att vårt värdegrunds arbete lever vidare.