PÅ VÄG
En resa i jämställdhet
1
2
Från ord
A L L A K V I N N O R O C H M Ä N ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs
av riksdagen 2006. Det övergripande jämställdhetsmålet har brutits ner
i fyra delmål. Dessa presenteras längre fram i broschyren.
Som en offentlig förvaltning ska vi integrera jämställdhetsmålen i vår
verksamhet. Här berättar vi om den resa som gatukontoret i Malmö har
inlett för att få en hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Tack vare medel
från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi under 2009 och 2010
drivit projektet Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken.
Till handling
från industristad till utvecklingsstad har gjort att
stads­kartan ritats om i takt med att förutsättningar och utbud har ändrats. Men
förvandlingen är långt ifrån klar. I Malmö pågår ett intensivt utvecklingsarbete
av framtidens kollektivtrafik. Siktet är inställt på nya lösningar med spårtrafik
som ett dominerande inslag. Det innebär stora förändringar i stadsmiljön och
nya förutsättningar för resandet. Idag reser kvinnor och män olika mycket med
kollektivtrafiken, kvinnor reser generellt sett mer kollektivt medan män reser
med bil. Med nya lösningar kan det se annorlunda ut i framtiden.
Det finns olika anledningar till varför kvinnor och mäns resmönster skiljer sig
åt. Frågan är komplex och kan bland annat förklaras med maktstrukturer i
samhället, invanda mönster, familjesituation, ekonomiska villkor och arbetsför­
hållanden. Utformningen av framtidens kollektivtrafik kan bidra till att kvinnor
och män får större möjlighet att forma sina egna liv. Kollektiv­trafiken i sig kan
inte lösa samhällets jämställdhetsproblem. Men det som faktiskt går att göra
ska säkerställas i verksamheten. Vi började med att definiera problemet och
aktualisera frågeställningen. Därefter har vi provat nya metoder och arbetssätt.
En forskargrupp har följt projektet och systematiskt analyserat och dokumen­
terat kunskaper och erfarenheter under hela processen.
Den här broschyren har vi gjort för dig som arbetar med liknande frågor och
projekt. Vi hoppas den kan ge dig nya verktyg och idéer. Vänd blad och läs om
hur arbetet har gått och vad det har lett till, på kort och lång sikt.
I det stora och i det lilla sammanhanget.
M A L M Ö S F Ö R VA N D L I N G
3
FOKUS PÅ TRE OMRÅDEN
1. Vi har kartlagt kunskapsläget i organisationen
och studerat hur just vårt projekt tagit sig an
jämställdhetsaspekten under arbetets gång.
2. V
i har tagit fram diskussionsunderlag i form av
könsuppdelad statistik av resvaneundersök­
ningen 2008.
3. Och vi har utvecklat nya former för med­
borgar­dialog.
4
Så här reser kvinnor och män i Malmö
Hösten 2010 gav gatukontoret Trivector Traffic i uppdrag att
undersöka konsekvenserna av kvinnors och mäns resmönster.
Hur det skulle se ut om män började resa som kvinnor
– eller tvärtom?
Analysen skulle ge svar på fyra frågor. Hur skulle
det samlade resmönstret påverkas om män började resa som kvinnor eller
om kvinnor började resa som män? Vilka effekter skulle det få på miljön?
Hur skulle ytorna i staden påverkas? Och vilka samhällsekonomiska
­konsekvenser skulle det få?
Till grund för analysen låg en undersökning som gatukontoret gjorde
2008, baserad på resvanorna hos 5 600 Malmöbor i åldrarna 15–84 år.
Ur den kan man bland annat få fram hur långa resor som görs och
vilken typ av färd­medel man använder.
HÅL LP L ATS: VERKLIG H E TEN
MÄN KÖR BIL – KVINNOR GÅR ELLER TAR BUSSEN
Generellt sett använder män bil i mycket högre utsträckning än kvinnor.
Män använder bil vid 48 procent av resorna, kvinnor vid 34 procent av ­
resorna. Kvinnor är dessutom i större utsträckning passagerare än män
när de åker bil.
Kvinnor reser kollektivt vid 17 procent av sina resor jämfört med männens
12 procent. Män reser mindre med buss än kvinnor, vid 7 procent av resorna
jämfört med 12 procent. Kvinnor och män reser ungefär lika mycket med tåg.
Kvinnor går oftare än män, däremot cyklar kvinnor och män lika mycket.
MÄN OCH KVINNOR GÖR NÄSTAN LIKA MÅNGA RESOR
Kvinnor och män som bor i Malmö gör nästan lika många resor per person och
dag. Under en dag har i genomsnitt 83 procent av männen och 79 procent av
kvinnorna rest. Det skiljer kraftigt i hur många resor man gör per dag beroende
på om man är född i Sverige eller utomlands. Medan svenskfödda kvinnor och
män i snitt gör 2,7 respektive 2,8 resor per dag, gör män och kvinnor födda
utomlands i snitt 2 resor per dag.
Annat
Färdmedelsfördelning
för män/kvinnor idag
Till fots
MÄN
Annat
Cykel
Cykel
Bil,
förare
Till fots
Tåg
Bil,
Buss Bil,
förare
passagerare
Tåg
Buss Bil,
passagerare
KVINNOR
Annat
Bil,
förare
Till fots
Annat
Bil,
Bil,passagerare
förare
Till fots
Cykel
Tåg
Buss
Bil,
passagerare
Cykel
Buss
5
Tåg
MÄN RESER LÄNGRE ÄN KVINNOR
Män reser totalt sett 58 km en dag medan kvinnor bara reser 39 km. Män gör fler
bilresor än kvinnor och männen gör också betydligt fler flygresor, som ingår i färdsät­
tet ”annat”. Men även om man tar bort posten ”annat” reser män längre än kvinnor,
38 km per dag jämfört med kvinnornas 30 km.
KVINNOR VÄLJER MER HÅLLBARA ALTERNATIV
I de områden där det är möjligt verkar det som om kvinnor väljer hållbara alter­nativ i
större utsträckning än män. Den procentuella skillnaden i antal bilkilometer är större
i orter med bättre kollektivtrafikutbud, som till exempel Malmö. Det tyder på att
kvinnor faktiskt föredrar och aktivt väljer mer hållbara färdsätt. Olika resvanor är
förmodligen en effekt av vilka roller och förutsättningar vi har – och dessa skiljer sig
åt mellan könen. Däremot finns det lite forskning om hur kvinnor och män värderar
olika transportmedel utifrån parametrar som hållbarhet, ekonomi och makt.
Årliga emissioner från
­Malmöbornas resor
450000
442 000
940
1000
SKILLNADER INOM KÖNEN
Det finns stora skillnader både i reslängd och i val av färdmedel inom könen.
­Socioekonomiska faktorer som ålder, utbildning och sysselsättning påverkar
både hur långt man reser och vilket färdmedel man väljer. Kvinnor som f­ör­värvsarbetar kör bil i större utsträckning (40 procent) än kvinnor som är för­
äldralediga (20 procent). Män i åldern 76–84 år använder bil mer (57,5 procent)
än män i åldern 18–24 år (37 procent). Skillnader mellan män och kvinnor finns
emellertid oavsett annan parameter.
13
0
Partiklar
Kvävedioxid
CO2
UTSLÄPP I MALMÖ FRÅN DAGENS RESOR
Analysen visar att de årliga emissionerna från Malmöbornas resor idag uppgår
till 442 000 ton koldioxid, 13 ton partiklar och 940 ton kvävedioxid.
Anpassade jämställdhetsmål
D E N AT I O N E L L A JÄ M S TÄ L L D H E T S M Å L E N är ett initiativ för att visa riktningen och ­vilket
förhållningssätt som ska eftersträvas när det gäller jämställdhet i o
­ rganisationer och
förvaltningar. Det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män skall ha
samma makt att forma samhället och sina egna liv. De finns konkretiserade i fyra
delmål. Fyra delmål som gatukontoret rationaliserat och verksamhetsanpassat till
det här projektet.
6
JÄMN FÖRDELNING AV MAKT OCH INFLYTANDE
Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män
i besluts- och genomförandeprocessen i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet
gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda
organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden
i samband med planeringsprocessen.
EKONOMISK JÄMSTÄLLDHET
Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män
till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet.
JÄMN FÖRDELNING AV DET OBETALDA
HEM- OCH OMSORGSARBETET
Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och
män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg.
TRYGGHET
Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas
för könsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken. Otrygghet har
negativ inverkan på mobiliteten, målet är att öka tryggheten både under själva
resan med kollektivtrafiken och i miljöer i anslutning till kollektivtrafik­resorna i
Malmö.
SÅ HAR DET GÅTT MED MÅLEN
De analyser som forskargruppen gjort visar att två av målen, jämn fördelning
av makt och inflytande och trygghet, tydligt har blivit belyst under projektet.
­Satsningen med dialogmöten med medborgarna har lett till att fler grupper har
nåtts och deras möjlighet att påverka har därmed ökat. Och genom dia­logmötena
har trygghetsfrågan kommit i fokus när synen på otrygghet har diskuterats. De andra
två målen, ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet, framträder dock inte lika tydligt i projektet. De har inte lyfts i samma
utsträckning. De bägge målen är svårare att på kort sikt integrera men faktum är att
en väl fungerande kollektivtrafik kan bidra till en mer jämställd resursfördelning och
en jämnare arbetsfördelning i hemmet vilket i sin tur kan leda till en mer eko­nomisk
jämställdhet.
7
Att gräva där man står
– Vi måste bidra med vad vi kan för att skapa samma
förutsättningar för alla, man ska inte vara begränsad
för att man är kvinna, säger Linda Herrström Göransson,
­projektledare för Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken.
Det borde vara en självklarhet att alla har samma
makt att utforma sina egna liv – vad det än gäller. Men verkligheten ser ­annorlunda ut. Vad det något diffusa begreppet hållbar jämställdhet i kollektiv­
trafiken har att göra med att ge alla samma makt att utforma sina liv kan
verka oklart. Men vid en närmare titt blir det mer tydligt vad som menas.
– Det vida begreppet makt innebär i det här sammanhanget rättigheter,
skyldigheter och möjligheter. Det har därför en plats även i kollektivtrafiken.
Dagens resmönster visar att kvinnor oftare åker kollektivt än vad män gör.
Man kan bygga kollektivtrafiken med hänsyn till var kvinnor och män jobbar
och bor och stadsplanera så att alla ges samma möjligheter att påverka sitt
resande, säger Linda Herrström Göransson.
Som kulturgeograf har hon en specialkompetens inom området. En kultur­
geograf studerar den samhällsvetenskapliga delen av fysisk planering – det vill
säga människans roll i planeringen av det offentliga rummet. Och det är just
det som är upprinnelsen till att det här problemet även finns i kollektivtrafiken.
Det går tillbaka generationer i tiden.
– Stadsplanering och byggande har länge präglats av att ha varit en manlig
bransch. Ofta är de formade i samma skola och med samma synsätt vilket leder
till att det då blir ett tankesätt som styr. Och kommer man från samma ­grogrund
och samma kultur så blir det väldigt enkelriktat. Alla de erfarenheterna är natur­ligtvis inte dåliga men det blir inte en helhet av det. Vi är många människor som
ska leva här i Malmö och då gäller det att få erfarenheterna till sig från alla, så att
det blir en helhet, säger hon.
Gatukontoret valde att börja med sig själva, att aktualisera frågeställningen
och få ett inifrån- och utperspektiv. Se till att öka medvetenheten om pro­
blemet. Genom fokusgrupper lyftes kunskapsläget i organisationen fram.
– Bara genom att vi har haft fokusgrupperna och diskussionerna kring de här
H Å L L PL ATS: PRO J EK TLEDAREN
’’ Stadsplanering och
byggande har länge
präglats av att ha varit
en manlig bransch.’’
8
9
10
begreppen och frågeställningarna gör att de som var med tänker på annat
sätt än de gjorde innan. Genom att lyfta det sker en slags utveckling. Nu
har vi ett väldigt intressant diskussionsunderlag som vi kan använda oss
av i framtiden. Det är viktigt att se på genusvetenskap som ett kunskaps­
område och ta in den kompetensen. Vi har till exempel sagt att vi vill ha
en kvalitetsansvarig som säkrar hållbarheten i alla projekt, både den sociala
och miljömässiga aspekten. Att ha en uttalad funktion för det här så att
man synliggör det, säger Linda Herrström Göransson.
UTVECKLA MEDBORGARDIALOGEN
En annan viktig del i projektet har varit att bidra till en ökad medborgar­
dialog. Vad som bland annat prioriterades var att få synpunkter från dem
som arbetar obekväma arbetstider, som poliser och sjukhuspersonal.
– Vi visste att vi ville jobba med medborgardialog på ett eller annat sätt.
Målet var att samla in kunskap om hur man reser i dag, vilka erfarenheter
man har samt vilka förväntningar man har på kollektivtrafiken och resan­
det i framtiden. Det är viktigt att i beslutsprocessen ta hänsyn till och lyssna
till hela befolkningen så att det inte bara blir en liten skara planerare och
de som är väldigt starka i samhället som påverkar.
Att verka för en ökad medborgardialog som i sin tur ska kunna påverka
beslutsfattarna har varit en del av arbetet inom projektet. Den biten vill
Linda Herrström Göransson utveckla ytterligare i framtiden. Medborgarnas
synpunkter ska uppmärksammas och integreras i verksamheten. Deras
bidrag ska värdesättas.
– Jag hoppas och tror att dialogerna kommer att utvecklas, just demo­
kratiformen kring delaktighet. Att vi får med de sociala aspekterna i våra
resonemang, i våra utvärderingar och i beslutsprocesserna så att vi inte
bara pratar teknik och kapacitet och så vidare utan att vi har en bredd
i vårt fortsatta utredningsmaterial kring framtidens kollektivtrafik, säger
hon.
Förutom att det handlar om jämställdhet ur ett rättviseperspektiv så
ger nya infallsvinklar också en bättre kvalitet eftersom de utvecklar verk­
samheten. Det blir dessutom mer miljövänligt om män börjar resa mer
som kvinnor. En nog så viktig sak och en direkt effekt av jämställdhet i det
här fallet.
11
LINDA HERRSTRÖM GÖRANSSON
Planerare på gatukontorets trafikavdelning.
Kulturgeograf med inriktning mot strategisk
planering och hållbar utveckling. Just nu har hon
ett delat ledarskap inom arbetet med framtidens
kollektivtrafik och planeringen för spårväg i
Malmö.
Transportsätt till jobbet: Regionbuss och cykel.
Bort från schablonerna
För att få hjälp med att integrera jämställdheten i organisationen
har en forskargrupp ansvarat för att systematiskt kartlägga, analy-­
sera och dokumentera kunskaper och erfarenheter under processen.
De konstaterar att det har skett en positiv utveckling under projektets gång. Gatukontoret är inne på rätt väg.
HÅL LP L ATS: FORSK A R E N – Inledningsvis hade organisationen en mer schablon­
mässig inställning till jämställdhet. Det fanns med som en fråga som måste
vara där men de hade inte riktigt reflekterat över varför. Men under projektets
gång har man börjat att problematisera frågan och kommit med förslag och
idéer till hur man kan gå vidare. Det är en intressant utveckling över tid, säger
Charlotta Faith-Ell, forskare och biträdande projektledare för forskargruppen.
Jämställdhet har ofta en förmåga att hamna en bit ner på agendan i
organisationer och i projekt. Frågan får sällan samma utrymme eller behand­
las med samma dignitet som till exempel miljöfrågan eller olika ekonomiska
aspekter och kunskapen om jämställdhet blir därefter. Med det här projektet
går gatukontoret mot de invanda normerna och lyfter ämnet i ett tidigt stadie.
Ett initiativ som får gehör hos forskargruppen.
– Malmö stad har verkligen tagit tag i frågan, det har varit väldigt tydligt från
ledningen att det här är något de prioriterar och att det här är något som de
vill jobba med. Den tydliga linjen från ledningen har vi inte sett på samma sätt
i andra städer. Och att få in jämställdhet tidigt i ett så intressant projekt som
framtidens kollektivtrafik är väldigt positivt, säger Charlotta Faith-Ell.
Forskargruppen har främst använt sig av interna fokusgrupper där olika
aspekter av jämställdhetsfrågan har diskuteras. Metoden är särskilt lämplig när
man vill undersöka åsikter, attityder, idéer, uppfattningar och föreställningar
om komplexa ämnen. I början framgick det att det finns en osäkerhet till vad
jämställdhet i transportsammanhang innebär och vad själva problemet
faktiskt är.
– Säg att man har en viss pengapott att investera, ska den då investeras i en
ny väg eller i kollektivtrafik? Vilka arbetsmarknader gynnar man med de beslut
man tar? Är det manliga eller kvinnliga arbetsmarknader man når?
12
13
Det är konkreta exempel på hur kollektivtrafiken kan vara jämställd eller
inte, säger Charlotta Faith-Ell.
För att undersöka vilka transportsätt som kan passa bäst i framtiden har
gatukontoret tittat på stadsmiljön och konkret jobbat med den. Genom att
skapa fiktiva miljöer i bilder med befintliga bebyggelse och gatustruktur
kan man på ett överskådligt sätt se hur alternativa, gång-, bil-, cykelvägar
och kollektivtrafikstråk påverkar möjligheterna för medborgarna att ta sig
till arbetet, hemmet, affärer och fritidsaktiviteter.
Lena Levin, projektledare för forskargruppen, menar att det är ett bra
exempel på hur gatukontoret har jobbat med frågan.
– Här tycker jag att de är ett föredöme. Om man ska komma vidare med
utvecklingen av hela transportsystemet så måste man också tänka på vilka
transportsätt som måste maka på sig för att ge utrymme åt andra. Vår
geografi och stadsmiljö ser ut på ett visst sätt och det går inte att få in
allting. Vi har inte förmånen att bygga från början längre, säger hon.
’’ Gatukontoret ville
­undersöka vilka som
gynnas och vilka som
missgynnas av den
nuvarande kollektiv­
trafiken. ’’
LYSSNA PÅ FLER
Gatukontoret bestämde sig i ett tidigt skede för att arbeta med medborgar­
dialog på ett eller annat sätt. Man ville utveckla dialog­formen, använda dess
demokratiska form och förtjänsten av de empiriska fakta som den ger och
ta tillvara de i utvecklingen av framtidens kollektivtrafik.
Genom de dialogmöten som genomfördes fick man information som
annars är svår att få del av.
– Gatukontoret ville undersöka vilka som gynnas och vilka som miss­
gynnas av den nuvarande kollektivtrafiken. Vi frågade oss vilka stora arbets­
platser som binds samman med bostadsområden med hjälp av kollektiv­
trafiken och vilka arbetsplatser som det inte är möjligt att nå under de
arbetstider som människor har. Därför genomfördes dialogmöten med
poliser och sjuk­huspersonal, som jobbar oregelbundna arbetstider,
säger Lena Levin.
Charlotta Faith-Ell fortsätter:
– Det var ganska tydligt att poliserna, som dominerades av män, inte
kunde åka kollektivt även om de skulle vilja. Då kommer man tillbaka till vad
som är en jämställd kollektivtrafik, att alla människor ska ha makt att själva
välja vilket transportsätt de vill. Det är lika illa att tvingas välja bilen, det kan
14
ju vara ett dyrt transportsätt som man kanske inte har råd med och därför
tvingas kompromissa någon annanstans.
De bägge forskarna menar att jämställdhet i det här fallet inte behöver ses
som ett enbart feministiskt problem. Lena Levin utvecklar resonemanget.
– Man kan även se det ur ett maskulinitetsperspektiv, hur män diskrimine­
ras för att de inte har möjlighet att vara hemma eftersom deras arbetsplatser
ofta ligger längre bort.
Dialogmötena fungerade överlag bra men för att de ska bli ännu bättre
i framtiden finns det vissa saker man kan ha i åtanke. En tumregel är att se till
att vara tydlig i frågorna, att alla förutsättningar för en fråga ges så att det inte
blir öppet för subjektiv tolkning.
Följdfrågor är också viktiga för att få fram intressanta resultat. Dessutom
måste man se till att det blir en variation av deltagare även inom de olika
målgrupperna.
Tanken med pengarna från SKL till projektet är att få en hållbar jämställd­
het över hela organisationen. Inte bara i det specifika projektet och i gatukon­
toret utan att kunskaperna också går vidare till andra förvaltningar och att de
använder sig av erfarenheterna så att arbetet ger ringar på vattnet.
– Nu är det viktigt att de fortsätter att diskutera det här i organisationen,
jämställdhet kommer inte av sig självt. På samma sätt som man inte kan låta
någon annan fråga som man måste ta hänsyn till ligga och skvalpa. Man
måste faktiskt ta tag i den och det måste finnas verktyg för det. Till exempel
kan man skriva in hur man gör när man startar ett projekt för att få med
jämställdhet redan från början. Och man måste också utvärdera sitt arbete
och se över så att man faktiskt har gjort det som man ska göra, säger Lena
Levin.
Charlotta Faith-Ell poängterar att det gäller att även involvera externa
aktörer som man arbetar med.
– Det är viktigt att ställa krav på utredningar, att de inte är schablonmässiga
och bygger på gissningar. Man måste se till att de faktiskt baseras på empir­i­ska data eller utvärderingar där jämställdhet har tagits i åtanke, säger hon.
Gatukontoret har visat framfötterna med det här projektet. Utmaningen är
att använda sig av de nya kunskaperna och erfarenheterna i utvecklingen av
framtidens kollektivtrafik.
Det är en tuff uppgift men långt ifrån omöjlig.
15
CHARLOTTA FAITH–ELL
Fil.Dr i naturresurslära. Teknikutvecklare för
Miljö på WSP Samhällsbyggnad, uppdrags­ledare
i infrastrukturplanering, forskar om miljö och
jämställdhet. Transportsätt till jobbet: Tunnelbana
LENA LEVIN
Fil.Dr i kommunikation. Samhällsvetare med
inriktning på olika gruppers mobilitet. Huvud­
områden är äldre trafikanter och genusperspek­
tiv i transportsystemet.
Transportsätt till jobbet: Cykel
16
Vad händer med Malmös miljö?
De sätt människor väljer att resa på påverkar inte bara deras
egna liv utan även andras. Mäns och kvinnors färdsätt är också
intressanta ur ett miljöperspektiv. Om Malmö ska växa och
samtidigt förbli en attraktiv och hållbar stad måste trafik­
problemen lösas.
Kollektivtrafiken är en nyckel. Blir den mer tillgänglig,
framkomlig, bekväm och trygg kan det bidra till att fler män börjar resa som
kvinnor. Utvecklas den inte kommer antagligen fler kvinnor att börja resa som
män.
Det skulle få stora konsekvenser för Malmö om män började resa som
kvinnor eller tvärtom. Om kvinnorna hade börjat resa som männen hade
nästan hälften av alla resor i Malmö skett med bil. Om männen hade börjat
resa som kvinnorna hade bara en tredjedel av resorna i Malmö skett med bil.
Kollektivtrafiken skulle totalt öka med 17 procent om män började resa
som kvinnor. Och den skulle minska med lika mycket om kvinnor började resa
som män.
Det totala antalet resor per person och dag skulle inte påverkas eftersom
kvinnor och män idag gör lika många resor. Däremot skulle reslängden i
kilometer öka med 20 procent om kvinnor börja resa som män och den skulle
minska med 20 procent om män började resa som kvinnor.
HÅL LP L ATS: FR A MTID EN
Om kvinnor började resa som män gör idag
RESMÖNSTER ALTERNATIV 1
Annat
Annat
Till
Tillfots
fots
Bil
Bil
Cykel
Cykel
Tåg
Tåg
Buss
Buss
Om män började resa som kvinnor gör idag
RESMÖNSTER ALTERNATIV 2
VILKA UTSLÄPP SKULLE MALMÖ HA?
Om männen började resa som kvinnorna skulle koldioxidutsläppen minska
med 31 procent. Partikelutsläppen skulle minska med 21 procent. Och
kvävedioxidutsläppen skulle minska med 35 procent. Bullernivån skulle
dessutom minska med 1 avvägd decibel. Det låter kanske inte så mycket men
den samhällsekonomiska kostnaden av störningen beräknas minska med
20 procent. I värderingen ingår bland annat den samhällsekonomiska
kostnad som exempelvis en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar medför.
Utsläppen och kostnaderna hade ökat på motsvararande sätt om kvinnorna
började resa som männen.
17
Annat
Annat
Till
Tillfots
fots
Bil
Cykel
Cykel
Buss
Tåg
Tåg
SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT
Beräkningen av miljöeffekterna och konse­
kvenser för samhällsekonomin baseras på de
förändringar av årliga resta kilometer med olika
färdmedel som skulle fås om männen i Malmö
började resa som kvinnorna och tvärtom.
NÅGRA HUNDRA MÖLLEVÅNGSTORG MER ELLER MINDRE
Skulle kvinnor börja resa på samma sätt som män skulle ytanspråken för
transporter öka med 12 procent och ytanspråken för parkerade fordon
öka med 14 procent. Det motsvarar en yta av cirka 200 Möllevångstorg.
18
VINSTER OCH FÖRLUSTER
De samhällsekonomiska beräkningarna visar att om männen i Malmö skulle
börja resa så som kvinnorna gör idag skulle de samhällsekonomiska vinsterna
vara stora. De minskade miljöeffekterna, olycksriskerna och buller­effekterna
skulle årligen motsvara ett värde av 300 miljoner kronor. Men skatte­intäkterna
från biltrafiken skulle minska med 130 miljoner kronor per år.
De ytor som skulle kunna frigöras från trafiksystemen och användas till
annat har enligt en grov uppskattning ett värde av 800 miljoner kronor.
Skulle kvinnorna istället börja resa som männen gör idag skulle effekterna
bli de motsatta, och dessutom något större eftersom kvinnorna i Malmö är
fler än männen.
19
Gatukontoret + jämställdhet = sant
i alla organisationer.
Genom det här projektet har vi tagit ett ordentligt grepp om­ämnet och
visat att vi vill integrera frågan som en naturlig del i vårt arbete, vad det än
handlar om.
De öronmärkta pengarna från SKL har gjort att vi kunnat fokusera på en fråga
som trots relevansen inte alltid prioriteras och därmed lätt kan hamna i skym­
undan. Den forskargrupp som medverkat har gjort att projektet vilat på en
vetenskaplig grund och haft ett genomarbetat upplägg som finner stöd i
forskning och empirisk fakta snarare än antaganden och föreställningar.
Det har gjort att projektets innehåll fått en större tyngd.
Nu vill vi förvalta och sprida erfarenheterna i ett större sammanhang, så att
de får fäste på alla plan i organisationen. När vi snart går in i ett spännande och
viktigt projekt om framtidens kollektivtrafik blir det naturligt att lyfta in de nya
jämställdhetskunskaperna redan från början.
Men projektet har gjort att jämställdhetsfrågan fått genomslag på fler sätt.
Nu har Thomas Lundquist, chef för den administrativa avdelningen på
gatukontoret, bestämt att jämställdhet ska belysas och tas i åtanke när ett
projekt planeras och beslutas. Det är en förändring som Hållbar jämställdhet
i framtidens kollektivtrafik ligger bakom.
Vid sidan av det här initiativet har hela Malmö stad inlett en förändring kring
jämställdhetsfrågor. En ny jämställdhetsstrategi har tagits fram som ska fungera
som riktlinje. Tillsammans med de som arbetar med strategin vill vi komma
fram till ett fungerande koncept. Gatukontoret har fått många nya kunskaper,
verktyg och erfarenheter och vår förhoppning är att de kan användas på ett
större plan.
Faktum kvarstår att jämställdhet är ett komplicerat ämne. Det finns ingen
absolut sanning och det är svårt att följa upp och mäta huruvida jämställdhet
anammas och implementeras.
I mångt och mycket handlar det om en värdegrund, tankemönster och
förhållningssätt. På så sätt finns det naturligt med i vad man än gör. I det stora
och i det lilla sammanhanget.
Det är inget som görs över en dag.
Men resan dit har gatukontoret inlett.
JÄ M S TÄ L L D HE T BO RD E VAR A EN N ATU RLIG D EL
20
Svårt men inte omöjligt
i samhälls­frågor. Som att om
utvecklingen rasar på med kollektivtrafiken i Skåne så kommer tågresandet
att sexdubblas fram till mitten av 2030-talet. Det låter väldigt mycket men
motsvarar det resande som Stockholm har idag. Det blir onekligen inte lika
svårt att förstå vad det är som ska åstadkommas, och kanske också förstå att
det ju faktiskt måste vara möjligt. Arbetet kring Hållbar jämställdhet i kollek­
tivtrafiken gav en liknande upplevelse.
Om män reste som kvinnor gör idag, det vill säga reser mindre med bil,
skulle de samhällsekonomiska vinsterna i form av minskade olyckor och
buller bli betydande. Dessutom skulle mycket stora ytor som idag används för
bilen frigöras. Denna mark kan värderas till 800 miljoner kr. Vi behöver minska
vårt bilåkande, gå och cykla mer och åka kollektivt oftare. Vill vi dessutom att
skillnaderna mellan könen av rättviseskäl ska minska måste hela denna
förändring göras av männen. Svårt, men rimligtvis inte omöjligt.
I B L AND UP P TÄCKER M A N M Ä RK L IG A S A M BA N D
ANDERS RUBIN
Kommunalråd och tekniska nämndens
ordförande
Transportsätt till jobbet: Buss
Att tänka nytt är viktigt
som vi inte tidigare har tänkt
på i vår planering. Ofta tänker vi på att vi ska komma fram enkelt och smidigt i
Malmö med de olika färdsätten, att det ska ha minsta möjliga påverkan på
miljön samt att det inte ska skada personer fysiskt. Men jag tror inte att vi
tidigare har tänkt att vi kan påverka personers vardag på detta sätt.
En del i arbetet har varit att föra dialog med personer som i vanliga fall inte
kommer till tals i planeringsfrågor. Och det har varit jätteintressant. Man
märker att planerarna får idéer och tankar som de annars kanske inte hade
tänkt. I mitt arbete som kommunikatör är det viktigt att man tänker på vem
man pratar till – och det har varit en utmaning för mig. Hur utformar man
budskap som ska vara tilltalande för flera olika målgrupper? Hur gör man en
broschyr om spårbunden trafik intressant för dem som inte är intresserade av
teknik? Hur får man kvinnor att vara med mer i utformningen av sin stad?
Det är otroligt viktigt att alla aspekter kommer upp på bordet, jämställdhet
liksom miljö och säkerhet. Hur vi ska planera annorlunda och vad som påver­
kar vad – dit har vi inte kommit än – men jag tror att vi är en bra bit på väg.
JAG T YCKER AT T DE T Ä R OTROL IG T V IK TIG A F R ÅG OR
21
LINDA JOHNSSON
Informatör på gatukontoret
Transportsätt till jobbet: Promenerar
Allt är inte självklart
som jag deltog och
medverkade alltså ur strikt kollektivtrafiksynpunkt. Projektet var mycket
intressant och invanda verklighetsuppfattningar sattes ifråga. Det var en
ögonöppnare; att allt inte alltid är så självklart som det verkar. Det som kom
fram var väldigt tänkvärt och jag hoppas att det fastnat några korn av nya
insikter och ett nytt tankesätt kring genusaspekten. Att det går att förändra
kvinnors och mäns resande genom att planera annorlunda är naturligtvis
något jag tänkt på innan men visst blev jag än mer uppmärksammad på det
nu.
Vid det rundabordssamtal som jag var med på så var alla överens om att
genusfrågan på ett sätt var omvänd, att det handlade om att få fler män att
åka kollektivt. I de genusdiskussioner som förs så handlar det ofta om kvinnors
situation men i kollektivtrafiken handlar det mer om män och det gör att
genusfrågan i trafiksammanhang blir mer balanserad.
Projektet avslutades med en workshop och där presenterades studier som
Trafikverket har gjort kring jämställdhet. Återigen blev jag lite ställd över
insikten kring hur oreflekterade vi är. Och att det går att förändra med ganska
enkla åtgärder, bara man tar chansen att göra rätt från början.
JAG A RB E TAD E PÅ SK ÅN E TR AFIKEN U N D ER D EN TID EN
KERSTIN GUSTAVSSON
Gatudirektör, Malmö stad
Transportsätt till jobbet: Buss
Fokusgrupper fungerar
och fick vara med på den ­avslutande
workshopen. Det som jag tyckte var mest spännande var tillvägagångssättet
– att bilda fokusgrupper med till exempel sjuksköterskor från MAS, poliser
eller fritidspersonal för att höra vad just de tycker om sina resor och kollektiv­
trafiken. Det är en metod som jag tycker att vi borde använda mycket oftare.
Överhuvudtaget tycker jag att jämställdhet är något vi borde lyfta mer i all
stadsplanering. Projektet var en föregångare som förhoppningsvis kan
smitta av sig på planeringen i Malmö.
JAG VA R MED I SLU TFASEN AV PRO J EK TE T
DAGMAR GORMSEN
Bitr avdelningschef, miljöförvaltningen
Transportsätt till jobbet: Cykel och buss
22
Nya bilder av resenärerna
för kvinnors och mäns
kollektiva resande skiljer sig och att det är en anledning till att kvinnor reser
mer kollektivt än män. Det är mest trafik till centrum och tätare delar medan
det inte finns samma trafikutbud till industriområden som är mans­dominerade arbetsplatser och det är givetvis faktorer som påverkar hur
resandet ser ut. Samhället är uppbyggt på ett visst sätt och det är inte bara
kollektivtrafiken som behöver förändras för att resandet ska bli mer jämställt
men genom till exempel linjesträckningen går det att bidra till det. Jag hade
inte riktigt tänkt i de banorna tidigare.
Vi hade också en övning där vi fick se bilder på personer där vi skulle gissa
vilka som åkte kollektivt. Det var män och kvinnor i olika åldrar och bland
annat var det en bild på en ung man som stod och grillade och automatiskt
drog man slutsatsen att han inte åkte kollektivt men det gjorde han. Man
insåg att man har förutfattade meningar om hur personer som reser kollek­
tivt ser ut. Det var många aha-upplevelser och tankeställare som man fick
när vi resonerade kring de här frågorna.
EN TANKE SOM SLOG M IG VA R AT T F ÖRU TS ÄT T N IN G A R N A
HÅKAN KRISTIANSSON
Trafikplanerare på Skånetrafiken
Transportsätt till jobbet: Buss
Jag har börjat fundera över status
under ett av de här seminarierna var att det kanske
finns statushinder i kollektivtrafiken som är kopplade till genus.
Den regionala kollektivtrafiken har högre status jämfört med den lokala
och det kan bero på att den regionala trafiken är mer mansdominerad och
de som har makten åker mer regionalt än lokalt. Att jämföra med den lokala
trafiken där det är flest kvinnor och ungdomar. Den lokala trafiken har problem, jag reser själv med den och lider med den men på något sätt är det
häftigare att bygga nya järnvägar och köpa nya Pågatåg än att förbättra den
lokala trafiken. Det var en tanke som slog mig och jag tror att det kan härledas till genus.
NÅGOT SOM J AG TÄ NK TE PÅ
JOHAN EMANUELSSON
Enhetschef på strategienheten
på stadsbyggnadskontoret
Transportmedel till jobbet: Tåg och buss
23
www.malmo.se/sparvagn
www.vti.se
www.skl.se
www.wspgroup.se
24
