Videdalsskolans plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola, grundsärskola, förskoleklass, fritidshem och
hemvist.
Läsår: 2015/2016
Innehåll
Grunduppgifter ...................................................................................................................................................................4
Verksamhetsformer som omfattas av planen ...................................................................................................4
Ansvariga för planen ....................................................................................................................................................4
Vår vision ..........................................................................................................................................................................4
Planen gäller från ..........................................................................................................................................................4
Planen gäller till .............................................................................................................................................................4
Läsår ...................................................................................................................................................................................4
Elevernas delaktighet ..................................................................................................................................................4
Vårdnadshavarnas delaktighet................................................................................................................................4
Personalens delaktighet .............................................................................................................................................4
Förankring av planen ..................................................................................................................................................5
Utvärdering ..........................................................................................................................................................................5
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats ..........................................................................................5
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan ........................................................................................................6
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan .......................................................................................................6
Årets plan ska utvärderas senast............................................................................................................................7
Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas ..................................................................................................7
Ansvarig för att årets plan utvärderas .................................................................................................................7
Främjande insatser............................................................................................................................................................8
Vänskapsgruppen VG...................................................................................................................................................8
Gruppindelning ..............................................................................................................................................................8
Europeiska språkdagen ..............................................................................................................................................9
Arbete med likabehandlingsplanen i åldersblandade grupper..................................................................9
Inkluderande friluftsdagar ..................................................................................................................................... 10
Den internationella glädjedagen .......................................................................................................................... 10
Kompensatorisk undervisning ............................................................................................................................. 11
Mångkulturell almanacka ....................................................................................................................................... 12
Tidiga samtal med elever om sex och samlevnad ......................................................................................... 12
Ungdomssamtal i årskurs 9 ................................................................................................................................... 13
Normbrytande barn- och ungdomslitteratur ................................................................................................. 13
Värderingsövningar och mötesplatser .............................................................................................................. 14
Normbrytardag ........................................................................................................................................................... 15
Kartläggning ...................................................................................................................................................................... 15
Kartläggningsmetoder ............................................................................................................................................. 15
Områden som berörs i kartläggningen ............................................................................................................. 15
Hur eleverna har involverats i kartläggningen .............................................................................................. 15
2
Hur personalen har involverats i kartläggningen......................................................................................... 15
Resultat och analys .................................................................................................................................................... 16
Förebyggande åtgärder ................................................................................................................................................ 17
Motbilder ....................................................................................................................................................................... 17
Kränkande behandling på mobiltelefoner och sociala medier på Internet........................................ 17
Likabehandling - Inkludering och tillgänglighet ........................................................................................... 18
På tal om rasism.......................................................................................................................................................... 19
Flickor och pojkar i undervisningen och i umgänget med varandra .................................................... 20
Barnens rättigheter - de vuxnas skyldigheter ................................................................................................ 21
Rutiner för akuta situationer ..................................................................................................................................... 22
Policy ............................................................................................................................................................................... 22
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling ............................................ 22
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till .................................................................................. 22
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever..................................................... 22
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal ............................................................ 23
Rutiner för uppföljning ............................................................................................................................................ 23
Rutiner för dokumentation .................................................................................................................................... 23
Ansvarsförhållande ................................................................................................................................................... 23
Bilaga 1 ................................................................................................................................................................................ 23
Definitioner och förtydliganden........................................................................................................................... 23
Diskrimineringsgrunder.......................................................................................................................................... 24
Bilaga 2 ................................................................................................................................................................................ 25
EPA-metoden – Instruktioner och mall ............................................................................................................ 25
Utvärdering................................................................................................................................................................... 26
3
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, grundsärskola, specialskola, förskoleklass, fritidshem och hemvist.
Ansvariga för planen
Skolledningen är ansvarig för att det varje år upprättas en ny plan och att den tidigare planen
utvärderas.
Vår vision
Alla våra barn och elever har rätt att känna sig trygga och känna att de bemöts med respekt för den
de är. Vår skola, grundsärskolan, fritidshemmet och förskoleklassen ska vara fria från diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska skapa en god anda mellan oss och våra elever
och ge varje elev möjlighet att lyckas utifrån sina egna förutsättningar. Våra ledord är trivsel, trygghet
och lärande.
Vårt förhållningssätt är av stor vikt för att vi ska lyckas med vår vision. Vi strävar därför efter att så
ofta som möjligt ta tillvara elevernas tankar och åsikter så att de känner att vi bryr oss och lyssnar på
vad de har att säga. De ska aldrig tveka att komma till oss om de mår dåligt eller är oroliga för en
kompis. Våra spelregler ska vara tydliga och personalen ska alltid markera när gränserna
överskrids. Alla vuxna ska bidra till att skapa en god atmosfär genom att uppmuntra eleverna när de
gör bra saker.
Planen gäller från
2015-03-18
Planen gäller till
2016-06-15
Denna plan gäller alltså något längre än ett läsår för att skolans likabehandlingsarbete ska komma i
fas med skolåret och övriga administrativa rutiner.
Läsår
2015/2016
Elevernas delaktighet
Eleverna har deltagit i arbetet med att upprätta en ny plan via en enkätundersökning med syfte att
kartlägga behovet av insatser. Detta har kompletterats med samtal i elevernas referensgrupp. När
utkastet till en ny plan är klart går det på remiss till elevråden och referensgruppen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna görs delaktiga genom att planen läggs ut på hemsidan och presenteras/diskuteras
på föräldramötena samt på skolrådet.
Personalens delaktighet
En referensgrupp bestående av personal, skolledning och elevhälsa ansvarar för att ta fram planen
och skapa rutiner för detta. Övrig personal har deltagit genom en gemensam utvärderingsdag, via en
enkät och teflontest. Detta beskrivs närmare under avsnittet om utvärdering.
4
Förankring av planen
Planen presenteras för personalen av referensgruppen och tid ges till genomläsning och reflektion.
Därefter anordnas en workshop med syfte att alla ska känna sig säkra på hur vi ska arbeta med planen
för att implementera den hos eleverna och hålla den levande. Planen presenteras sedan för eleverna
av de pedagoger som är ansvariga för respektive klass eller grupp. Från och med det datum planen
börjar gälla finns den tillgänglig för vårdnadshavarna på skolans hemsida. Planen kommer även att
presenteras på föräldramötena.
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärderingar av likabehandlingsplanen skulle enligt planen genomföras av:
1. Skolledning och Elevhälsoteam:
Ej genomförd
2. Eleverna i Vänskapsgruppen:
Ej genomförd
3. Föräldrar i skolrådet:
Ej genomförd
Bristen av utvärdering kan till viss del förklaras av att den förra planen inte tydligt angav vem som
skulle utvärdera de olika insatserna. När det gäller planen som helhet har inte heller den
utvärderingen gjorts i tid utan vi har istället inväntat samarbetet med projektgruppen
Normbrytande Rättigheter (NBR) som inleddes läsåret 2013-14. Arbetet med att förnya
likabehandlingsplanen har därför vilat och tyvärr blivit försenat. Ansvaret för detta ligger ytterst
på skolledningen. När vi sjösätter den nya planen är det därför viktigt att vi skapar tydliga rutiner
för hur arbetsgången ska se ut så att vi försäkrar oss om att likabehandlingsarbetet löper på
enligt riktlinjerna. Det ska vara tydligt angivet hur utvärderingen och framtagandet av en ny plan
ska gå till.
4. Pedagogisk personal:
Genomförd
Utvärdering genomförd av pedagogisk personal: En formmässig utvärdering av planen togs upp i hela
personalgruppen och diskuterades utifrån ett antal givna frågeställningar, under ledning av Ungdom
Mot Rasism.
Ungdom Mot Rasism har också gjort en egen oberoende utvärdering. Personalens och Ungdom Mot
Rasisms utvärderingar har använts vid arbetet med att ta fram den nya planen.
Utvärdering av insatser och åtgärder
Av fem främjande insatser är det endast två som planerat för utvärdering och av dessa är det endast
en som utvärderats; Främja tolerans och förståelse för olikheter när det gäller kön, könsidentitet och
sexuell läggning. Insatsen genomfördes inom ramen för projektet Ungdomssamtalarna och
utvärderades efter avslutad samtalsomgång. Samtalsledarna ansvarade för att utvärderingen
genomfördes och skickade sen sammanställningen till rektor på Videdalsskolan.
I de tre förebyggande åtgärderna nämner alla att uppföljning eller utvärdering ska ske, men det finns
ingen information som visar om åtgärderna genomförts eller vilka resultat de fått.
Sammanfattning och slutsats
Utvärdering av planen har inte genomförts så som det planerades, med undantag för
Ungdomssamtalen. Arbetet med framtagande av planen har inte skett i samråd med personal och
5
elever. Planen har inte heller varit tillräckligt känd för elever, föräldrar och personal. Behovet av
systematik, framförhållning, ansvarsfördelning och förankring är tydligt.
Ungdom mot Rasism har genom projektet Normbrytande rättigheter bidragit med engagemang och
stor kompetens där de lett utbildningar, utvärderingar, kartläggningar samt organisation och stöd i
arbetet med att ta fram en ny plan. I samråd med Malmö mot Diskriminering har de också stöttat oss
med granskning av den nya planen.
Utvärdering av förra årets plan visar hur vi behöver arbeta
För att likabehandlingsarbetet ska fungera framgångsrikt behöver vi ha en tydlig ansvarsfördelning
och beskrivning av utvärdering och genomförande. Planering för utvärdering eller uppföljning ska
finnas för planens samtliga delar samt för planen som helhet. En processmodell kan fungera som stöd
för skolans framtida arbete med att ta fram relevanta och konstruktiva planer.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Hela skolpersonalen samt projektledarna för Ungdom Mot Rasisms projekt Normbrytande
Rättigheter.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Skolpersonalens interna utvärdering av planens upplägg och utformning visar följande:
Planen är inte uppdelad utifrån de olika verksamheterna på skolan.
Språket i planen är inte anpassat till målgruppen elever. Dessutom finns den endast skriven
på svenska.
I planen refereras inte till rådande lagstiftning.
Diskrimineringsgrunderna finns inte tydligt utskrivna.
Endast en liten grupp elever har fått delta i arbetet med planen och påverka dess innehåll.
De främjande insatserna i planen klumpas ihop och det är svårt att se hur de främjar
likabehandling utifrån specifika diskrimineringsgrunder.
Kartläggningen i planen utgår huvudsakligen från en trivselenkät som inte lyfter upp
diskrimineringsgrunderna.
Det är svårt att se någon koppling mellan kartläggningen och de förebyggande åtgärderna.
I planen finns inga tydliga rutiner för akuta situationer.
Ungdom Mot Rasisms oberoende granskning går i linje med skolpersonalens interna utvärdering.
Dessutom lyfter man fram följande punkter:
6
Skolans vision borde inbegripa likabehandling.
Skolan måste utvärdera samtliga insatser som har planerats in.
Planen innehåller alltför få konkreta förebyggande åtgärder.
Den offentliga planen måste vara uppdaterad och aktuell.
Planen saknar en begreppsdefinition som är tydligt kopplad till rådande lagstiftning.
Utvärderingen av insatsen som gjordes inom ramen för projektet Ungdomssamtalarna visar att 65 %
av ungdomarna upplevde att träffarna varit mycket bra och 35 % att de varit bra. 98 % tyckte att de
kände sig säkrare i frågor som rör sex, medan 2 % inte tyckte att samtalen gjort någon skillnad.
Sammanfattningsvis har eleverna uppskattat tryggheten, öppenheten och den lätta stämningen, även
kring ämnen som vanligtvis kan upplevas som svåra att prata om.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-18
Beskrivning av hur årets plan ska utvärderas
Alla Insatser och åtgärder utvärderas var för sig, enligt en mall som ligger som bilaga till planen. I
planen beskrivs detta som uppföljning, under insatsers och åtgärders respektive rubrik Mål och
uppföljning. Ansvariga för utvärderingarna är samma personer som ska genomföra insatsen eller
åtgärden. Rektor är ytterst ansvarig för genomförande och utvärderingar.
Utvärderingarna sammanställs av den som genomfört insatsen eller åtgärden. Sammanställningarna
lämnas för analys till skolledning och arbetsgrupp för planen.
Resultat av kartläggningsenkät om diskriminering och kränkande behandling jämförs med
utvärderingar av insatser och åtgärder. Resultatet av jämförelserna kan visa om insatser och åtgärder
gett önskat resultat, hur eleverna upplevt insatserna och åtgärderna och om insatsen eller åtgärden
behöver förändras på något sätt, vilket kan fungera som ett utgångsläge inför arbetet med nästa års
plan.
Kartläggningsenkäten om diskriminering och kränkande behandling ska göras varje år och ska
genomföras digitalt. Enkätens frågor kan anpassas efter elevernas förmågor och för särskolan.
Skolledningen ansvarar för att enkäten genomförs. IT-ansvarig ser till att enkäten går att genomföra
digitalt. Sammanställning och analys genomförs av skolledning och arbetsgrupp för planen.
Arbetsgruppens sammansättning ska bestå av representanter för: skolledning, elevhälsa, elevråd,
fritidshem, särskola, och grundskolans olika stadier (åk F-3, åk 4-6, åk 7-9). Förslag på ny plan går på
remiss till elevråd och arbetslag.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektor
7
Främjande insatser
Vänskapsgruppen VG
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet är att förebygga och förhindra kränkande behandling bland våra elever. Alla ska känna sig
trygga på skolan och veta vart de vänder sig ifall de blir utsatta för kränkande behandling. Utvärdering
sker genom en trivselenkät som administreras av VG under höstterminen 2015.
Insats
Vänskapsgruppen arbetar med förebyggande åtgärder samt med att fånga upp signaler från elever
som känner sig utanför och utsätts för kränkande behandling. De vuxna i VG ansvarar för att agera
och anmäla de fall av kränkningar som kommer till deras kännedom till rektor.
Ansvarig
Kurator och de vuxna i VG.
Datum när det ska vara klart
Insatsen är löpande och utvärderas höstterminen 2015 i samband med att trivselenkäten genomförs.
Gruppindelning
Områden som berörs av insatsen
Kön
Mål och uppföljning
Målet är att alla ska känna sig trygga med varandra och sig själva oavsett kön.
Uppföljning av hur indelning av grupper fungerar görs kontinuerligt av arbetslagen efter fasta punkter
i en likabehandlingsloggbok.
Insats
Pedagogerna i arbetslagen gör könsblandade gruppindelningar och placeringar för aktiviteter och
undervisning. Insatsen gäller alla årskurser och verksamheter. Lärare i arbetslagen ansvarar för att
dela in eleverna i arbetsgrupper och sätta samman lärkamrater.
Ansvarig
Arbetslagen
Datum när det ska vara klart
Insatsen är löpande och utvärderas kontinuerligt i likabehandlingsloggboken, specifikt utifrån
diskrimineringsrunden kön, och i samband med att likabehandlingsplanen utvärderas.
8
Europeiska språkdagen
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Målet är att stärka alla elevers identitet via deras egna språk, att främja förståelse samt att väcka
intresse för andra språk och kulturer.
Uppföljning görs genom en utvärdering i samband med språkdagen. En utvärderingsmall finns bifogad
till likabehandlingsplanen och språklärarna ansvarar för att denna mall finns med bland materialet
som används under språkdagen. Respektive lärare utvärderar med sin klass och sammanställer
resultatet som sedan mailas till ansvarig språklärare. Biträdande rektor delegerar efterarbetet med
analys av utvärderingsresultat.
Insats
Att uppmärksamma Europeiska språkdagen den 26 september och då inventera och arbeta med de
språk som finns representerade på skolan. Insatsen gäller alla årskurser och genomförs i tvärgrupper
för de yngre och med passande gruppindelningar för de äldre (gärna åldersblandat om möjligt).
Förslagsvis kan man ha tre stationer där man jobbar med olika saker t ex måla olika länders flaggor,
färgkoda enkla fraser på olika språk, ha workshop med teckenspråk, lyssna på och gissa språk, prata
om olika minoritetsspråk, titta närmre på språk som finns representerade på Videdalsskolan.
Ansvarig
Språklärare 7-9 ansvarar för att i början av höstterminen 2015 planera dagen och delge samtliga
lärare planeringen. Samtliga lärare ansvarar sedan för att anpassa och genomföra aktiviteterna.
Datum när det ska vara klart
Dagen genomförs varje år den 26 september. Om den 26 infaller en helg, genomför vi dagen på
fredagen innan.
Arbete med likabehandlingsplanen i åldersblandade grupper
Områden som berörs av insatsen
Ålder
Mål och uppföljning
Målet med insatsen är att skapa mötestillfällen mellan elever i olika åldrar för att de ska kunna
etablera nya relationer och lära känna varandra utöver sin vanliga grupptillhörighet. Eleverna ska
kunna känna en samhörighet på skolan trots att de går i olika årskurser.
Utvärdering sker i samband med aktiviteten med hjälp av en mall som finns bifogad i
likabehandlingsplanen.
Insats
Elever i årskurs 2, 5 och 8 träffas i åldersblandade grupper under två förmiddagar i slutet av
vårterminen 2015 och 2016 för att jobba med likabehandlingsplanen. Eleverna sitter i smågrupper
och hjälps åt att skriva om det som tas upp i likabehandlingsplanen till en mer lättillgänglig text. De
gör även bilder som samspelar med den text de skriver. Texter och bilder sammanställs sedan och
sätts upp på skolan så att alla kan ta del av dem. Under första träffen arbetar eleverna med planen,
9
väljer en insats/åtgärd som de vill arbeta med, gör en tankekarta och planerar därefter vad de vill
göra, hur de ska genomföra det samt vad de behöver för material. Nästa träff konkretiserar de sin
tolkning som sedan blir en del av en utställning på skolan. Utställningen ska finnas kvar efter
sommarlovet så att den kan uppmärksammas när eleverna kommer tillbaka till ett nytt läsår.
Ansvarig
En personalgrupp med representanter från de berörda årskurserna utses i samråd med biträdande
rektor. Denna grupp bestämmer sedan dagar för genomförandet, gör gruppindelning och gör ett
schema.
Datum när det ska vara klart
Aktiviteten genomförs under några av vårterminens sista dagar 2015 och 2016.
Inkluderande friluftsdagar
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Målet är att skolans friluftsdagar ska utformas på ett sätt som gör att alla elever kan inkluderas
oavsett funktion.
Utvärdering görs i samband med friluftsdagarna av berörda lärare inom grundskolan och
grundsärskolan med hjälp av en mall som finns bifogad i likabehandlingsplanen.
Insats
När skolans friluftsdagar planeras ska personal från grundsärskolan och EHT (exempelvis skolsköterska
eller kurator) alltid vara med. Tillsammans utformar personalen ett schema med aktiviteter där
samtliga elever kan inkluderas på något sätt. En riskanalys ska göras i samband med planeringen.
Ansvarig
Idrottslärarna ansvarar för att bjuda in personal från grundsärskolan och EHT när det är dags att
planera friluftsdagar.
Datum när det ska vara klart
Friluftsdagar finns inlagda i kalendariet under både vår- och höstterminen. Planering av dessa görs
några veckor innan.
Den internationella glädjedagen
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Att skapa mötestillfällen mellan elever i grundskolan och elever i grundsärskolan där eleverna kan
känna en samhörighet med andra jämnåriga elever.
Utvärdering görs i samband med genomförd insats av berörda lärare inom grundskolan,
grundsärskolan och EHT med hjälp av en mall som finns bifogad i likabehandlingsplanen.
10
Insats
Under vårterminen planeras en aktivitet som genomförs fredagen den 20 mars*. Aktiviteten
genomförs klassvis och grundsärskolans elever inkluderas då i klasser som står nära dem i ålder.
Aktiviteten ska anpassas så att alla elever ska kunna delta efter sina egna förutsättningar, det är
därför viktigt att grundsärskolans personal involveras i planeringen av arbetet. Personalen ansvarar
gemensamt för att allas olikheter tas i beaktande vid planeringen av den internationella glädjedagen.
Förslag på aktiviteter: Aktivitet som får oss att skratta och känna oss glada. Lekar, charader, pictionary,
blindfotboll i idrottshallen, prova på skrattgympa.
*FN har instiftat den internationella glädjedagen. På internationella glädjedagen bör vi tänka till lite
extra på vad lycka innebär, eftersom det är ett "grundläggande mål för mänskligheten", som det står i
resolutionen. Datumet, den 20 mars, är dagen då ett universellt fenomen inträffar varje år. Solen är
på samma plan som jordens ekvator, dag och natt är lika långa vilket skapar en balans i jordens
himmelska koordinatsystem.
Ansvarig
Aktiviteterna planeras i samband med att friluftsdagarna planeras av idrottslärarna i samråd med
grundsärskolans personal och EHT.
Datum när det ska vara klart
Dagen genomförs i samband med den internationella glädjedagen (infaller en söndag 2016) fredagen
den 18 mars 2016.
Kompensatorisk undervisning
Områden som berörs av åtgärden
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Pedagogerna utvecklar undervisningsmetoder som tillgodoser alla barns behov och som stödjer
barnens utveckling.
Pedagoger utvärderar genom att använda likabehandlingsloggboken. EHT utvärderar sitt arbete i
slutet av vårterminen 2016.
Åtgärd
Undervisningen anpassas både till innehåll och metod på ett sådant sätt att alla elever får tillgång till
undervisning efter sina förutsättningar. EHT och ansvariga pedagoger planerar för hur kompensatorisk
undervisning ska genomföras för elever med funktionsnedsättning. EHT fördelar ansvar,
tidsbestämmer och följer upp åtgärderna. Pedagogerna i arbetslagen samarbetar kring eleverna för
att tillgodose deras behov av anpassningar i klassrumsundervisningen.
Åtgärden vänder sig till alla pedagoger samt till elever från åk F-9 och till särskolan. Undervisningen
anpassas efter elevernas ålder och förmågor.
Motivera åtgärd
Kartläggningar visar att elever med funktionsnedsättning blir dåligt behandlade av andra elever samt
att de ibland inte får tillräcklig tillgång till kompensatoriska hjälpmedel och läromedel samt att
11
undervisningen inte alltid organiseras eller genomförs på ett sådant sätt att de får möjligheter att
tillgodogöra sig undervisningen.
Ansvarig
Rektor ansvarar för att åtgärden genomförs. Skolledning och arbetsgrupp planerar för genomförande.
Arbetslag planerar och genomför (i samarbete med specialpedagog och elevhälsovårdsteam)
undervisning av elever med funktionsnedsättning.
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid. Barnrättspiloternas verksamhet
från när den startar.
Mångkulturell almanacka
Områden som berörs av insatsen
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Målet är att uppmärksamma högtider och betydelsefulla kalenderdagar från religioner och kulturer
världen runt och på så vis få kunskap om, väcka intresse för och uppmuntra till samtal kring olika
livsåskådningar.
När kalenderåret är slut utvärderas insatsen med hjälp av en utvärderingsmall som finns bifogad
till likabehandlingsplanen. Insatsen tas även upp regelbundet i arbetslagen med hjälp
av likabehandlingsloggboken.
Insats
Mångkulturella almanackor beställs och sätts upp i klassrummen på skolan. När klassläraren/mentorn
t ex går igenom veckan på måndagar tittar man tillsammans i almanackan. Förhoppningsvis kan
eleverna bidra med egen kunskap och erfarenhet som kan leda till samtal kring de olika högtider som
tas upp. Kanske kan man tillsammans ta reda på mer om de högtider som nämns och hitta likheter
mellan olika religioner och kulturer.
Ansvarig
Skolledningen ansvarar för att beställa in en almanacka per klass. Samtliga pedagoger ansvarar sedan
för att almanackan används.
Datum när det ska vara klart
Almanackor köps in under vårterminen och används sedan året ut. Om åtgärden faller väl ut köps nya
almanackor köps in för nästa år, 2016.
Tidiga samtal med elever om sex och samlevnad
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Målet är att genom kunskap utveckla tolerans kring sexualitet.
12
Utvärdering görs, efter avslutade samtal med hjälp av en mall som finns bifogad i
likabehandlingsplanen. Fokus för utvärderingen ligger på diskrimineringsgrunden sexuell läggning,
Insats
Arbetslagen undervisar om sex och samlevnad eller tar emot besök av någon utifrån för att samtala
med eleverna kring sex och samlevnad, förslagsvis med början i årskurs 6.
Ansvarig
Arbetslagen ansvarar för planering och undervisning. Om besök till skolan efterfrågas:
skolhälsovården ansvarar för att ta kontakt med någon som kan komma till skolan och prata med
elever i den ålder som rekommenderas. Lärarna i den årskurs det blir ansvarar för att planera in
träffar och dela in eleverna i grupper i samråd med de inbjudna.
Datum när det ska vara klart
Kontakt och bokning av person sker under vårterminen för att samtalen ska kunna genomföras under
höstterminen 2015.
Ungdomssamtal i årskurs 9
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Målet är att få ökad kunskap och tolerans när det gäller olika sexuella läggningar.
Utvärdering, med fokus på diskrimineringsgrunden sexuell läggning, görs i samband med
ungdomssamtalen.
Insats
Samtalsledare från projektet Ungdomssamtalarna bjuds in och samtalar med eleverna kring frågor
som rör sex och samlevnad. Eleverna i årskurs 9 delas in i grupper utifrån Ungdomssamtalarnas
önskemål. Grupperna träffas vid tre tillfällen.
Ansvarig
Arbetslag 9 ansvarar för att kontakta Ungdomssamtalarna för att boka veckor för samtalen. Grupper
görs av arbetslag 9 i samråd med Ungdomssamtalarna.
Datum när det ska vara klart
Veckor bokas i början av höstterminen 2015 och samtalen genomförs förslagsvis någon gång mellan
höstlovet och jullovet.
Normbrytande barn- och ungdomslitteratur
Områden som berörs av insatsen
Sexuell läggning
Mål och uppföljning
13
Målet är att barn- och ungdomslitteratur, där personer med olika sexuella läggningar finns
representerade, ska vara tillgänglig på skolan för att alla ska kunna känna igen sig själv och sina
föräldrar, syskon, vänner i den litteratur de möter.
Uppföljning sker kontinuerligt i likabehandlingsloggboken i respektive arbetslag.
Insats
Inventering av normbrytande litteratur i skolbiblioteket och eventuell komplettering. Mer medveten
användning av normbrytande barn- och ungdomslitteratur.
Ansvarig
Skolbiblioteksansvarig ser till att böcker där personer med olika sexuell läggning finns representerade
finns att låna på skolbiblioteket. Lärare som undervisar yngre barn ansvarar för att även
normbrytande böcker läses gemensamt. Lärare som undervisar äldre barn strävar efter att få en
bredd när det gäller de texter man jobbar med i olika sammanhang. När eleverna ska välja egna
böcker att läsa ansvarar lärarna för att presentera ett stort urval av litteratur där eleverna kan känna
igen sig oavsett sexuell läggning.
Datum när det ska vara klart
Inventering och komplettering av normbrytande litteratur ska vara klart under höstterminen 2015.
Användandet av litteraturen sker sedan fortlöpande under vårterminen 2016.
Värderingsövningar och mötesplatser
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Målet med insatsen är att stärka gruppen. Detta görs genom olika gruppstärkande övningar då
eleverna får mer förståelse för varandra. Det ska även skapas mötesplatser för elever i olika åldrar på
skolan.
Uppföljning sker kontinuerligt i likabehandlingsloggboken i respektive arbetslag.
Insats
Vänskapsgruppen arrangerar så kallade VG-dagar, som ska ha anknytning till kränkande behandling på
olika sätt. Eleverna genomför olika samarbets- och värderingsövningar. Detta kan göras i de redan
befintliga klasserna eller i tvärgrupper beroende på planeringen av dagen. Det ska skapas en
mötesplats mellan elever i olika åldrar minst två gånger per år.
Ansvarig
Arbetslagen samt eleverna från Vänskapsgruppen.
Datum när det ska vara klart
Insatsen är löpande och utvärderas kontinuerligt i likabehandlingsloggboken och i samband med att
likabehandlingsplanen utvärderas.
14
Normbrytardag
Områden som berörs av insatsen
Könsöverskridande identitet och uttryck
Mål och uppföljning
Målet är att på ett lustfyllt sätt lyfta frågor om olika könsidentiteter och påvisa olika könsuttryck samt
att bryta normer.
Uppföljning för normbrytardagarna görs av arbetslagen och eleverna snarast efter
normbrytardagarna med hjälp av en mall som finns bifogad i likabehandlingsplanen.
Insats
En normbrytardag genomförs under höstterminen för elever och lärare i alla årskurser. Dagen föregås
av undervisning om vad normer är och hur de påverkar oss. Dagen planeras av den antirasistiska
elevgruppen på högstadiet som ses en gång i veckan tillsammans med personal från UMR (Ungdom
mot rasism). De diskuterar och planerar för en normbrytardag under höstterminen 2015 och
sammanställer detta i ett dokument.
Ansvarig
Skolledningen ansvarar för att lägga in en dag i kalendariet. Antirasistiska elevgruppen planerar
tillsammans ett innehåll eller tema för normbrytardagen. Varje arbetslag ansvarar sedan för att
anpassa underlaget efter behov.
Datum när det ska vara klart
Dagen genomförs under höstterminen 2015.
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Skolan har tillämpat en rad olika kartläggningsmetoder för att identifiera risken för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Största underlaget för analysen utgör den elevenkät som
gjordes på hela Videdalsskolan under december 2014. Därutöver har Ungdom Mot Rasism gjort en
behovsanalys tillsammans med en referensgrupp med elever från högstadiet, och sammanställt
resultatet från det så kallade Teflontestet som fylldes i av alla i personalgruppen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Samtliga elever från förskolan och upp till och med högstadiet har fyllt i elevenkäten om
diskriminering och kränkande behandling på skolan. En mindre referensgrupp av elever från
högstadiet har dessutom deltagit i samtalet med Ungdom Mot Rasism om vad som kan bli bättre på
skolan, utifrån principen om likabehandling.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Alla i personalen har fyllt i Teflontestet. Teflontestet är ett självskattningstest vars syfte är att visa på
olika områden där man upplever friktion och brott mot normer av olika anledningar.
15
Resultat och analys
Elevreferensgruppen
Under samtalet mellan elevreferensgruppen och Ungdom Mot Rasism uttryckte eleverna att
stämningen på skolan generellt sett var bra, att lärarna tar eleverna på allvar, att skolan bryr sig om
mobbning och att man behandlar varandra med respekt.
När man sedan diskuterar vad som kan bli bättre på skolan, uttryckte eleverna att tjejer och killar kan
behandlas på väldigt olika sätt: att flickor blir sexualiserade, och att pojkar i sin tur misstänkliggörs av
lärarna i större utsträckning än flickorna.
Eleverna upplever dessutom att det finns fördomar på skolan och att både lärare och elever borde bli
bättre på att respektera olikheter. Man poängterade att det finns rasism på skolan, i både ord och
handling, då enskilda individer uttrycker rasistiska åsikter och "hailar". Det framkom även att vissa
elever kommenterar, förlöjligar och mobbar andra elever.
Teflontestet
Sammanlagt 42 skolanställda fyllde i teflontestet. Sett till diskrimineringsgrunderna anser en
majoritet av de svarande att det ofta eller ibland förekommer friktion på skolan på grund av
föreställningar om personers etnicitet. Även föreställningar om kön och religion eller trosuppfattning
ansågs skapa friktion, även om en knapp majoritet ansåg att detta inträffade mer sällan. Allra
ovanligast var friktion på grund av föreställningar om könsidentitet. Detta kan dock bero på att skolan
inte problematiserar begreppet och lyfter fram olika former av könsidentitet och könsuttryck.
Majoriteten av de svarande ansåg också att föreställningar om utseende och kroppsstorlek ofta eller
ibland leder till friktion. Detta kan leda till att enskilda utsätts för kränkande behandling. Även
kränkningar på grund av psykisk ohälsa ansågs relativt vanligt förekommande av skolpersonalen.
Kartläggningsenkäten om diskriminering och kränkande behandling
Om att bli retad eller dåligt behandlad: Vi ser att mer än hälften blir utsatta för sitt utseende bland de
yngre och knappt en tredjedel bland de äldre. Det handlar om att man blivit retad/dåligt behandlad
på grund av utseende, hur man pratar, för funktionsnedsättning eller för hur man beter sig.
Om att veta vem man ska vända sig till: Vi ser att de allra flesta vet vem man vänder sig till men
att det blir färre elever med stigande ålder.
Om tillåtande klimat för utseende: Svaren är svåra att använda eftersom frågan tycks
ha missuppfattats. Men, elever har i andra frågor visat att kränkningar med anspelningar på utseende
är vanliga. Denna fråga måste omformuleras om den ska vara med i nästa års kartläggning.
Om kränkningar på internet: Ungefär en tredjedel av elever i åk 4-9 uppger att de utsatts
för kränkningar av olika slag, vilket även inkluderar att oönskade foton/filmer läggs ut. I åk F-3 är
det bara ett fåtal elever som uppger att de kränkts på internet.
Om att utsättas för våld: Ungefär hälften av de yngre eleverna (åk F-3) har någon gång utsatts för våld
medan andelen sjunker till ungefär en tredjedel bland elever i åk 4-6. För elever i åk 7-9 är
det ungefär en femtedel som utsatts.
Om kränkande ord: Drygt tre fjärdedelar av eleverna hör att kränkande ord används i skolan.
16
Om att känna trygghet: Mellan 30-40 % av eleverna känner sig otrygga i skolan, vilket kan
jämföras med uppgifterna om att elever blir retade/dåligt behandlade eller utsatta för våld.
Om undervisning om barns rättigheter/lika värde samt att känna till likabehandlingsplanen: De flesta
eleverna på skolan känner till barns rättigheter och lika värde, men det är betydligt färre elever som
känner till att det finns en likabehandlingsplan. Andelen elever som känner till barns rättigheter och
likabehandlingsplanen sjunker med stigande ålder.
Förebyggande åtgärder
Motbilder
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Utveckla det kritiska tänkandet genom medveten användning av bilder där människor visas.
Uppföljning genom regelbunden avstämning görs av arbetslagen i likabehandlingsloggboken.
Åtgärd
Vid användande av läromedel/bilder: medvetet välja bilder som visar på en mångfald av människor
med olika utseende och av varierande storlek. Vid användandet av befintliga bilder: alltid undersöka
vem som inte finns representerad och fråga: Vem saknas? Detta arbete görs i samband med den
lokala pedagogiska planeringen.
På slöjden kommer vi väldigt nära den personliga kroppsliga integriteten inom arbetsområdet
klädsömnad. Här kan vi bygga kroppar utifrån geometriska grundformer och på så sätt komma bort
från gestaltandet av stereotypa utseende och alltid visa minst två olika personligheter.
Motivera åtgärd
Kartläggningen visar att ca 50 % av eleverna har upplevt kränkningar avseende kroppsstorlek och
utseende. Workshop med lärare kring läromedel visade att mångfald i representation var dålig.
Ansvarig
Rektorn har det övergripande ansvaret för att åtgärden genomförs. Bildläraren och slöjdläraren
fungerar som särskilt stöd för övrig pedagogisk personal.
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid.
Kränkande behandling på mobiltelefoner och sociala medier på Internet
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
17
Mål och uppföljning
Alla ska lära sig hur man kommunicerar på ett bra sätt när man är på mobilen eller på Internet.
Alla ska veta vilka lagar som gäller vid kommunikation på mobiltelefoner och på Internet.
Alla ska veta vad konsekvenserna blir om man bryter mot lagen.
Uppföljning av att åtgärden genomförts sker genom att elever och föräldrar utvärderar med hjälp av
den mall som finns bifogad i likabehandlingsplanen.
Åtgärd
Alla elever från åk 4-9 ska vid minst två timmar per termin undervisas om hur man kommunicerar på
ett bra sätt och om vad som är tillåtet och inte tillåtet vid kommunikation på mobiltelefoner och
sociala medier på Internet. Utveckla gärna åtgärden genom samarbete med undervisning om
mänskliga rättigheter och barnkonventionen samt undervisning kring etik och värderingar. Ge
eleverna utrymme för reflektioner och diskussioner men var noga med samtalsklimatet.
Vårdnadshavare ska på föräldramöten informeras om deras ansvar och vilka konsekvenserna kan bli
om deras barn gör sig skyldiga till kränkningar samt få tips på hur de kan stötta sina barn.
Länkar till lagar och konsekvenser
https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/It-relaterade-brott/Nathat/
http://www.datainspektionen.se/Documents/faktablad-personuppgifter-och-internet.pdf
Länkar till övningar och annat bra material finns här:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/saker/tips-1.152508
http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/For-huvudman/krankningar-pa-internet/
http://www.statensmedierad.se/
Motivera åtgärd
Kartläggning visar att många elever på skolan utsätts för kränkningar på Internet eller
via meddelanden på mobiltelefoner. Kränkningarna orsakas ofta av att man har blivit ovänner i skolan
men förvärras snabbt på grund av att de sprids via sociala medier. Med information, övningar och
samtal lär vi oss vad som gäller och tränar oss på att umgås på ett vettigt sätt mot varandra på nätet.
Ansvarig
Rektor ansvarar för att åtgärden blir genomförd. Arbetslagen ansvarar för genomförande av
undervisningen och för informationen till vårdnadshavare på föräldramöten. Arbetslagen
sammanställer utvärderingar.
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid.
Likabehandling - Inkludering och tillgänglighet
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet
18
Mål och uppföljning
All verksamhet och undervisning i skolan organiseras och bedrivs på ett sådant sätt att alla elever är
trygga och har möjligheter att nå målen eftersom tillgänglighet till undervisning, aktiviteter och
utflykter planeras så att alla inkluderas oavsett etnisk tillhörighet.
Uppföljning sker för lärares del i pedagogiska diskussioner kring hur vi planerar och genomför
undervisningen inom och utanför skolan. Likabehandlingsloggboken används för minnesanteckningar.
För elevernas del följs åtgärden upp genom en återkommande punkt i följande möten: klassråd,
elevråd, antirasistiska ungdomsgruppen. Generella riskbedömningar för korridor, rasthall och skolgård
och de åtgärder som planeras, utvärderas terminsvis, eller vid fler tillfällen om det behövs, vid
mötestillfällen då personalen samlas under sina respektive närmaste arbetsledare.
Åtgärd
Mallen till riskbedömningen utökas med rubriken Likabehandling - Inkludering och tillgänglighet. Den
pedagog som planerar aktiviteten måste redogöra för hur inkludering och tillgänglighet för alla elever
garanteras.
Riskbedömning för elevers aktiviteter i korridorer, rasthall och skolgård genomförs terminsvis.
Mallen för pedagogiska planeringar utökas med rubriken Likabehandling - Inkludering och
tillgänglighet. Den pedagog som planerar undervisningen måste redogöra för hur inkludering och
tillgänglighet för alla elever genomförs i undervisningen.
Motivera åtgärd
Kartläggning visar att många elever utsätts för diskriminerande uttryck där eleverna anger att
utseendet spelat en stor roll. All undervisning som bedrivs av skolan ska göras tillgänglig och
inkludera alla elever. För att inte skapa och befästa utanförskap på grund av etnisk tillhörighet (eller
annan diskrimineringsgrund) måste skolans personal planera verksamheten och agera på ett sådant
sätt att alla elever inkluderas och garanteras tillgänglighet till samtliga aktiviteter som skolan ansvarar
för.
Ansvarig
Rektor ansvarar för att all skolpersonal följer anvisningar för riskbedömning och att pedagogiska
planeringar görs efter de överenskommelser som gjorts.
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid.
På tal om rasism
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Att skolpersonal och elever ska veta vad rasism är, hur rasism kan yttra sig, vad rasism beror på och
hur vi ska arbeta för att förändra rasistiska värderingar och strukturer.
Att skolpersonal och elever vet att det är möjligt att bryta exkluderande normer och att alla har
möjligheter att nå mål utanför de normer som för tillfället råder.
Uppföljning sker genom utvärderingar efter följande aktiviteter: utbildning med Normbrytande
19
rättigheter, undervisning med elever, föreläsningar med förebilder. Arbetslagen sammanställer
utvärderingar av personalutbildning. Undervisande lärare sammanställer utvärderingar efter
undervisning.
Åtgärd
Skolpersonal fortbildas om rasism och hur vi kan undervisa om rasism, genom projektet
Normbrytande rättigheter. När projekttiden är slut fortsätter utbildningen på det sätt som skolledning
och arbetsgrupp planerar, gärna i samarbete med Malmös antirasistiska skolnätverk.
Elever undervisas om vad rasism är, vilka orsaker rasism har och om hur rasism uttrycks - både i
vardagen och i strukturer. Undervisningens innehåll och metoder anpassas till elevernas ålder och
förmågor men ska gälla alla barn från åk F-9 samt särskolan. Undervisningen kan ske på flera olika sätt
men följer läroplanens första kapitel samt kursplanerna för berörda ämnen. Särskolan följer sin
läroplan.
Motivation att bryta exkluderande normer ges genom mötet med förebilder i
gemensamma föreläsningar för skolpersonal och elever. Genom mötet med förebilder inspireras
skolpersonal och elever till mer tillåtande uppfattning om egnas och andras möjligheter att nå mål
utanför de normer som för tillfället råder.
Motivera åtgärd
Kartläggningar visar att många barn blir retade på grund av utseende som kopplas till rasifierade
grupper, och att de upplever att de bemöts på olika sätt av vuxna och elever på skolan. Rasistiska
värderingar eller strukturer är inte en fråga om attityd utan om kunskap. Därför behöver vi lära oss
mer för att utveckla värderingar och strukturer som stödjer och inkluderar. Motivation behövs för att
ge barn och vuxna modet att våga tro på förändringar och orken att genomföra dem.
Ansvarig
Rektor ansvarar för att åtgärden blir genomförd. Skolledning och arbetsgrupp planerar för utbildning
av skolpersonal samt för motiverande föreläsningar. Arbetslagen ansvarar för att undervisningen om
rasism genomförs.
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid.
Flickor och pojkar i undervisningen och i umgänget med varandra
Områden som berörs av åtgärden
Kön
Mål och uppföljning
Alla elever ska bli respekterade, bemötta och behandlade med respekt oavsett vilket kön de tillhör.
Skolpersonal och elever utvärderar i samband med åtgärderna med hjälp av mallen som finns med i
likabehandlingsplanen. Likabehandlingsloggboken används av de som vill dela med sig av fler tankar.
Åtgärd
Samarbete med Genuspedagogerna i Malmö stad inleds under HT15 eller VT16. Vi börjar med
utbildning av personalen genom föreläsningar och workshops. Personalen planerar samtidigt för
undervisning kring genus.
20
Motivera åtgärd
Elever uppger i kartläggningen att de behandlas orättvist på olika sätt beroende på kön. Flickor
uppger att de sexualiseras i umgänget med pojkar. Pojkar uppger att de misstänkliggörs av vuxna på
grund av sitt kön.
Ansvarig
Likabehandlingsgruppen ansvarar tillsammans med skolledningen för att inleda ett samarbete med
genuspedagogerna. Arbetslagen ansvarar för att planera undervisning som rör genus.
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid men med start då fortbildningen
med genuspedagogerna påbörjas..
Barnens rättigheter - de vuxnas skyldigheter
Områden som berörs av åtgärden
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Alla elever och vuxna känner till, och arbetar efter barnkonventionen. Alla elever och vuxna bemöter
varandra med respekt och hänsyn. Pedagogerna utvecklar undervisningsmetoder som stödjer
barnens rättigheter
Pedagoger utvärderar genom att använda likabehandlingsloggboken.
Åtgärd
Undervisningen anpassas både till innehåll och metod på ett sådant sätt att alla elever får tillgång till
undervisning efter sina förutsättningar. EHT och ansvariga pedagoger planerar för hur kompensatorisk
undervisning ska genomföras för elever med funktionsnedsättning. EHT fördelar ansvar,
tidsbestämmer och följer upp åtgärderna.
Skolpersonal och elever undervisas av Barnrättspiloter om barnkonventionens innehåll och innebörd
vid ett tillfälle under året. Elever tillverkar planscher där de med bild och text tolkar
barnkonventionens paragrafer. Planscherna ska synas i klassrum och korridorer. Pedagogiska
planeringar för undervisningen visar hur läraren i sin undervisning utvecklar undervisningsmetoder
som stödjer barnens rättigheter.
Åtgärden vänder sig till alla pedagoger samt till elever från åk F-9 och till särskolan. Undervisningen
anpassas efter elevernas ålder och förmågor.
Motivera åtgärd
Kartläggningar visar att elever med funktionsnedsättning blir dåligt behandlade av andra elever samt
att de ibland inte får tillräcklig tillgång till kompensatoriska hjälpmedel och läromedel samt att
undervisningen inte alltid organiseras eller genomförs på ett sådant sätt att de får möjligheter att
tillgodogöra sig undervisningen.
Ansvarig
Rektor ansvarar för att åtgärden genomförs. Skolledning och arbetsgrupp planerar för genomförande.
Arbetslag planerar och genomför (i samarbete med specialpedagog och elevhälsovårdsteam)
undervisning av elever med funktionsnedsättning.
21
Datum när det ska vara klart
Åtgärden är pågående under likabehandlingsplanens giltighetstid. Barnrättspiloternas verksamhet
från när den startar.
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i all verksamhet på vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
För att vi i ett tidigt skede ska upptäcka elever som blir utsatta har vi:
Rastvaktsschema: så att de vuxna i största möjliga mån ska ha uppsikt över de platser eleverna
befinner sig på under lektionsfri tid.
Mentorssamtal, enskilt och i grupp: för att eleverna ska känna förtroende och våga vända sig till de
vuxna ifall de blir utsatta eller ser/hör att någon annan blir utsatt.
Kurator och skolsköterska: arbetar aktivt för att vara kända för eleverna och fånga upp oro eller
konflikter mellan dem.
Elevhälsoteamet: som har möte en gång i veckan. Teamet diskuterar och bestämmer åtgärder när
signaler kommer om att någon inte mår bra.
Vänskapsgruppen: arbetar förebyggande och består av elever, pedagoger och kurator. Eleverna i VG
tar extra ansvar för att upptäcka när någon är ensam eller utsatt. De kan då vända sig till de vuxna i
VG för att prata om vad som behöver göras.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Rektor Eva Gröhn, tel. 0705 346607
[email protected]
Bitr. rektor Ingela Svahn tel. 0704 966712
[email protected]
Bitr. rektor Cecilia Lindblad tel. 0733 346602
[email protected]
Kurator Carina Sundman 0708 219259
[email protected]
Skolsköterska Margareta Gassne 0703 646609
[email protected]
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
När diskriminering eller annan kränkande behandling upptäcks ska följande rutiner följas:
1. Samtal med berörda. Initiativ tas av den personal som upptäckt eller fått information om
händelsen. Elevernas mentorer ska informeras omgående. Elevernas föräldrar kontaktas, i första hand
av mentorn eller den personal som varit involverad i händelsen.
Ansvar: den personal som upptäckt händelsen.
2. Alla samtal och åtgärder ska dokumenteras skriftligt. Om händelsen inte föranleder en anmälan om
kränkande behandling ska tillbudsrapport skrivas och lämnas till närmaste chef. I annat fall ska
22
anmälan om kränkande behandling lämnas till rektor, senast nästa arbetsdag.
Ansvar: den personal som upptäckt händelsen och mentor
3. Rektor anmäler till huvudman och inleder en utredning genom att utse ansvariga för utredningen.
Utredning om omständigheterna startas och åtgärder vidtas för att förhindra framtida kränkande
behandling. Utredningen dokumenteras på särskild blankett och bör vara klar inom fem arbetsdagar.
Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den eller de som kan ha eller har
utövat kränkningen och den som blivit utsatt. Utredningen ska försöka utröna och analysera
orsakerna till den uppkomna situationen.
Ansvar: rektor samt den/de som utses att ansvara för utredningen
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Om någon på skolan får kännedom om att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling av någon i personalen ska det anmälas till rektor.
Rektor inleder en utredning och tar därmed över ansvaret från personalen. Inom ramen för
utredningen informeras vårdnadshavare. Rektor kan också delegera delar av utredningen till annan
personal.
Allting dokumenteras och ett ärende skapas. Rektor anmäler inledd utredning till
grundskolenämnden.
Rektor beslutar om skäliga åtgärder och följer upp ärendet.
Rutiner för uppföljning
Vid anmälan till rektor gällande kränkning är det rektor som har uppföljningsansvar eller den som
rektor utser. Rektor eller den som rektor utser har ansvar för att åtgärder för att få trakasserierna att
upphöra och förhindra att de sker igen sätts in.
Rutiner för dokumentation
När rektor får in ett ärende startas en utredning och ärendet blir en handling som dokumenteras och
diarieförs. Rektor eller den rektorn utser, ansvarar för dokumentationen.
Ansvarsförhållande
Alla som arbetar inom verksamheten har ett ansvar för att snarast möjligt informera rektor om
eventuella kränkningar och trakasserier. Rektor eller den som rektorn utser påbörjar skyndsamt
utredning.
Bilaga 1
Definitioner och förtydliganden
Diskriminering: Diskriminering i skolan innebär att någon elev behandlas sämre än andra på grund av
någon av de sju diskrimineringsgrunderna: Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det gäller
även särbehandling för att eleven har en anhörig med koppling till en diskrimineringsgrund, eller för
att någon felaktigt tror att eleven/familjemedlemmen har koppling till diskrimineringsgrunden. Enligt
lagen finns fem olika typer av diskriminering: Direkt diskriminering, indirekt diskriminering,
trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Från och med 2015 kommer
diskrimineringstypen bristande tillgänglighet att läggas till.
23
Diskriminering handlar om orättvist utövande av makt och är helt förbjudet. Skolan kan bli skyldig att
betala diskrimineringsersättning till en elev som diskriminerats, eller till en elev som trakasserats, om
skolan inte har satt stopp för det. En elev kan aldrig bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.
Direkt diskriminering: Direkt diskriminering kallas det när någon behandlas sämre än andra och det
har en direkt koppling till en diskriminerings- grund. Det kan till exempel vara att skolan inte tar emot
en elev för att den har en funktionsnedsättning eller en viss etnicitet.
Indirekt diskriminering: När skolan har en regel eller ett krav som gäller för alla, men som påverkar
vissa elever mer än andra, så är det indirekt diskriminering om det har samband med en
diskrimineringsgrund. Det kan exempelvis vara att skolan har förbud mot huvudbonad inomhus. Det
förbudet drabbar elever som bär huvudduk eller turban av religiösa skäl hårdare än andra.
Trakasserier: Trakasserier kallas det när någon gör eller säger något som kränker någon annans
värdighet och det hänger samman med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara slag,
knuffar, hot, öknamn, utfrysning, miner, lappar, sms och så vidare. Både andra elever och personal
kan trakassera. Det är även trakasserier om beteendet beror på att en elevs familjemedlem har en
viss sexualitet, religion, ålder, funktionsnedsättning med mera. Detsamma gäller även om någon
felaktigt tror att personen har koppling till diskrimineringsgrunden.
Sexuella trakasserier: Det finns en speciell variant av trakasserier, som kallas sexuella trakasserier.
Det är kränkningar som anspelar på sex, till exempel tafsande, skämt, förslag och blickar. Så fort
beteendet är ovälkommet och uppfattas som kränkande är det sexuella trakasserier.
Kränkande behandling: Kränkande behandling (tidigare mobbning) är samma sak som trakasserier,
men kallas så när beteendet inte hänger ihop med någon diskrimineringsgrund. Både personal och
elever kan utsätta andra för kränkande behandling.
Repressalier: Repressalier kallas det om skolan bestraffar eller behandlar en elev negativt på grund av
att eleven eller hens föräldrar har anmält diskriminering eller klagat på trakasserier/kränkande
behandling. Det är helt förbjudet för skolan att göra detta.
Diskrimineringsgrunder
Etnisk tillhörighet: Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Rasifiering är ett begrepp som kan användas för att förklara då utomstående personer ”antar” eller
”tolkar” ens etniska ursprung. Det behöver inte alltid handla om hur du själv identifierar dig utan du
kan bli diskriminerad eller kränkt för hur någon annan tolkar dig.
Funktionsnedsättning: Permanenta fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funk: med olika funktionsnedsättningar. Då ord som nedsättning eller hinder kan låta väldigt
begränsande och negativa väljer att istället tala om personers olika funktionalitet.
Kön: Biologiskt (det kön man föddes med) eller juridiskt kön (det kön som framgår av personnumret).
Traditionellt delas vi in i kvinnor och män, vilket ibland är onödigt begränsande. Det juridiska könet
har dock inga andra alternativ än kvinna eller man. Intersexuella personer föds med ett oklart
biologiskt kön men tilldelas ändå ett av de juridiska könen. Transsexuella personer, som föds med ett
kön men starkt upplever en motsatt identitet och vill göra något åt detta genom kirurgi och
hormoner, omfattas också av denna grund.
Könsöverskridande identitet eller uttryck: Normen är att en person som föds som pojke kommer att
utveckla en identitet som man och uttrycka sig på ett traditionellt manligt sätt. Samma norm finns för
kvinnor. Personer som inte följer detta mönster (ofta benämnda som transpersoner) omfattas av
denna diskrimineringsgrund. Alla har vi en könsidentitet eller ett könsuttryck men när vi talar om
24
”könsöverskridande” så talar vi alltså om personer som inte följer normen för hur vi delas upp och
beter oss enligt kön (kvinna - kvinnlig/man - manlig).
Religion eller annan trosuppfattning: I lagen finns ingen beskrivning av exakt vad som menas med
religion eller trosuppfattning. Förutom de stora världsreligionerna omtalas uppfattningar som ateism
och agnosticism, men egentligen kan alla religiösa uttrycksformer räknas hit. Men inte politiska eller
filosofiska synsätt.
Sexuell läggning: Hetero-, homo- eller bisexuell läggning. En persons sexuella läggning handlar enbart
om personens egna kön i relation till könet på dem som personen blir förälskad i eller vill ha eller har
sex med. Hetero betyder olika, homo betyder samma och bi betyder båda.
Ålder: Uppnådd livslängd. Denna grund är lika giltig för alla åldrar.
Här följer två ytterligare grunder som inte finns med i lagen men som kan vara
viktiga att lyfta fram då de är en stor del av vår identitet och vår förmåga att
delta i samhället.
Privatliv: Familjeförhållande, om man är singel eller tillsammans med någon, om man har barn och
annat med koppling till privatlivet som kan påverka möjligheterna att bidra till organisationens
verksamhet eller ens skolgång och arbetsliv.
Socioekonomisk status: Hit räknas en persons sociala situation eller bakgrund, ens ekonomiska
situation eller bakgrund, ens bostadssituation, ens utbildningsnivå och även språknivå.
Bilaga 2
EPA-metoden – Instruktioner och mall
I samband med genomförd insats eller åtgärd ska eleverna göra en kvantitativ utvärdering och läraren
en kvalitativ. Man skulle kunna använda smartboard där elevernas tankar sammanställs som en
tankekarta med två centrum: upplevelse/mening med övningen och förslag på förändringar. Eleverna
tänker först själv och diskuterar sen i sin studiegrupp, därefter skriver eleverna på smartboarden.
Läraren utvärderar på samma dokument när eleverna lämnat salen. Dokumentet sparas och döps till
datum, lärarens namn och klass.
Instruktion för utvärdering med EPA-metodik
Den här metoden tar sin början i individens egna tankar - E, för att sedan växa parvis alternativt
studiegruppsvis när eleverna delger varandra sina tankar – P. De väljer ut de viktigaste gemensamma
tankarna som tillsammans med de andra lärgrupperna är allas gemensamma viktigaste tankar om
den aktuella frågan - A.
Metodiken tillgodoser demokratiskt inflytande och transparens över en arbetsprocess där de
gemensamma tankarna och energin frigörs i en aktuell fråga. Metodiken följer ett strikt tidsschema
för de olika faserna i metoden.
25
Ni som arbetar med TB5 känner igen metoden då den förespråkas som ett viktigt verktyg för att få
kunskap om hur eleverna förhåller sig till en viss fråga.
Viktigt: Det är viktigt att gå igenom vad som ska göras innan eleverna börjar med de egna tankarna.
Alla ska ha klart för sig vad de ska göra och hur det ska göras.
Uppgift:
Eleverna utvärderar dels vad de upplevt av insatsen och dels vad som kan förbättras.
E – Egna tankar:
Under tystnad skriver alla en lista med sina egna tankar som svar på den aktuella frågan. Eleverna
arbetar under tystnad i två minuter. Det är viktigt att respektera detta!
P – Parvisa tankar eller lärgrupper. Ansvarig pedagog delar upp eleverna.
Det viktigaste här är att lyssna till varandras tankar om frågan. När de lyssnat till varandra väljer de ut
de fyra viktigaste gemensamma tankarna. De arbetar med detta under 5 minuter ev. längre om de är
fler än två.
A – Allas tankar om den aktuella frågan:
Grupperna presenterar sina tankar för varandra genom att skriva ner dem på Smartboard. Tankarna
får inte kommenteras. Det är bara tillåtet att ställa förtydligande frågor.
Sammanställning:
Läraren sammanställer på samma dokument när eleverna lämnat salen. Dokumentet sparas och döps
till datum, lärarens namn och klass.
Utvärdering
…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….
Egna tankar 3 minuter
Under tystnad tänker du över vad som
1. varit bra med arbetet
2. vad som kan förbättras
Skriv ner dina tankar på raderna här nedanför
26
Studiegruppens tankar 5 – 10 minuter
Under fem till tio (5 – 10) minuter ska ni berätta om era egna tankar för
varandra och välja ut fyra till sex (4 – 6) tankar och idéer som ni är överens om.
Det är viktigt att lyssna först.
Skriv ner era åsikter och förslag här nedan:
27
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
…………………………………………………………………………………………………………………………………….
Det ni nu skrivit ner är studiegruppens inlägg till hela gruppens fortsatta arbete
med utvärderingen och det ni ska delge hela gruppen.
Skriv era åsikter och förslag på Smartboard.
Allas samlade tankar 5 – 10 minuter
Nu blir allas samlade tankar synliga för varandra. Välj ut de fyra till sex (4 -6)
viktigaste gemensamma åsikterna och förslagen.
Läs noga igenom och rösta på de fyra förslagen som du tycker bäst motsvarar
dina egna åsikter och förslag.
Datum: ………………………… Lärarsignatur: …………………………………………… Klass: …………………………….
28
