Mupp

Kandidatuppsats
Höstterminen 1997
EN UTVÄRDERING AV AKTIEFONDER
Författare:
Christopher Axenhorn
Johan Nilsson
Mårten Wiberg
Handledare: Åke Bertilsson
Sammanfattning
Med denna kandidatuppsats har vi för avsikt att utvärdera avkastning och utveckling för
svenskförvaltade aktiefonder. Aktiefonderna har delats in i fem olika grupper, efter
placeringsinriktning, dessa är Global -, Europa -,Sverige -, Bransch - och Småbolagsfonder.
För att kunna rangordna fonderna justerar vi avkastningen i förhållande till total risk med
hjälp av Sharpe´s Measure.
I uppsatsen redogör vi för modern portföljvalsteori som har sina grunder i Harry M.
Markowitz mikroteori för en förmögenhetsplacering under osäkerhet, den s k
portföljvalsteorin. Vi har också valt att redogöra för Capital Asset Pricing Model (CAPM),
som är en jämviktsmodell för prisbildning på riskbärande tillgångar på en marknad där
aktörernas riskbenägenhet kan variera starkt. En kort redogörelse av tre olika prestandamått,
Sharpe, Treynor och Jensens alfa som används för att utvärdera och rangordna portföljer,
fonder genomförs.
En översiktlig beskrivning av internationell portföljförvaltning där diversifiering, valutarisk,
skydd mot valutakursfluktationer och optimala portföljer behandlas. Enligt teorin skall risken i
internationella portföljer vara lägre än på en nationell börs då risken reduceras genom
placering på olika marknader.
Undersökningen omfattar åren 1991 - 1996. Detta intervall ses som en period, dessutom har
den delats upp i två stycken tre - års perioder, den första löper mellan 1991 - 1993 och den
andra mellan 1994 - 1996.
Undersökningen visar att många fondförvaltare inte har lyckats uppnå en avkastning som
motsvarar ett riskfritt placeringsalternativ under den period vi har granskat. De undersökta
globalfonderna har en högre risk än europafonderna under den undersökta perioden, detta
strider mot teorin om riskreducering på en bredare marknad. Resultatet visar även att det bästa
placeringsalternativet för en investerare, mellan 1991 – 1996, hade varit en aktiefond med
inriktning på svenska aktier.
2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ........................................................................................................................................................4
1.1 BAKGRUND ....................................................................................................................................................4
1.2 SYFTE ............................................................................................................................................................5
1.2 AVGRÄNSNING ..............................................................................................................................................5
2. METOD...............................................................................................................................................................5
3 TEORI ..................................................................................................................................................................6
3.1 GRUNDLÄGGANDE PORTFÖLJVALSTEORI ....................................................................................................6
3.2 DEN EFFEKTIVA FRONTEN ............................................................................................................................8
3.3 KAPITALMARKNADSLINJEN .........................................................................................................................9
3.4 EFFEKTIV MARKNAD ..................................................................................................................................10
3.4.1 Svag form av effektivitet.......................................................................................................................11
3.4.2 Mellanstark form av effektivitet ...........................................................................................................11
3.4.3 Stark form av effektivitet ......................................................................................................................12
3.5 CAPITAL ASSET PRICING MODEL (CAPM) ..............................................................................................12
3.6 SECURITY MARKET LINE ............................................................................................................................14
3.7 DIVERSIFIERING..........................................................................................................................................15
3.8 PRESTANDAMÅTT .......................................................................................................................................17
3.8.2 Treynor ................................................................................................................................................19
3.8.3 Jensen ..................................................................................................................................................19
3.9 INTERNATIONELL PORTFÖLJFÖRVALTNING .............................................................................................20
3.9.1 Internationell Diversifiering ................................................................................................................20
3.9.2 Valutarisken .........................................................................................................................................21
3.9.3 Skydd mot Valutakursfluktationer - Optimala portföljer .....................................................................21
3.10 FONDER .....................................................................................................................................................23
3.10.1 Aktiefonder ........................................................................................................................................23
3.10.2 Varför aktiefond? ...............................................................................................................................24
3.10.3 Hur kan man jämföra aktiefonder? ...................................................................................................25
3.10.4 Lång eller kort placering i fond? .......................................................................................................26
3.10.5 Indexfond ...........................................................................................................................................26
4 STUDIE ..............................................................................................................................................................27
4.1 BESKRIVNING AV DE INGÅENDE FONDERNA ..............................................................................................27
4.1.1 Sverigefonder .......................................................................................................................................27
4.1.2 Småbolagsfonder .................................................................................................................................28
4.1.3 Branschfonder .....................................................................................................................................29
4.1.4 Globalfonder........................................................................................................................................30
4.1.5 Europafonder .......................................................................................................................................31
4.2 UNDERSÖKNINGEN ......................................................................................................................................33
4.3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN ..............................................................................................................33
4.4 REDOVISNING AV AFFÄRSVÄRLDENS UNDERSÖKNING AV AKTIEFONDER, MARS 1996 ............................35
5 SLUTSATS ........................................................................................................................................................37
LITTERATUR OCH KÄLLFÖRTECKNING .................................................................................................42
3
1 Inledning
1.1 Bakgrund
De första aktiefonderna startade redan i slutet av 1950-talet. Men det är först under de
senaste decennierna som fondsparandet ökat kraftigt. 1978 startade den borgerliga
regeringen den skattemässigt gynnade placeringsformen skattefonder för att uppmuntra
svenska folket att spara mer i fonder. Avkastningen de fem första åren var skattefri.
Investeraren fick även en skattelättnad på upp till 30% på det sparade beloppet men villkoret
var då att pengarna inte fick röras på fem år. 1984 ersattes skattefonderna av
allemansfonderna som inte var lika skattemässigt gynnade. Denna typ av sparform blev
mycket snabbt en succé och växte från 8,4 miljarder kronor, årsskiftet 86/87, till 40,6
miljarder kronor, årsskiftet 89/90. Vid mitten av 1980-talet fanns det vid sidan av
allemansfonderna 25 andra fonder, varav fem handlade med utländska aktier. 1993/1994
fanns det ca 440 olika aktie- eller räntefonder.1
I början av 1970-talet fanns det bara totalt 300 miljoner kronor investerade i olika
aktiefonder. Idag har fondernas gemensamma förmögenhet vuxit till ca 434 miljarder
kronor. Dagens allemansfonder är inte längre skattemässigt subventionerade. Intresset för att
investera i fonder har trots detta inte minskat utan fortsätter att växa.2
Som vi tidigare nämnt har det blivit allt vanligare att småsparare väljer att placera sina pengar
i fonder. Svenskarna äger mer aktier i fonder än genom direkt ägande. Fondsparandet kommer
att fortsätta att växa i och med det nya pensionssystemet som ersätter ATP. Det innebär att 2%
av lönen skall avsättas till premiereservfonder. Detta kommer att innebära en kapitalinjektion
på aktiemarknaden motsvarande 14 miljarder kronor under ett par månaders tid våren 1999 då
premiereserven betalas ut och placeras i fonder. Totalt kommer 34 miljarder betalas ut till
fonder men av dessa hamnar endast 14 på aktiemarknaden.3
1
DIs ABC, (1995), sid 81.
DI 1997-08-18
3
DIs ABC, (1995) sid 80.
2
4
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är granska och utvärdera avkastning och utveckling av aktiefonder.
1.2 Avgränsning
Vi avgränsar oss till att endast jämföra rena aktiefonders utvecklingar och risker, d.v.s. vi
exkluderar helt obligations- och räntefonder i denna undersökning. Vid beräkningen av
prestandamått använder vi endast Sharpe´s Measure. Fonder med både svenska och
internationella investeringar i aktier tas upp. Utvärderingen avser åren 1991 – 1996, denna
tidsperiod har delats upp i tre tidsperioder. Den första perioden löper från 1991 fram till 1993,
andra perioden från 1994 till och med 1996 och slutligen period tre som löper från 1991 –
1996.
2. Metod
De i undersökningens ingående fonder är renodlade aktiefonder, det vill säga att fondernas
totala kapital enbart har investerats i aktier. Fondernas kursutveckling har justerats för
utdelning och förvaltningsavgift. Vid valet av de ingående fonderna har vi endast tagit med de
som idag är verksamma och har varit det sedan 1990 och bakåt i tiden. Fonderna har sedan
delats upp efter huvudstrategi, deras placeringsinriktning. Dessa placeringsinriktningar har
delats in i fem grupper, Bransch, Småbolag, Sverige , Europa och Global. Detta för att så
långt det är möjligt undvika korrelation fonderna emellan. Fondförvaltarna bakom fonderna
tillhör genomgående de stora på marknaden eftersom det är de som har varit aktiva på
marknaden längst tid. I kategorin Småbolagsfonder har vi tyvärr endast funnit två fonder som
har varit aktiva sedan 1990.
Undersökningen omfattar åren 1991 – 1996. För att kunna se om en eller flera
placeringsinriktningar har gått bra under olika tidsperioder samt att se vilken
placeringsinriktning som lyckats bäst under hela perioden har vi delat upp intervallet i tre
perioder. Den första perioden omfattar åren 1991 – 1993, den andra perioden åren 1994 –
1996 och period tre löper mellan 1991 - 1996. Valet av denna periodindelning grundar sig på
att vi anser att en kortare tidsperiod än tre år inte ger en rättvis bild av aktiefondens
utveckling.
5
På de, av oss, utvalda aktiefonderna kommer prestandamått räknas fram för att jämföra de
olika fonderna sinsemellan. Vi har valt att endast utvärdera fonderna med hjälp av Sharpe´s
measure då den lämpar sig bäst under förutsättningen att hela kapitalet investeras i en och
samma fond. Vi anser också att Sharpe´s measure är det enda relevanta prestandamåttet vid
jämförelser mellan nationella och internationella aktiefonder då standardavvikelsen används
som riskmått, det vill säga den totala risken som även inkluderar valutarisker.
De aktiefonder som återfinnes i studien har funnits med under hela undersökningens
tidsperiod. Ett problem som uppstår på grund av denna typ av urval görs kallas för
survivorship bias.4 Problemet uppstår därför att endast de fonder som funnits med hela den
utvalda tidsperioden finns med i undersökningen. De fonder som ej finns kvar eller slagits
ihop är generellt sämre än de fonder som finns i urvalet. Detta medför att resultaten av
undersökningen kan överskattas. Fonder med en högre risk tenderar också att misslyckas
oftare än fonder med en lägre risk, därför överskattas dessa fonders resultat mer än lågrisk
fonders resultat.
Uppgifterna om fondernas placeringsinriktningar, strategier, startår och fondförmögenhet har
hämtas från respektive fondkommissionär. All kurs och avkastningsdata har hämtats från
Svensk Fondstatistik AB.
3 Teori
3.1 Grundläggande portföljvalsteori
Under 1950-talet utvecklade Harry M. Markowitz en mikroteori för en förmögenhetsplacering
under osäkerhet, den s k portföljvalsteorin.5 Det var han som lade grunden för den moderna
portföljteorin. Markowitz utvecklade en teori för hur man på bästa sätt placerar en
förmögenhet i tillgångar som skiljer sig både beträffande förväntad avkastning och risk.
Portföljens förväntade avkastning är ett vägt medelvärde av olika tillgångars förväntade
avkastning. 6
4
Elton et al. (1995), sid 665.
Markowitz, (1952), sid 77 ff.
6
Lindbeck, (1990), sid 734 ff.
5
6
Genom riskreducering via diversifiering kommer portföljens risk, mätt som dess varians, att
bero på tillgångarnas individuella varianser och de parvisa kovarianserna för samtliga
tillgångar. En kapitalförvaltares problem kan illustreras med hjälp av Figuren nedan,
en portfölj med endast två tillgångar:
Förväntad
Avkastning
Aktie 2
Aktie 1
Varians
Källa : Ekonomisk debatt, augusti 1990
Punkterna 1 och 2 visar förväntad avkastning och varians för var och en av de två aktierna.
Om allt kapital placeras i tillgång 1 kommer förväntad avkastning och varians på portföljen att
anges av punkt 1, medan om hela portföljen består av tillgång 2 kommer portföljens
förväntade avkastning och varians att anges av punkt 2. På grund av riskutjämning inom
portföljen kommer olika kombinationer av de båda tillgångarna att följa den böjda kurvan
mellan punkterna 1 och 2, såsom framgår i figuren. Kurvan beskriver mängden av möjliga
kombinationer av avkastning och risk som kan uppnås i hela portföljen genom att blanda de
två aktierna i olika kombinationer.
Markowitz visade att en investerare kan minska sin riskexponering genom att diversifiera sin
portfölj och fortfarande behålla samma förväntade avkastning. Han hävdade att optimala
portföljer för en investerare är de portföljer som, för en given avkastning, har minimal
standardavvikelse. Dessa optimala portföljer kallade han för effektiva portföljer. Genom att ta
fram effektiva portföljer för olika avkastningsnivåer och sammanbinda dessa punkter i ett två
dimensionellt plan erhålls en kurva, vilken benämns den effektiva fronten. 7
7
Lindbeck, (1990), sid 734 ff.
7
3.2 Den effektiva fronten
Källa: Investment Analysis and Portfolio Management
Bilden illustrerar ”Den effektiva fronten”. Där Portfölj A anses som ineffektiv, eftersom
Portfölj B ger lika hög avkastning i förhållande till risk. Portfölj C har lika hög risk som A
men högre förväntad avkastning. Portföljer under den effektiva fronten räknas till
”Opportunity set” dvs ej optimala. Portföljer som ligger i mitten av kurvan, innehåller många
aktier medan de extrema endast innehåller ett fåtal, t ex Portfölj D, en portfölj med en aktie
för maximal avkastning. En investerare som placerar i Portfölj B är intresserad av en mer
konstant avkastning. En effektiv portfölj kommer inte att vara optimal en längre tid, på grund
av förändringar i aktiekurserna.8
Tre punkter kan sammanfatta Markowitz portföljvalsteori:
1. De två relevanta parametrarna för en portfölj är dess förväntade avkastning och risk, där
risk mäts som spridningen kring den förväntade avkastningen. Markowitz teorier bygger
på förutsättningen att man har normalfördelad förväntad avkastning eller kvadratiska
nyttofunktioner. Markowitz visade dock senare att teorierna gäller approximativt även om
ovanstående förutsättningar inte gäller.
2. Rationella investerare väljer portföljer som maximerar förväntad avkastning vid given
risk, eller minimerar risken vid given förväntad avkastning. Dessa portföljer benämns
effektiva.9
8
9
Cohen et al. (1987), sid 131 ff.
Loire et al. (1985), sid 109.
8
3. Genom de beräkningar som utförs under punkt två är det möjligt att fastställa den andel av
en investerares kapital som placeras i varje aktie för att erhålla en effektiv portfölj. De
portföljer som ligger under den effektiva fronten benämns ”Opportunity set”. Dessa
portföljer uppfyller ej kravet enligt punkt två ovan, och är därför ej relevanta i detta
sammanhang.10
Exakt var på den effektiva fronten en investerare kommer att placera sig beror på hans
prefererade kombination av förväntad avkastning och risk.
3.3 Kapitalmarknadslinjen
Markowitz försök att identifiera de effektiva portföljerna innebar att den effektiva fronten fick
formen av en kurva. Ekonomerna William F. Sharpe och James Tobin vidareutvecklade
portföljteorin genom att införa portföljer med inslag av riskfria placeringsalternativ.
Kapitalmarknadslinjen visar sambandet mellan effektiva placeringar, riskfria och riskabla,
som också är optimala. Linjen kännetecknas av den är linjär, och portföljen som kännetecknas
av risk är den välkända marknadsportföljen ”M”. Riktningskoefficienten på CML, Kapital
marknadslinjen, representerar marknadspriset på risk, dvs den talar om hur mycket extra
förväntad avkastning som krävs vid en ökning av risken.11
Källa: Företaget och de Finansiella marknaderna
10
11
Loire et al. (1985), sid 109.
De Ridder, (1996), sid 93.
9
Om det existerar ett riskfritt placeringsalternativ, med möjlighet till placering och lån till den
riskfria räntan, blir den effektiva fronten linjär. Nu kommer endast en portfölj av riskabla
placeringar att övervägas, nämligen den som representeras av punkten M. Varje punkt på
CML beskriver proportionerna av den riskabla portföljen M och in eller utlåning till den
riskfria räntan. Alla investerare är intresserade av att hålla den effektiva portföljen betecknad
med bokstaven M. Till vänster om punkten M kommer placeraren att investera i både den
riskfria tillgången och portföljen M, dvs den effektiva fronten. Till höger om punkten kommer
placeraren dels att investera alla sina ursprungliga tillgångar i portföljen M, dels att låna
kapital till den riskfria räntan för att göra ytterligare investeringar i portföljen M. Desto
närmare punkten E investeraren hamnar, ju större blir inlåningen. Den optimala portföljen är
den som representeras av portföljen M.12
Slutsats: Kapitalmarknaden karakteriseras av en linje som anger sambandet mellan förväntad
avkastning och risk för effektiva portföljer. Variansen används för att mäta risken. Samtliga
placerare bör ha samma kombination av riskfritt placeringsalternativ och marknadsportfölj.
CML kommer ej att förbli fixerad då utbud och efterfrågesituationen förändras över tiden
vilket medför att priserna förändras.13
3.4 Effektiv marknad
Konkurrensen på aktiemarknaden är idag mycket hård. Många institutionella investerare
jobbar heltid med att analysera marknaden och söker att finna de mest under- eller
övervärderade aktierna. En följd av detta är att man idag ej kan räkna med att hitta en sådan
aktie beroende på att marknaden närmar sig allt mer en effektiv marknad.
Då marknaden är effektiv speglar priset på tillgången deras risk samt den information som kan
tänkas påverka risken. Alla aktörer förutsätts vara rationella samt vinstmaximera. Ingen aktör
kan därmed påverka prisnivån. Samtliga aktörer har också tillgång till all relevant information
som finns tillgänglig. En effektiv marknad befinner sig i jämvikt.14
12
De Ridder, (1996), sid 93.
Van Horne, (1986), sid 62 ff.
14
Copeland et al. (1992), sid 383.
13
10
Det är då slumpen som avgör om en tillgång får en högre avkastning än en annan likvärdig
tillgång efter justering för risk. Fondförvaltare hävdar att de genom sin professionella kunskap
kan skapa något som kalls för abnormal return. Detta skulle vara skälet till varför
privatpersoner skulle investera i fonder med professionella förvaltare istället för på egen hand.
Abnormal return delas av oss upp i två delar, nämligen under- och överavkastning, vilket är
avkastning som ligger under eller över den förväntade avkastningen.
Fondförvaltares påstående att de kan generera en överavkastning strider dock mot hypotesen
om en effektiv marknad, vilken skulle innebära att eventuella överavkastningar skulle vara
slumpmässiga. Men om det skulle vara så att förvaltarna systematiskt skulle lyckas med dessa
överavkastningar är det ett tecken på att marknaden inte är effektiv. Det skulle även kunna
tydas som att förvaltarna har information som inte är känd för allmänheten. 15
Marknadseffektivitet delas in i tre former efter vilken information som används vid
prissättning. Nedan följer beskrivningar av dessa.
3.4.1 Svag form av effektivitet
En marknad är effektiv enligt den svaga formen om dagens prisförändringar är oberoende av
tidigare prisrörelser. Det innebär att all information som finns i historiska priser återspeglas i
dagens priser. Därför kan ingen aktör skapa en strategi för sin handel baserad på historiska
priser eller avkastningar för att uppnå överavkastning, det vill säga uppnå en avkastning som
är högre än den förväntade vid en given risknivå.16
3.4.2 Mellanstark form av effektivitet
En marknad är effektiv enligt den mellanstarka formen om priserna reflekterar all publicerad
information. Priserna förutsätts representera den bästa tolkningen av informationen. Det går
därmed inte att med hjälp av fundamental analys finna felprissättningar och därmed uppnå
överavkastning.17
15
Copeland et al. (1992), sid 383.
Vinell et al. (1995), sid 85.
17
Ibid, sid 85f.
16
11
3.4.3 Stark form av effektivitet
En marknad är effektiv enligt den starka formen om priserna reflekterar all information, det
vill säga både offentliggjord – och icke offentliggjord information. Då kan inte ens en så
kallad insider som skaffat sig ännu ej allmänt tillgänglig information använda sig av denna
och därmed uppnå överavkastning.18
3.5 Capital Asset Pricing Model (CAPM)
Teorin om den effektiva marknaden är mycket nära knuten till Capital Asset Pricing Model
eller CAPM som den även kallas. Enligt CAPM skall avkastningen på alla finansiella
placeringar vara lika stor justerat efter risk. Detta skulle innebära att det endast är skillnader i
risk som motiverar skillnaderna i avkastning. Risk brukar mätas med mer eller mindre
komplicerade metoder. Det mest använda och ett av de enklaste sättet är att mäta hur mycket
avkastningen varierar mellan olika tidsperioder. Med andra ord används det statistiska måttet
standardavvikelse. I princip räknar man alltså fram hur avkastningen under olika perioder
genomsnittligt avviker från medelvärdet för avkastningen för samtliga tidsperioder.
En akties risk kan delas in i två olika typer av risk, nämligen systematisk och bolagsrisk. Den
senare brukar även kallas för slumpmässig risk. CAPM tar ingen hänsyn till den slumpmässiga
risken varför man bör investera i 10 till 15 olika aktier, detta leder till att den slumpmässiga
risken näst intill elimineras.19Den systematiska risken däremot beskriver en enskild akties
kursvariation i förhållande till marknadsindex. Ett mått som vanligen används för att mäta
denna variation kallas Beta. När Beta är ett innebär det att en akties kurs varierar i takt med
index d v s den genomsnittliga aktiens kurs. När Beta är större/mindre än ett varierar aktiens
kurs mer/mindre är den genomsnittliga aktien. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att
aktier som har ett högt beta kan anses som en högrisk aktie. Enligt CAPM vill investerare i
högrisk aktier ha någonting i utbyte för denna extra höga risk. Detta antagande leder oss fram
till CAPM- modellens formel som säger att en enskild aktie skall ligga på en nivå som ger
följande tre olika avkastningar: 20
18
Vinell et al. (1995), sid 85.
Rundfelt, (1996), sid 16.
20
Copeland et al. (1992), sid 194.
19
12
1. Avkastning som motsvarar den riskfria räntan.
2. Avkastning för risken som är förenad med genomsnittsaktien.
3. Avkastning för den extra risken som det innebär att investera i en aktie
som har högre risk än genomsnittsaktien, d v s ett beta högre än ett.
CAPM har för avsikt att ge prognoser om förhållandet mellan avkastning och risk, dvs
modellen ger oss möjligheten att jämföra avkastningar efter att dessa har justeras efter
respektive risk. CAPM har av många finansiellt insatta personer ifrågasatts, främst efter
datorernas intåg på marknaden som finansiella analysmedel.21
CAPM brukar skrivas:
R  R F  beta (R M - R F )
Antaganden bakom CAPM:22
1. Det finns många investerare på marknaden, alla med olika tillgångar. Den enskilde
investerarens tillgångar är små i förhållande till hela kapitalansamlingen på marknaden.
Alla investerare handlar som om marknaden ej påverkas av deras investeringar på
marknaden. Detta anses vara perfekt konkurrens enligt mikroekonomiskt tänkande.
2. Alla investerare planerar att hålla kvar sina placeringar över en länge tid, d v s det finns
inga planer på spekulation enligt CAPM.
3. Alla investerare kan låna eller låna ut en obegränsad mängd kapital till en fast och riskfri
räntenivå. Investeringarna är dock begränsade till publika finansiella papper såsom aktier
och obligationer. Man tar alltså ej hänsyn till fastigheter, statlig inlåning etc.
4. Investerare är helt befriade från skatter och courtageavgifter.
5. Alla investerare handlar rationellt.
21
22
Copeland et al. (1992), sid 194.
Ibid, sid 194 ff.
13
6. Alla investerare tar till sig marknadens information på exakt samma sätt och har samma
ekonomiska synsätt världen över. All information är dessutom offentlig. Detta brukar
kallas för att marknaden har homogena förväntningar.
7. Modellen avser en period
Hur förändringar i dessa antagande påverkar modellen tas i detta arbete ej upp eftersom det ej
är vårt syfte. Då investerare antas ha homogena förväntningar uppfattar de samma effektiva
front och kommer att hålla effektiva portföljer. Marknaden omfattar alla portföljer och
eftersom de är effektiva så är marknadsportföljen det. I jämvikt kan det förekomma något
efterfrågeöverskott eller utbudsöverskott av en tillgång. Marknadsportföljen består således av
alla tillgångar i proportion till deras andel av marknaden då jämvikt råder.23
3.6 Security market line
Sambandet mellan förväntad avkastning och risk som beskrivits genom
Kapitalmarknadslinjen gäller endast för effektiva portföljer. Enskilda aktier och imperfekt
diversifierade portföljer ligger alla nedanför CML och visar att marknaden ej kompenserar
placeraren för onödig risk som skulle kunna diversifieras bort, dvs den sk bolagsrisken.24
Förväntad avkastning
Security market Line
Risk Premium
Rm
Riskfri Ränta
1.0
Systematisk Risk (Beta)
Källa: Financial Management and Policy
23
24
Copeland, (1994), sid 194ff.
Van Horne, (1986), sid 67
14
Figuren visar att den förväntade avkastningen för en aktie eller portfölj är en kombination av
den riskfria räntan och en premie för risk, dvs:
E ( R j )  R f ( Rm  rf ) *  aktie
där:
 aktie 
Covaktie,marknad
2
 marknad
En aktieportföljs beta är ett vägt genomsnitt av de enskilda aktiernas beta där vikterna utgörs
av varje akties respektive andel av portföljens marknadsvärde, dvs
 portfölj  Wa  a  Wb  b
För en placerare med en väl diversifierad portfölj är den relevanta risken hos en aktie den
marginella systematiska risk, Beta (), som inköpet av en aktie tillför portföljen.25
3.7 Diversifiering
Genom möjlighet att placera kapital i mer än 1 aktie finns möjlighet att successivt reducera
risken. En portfölj innehållande två aktier får en förväntad avkastning där det vägda
genomsnittet av varje enskild akties förväntade avkastning och andel av kapital ingår, dvs:
Förväntad avkastning:26
n
E ( R p )  W j E ( R j )
i 1
E(Rp) = Portföljens förväntade avkastning
N = Antal värdepapper i portföljen.
Wi = Värdepapper i:s andel av portföljens värde
E(Ri) = Värdepapper i:s förväntade avkastning
25
26
De Ridder, (1996), sid 95f.
Ibid, sid 80 ff.
15
Standardavvikelsen hos en aktie beräknas enligt:

N
1
( x  x) 2
N  1 t 1
Således beräknas standardavvikelsen för en portfölj med två aktier enligt:
 p  Wi 2 i2  W j2 j2  2WiW j Covi  j
Risken kan alltid reduceras mer än för de två aktierna utom i det fall då aktierna är positivt
perfekt korrelerade. En aktieportföljs risk beror inte enbart på risken hos de aktier portföljen är
uppbyggd på utan också på sambandet mellan dessa, korrelationen. Avkastningen på aktier är
korrelerad genom beroendet mellan branscher och företag inom samma bransch. Om
avkastningen är negativt korrelerad medför det möjlighet till riskreducering, dvs diversifiering
av risk men inte eliminering.27
Genomförda empiriska studier av Fischer och Loire redogör att om en genomsnittlig risknivå
hos en enskild aktie används som bas, är den procentuella riskspridningen för slumpvis valda
portföljer med approximativt samma förväntade avkastning beroende på antalet aktier enligt
följande: 28
Antal aktier
27
28
Relativ risk i förhållande till genomsnittsaktien
1
100 %
2
81 %
3
64 %
8
60 %
16
59 %
32
57 %
128
57 %
De Ridder, (1996), sid 82ff.
Loire et al. (1970), sid 37.
16
All risk som är förknippad med innehavet av en aktie är inte relevant, delar av den kan
diversifieras bort. Generellt sätt består en aktie till 70% slumpmässig risk av den totala risken.
Den systematiska risken utgör endast ca 30% av den totala.29
En placerare är endast intresserad av marknadsportföljens risk, eftersom CAPM ej
kompenserar investeraren för tagandet av den sk specifika risken som anses onödig. Dock
förutsätter CAPM - ansatsen att en fullständig diversifiering skett om endast den systematiska
risken skall kompenseras.30
3.8 Prestandamått
En separat bestämning av avkastning och risk mellan portföljer är vanligtvis inte tillräcklig om
man vill jämföra portföljers prestanda. För att kunna göra en gradering av portföljerna krävs
att man sammanställer de två parametrarna till ett s.k. prestandamått.
3.8.1 Sharpe´s measure
År 1966 skrev amerikanen William Sharpe en artikel som bygger på tre grundläggande
insikter:
 Den i förväg förväntade avkastningen är högre ju större risken är att förlora insatsen, vilket
beror på att flertalet kapitalägare ogillar risktagande.
 Placeraren kan öka sitt risktagande och därmed sin förväntade avkastning genom att belåna
sina aktier och köpa fler - eller minska sitt risktagande genom att sälja och köpa en
(nominellt sett) riskfri statsobligation.
 En aktieportfölj kan ha dramatiskt olika risknivå även när aktierna är obelånade, vilket
beror på att börsföretagen skiljer sig kraftigt när det gäller soliditet, diversifiering, samt
känslighet för externa faktorer som konjukturer, räntor, skatter, politiska beslut, med
mera.31
29
Van Horne, (1986), sid 70 ff.
De Ridder;(1986), sid 96.
31
Affärsvärlden (1997), nr 4, sid 5.
30
17
Ovanstående insikter medför att det är teoretiskt korrekt att justera riskpremien ( avkastningen
minus den riskfria räntan, den extra avkastningen förvaltaren har åstadkommit genom att ta
risk) för den risk som tagits. Sharpe kvoten är riskpremien dividerat med risken. En högre
kvot innebär mer extra avkastning per riskenhet.32
p
Sharpe´s Index :
(rp  rf )
Antag att vi har två olika portföljer, A och B, och en riskfri ränta, rf. Linje A i figuren visar
olika kombinationer mellan rf och A och B, även mellan rf och B.
E(R)
B´
B
A´
Rf
A

Källa: Modern Portfolio Theory And Investment Analysis
Rf och B kommer i olika kombinationer alltid att ge högre avkastning för given risk än
kombinationer av rf och A, och därför väljer man B. Den portföljkombination som maximerar
lutningen på linjen mellan rf och portföljen kommer att vara den som föredras framför andra
kombinationer. Man kan även uttrycka det som att den kombination som ger högst värde för
kvoten (e(rp)-rf)/p är att föredra. Detta mått säger att den bästa portföljen är den som ger
störst överskottsavkastning per standardavvikelse. Sharpes index lämpar sig för den
investerare som har huvuddelen av sin förmögenhet placerad i den undersökta portföljen. En
investerare som låter en viss portfölj representera en stor del av hans förmögenhet är främst
intresserad av den totala risken som detta medför. I detta fall blir standardavvikelse ett
lämpligt riskmått.33
32
33
Affärsvärlden (1997), nr 4, sid 5
Elton et al. (1981), sid 486ff.
18
3.8.2 Treynor
Treynors index beaktar risknivå och rangordnar efter riskpremie, det vill säga avkastningen
utöver den riskfria räntan per riskenhet. En utav skillnaderna mellan Sharpe och Treynor är att
Treynor sätter portföljernas avkastningar i relation till portföljernas systematiska risk,
medan Sharpe relaterade till portföljernas variabilitet, dvs totala risk. Den direkta skillnaden
mellan Treynors och Sharpes index är att Treynor använder beta som riskmått i stället för
standardavvikelse. Det innebär att måttet lämpar sig för den som har en väldiversifierad
portfölj.
Treynor´s Index :
r
 rf 
p

p
Då man ser till väldivesifierade portföljer kommer Sharpes och Treynors mått att ge
ungefär samma rangordningar. För icke diversifierade portföljer kan dock resultaten
vid en sådan jämförelse bli väsentligt olika. Anledningen till detta är att Treynors
mått inte fångar variabilitet som beror på brist på diversifiering.34
3.8.3 Jensen
Jensens mått undersöker skillnaden mellan dels portföljens avkastning givet ett visst beta
värde, dels vilken avkastning som skulle erhållits med en kombination av riskfri ränta och
marknadsportföljen med samma beta som den första portföljen. Det går också att se måttet
som skillnaden i avkastning mellan fondens verkliga avkastning och det som Security Market
Line implicerar. Man kan givetvis använda andra versioner än standardversionen av CAPM.
Vilken man väljer beror på vilken man tror representerar verkligheten bäst.
Det innebär att man kan lösa följande ekvation:
Jensen´s alfa :
 p  rp - rf   p rm  rf 
Om vi antar att alla portföljer är väldivesifierade och att portföljförvaltaren kan förutse priser
bättre än den naiva strategin kommer alfa att vara positivt och vice versa. Jensen måttet är
visserligen lämpligt att använda för att se om portföljen har bättre prestanda än marknaden
men den är inte lämplig för rangordnande av portföljer.35
34
35
Elton et al. (1981) sid 495 ff.
Ibid, sid 495 ff.
19
3.9 Internationell Portföljförvaltning
Internationell portföljförvaltning öppnar nya möjligheter jämfört med en situation där en
investerare är begränsad till sitt hemland. Det uppkommer nya principiella frågor och problem
i samband med Internationell kapitalförvaltning., te x: Hur är de Internationella
kapitalmarknaderna relaterade till varandra och hur utvecklas deras beroende över tiden?
Skall valutarisken skyddas? Det är därför nödvändigt att vara införstådd med samvariationen
mellan världens börser, ekonomins och valutakursernas utveckling i olika länder samt de
senares samvariation med börskurserna. Det krävs även kunskap om hur man skyddar sig mot
valutarisk och hur man komponerar optimala portföljer i mer komplicerade situationer.36
3.9.1 Internationell Diversifiering
Internationell diversifieringsteori skiljer sig inte mycket från nationell diversifieringsteori.
Marknaden omfattar hela världen till skillnad från endast en börs, vilket gör att man får
ytterligare möjligheter att diversifiera bort risk, då respektive länders index ej är perfekt
positivt korrelerade.37
Liksom i klassisk portföljteori är diversifieringspotentitalen vid internationell diversifiering
kritiskt beroende av de i portföljen inkluderade tillgångarnas, i detta fall länders börsindex,
grad av samvariation. En låg grad av samvariation kan vara ett resultat av en stark
marknadssegmentering, vilket kan bero på en svag grad av ekonomisk integration liksom
differentierad makroekonomisk politik.38
Genom att korrelera nationella index kan man visa att internationell diversifiering lönar sig.
Ett sätt man kan studera fördelarna av diversifiering är att mäta hur mycket högre avkastning
som erhålls i en internationell aktieportfölj jämfört med en ren svensk portfölj med samma
risk. Teoretiskt sätt lönar sig internationell diversifiering då korrelationen mellan de olika
börsernas avkastning är mindre än ett. 39
Om ett land har en låg avkastning kommer en internationell diversifierad portfölj inte att
36
Näslund, (1991), sid 143.
Ibid, sid 141.
38
Eiteman et al. (1995), sid 551.
37
20
drabbas lika hårt som en renodlad nationell portfölj. Anledningen är att övriga länders
avkastningar motverkar den nationellt låga avkastningen. Om den nationella avkastningen är
mycket hög leder det till motsatt effekt. En slutsats är att svängningarna blir mindre i en
internationell portfölj vilket leder till att risken minskar.
Korrelationen mellan länders börser tenderar att vara högre på lång sikt än på kort sikt.
Anledningen kan bero på att avkastningarna på kort sikt framför allt påverkas av
slumpmässiga händelser som t ex spekulation och finansiella nyheter. På längre sikt däremot
bör slumpmässiga händelser domineras av realekonomiska faktorer som t ex ekonomisk
tillväxt, man bör därför välja en relativt kort innehavs period.40
3.9.2 Valutarisken
Den internationella portföljförvaltningen medför att valutarisken måste beaktas. Investerare i
ett land, te x Sverige är dels intresserade av hur ett främmande lands börs eller
obligationsmarknad utvecklas och hur det egna landets valuta förändras.
Empiri visar att en stor del av växelkursrisken är inte diverdifierbar vilket kan reducera den
positiva effekt internationell diversifiering medför.41 Hanteringen av växelkursrisker i
internationella portföljer kan dock separeras från hanteringen av de i portföljen ingående
tillgångarna. De facto är det möjligt att skydda utländska investeringar mot
växelkursfluktuationer kan man givet vissa förutsättningar sänka risknivån utan att för den
skull försämra avkastningen.42
3.9.3 Skydd mot Valutakursfluktationer - Optimala portföljer
Avkastningen i en internationell portföljinvestering påverkas av valutakursutvecklingen. Det
är då naturligt att försöka reducera osäkerheten i avkastningen i svenska kronor genom att
skydda sig för valutarisken.43
39
Näslund (1991), sid 143.
Grubel et al. (1971), sid 89ff.
41
Eun et al. (1988), sid 197ff.
42
Celebuski et al. (1990), sid 16ff.
43
Näslund, (1991), sid 142.
40
21
Det finns flera olika möjligheter att skydda sig mot växelkursrisker i internationella
aktieportföljer, av vilka vi kommer att kort presentera två av de mest vedertagna metoderna.
Den internationellt vanligaste metoden att skydda valutarisk i aktieportföljer är genom
terminer (forwards) eller futures. Det är ett kostnadseffektivt och enkelt sätt att hantera
valutarisk. På detta sätt undviker man helt osäkerheten kring framtida valutakursförändringar.
Genom att sälja utländsk valuta på termin uppnår man denna effekt.
Den ovan beskrivna metoden syftar till att helt neutralisera valutakomponenten i den totala
portföljrisken. Detta åstadkoms genom att skydda hela sin valutaexponering med hjälp av
terminer. I likhet med denna metod kan man med hjälp av valutaoptioner separera hanteringen
av valutarisken från den undeliggande tillgångens risk. En optionsstrategi har den fördelen
gentemot terminsstrategin, att man skyddar sig mot dåliga utfall samtidigt som man kan dra
nytta av positiva växelkursrörelser. Det kan förfalla som om optionsstrategier därför vore att
föredra, men man måste också beakta att kostnaderna för dessa är högre än för
terminsstrategier.
Praktiskt skapas optionsskyddet genom att antingen köpa säljoptioner på individuella valutor,
eller köpa säljoptioner på en valutakorg. Det finns också mer komplicerade optionsstrategier
för detta ändamål.44
När beräkning av den bästa, optimala portföljen sker görs en uppskattning av varianser och
kovarianser för olika aktiebörser. Den genomsnittliga avkastningen, variansen och
kovarianserna omräknas till investerarens hemmavaluta. Det är viktigt att avgöra hur långt
tillbaka i tiden man bör gå vid estimaten, hur stabila uppskattningarna är, om man skall
skydda sig för valutarisk osv.
Det finns olika metoder för att beräkna optimala portföljer:
44
Celebuski et al. (1990), sid 16ff.
22
1. Ge alla börser samma vikt, dvs investera lika mycket i alla utländska börser.
2. Använd historiska data för avkastning och varians, kovarians och bestäm hur
investeringarna skulle göras om syftet är att uppnå största möjliga avkastning för varje
risknivå. Bestäm den optimala portföljen genom att anta att den framtida avkastningen är
genomsnittet av tidigare eller bestämd på något annat sätt.
3. Det har visat sig att den portfölj som minimerar risken (bortsett från hänsyn till
avkastningen) är starkare över tiden än den optimala som beskrivs under punkt 2.
Använd både kunskap om historiska avkastningar och sammansättningen av den portfölj
som ger minimal risk. Väg samman dem och beräkna optimal investeringsstrategi.
De olika metoderna kan användas med eller utan skydd för valutarisk. Metoderna som idag
används är vidareutvecklingar av Markovitz portföljanalys.45
3.10 Fonder
När du investerar i en fond köper du andelar i fonden och ju större belopp som investeras
desto fler andelar erhålls. Det kapital som alla andelsägare satsat gemensamt placeras sedan i
värdepapper. Var kapitalet investeras bestämmer portföljförvaltaren. Vanligtvis går det att
köpa och sälja fondandelar när som helst. Priset på andelarna bestäms av de aktuella
marknadskurserna på fondens tillgångar.46
3.10.1 Aktiefonder
Svenskregistrerade aktiefonder regleras i lagen om värdepappersfonder (1990:1114), och
beskrivs som en fond som gemensamt ägs av de placerare som investerar i den. En aktiefond
är ej en självständig juridisk person. Den administreras av ett svenskt aktiebolag, ett sk
Fondbolag. Tillsynsmyndigheten för aktiefonder inom Sverige är bankinspektionen. För att ett
Fondbolag skall få tillstånd att bedriva aktiefonds verksamhet krävs bankinspektionens
tillstånd. 47
45
Näslund, (1991), sid 143 ff.
DI´s ABC, (1995), sid 85 ff.
47
Fondinformation, Carnegie, (1997)
46
23
Fondbolaget säljer andelar ur fonden till allmänheten som placerar det erhållna kapitalet i
aktier och andra värdepapper.
En aktiefonds syfte är att ge allmänheten möjlighet att genom indirekt ägande spara på
aktiemarknaden. Den privata placeraren behöver genom denna sparforms konstruktion ej
besitta särskild sakkunskap om de olika marknaderna. För att garantera att denna sakkunskap
finns hos fonden, ställer lagen krav på att kvalificerade förvaltare skall finnas. Det ställs även
krav på riskspridning, vilket bl.a. innebär att fonden ej får investera mer än 10 % av fondens
värde i ett och samma företag. Fonden får inte heller inneha mer än 5 % av röstvärdet i ett och
samma företag. 48
Det kan urskiljas två huvudtyper av aktiefonder: reinvesterade och utdelande. I en
reinvesterande fond läggs fondens alla inkomster till fondförmögenheten och ökar därigenom
andelsvärdet. I en utdelande fond erhåller investeraren årligen en viss utdelning från sitt
innehav i fonden. Utdelningen kan bestå av aktieutdelning, ränteinkomster och
realisationsvinster som fonden erhåller under året.49
3.10.2 Varför aktiefond?
Fördelarna med att investera i en aktiefond framför att själv skapa en aktieportfölj är följande:
* Diversifiering - För en investerare med begränsat kapital är det förenat med stora kostnader
att erhålla en god riskspridning via direkt ägande.
* Förvaltningen - Den underlättas då man slipper bevaka marknaden i samband med
emissioner, splits, utdelningar mm.
* Placeringen - Kapitalet placeras av professionella placerare som förhoppningsvis besitter
god kännedom om marknaden.
* Hög Likviditet - Normalt kan man vid försäljning av aktiefondandelar direkt erhålla likvid.50
48
Fondinformation, Carnegie, (1997)
Ibid
50
DI`s ABC, (1995), sid 82.
49
24
Nackdelarna med att investera i en aktiefond framför att själv skapa en aktieportfölj kan sägas
vara :
* Aktiefondsparande - utgörs främst av att fondförvaltarna tar ut en årlig förvaltningsavgift
samt att den enskilde ägaren har mycket svårt att påverka
riskspridningen själv.51
3.10.3 Hur kan man jämföra aktiefonder?
För att kunna peka på den aktiefond som är bäst måste man kunna jämföra dessa på ett
meningsfullt sätt. Sådana jämförelser är vanskliga eftersom valet av portföljer baseras på den
förväntade avkastningen, medan det är den faktiska avkastningen som observeras. På grund
av avkastningens slumpmässiga natur behöver dessa avkastningsmått inte överensstämma.
Antar man att de genomsnittliga förväntningarna är korrekta kan den faktiska avkastningen
användas för att uppskatta förväntade avkastningen. Detta betyder att en fonds verksamhet inte
kan utvärderas enbart med hjälp av en observation i tiden utan som i vårt fall 72 observationer,
med månatliga observationer blir det 6 år. Då en fond vid någon tidpunkt visar en avsevärt
högre avkastning än andra fonder kan detta inte tolkas som att fondens förvaltare lyckats
bättre än övriga. Det kan vara ett utslag av tillfälligheter som ryms inom normala
slumpmässiga avvikelser. Det som är av större vikt är att studera hur väl en fond gått under en
längre tid. Man bör då titta på fondens långsiktiga genomsnittliga avkastning.
I jämförelser mellan fonder måste man även ta hänsyn till en fonds avkastning i förhållande
till riskinnehåll. Genomsnittligt sett högre avkastning kan enbart uppnås genom att fonden
innehåller ett större inslag av risk eller av att den ger en högre riskkompensation. Det innebär
att om en fond har observerats ge en högre avkastning också på lång sikt jämfört med andra
behöver detta inte vara ett uttryck för att dess förvaltare lyckats bättre än andra. Det kan tolkas
så att förvaltaren tagit större risker.52
51
52
DI`s ABC, (1995), sid 82.
Pålsson, (1989), sid 547ff.
25
En del fonder har valt att satsa på en eller flera speciella branscher som man särskilt
tror på t ex verkstadsföretag, småbolag eller fastighet. Fonden kan även inrikta sig på att köpa
aktier i företag som verkar i ett visst land, region eller världsdel. Andra väljer att satsa på
företag med hög utdelning.
Det som främst avgör dessa val är inställningen till risk, en bredare portfölj ger en lägre risk
medan en portfölj med mycket smal inriktning ger en högre risk.53
3.10.4 Lång eller kort placering i fond?
Det finns många fördelar med att ha en lång placering i fond, minst 2 år, jämfört med en kort.
Vid ett innehav av en lång placering i fond sänker man risken och du riskerar ej att
transaktionskostnader och reavinstskatter minskar värdeutvecklingen. Med en högt värderad
börs ökar risken med att göra korta affärer. Plötsliga kursfall kan snabbt leda till stora förluster
som är svåra för fonden att ta igen på kort sikt. Den som satsar på ett långsiktigt placerande i
en fond behöver dock inte vara lika orolig för att köpa andelar i dag.54
3.10.5 Indexfond
En relativt ny företeelse på marknaden är idag indexfonden. Grundtanken är att dessa fonder
skall följa generalindex. Indexfonderna kräver mindre tid av förvaltarna då den absolut största
analysen genomförs av datorer. Man säger ofta att man inte kan anse att indexfonderna har
några risker, detta är naturligtvis inte sant eftersom de har en full exponering mot marknaden.
Detta innebär att fondernas utveckling är näst intill helt synkroniserad med index. Detta leder
till att indexfonder inte har någon chans att stå emot ett allmänt börsfall. Det har däremot
förvaltade fonder. En anledning till att indexfonder har uppkommit kan vara att det har visat
sig att aktiefonder inte alltid slår index. En indexfond skulle då vara ett nytt försök att följa
marknadsindex.55
53
Pålsson, (1989), sid 547ff
DI´s ABC, (1995), sid 85 ff.
55
DI, 1997-11-24
54
26
4 Studie
4.1 Beskrivning av de ingående fonderna
Nedan följer en studie över 27 olika aktiefonder. Fonderna kommer från ett stratifierat urval
där vi först valt fem olika placeringsinriktningar. De inriktningar vi valt är Europa-, Sverige-,
Global-, Bransch- och Småbolagsfonder. Enda villkoret för valet av fonder har varit att de
skall ha startat senast den 1 januari 1991 och fortfarande skall vara verksamma. Vi tog
slumpmässigt fram sju fonder i varje placeringsgrupp, med undantag för småbolagsgruppen
där det endast fanns två fonder som har varit verksamma sedan 1991. Två fonder från
globalgruppen och en fond från europagruppen föll bort då uppgifter om kurs saknades för en
del av perioden. Nedan beskrivs de olika fonderna mer ingående.
4.1.1 Sverigefonder
S - E - Banken Sverigefond
Denna fond startade 1973 och placerar till 100 % i olika svenska branscher aktier. De största
innehaven ligger Verkstadsindustrin, Kemi och Läkemedel samt Fastighets och Byggbolag. i
Fondens totala förmögenhet 31/12 1996 var 4 559,9 Mkr.
Nordbanken Sverigefond
Nordbankens sverigefond startade 1978 och har som inriktning Sverige, vilken innebär en 100
% satsning på den svenska börsen, främst storföretag såsom Astra, Ericsson, Volvo och ABB.
Tyngdpunkten på placeringarna ligger i verkstadsindustrin. Fondens totala förmögenhet 31/12
1996 var 3 376 Mkr.
ABB Sverigefond
ABB Sverigefond investerar i aktier på den svenska aktiemarknaden. Sverigefonden startade
1988 och hade den 31/12 1997 en fondförmögenhet på 637 Mkr. Fondens största innehav
utgörs av Ericsson, Astra, ABB, Volvo och SE-Banken.
27
Banco Sverige
Bancos Sverigefond startade redan 1976. Banco Sverige placerar enbart i svenska aktier. Den
största delen av fondens förmögenhet, 36 %, är investerad i svensk verkstadsindustri. Fondens
totala fondförmögenheten 31/12 1997 var 616 Mkr.
Hagströmer & Qviberg Sverige
Hagströmer & Qviberg Sverigefond är en aktiefond som placerar enbart i svenska aktier.
Sverigefonden startade den 8 januari 1987. Per den 30/9 1997 hade fonden en
fondförmögenheten på 553 Mkr. De fem största innehaven utgjordes av Ericsson, Astra,
Industrivärlden, Investor och ABB. De största branscherna var verkstad, investmentbolag samt
kemi och läkemedel som totalt utgjorde 65% av fondförmögenheten.
Handelsbanken Aktiefond
Handelsbanken aktiefond investerar i svenska börsnoterade aktier och har som placeringsmål
att ge en avkastning som så nära som möjligt överensstämmer med den genomsnittliga
avkastningen för svenska börsnoterade aktier. Handelsbanken aktiefond startade1988 och hade
30/6 1996 en fondförmögenhet på 248,9 Mkr. Fondens största innehav utgörs av Astra,
Eriksson, ABB, Volvo.
Trygg Sverige
Fonden placerar i aktier på den svenska börsen. Tonvikten i fonden ligger på exportinriktade
företag. Stor vikt läggs vid branschfördelning och riskspridning vid valet av fondens
sammansättning. Fonden har funnits sedan 1988 och hade 30/9 1997 en fondförmögenhet på
706 Mkr.
4.1.2 Småbolagsfonder
Sparbanken Småbolagsfond
Denna fond har funnits sedan 1984 och investerar endast i svenska småbolag, där den största
delen utgörs av verkstadsindustrin. Fonden hade 30/9 1997 en fondförmögenhet på 4 030 Mkr.
S - E - Banken Småbolagsfond
Fonden startade 1987 och placerar i svenska aktier, både i små och medelstora företag på
Stockholms fondbörs, OTC marknaden samt ickenoterade företag. 31/12 1996 uppgick den
28
totala fondförmögenheten till 3 034,3 Mkr. Fondens största innehav ligger i
Förvaltningsbolag, Fastighets - och Byggbolag samt Dataföretag.
4.1.3 Branschfonder
S - E - Banken Läkemedelsfond
Fonden startade 1988 och placerar över hela världen i läkemedels - och biotekniksaktier.
Den 31/12 1996 hade fonden en total förmögenhet på 557,3 Mkr. Det största innehavet utgörs
i fonden av allsidig läkemedelsindustri.
Sparbanken Conturafond
Conturafonden placerar i både svenska och utländska ”framtidsföretag”, det vill säga företag
som satsar på forskning och utveckling. Fonden startade 1983 och hade 3 171,9 Mkr i
fondförmögenhet 30/9 1997
S -E - Banken Råvarufond
Fonden placerar över hela världen i aktier i skogsföretag, företag som huvudsakligen är
verksamma inom energi- eller jordbruksområdet samt företag som utvinner och
handlar med guld och andra metaller. Fonden har varit verksam från 1991 och hade 30/9 1997
en fondförmögenhet på 51,4 Mkr.
Sparbanken Skogsfond
Har varit verksam sedan 1988 och hade en fondförmögenhet på 263,6 Mkr 30/9 1997. Fonden
placerar i skogsföretag över i hela världen, där den största delen ligger i USA.
29
Handelsbanken Fastighetsfond
Handelsbanken Fastighetsfond investerar i utländska fastighetsbolags aktier. Placeringarna
sker i företag vars huvudsakliga verksamhet är att äga, förvalta och utveckla såväl
kommersiella fastigheter som bostadsfastigheter. Fastighetsfonden startade 1989 och hade den
30/6 1997 en fondförmögenhet på 51,6 Mkr.
Sparbanken Realinvest
Startade 1988 och hade 30/9 1997 en fondförmögenhet på 439,8 Mkr. Fonden investerar
huvudsakligen i fastigheter runtom i världen. Sverige utgör dock 73 % av fondens totala
innehav.
WASA Miljöfond
Miljöfonden investerar i miljöföretag över hela världen. Det finns några hundra noterade
företag inom miljöbranschen i dagsläget. Fonden har en relativt stor vikt på amerikanska
aktier. Utgångspunkten för förvaltningen är att företagen ska vara verksamma inom
miljöbranschen med minst 50% av omsättningen. Fonden startade 1990 och
fondförmögenheten uppgick 31/12 1997 till 126 Mkr.
4.1.4 Globalfonder
Skandiabanken Världen
Startade 1989 och hade en fondförmögenhet 31/12 1996 på 184 Mkr. Fonden placerar i
utländska aktier med en bred branschspridning. Det största innehavet ligger i USA, med 28 %.
Handelsbanken Utlandsfond
Handelsbanken Utlandsfond investerar på alla större aktiemarkander dock ej den svenska.
Placeringarna sker brett både vad gäller geografiskt och branschmässigt. Handelsbanken
Utlandsfond startade 1989 och hade den 30/6 1997 en fondförmögenhet på 443,7 Mkr.
Fondens största innehav utgörs av General Electric, Bank of Tokyo-Mitsubishi, Hitachi.
30
Sparbanken Utlandsfond
Utlandsfonden startade 1984 och hade 30/9 1997 en fondförmögenhet på 2 338,8 Mkr. Fonden
investerar i hela världen, dock ej i Sverige. Största innehavet ligger i USA där 50 % av
fondens förmögenhet är placerat.
S - E - Banken Utlandsfond
Fonden placerar över hela världen, utom i Sverige, i aktier i olika branscher och regioner.
S - E - Bankens Utlandsfond startade år 1977 och hade en total fondförmögenhet på
3 405 Mkr den 30 september 1997.
Banco Global
Banco Global placerar i aktier över hela världen. Fonden eftersträvar ingen jämn geografisk
spridning utan kan tidvis koncentrera sig till ett litet antal aktiemarknader. Globalfonden
startade 1985. Det största innehavet ligger i USA med hela 51 %. Fondens totala
fondförmögenhet uppgick 31/12 1997 till 146 Mkr. Fondens största innehav i en enskild aktie
är IBM med 3 % av fondens förmögenhet.
4.1.5 Europafonder
Handelsbanken Europa
Handelsbanken Europafond investerar i Europa, inklusive de nordiska länderna förutom
Sverige. Investeringarna domineras dock av placeringar på börserna i Tyskland, Storbritaninen
Frankrike, och Schweiz. Handelsbanken Europafond startade 1989 och hade den 31/12 1996
en fondförmögenhet på 748,3 Mkr.
Nordbanken Europafond
Europafonden startade 1989 och har en inriktning på de västeuropeiska börserna. Huvuddelen
av förmögenheten är dock investerad på de största börserna. Storbritannien har 34 % av
fondens totala förmögenhet. Fondens totala förmögenhet uppgick 31/12 1996 till 1 674 Mkr.
31
Banco Europa
Banco Europa placerar i europeiska aktier. Den absolut största andelen, 36 %, av fondens
totala fondförmägenhet är placerad i Storbritannien. Det största innehavet i en aktie ligger i
Shell transport and trading och utgör 4,4 % av fondens förmögenhet. Fonden startade 1989
och fondförmögenheten uppgick 31/12 1997 till 162 Mkr.
Föreningsbanken Europafond
Denna fond startade 1988 och har Västeuropa som huvudsaklig inriktning. Det största
innehavet ligger i Storbritannien, 31 %. Den totala fondförmögenheten uppgick 31/12 1995
till 194 Mkr.
Sparbanken European
Denna europafond har Västeuropa som inriktning med Storbritannien som störst innehav,
30 %. Branscherna Finans och Verkstad utgör störst del med 20 % vardera av fondens
förmögenhet. Fonden startade 1989 och hade en förmögenhet på 647,8 Mkr. den 30/9 1997.
Trygg Europafond
Fonden placerar i aktier på de stora europeiska börserna, såsom Storbritannien, Tyskland,
Frankrike, Nederländerna, Italien och Schweiz. Fonden har en stor spridning i sina
placeringar, såväl geografiskt som branschmässigt. Fonden har funnits sedan 1989 och hade
30/9 1997 en fondförmögenhet på 718 Mkr.
32
4.2 Undersökningen
Risken för respektive fond har, eftersom vi har valt Sharpe´s measure, beräknats med hjälp av
standardavvikelsen som är fondernas totala risk. Den genomsnittliga avkastningen har
beräknats med hjälp av det aritmetiska medelvärdet, skillnaden mellan denna metod och det
geometriska medelvärdet är så pass liten att vi anser att den inte kommer att påverka vårt
resultat. Vid beräkningarna av Sharpe´s measure har kvoten multiplicerats med 100 och räntan
för 30 dagars statsskuldsväxlar har använts som riskfri ränta.
4.3 Resultat av undersökningen
Undersökningen presenteras med hjälp av fyra tabeller och 27 diagram. Dessa är uppdelade på
följande sätt: Tabell 1 visar fondernas genomsnittliga avkastning och risk beräknat på
månatlig data för samtliga tre perioder. Även genomsnittlig avkastning och risk för de olika
placeringsinriktningarna visas här.
Tabell 2 visar resultaten av beräkningarna av Sharpe´s measure och fondernas rang sorterat
efter fondens erhållna sharpevärde i relation de till övriga fonderna. Här visas även det
genomsnittliga sharpevärdet beräknat för de olika placeringsalternativen.
Tabell 3 visar de olika fondernas totala avkastning för de olika perioderna, det vill säga period
1, period 2 och period 3 som är den totala avkastningen under den hela undersökta perioden.
Även här har genomsnitt beräknats för de olika placeringsinriktningarna. Som en riktlinje kan
nämnas att Stockholms Fondbörs haft en genomsnittlig avkastning på 15,2 % mellan åren
1987 och 1997, detta skulle motsvara en genomsnittlig ökning med 52,9 % per tre års period.
Tabell 4 åskådliggör en sammanställning över de olika placeringsinriktningarna och dess
genomsnittliga sharpevärde, risk, månadsavkastning och rangordning efter sharpevärde period
1, 2 och 3.
Slutligen har aktiefondernas totala avkastningar räknats fram för period 1 och period 2, dessa
presenteras i form av bilagor. Varje diagram visar respektive fonds kursutveckling för period 1
och period 2.
Tabell 1 visar att fonderna med placeringsinriktningar Europa, Global och Bransch har en
klart högre genomsnittlig avkastning period 1 relativt period 2. Den enda
33
placeringsinriktningen som har gett en högre genomsnittlig avkastning period 2 än period 1 är
småbolag som hade en ökning på 0,76 procentenheter. Alla fonders risk, det vill säga
standardavvikelse, var markant lägre för den andra perioden mot vad den var under period 1.
Detta tyder på en stabilare marknad under tiden 1993-01-01 t o m 1996-12-31 än föregående
period. Tabellen visar också att den genomsnittliga avkastningen för globalinriktningen var
högst period 1 medan den var lägst för småbolagsinriktningen under samma period. Det
motsatta förhållandet gäller för period två där småbolagsfonderna hade högst genomsnittlig
avkastning av alla placeringsinriktningar. För hela perioden, det vill säga period 3, hade
småbolagsfonderna den högsta genomsnittliga månadsavkastningen. Detta styrker teorin om
att det är mycket svårt att finna en placeringsinriktning som under en längre period skulle ge
en bättre avkastning än andra. Intresset för Småbolagsfonderna går till exempel i vågor för
aktörerna på marknaden. Småbolag är dessutom känsligare för förändringar i konjunkturer än
Globalfonder
Värt att notera är Globalfondernas höga risk i jämförelse med Europafondernas. Med
möjlighet till en ökad riskspridning på fler marknader och ungefärligt lika stor spridning på
branscher borde risken för dessa fonder vara lägre. Detta stämmer väl överens med Privata
Affärers (1997, nr. 12) undersökning där samma resultat, med avseende globalfonder, erhölls.
En förklaring till detta kan vara att flertalet globalfonder har haft en stor del av sin
fondförmögenhet placerat i USA. Under de senaste åren har dollarkursen rört sig kraftigt upp
och ned. Globalfondernas höga risk tyder på att valutakursernas volatilitet bidrar till att den
globala riskdiversifieringen ej slår igenom som önskat.
Under den hela perioden sett har småbolagsfonderna haft högst genomsnittlig avkastning med
hela 1,96 % per månad, men denna fondinriktning har även haft den högsta risken.
Branschfonderna har haft den högsta genomsnittliga risken under hela perioden.
Vi vill påpeka att period två startade med en nedgång som kan ge ett missvisande resultat vid
beräkning av Sharpe´s Measure. Detta åskådliggörs i bilagan. Sharpe´s measure visar hur
mycket extra avkastning som fonden har gett per riskenhet mätt i standardavvikelse. Tabell 2
visar att vi något oväntat erhöll negativa sharpevärden för 12 av fonderna under period två..
Detta innebär att fondförvaltarna ej har lyckats slå det riskfria placeringsalternativet. Samtliga
fonder som erhöll negativa sharpevärden ligger i grupperna Europa, Global och Bransch.
34
Detta visar att de fonder som under perioden 1991-01-01 t o m 1996-12-31 lyckats bäst är de
med 100 % placering i Sverige.
4.4 Redovisning av Affärsvärldens undersökning av aktiefonder, mars 1996
Avkastning % / år
Från 960221 och bakåt
6 år 4 år 2 år
Risk %
4 år 2 år 6 mån
14 20
8
13 23
8
10 22
5
11 21
8
13 20
5
13 21
8
9
17
6
11,8 20,6 6,86
6
18
16
16
17
15
14
17
12
12
19
15
16
19
16
17
16
15
16
19
15
16
17,8 14,8 15,29
6
6
59
76
72
62
56
69
42
62,28
Europa
Banco Europa
Föreningsbanken Europa
Handelsbanken Europa
Nordbanken Europa
Sparbanken European
Trygg Europa
Snitt
8
15
4
3
8
-2
9
13
1
9
15
3
9
13 -2
7
11 -2
7,5 12,5 0,33
14
12
10
14
13
11
14
13
11
14
12
11
14
14
13
13
13
12
13,8 12,8 11,33
3
3
42
-12
26
40
24
13
22,17
Global
Banco Global
Handelsbanken Utland
SE - Banken Utland
Skandiabanken Värld
Sparbanken Utland
Snitt
5
10
0
6
10 -3
9
10 -2
9
16
3
13 13 -2
8,4 11,8 -0,8
Bransch
SE - Banken Läkemedel
SE - Banken Råvaru
Sparbanken Contura
Sparbanken Skog
WASA miljö
Handelsbanken Fastighet
Sparbanken Realinvest
Snitt
20
9
*
8
23 25
11 10
*
4
5
11
-8
14
-1,5 12,5
Småbolag
SE - Banken Småbolag
Sparbanken Småbolag
Snitt
12
9
10,5
Aktiefonder
Sverige
ABB Sverige
Banco Sverige
H&Q Sverige
Handelsbanken Aktie
Nordbanken Sverige
SE - Banken Sverige
Trygg Sverige
Snitt
23
27
25
Sharpekvot
(x100)
13
14
14
14
15
14
11
12
12
12
14
12,2
13
14
14
13
16
14
7
7
6
46
21
17,4
12
-9
21
-3
-8
-6
-8
-7
18
16
19
20
13
14
19
16,5
15
16
20
17
11
12
16
14
17
20
21
23
12
15
20
17,5
-1
-7
85
1
-65
13
23
18
10
6
8
13
11
14
12
13,5 11,5
11
12
11,5
105
122
113,5
35
I mars 1996 genomförde Affärsvärlden (nr. 10) en undersökning av svenskförvaltade
aktiefonder. Fonderna var precis som i vår undersökning indelade efter placeringsinriktning.
Sharpe´s measure användes som mått på hur pass väl de olika förvaltarna har lyckats.
Ovanstående tabell visar endast Affärsvärldens resultat för de fonder vi har använt oss av.
Deras valda tidsperiod sträckte sig från 1992 - 02- 21 t o m 1996 - 02 - 21. Vårt resultat
bekräftas av Affärsvärldens, Småbolagsfonderna var de som under den undersökta perioden
hade lyckats bäst och Globalfonderna erhöll sämst Sharpe kvot. I vår undersökning erhölls
dock fler negativa Sharpe kvoter. Detta kan förklaras med hjälp av den valda tidsperioden,
Affärsvärldens tidsperiod började ett år tidigare än period 2 i vår undersökning. Detta extra år
karakteriserades av en stark uppgång för Globalfonderna, vilket i sin tur har bidragit till högre
Sharpe kvoter.
I tabell 3 som visar ackumulerad avkastning ser vi att Globalfonderna lyckats bäst under
period ett med en genomsnittlig kursutveckling på 95,93 %. Samma placeringsriktning var
den som lyckats sämst under period 2 med en genomsnittlig total avkastning på endast
10,61 %. Småbolagsfonderna var de som haft störst avkastning under period 2 och sämst
under period 1.
Sparbankens Conturafond är den som har haft högsta avkastningen under hela perioden, en
uppgång med hela 319,31 %, under samma period har WASA miljöfond haft en avkastning på
endast 32,81 %. Detta medför att en investering 1991-01-01 på 10 000 kr i Conturafonden
hade 1996-12-21 gett närmare 42 000 kr medan en likadan investering i Miljöfonden hade gett
13 281 kr.
36
5 Slutsats
Fondförvaltarna har under den undersökta perioden lyckats olika bra med avseende på
fondernas avkastning. Av undersökningens 27 aktiefonder lyckades endast 15 stycken att
överträffa det riskfria placeringsalternativet, som här har beräknats med hjälp av 30 - dagars
statsskuldsväxlar, under period 2. Detta är mycket anmärkningsvärt då investeraren betalar
förvaltningsavgifter för att få sitt kapital professionellt förvaltat. Under period 1 var det endast
en fond som gav en lägre avkastning än det riskfria placeringsalternativet
Resultatet visar även att det bästa placeringsalternativet för en investerare, mellan 1991 –
1996, hade varit en aktiefond med inriktning på svenska aktier.
37
Tabell 1. Fondernas genomsnittliga avkastning samt dess risk indelade efter
placeringsinriktning
Placeringsinriktning
Europafonder
Period 1
Avkastning
Period 2
Risk
Period 3
Avkastning
Risk
Avkastning
Risk
Handelsbanken Europa
1,92%
4,50%
0,60%
3,10%
1,26%
3,95%
Nordbanken Europa
1,93%
4,94%
0,61%
3,01%
1,26%
4,16%
Banco Europa
1,87%
5,23%
0,75%
3,29%
1,31%
4,44%
Föreningsbanken Europa
1,08%
4,94%
0,56%
3,07%
0,82%
4,15%
Sparbanken European
2,14%
5,14%
0,56%
3,59%
1,35%
4,53%
4,80%
0,30%
3,20%
1,10%
4,19%
0,56%
3,21%
1,18%
4,24%
Trygg Europafond
1,89%
Genomsnitt
1,80%
4,93%
Globalfonder
Skandiabanken Världen
1,99%
5,01%
0,54%
3,17%
1,26%
4,28%
Handelsbanken Utland
1,82%
4,96%
0,15%
3,24%
0,98%
4,30%
Sparbanken Utlandsfond
2,32%
5,29%
0,41%
3,85%
1,36%
4,76%
S-E-Banken Utlandsfond
2,05%
5,24%
0,24%
3,32%
1,14%
4,51%
Banco Global
1,85%
4,93%
0,33%
2,97%
1,09%
4,17%
Genomsnitt
2,00%
0,33%
3,31%
1,17%
4,41%
5,09%
Branschfonder
S-E Banken Läkemedel
2,22%
6,81%
1,20%
5,91%
1,71%
6,44%
Sparbanken Contura
2,47%
6,09%
1,87%
5,28%
2,17%
5,75%
S-E-Bankens Råvarufond
2,83%
7,91%
-0,45%
5,17%
1,19%
6,93%
Sparbanken Skogsfond
2,48%
6,85%
0,38%
4,63%
1,43%
5,98%
Handelsbanken Fastighetsfond
1,88%
5,65%
-0,30%
3,36%
0,79%
4,81%
Sparbanken Realinvest
0,70%
8,71%
0,65%
5,30%
0,67%
7,26%
6,32%
-0,12%
3,28%
0,52%
5,09%
0,46%
4,70%
1,21%
6,04%
WASA Miljöfond
1,18%
Genomsnitt
1,97%
6,90%
Sverigefonder
S-E-Banken Sverige
1,77%
5,80%
1,77%
4,72%
1,77%
5,32%
Nordbanken Sverige
1,93%
6,88%
1,73%
5,18%
1,83%
6,13%
ABB Sverigefond
2,04%
6,91%
1,67%
5,12%
1,86%
6,13%
Banco Sverige
2,03%
6,75%
1,76%
4,90%
1,89%
5,94%
Hagströmer & Qviberg Sverige
1,68%
7,27%
1,94%
4,62%
1,81%
6,14%
Handelsbanken Aktiefond
1,83%
7,52%
1,70%
4,65%
1,77%
6,30%
Trygg Sverige
1,51%
6,38%
1,63%
4,66%
1,57%
5,62%
Genomsnitt
1,83%
1,74%
4,84%
1,79%
5,94%
6,79%
Småbolagsfonder
Sparbanken Småbolag
1,51%
5,88%
2,21%
4,68%
1,86%
5,36%
S-B-Banken Småbolag
1,65%
5,50%
2,47%
5,09%
2,06%
5,35%
Genomsnitt
1,58%
2,34%
4,89%
1,96%
5,36%
5,69%
38
Tabell 2. Sharpe´s measure för respektive fond indelat i två perioder
Placeringsinriktning
Europafonder
Handelsbanken Europa
Nordbanken Europa
Banco Europa
Föreningsbanken Europa
Sparbanken European
Trygg Europafond
Genomsnitt
Globalfonder
Skandiabanken Världen
Handelsbanken Utland
Sparbanken Utlandsfond
S-E-Banken Utlandsfond
Banco Global
Genomsnitt
Period 1
Period 2
Sharpe Rang
Period 3
Sharpe Rang
Sharpe Rang
24,07
21,98
19,58
4,88
25,34
21,89
19,62
5
9
14
26
3
10
2
0,78
1,07
5,15
-0,61
-0,53
-8,53
-0,44
15
14
12
17
16
22
3
14,03
13,22
13,46
2,68
14,15
9,30
11,14
13
16
15
24
12
20
3
23,04
19,67
27,94
23,05
20,40
22,82
8
13
1
7
11
1
-1,27
-13,02
-4,31
-10,25
-8,33
-7,44
18
24
20
23
21
5
13,00
6,43
13,80
9,62
9,09
10,39
17
23
14
19
21
4
20,33
26,75
25,20
23,94
18,47
12
2
4
6
15
10,49
24,46
-19,86
-4,20
-26,11
11
5
25
19
27
15,55
25,41
6,98
12,08
1,73
10
1
22
18
25
-1,63
5,39
16,92
27
25
3
1,34
-21,06
-4,99
13
26
4
-0,49
-3,63
8,23
26
27
5
16,05
15,80
17,43
17,64
11,57
18
19
17
16
22
25,21
22,33
21,43
24,07
29,49
4
9
10
7
3
19,92
18,29
18,79
19,95
17,97
5
7
6
4
8
13,20
10,44
14,59
21
24
4
24,23
22,68
24,21
6
8
2
16,83
15,31
18,15
9
11
2
11,35
14,68
13,02
23
20
5
34,91
37,12
36,01
2
1
1
21,45
25,20
23,32
3
2
1
Branschfonder
S-E Banken Läkemedel
Sparbanken Contura
S-E-Bankens Råvarufond
Sparbanken Skogsfond
Handelsbanken
Fastighetsfond
Sparbanken Realinvest
WASA Miljöfond
Genomsnitt
Sverigefonder
S-E-Banken Sverige
Nordbanken Sverige
ABB Sverigefond
Banco Sverige
Hagströmer & Qviberg
Sverige
Handelsbanken Aktiefond
Trygg Sverige
Genomsnitt
Småbolagsfonder
Sparbanken Småbolag
S-B-Banken Småbolag
Genomsnitt
39
Tabell 3. Fondernas totala avkastning fördelat efter placeringsinriktning och tidsperiod.
Placeringsinriktning
Europafonder
Handelsbanken Europa
Nordbanken Europa
Banco Europa
Föreningsbanken Europa
Sparbanken European
Trygg Europafond
Genomsnitt
Period 1
Period 2
Period 3
Kurs
91,85%
87,29%
85,61%
41,25%
105,19%
88,79%
83,33%
Kurs
21,94%
22,41%
28,17%
20,11%
19,34%
9,49%
20,24%
Kurs
139,08%
129,26%
137,91%
69,65%
144,86%
106,72%
121,25%
95,08%
83,36%
117,69%
98,14%
85,38%
95,93%
19,05%
3,70%
12,84%
6,70%
10,76%
10,61%
132,24%
90,14%
145,64%
111,41%
105,32%
116,95%
104,28%
126,07%
145,85%
123,15%
85,29%
12,70%
41,17%
91,22%
44,14%
85,48%
-19,06%
10,34%
-12,08%
19,97%
-5,92%
17,55%
194,45%
319,31%
99,00%
146,23%
62,91%
35,21%
32,81%
127,13%
77,70%
83,85%
91,20%
91,11%
66,78%
74,82%
59,83%
77,90%
80,71%
77,14%
73,67%
79,50%
92,48%
76,85%
72,48%
78,98%
221,13%
225,68%
232,07%
243,04%
221,02%
209,17%
175,68%
218,25%
61,62%
71%
66,23%
111,48%
130,22%
120,85%
241,81%
293,31%
267,56%
Globalfonder
Skandiabanken Världen
Handelsbanken Utland
Sparbanken Utlandsfond
S-E-Banken Utlandsfond
Banco Global
Genomsnitt
Branschfonder
S-E Banken Läkemedel
Sparbanken Contura
S-E-Bankens Råvarufond
Sparbanken Skogsfond
Handelsbanken Fastighetsfond
Sparbanken Realinvest
WASA Miljöfond
Genomsnitt
Sverigefonder
S-E-Banken Sverige
Nordbanken Sverige
ABB Sverigefond
Banco Sverige
Hagströmer & Qviberg Sverige
Handelsbanken Aktiefond
Trygg Sverige
Genomsnitt
Småbolagsfonder
Sparbanken Småbolag
S-B-Banken Småbolag
Genomsnitt
40
Tabell 4. Sammanställning över fondgruppernas genomsnittliga månadsavkastning och risk
samt dess Sharpe värde och rang.
Period 1
Avkastning
Risk
Sharpe
Rang
Småbolagsfonder
1,58%
5,69%
13,02
5
Sverigefonder
1,83%
6,79%
14,59
4
Europafonder
1,80%
4,93%
19,62
2
Globalfonder
2,00%
5,09%
22,82
1
Branschfonder
1,97%
6,90%
16,92
3
Placeringsinriktning
Period 2
Avkastning
Risk
Sharpe
Rang
Småbolagsfonder
2,34%
4,89%
36,01
1
Sverigefonder
1,74%
4,84%
24,21
2
Europafonder
0,56%
3,21%
-0,44
3
Globalfonder
0,33%
3,31%
-7,44
5
Branschfonder
0,46%
4,70%
-4,99
4
Placeringsinriktning
Period 3
Avkastning
Risk
Sharpe
Rang
Småbolagsfonder
1,96%
5,36%
23,32
1
Sverigefonder
1,79%
5,94%
18,15
2
Europafonder
1,18%
4,24%
11,14
3
Globalfonder
1,17%
4,41%
10,39
4
Branschfonder
1,21%
6,04%
8,23
5
Placeringsinriktning
41
Litteratur och källförteckning
Referenslitteratur
Bodie, Z, Kane, A. och Marcus, A (1989) ”Investments”, Irwin.
Cohen, J. Zinbarg, E. och Ziekel, A. (1987)”Investment Analysis and Portfolio Management” Fifth Edition,
Irwin.
Copeland , T.E. och Weston, J.F. (1992) ”Financial Theory and Corperate Policy” AddisonWesley Publishing Company.
Eiteman, D.K. Stonehill, A.I. och Moffet, M.H. (1995):”Multinational business finance”. Sjunde upplagan,
Addison - Wesley Publishing Company.
Elton, E. och Gruber, M. (1981) ”Modern portfolio theory and investment analysis”, John Wiley & Sons.
Loire, J. Dodd, P. och Hamilton, M. (1985) ” The stock market theories and evidence ”, Second Edition, Irwin.
Rundfelt, R. (1996)”Värdering av aktieportföljer”, Bohlins
Van Horne, J. (1986) ”Financial Management and policy”, Seventh Edition, Irwin.
Vinell, L. och De Ridder, A. (1995) ”Aktiers Avkastning och Risk”, Norstedts Juridik
Wester, M. (1996) ”Tjäna på fonder”, 1:a upplagan, Sparöversikt.
42
Artiklar
Affärsvärlden, mars 1997, nr 4
Dagens Industris ABC, 1995
Dagens Industri 1997-08-18
Dagens Industri 1997-11-24
Celebuski, M.J. Hill, J.M. och Kilgannon, J.J. (1990):”Managing currency exposures in international
portfolios”. Financial analysts journal, january - feburary.
Eun, C.S. och Resnick, B.G. (1988):”Exchange rate uncertainty, forward contracts, and international portfolio
selection”, Journal of finance, Nr 1.
Grubel, H.G. och Fadner, K. (1971):”The independence of international equity markets”. Journal of finance, Nr
26.
Lindbeck, A. (1990)”Pionjärer i finansiell ekonomi”, Ekonomisk debatt årg. 18, Nr 8,
Nationalekonomiska föreningen.
Loire, J.H. och Fischer, L. (1970):”Some studies of variability of returns on investments in common stocks”.
Journal of Business, Nr 4.
Markowitz, H. (1952) ”Portfolio Selection”, Journal of finance, Nr 7.
Näslund B. (1991)”Internationell portföljförvaltning - en översikt”. Ekonomisk debatt
årg. 19, Nr 2, Nationalekonomiska föreningen.
Pålsson, A-M. (1989)”Behövs Aktiefonderna?”. Ekonomisk debatt årg. 17, Nr 7, Nationalekonomiska
föreningen.
Statistisk data
Samtliga NAV kurser har hämtats från Svensk Fondstatistik AB.
Statsskuldsväxlarna har hämtats från Riksbanken.
43
Övrigt
Diverse informationsbroschyrer och delårsrapporter från fondkommissionärer.
Alla beräkningar har utförts i Minitab och Excel.
44