Hälsosamt åldrande
Guide för att göra lokal rapportering
om äldres hälsa
På uppdrag av
Stockholms läns landsting
1
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Hälsosamt åldrande
Guide för att göra lokal rapportering om äldres hälsa
Guiden är en översättning och svensk bearbetning av WHOs Healthy Ageing Profile guidance for
producing local health profiles for older people. © World Health Organization 2008
Översättarna av denna guide är ansvariga för att översättningen är korrekt.
Författare:Lena Kanström
Gianna Zamaro
Claes Sjöstedt
Geoff Green
Grafisk formgivning: Viktoria Jonze
Omslagsfoto: Solveig Edlund
ISBN 978-91-86313-21-0
Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) bedriver strategisk folkhälsovetenskaplig verksamhet,
med Stockholms läns landsting som viktig uppdragsgivare
© Karolinska Institutets folkhälsoakademi, 2009
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
171 77 Stockholm
E-post: [email protected]
Telefon: 08-524 800 00
www.ki.se/kfa
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Guiden kan beställas/laddas ner från
Folkhälsoguiden, www.folkhalsoguiden.se
2
Förord
Vår växande och åldrande befolkning orsakar både glädje och oro. Glädje för att människor
lever längre och hälsosammare liv. Oro för hur vi utifrån äldres behov på bästa sätt planerar
för en framtid med en större och en allt äldre befolkning.
En sak vet vi med säkerhet; att arbeta aktivt med att identifiera och upptäcka riskfaktorer
bland vår befolkning blir allt viktigare. Att ge förutsättningarna för ett långt och hälsosamt
liv är givetvis ett ständigt pågående arbete; en äldreprofil för hälsosamt åldrande är ett
instrument som vi hoppas att ska ge en effektiv hjälp i detta arbete.
Guiden är uppdelad i tre delar – den sociala bilden, hälso- och sociala omsorgssystemet
och befolkningsbilden. Vi är mer vana med de två senare delarna, den första är dock inte
mindre viktig. Sociala och ekonomiska faktorer såsom inkomst, social position, boende och
omgivande miljö påverkar hälsan olika och för att förändra ojämlikhet i hälsa så måste man
känna till dessa faktorer först.
En äldreprofil ger oumbärlig kunskap för hälso- och sjukvård och social omsorg. Kunskapen
måste också leda till handling, ett ansvar för regering, landsting och kommuner.
Birgitta Rydberg
Landstingsråd för folkhälsa
Stockholms läns landsting
3
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Innehåll
Förord ........................................................................................................................................................................... 3
Inledning....................................................................................................................................................................... 5
Introduktion................................................................................................................................................................. 6
Grundtanke, struktur och innehåll......................................................................................................................... 7
Sektion A. Den sociala bilden.................................................................... 8
A 1. ARBETE, EKONOMI OCH SOCIAL POSITION............................................................................................. 9
1. EKONOMISK STATUS...........................................................................................................................................................9
2. INKOMST.............................................................................................................................................................................. 10
3. UTBILDNING....................................................................................................................................................................... 11
A 2. BOENDE OCH MILJÖ......................................................................................................................................12
4. BOENDEFORM – ÄGA ELLER HYRA?........................................................................................................................... 12
5. TRYGGHET I HEM OCH BOSTADSOMRÅDE.............................................................................................................. 13
6. TILLGÅNG TILL TRANSPORTER OCH KOMMUNIKATIONER................................................................................ 15
A 3. DELAKTIGHET OCH ”EMPOWERMENT”...................................................................................................15
7. DELAKTIGHET I POLITISKA BESLUT.............................................................................................................................. 15
8. INFLYTANDE I SAMHÄLLET............................................................................................................................................ 16
Sektion B. Socialtjänst, hälso- och sjukvård .......................................... 17
9. VÄRDEGRUND.................................................................................................................................................................... 18
10. OMSORGSSYSTEM.......................................................................................................................................................... 19
11. ANSVAR FÖR SOCIAL OMSORG OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...................................................................... 20
Sektion C. Befolkningsprofil.................................................................... 21
12. BEFOLKNINGSSTRUKTUR............................................................................................................................................. 21
13. STADSDEL/KOMMUNDEL............................................................................................................................................ 22
14. FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD............................................................................................................................................. 22
15. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR................................................................................................................................. 23
16. BEROENDEKVOT............................................................................................................................................................. 24
17. ANDEL ENSAMHUSHÅLL ............................................................................................................................................ 25
18. LEVNADSVANOR............................................................................................................................................................. 26
19. GOD PSYKISK HÄLSA...................................................................................................................................................... 26
20. FUNKTIONSNEDSÄTTNING......................................................................................................................................... 27
21. SJUKLIGHET....................................................................................................................................................................... 28
22. DÖDLIGHET: ORSAK, ÅLDER OCH KÖN................................................................................................................... 29
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
4
Inledning
Med hjälp av denna guide kan man göra en äldrehälsoprofil på kommunnivå. Guiden är
framarbetad inom Healthy Cities med syfte att stimulera utvecklingen av hälsosamt åldrande
och att uppmärksamma äldres situation. Healthy Cities är ett WHO-projekt med uppgift att
stimulera till hälsofrämjande arbete i städer och kommuner.
Guiden bygger såväl på vetenskapligt framtagna standardfrågor som på praktiska frågor om
situationen i kommunen. Den består av 22 frågeområden och är uppdelad i tre sektioner (A)
den sociala bilden (B) socialtjänst, hälso- och sjukvård (C) befolkningsprofil.
Denna version är översatt från engelska och har sedan anpassats till svenska förhållanden
med hjälp av representanter från kommuner i Stockholms län och en pensionärsförening.
Anpassningen innebär att sektionerna Befolkningsprofilen och Den sociala bilden bytt
plats efter önskemål från kommunrepresentanter. Önskemålet var att börja med det
som är kommunernas huvudansvar det vill säga boende och miljö samt delaktighet och
empowerment för att öka intresset från kommunerna till att genomföra profilen. Vidare
önskade man ha en positiv inledning och inte börja med sjuklighet och dödlighet.
I den engelska orginalversionen är förorden skrivna av borgmästaren i Udine, Italien, Furio
Honsell som bland annat skriver hur viktigt det är att det tas fram redskap som denna guide
för att öka medvetenheten, motivationen, främja utvecklingen av policy i syfte att främja
hälsa och välbefinnande för de äldre i vårt samhälle. Furio Honsell riktar ett tack till WHOs
regionala kontor för Europa för att de aktivt drivit ett nätverk som Hälsosamt åldrande som i
sin tur producerat denna rapport. Ett tack riktas också till de fyra författarna.
Vidare finns ett förord skrivet av Agis Tsouros, Unit Head, Noncommunicable Diseases and
Environment, Division of Health Programs, WHOs regionala kontor för Europa. Agis Tsouros
riktar bland annat i sitt förord ett varmt tack till Udine som bidragit så att rapporten har
kunnat färdigställas och tryckas.
Politiker i social- och äldrenämnder känner ofta till de förhållanden som beskrivs i
guiden. För att underlätta spridning och information till andra politiker, tjänstemän och
frivilligorganisationer fyller en äldrehälsoprofil en funktion genom att belysa nuläget; och
peka på vad som kan behöva utvecklas för att åldrandet skall bli en hälsosam period i livet.
5
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Introduktion
Termen hälsosamt åldrande är ett positivt och dynamiskt begrepp som kan ligga till grund
vid framtagning av en profil. Profilen är ett viktigt verktyg för hälsoutveckling, planering och
för att kunna följa framsteg och orsaker till hälsa och ohälsa i samhället. En profil kan inte
enbart redovisa de positiva fördelarna med stadslivet utan bör också visa på det som saknas
gällande service och ojämlika socioekonomiska förhållanden. En profil bör vara lättförståelig
och redovisa kvalitativ och kvantitativ information om levnadsförhållanden och hälsa för
äldre. Övergripande bör jämlikhetsperspektivet beaktas genom att dela upp data på kön,
olika åldersgrupper och om möjligt etnicitet.
Torontodeklarationen (WHO, 2002) antyder att begreppet jämlikhet även är applicerbart på
utvecklingen av ”en stad för alla” det vill säga ”en stad som är bra för barn och äldre är bra för
alla”; vilket stödjer äldre människor i deras dagliga liv.
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
6
Grundtanke, struktur och innehåll
Frågemallen är indelad i följande sektioner –
(A) den sociala bilden (B) socialtjänst, hälsooch sjukvård (C) befolkningsprofil. Den första
delen, den sociala och ekonomiska bilden,
frågar efter hälsans bestämningsfaktorer
(såsom inkomst och social position, boende
och omgivande miljö) och har ett perspektiv
på hela livet. De andra delarna bygger på
ett traditionellt sätt att beskriva: demografi,
beteenden, sjuklighet, dödlighet och
tillgång till service- och stödfunktioner. Flera
frågeområden har en nedre ålder på 50–55
år; det har visat sig att många av livets senare
problem och sjukdom är förebyggbara.
Frågemallen utgår i första hand ifrån att
mäta de positiva delarna med åldrande
– äldre människor som en resurs, delaktiga
som medborgare och i familjelivet men
även att undersöka äldre människors syn
och uppfattning om sin hälsa, levnadsvillkor
och behov, vilket är en värdefull källa till
information.
Meningen med guiden är att kunna beskriva
situationen i ett lokalsamhälle genom att
använda redan befintliga uppgifter; dels från
kommunen och landstinget till exempel från
folkhälsoenkät eller frivilligorganisationer.
Informationen i några av exemplen som
används i guiden är från Stockholms läns
landstings Folkhälsorapport 2003.
Det är viktigt att guiden ger en beskrivande
bild för att kunna jämföra städers profiler,
dels mellan kommuner i Sverige men
även med städer i Healthy Cities nätverk.
Jämförande av profiler kan ligga till grund för
utveckling av metoder och gemensamma
lokala strategier.
Guiden är ett verktyg bestående av frågeområden där
kommunen själv kan bestämma sin profils disposition.
En del av frågorna finns med i Stockholms läns landstings
folkhälsoenkät (2006) och underlag kan fås från
Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
Tabell 1. Betydelsefulla områden
SEKTION A DEN SOCIALA BILDEN
A1
1
2
3
A2
4
5
6
A3
7
8
Arbete, ekonomi och social position
Ekonomisk status
Inkomst
Utbildning
Boende och miljö
Boendeform – äga eller hyra
Trygghet i hem och bostadsområde
Tillgång till transporter och kommunikationer
Delaktighet och ”Empowerment”
Delaktighet i politiska beslut
Inflytande i samhället
SEKTION B SOCIALTJÄNST, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
9
Värdegrund
10
Omsorgssystem
11
Ansvar för social omsorg och hälso- och sjukvård
SEKTION C BEFOLKNINGSPROFIL
12
Befolkningsstruktur
13
Stadsdel/kommundel
14
Förväntad livslängd
15
Befolkningsförändringar
16
Beroendekvot
17
Andel ensamhushåll
18
Levnadsvanor
19
God psykisk hälsa
20
Funktionsnedsättning
21
Sjuklighet
22
Dödlighet: orsak, ålder och kön
7
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Sektion A. Den sociala bilden
Denna första del relaterar till hälsans
bestämningsfaktorer (inkomst och social
position, boende och miljö) och försöker
anta en helhetssyn där alla i livet
påverkande faktorer räknas in (a life
course approach). Nyckelfaktorerna
visas här (figur 1) i Dahlgrens och
Whiteheads modell.
De positiva delarna av åldrandet
bör beaktas. Hälsa är inte enbart
en vinst för individen utan
tillåter även äldre att vara en
resurs, delaktig i samhället och
i familjelivet. Åtta indikatorer är
utvalda för denna del av guiden.
Figur 1. Hälsans
bestämningsfaktorer
Källa: Fritt efter Dahlgren & Whitehead, 1991
Tabell 2. Den sociala bilden
SEKTION A
A1
DEN SOCIALA BILDEN
Arbete, ekonomi och social position
1
Ekonomisk status
2
Inkomst
3
Utbildning
A2
Boende och miljö
4
Boendeform – äga eller hyra?
5
Trygghet i hem och bostadsområde
6
Tillgång till transporter och kommunikationer
A3
Delaktighet och ”Empowerment”
7
Delaktighet i politiska beslut
8
Inflytande i samhället
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
8
A 1. ARBETE, EKONOMI OCH SOCIAL POSITION
Denna del handlar om äldre människor som en resurs (figur 2). Genom ett liv av utbildning och arbete
har människor samlat på sig resurser, både ett human- och socialt kapital. Med dessa resurser fortsätter
många äldre att bidra genom stöd till familj och vänner men även genom att arbeta och betala skatt.
Arbete och
tillgångar
Utbildning
Äldres
resurser
Familj och
samhälle
Arbete och
skatter
Figur 2. Äldre människors resurser
Det är ganska svårt att mäta effekterna av dessa resurser, exempelvis värderar vi sällan det som bidrag
till tillväxten när äldre passar barnbarn då föräldrarna arbetar, frivilligt arbete (exempelvis äldreråd) eller
bidrag till frivilligorganisationer. Vi har valt tre olika sätt att mäta äldre människors formella resurser. Till
dessa kan läggas kvalitativa analyser av åldersdiskriminering i arbetslivet, möjligheter till utbildningar,
livslångt lärande och förberedelse för pension etc.
1. EKONOMISK STATUS
Tekniskt: denna indikator bör visa ekonomisk
status i fyra kategorier uppdelat i femårsband från
50–70 år. Kategorierna är: (a) anställning (skilj på
heltid och deltid om möjligt), (b) arbetslöshet, (c)
pension (d) ekonomiskt inaktiv. Om möjligt bör
orsaker till ekonomisk inaktivitet anges, såsom (a)
långtidssjukskriven/funktionsnedsatt, (b) tar hand
om familjen och (c) hushållet.
Grundtanke: Nivån på äldre människors
ekonomiska resurser bestäms i huvudsak av
deras relation till arbetsmarknaden, historiskt
och nuvarande. På grund av sjukdom,
åldersdiskriminering eller eget val är människor
ofta exkluderade från arbetsmarknaden när de
närmar sig pensionsåldern. I hela Europa – både
på regerings- och kommunal nivå – diskuteras en
ökad delaktighet på arbetsmarknaden för att öka
den ekonomiska produktiviteten och reducera
antalet pensionsår.
Exempel: i tabell 3 ser vi fyra kategorier av olika
typer av inkomst i Stockholms län 2002 indelat i
intervaller från 20 till 75+.
9
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Tabell 3. Exempel för att se ekonomisk status i en befolkning
Kön, åldersgrupp (år)
Män
Kvinnor
20–65
66–69
70–74
75+
20–65
66–69
70–74
75+
Anställning*
Kapital
Pension
Ekonomiskt bistånd
68
17
7
4
64
9
2
2
15
12
11
12
14
11
12
13
7
68
79
83
9
77
82
76
11
3
3
2
13
3
4
8
Summa
%
100
100
100
100
100
100
100
100
*Anställda är personer vilka arbetade minst en timme mot betalning veckan före undersökningen genomfördes
(inklusive eget företag och samarbete med anhöriga).
2. INKOMST
Grundtanke: när man formellt går i pension sker
i snitt en inkomstsänkning till ungefär hälften. I
Europa pågår en politisk debatt om finansiering av
pensioner (från staten, arbetsgivaren eller privat
sparande) och jämlikhet mellan generationer.
(Martin, Live longer, work longer, OECD, 2005).
Exempel: medelinkomst för olika åldersgrupper
kan vara ett alternativ. I tabell 4 beskrivs andelen
personer i tre olika inkomstgrupper för kvinnor och
män.
Tekniskt: uppgifter om inkomst samlas oftast in via
nationella undersökningar Statistiska centralbyrån
(SCB). Via regionala planeringskontor kan man
även få fram lokala uppgifter.
Tabell 4.Medelinkomst för kvinnor och män i olika åldersgrupper. Stockholms län 2003.
Män
45–54
0–199
tkr
27
Kvinnor
55–65
66 +
45–54
55–65
66+
28
51
33
38
83
Kön, åldersgrupp (år)
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
200–399
tkr
46
47
40
56
53
16
10
400–
tkr
27
25
9
11
9
1
Summa
%
100
100
100
100
100
100
3. UTBILDNING
Tekniskt: denna indikator bör jämföra
utbildningsnivåer utifrån kön och över alla
åldersklasser för att visa på äldre människors
position. Åtminstone fyra utbildningsnivåer bör
tas fram (grundskola, gymnasium, yrkesutbildning,
universitet/högskola). Därigenom kan man koppla
utbildningsnivå till inkomst och delaktighet i
arbetslivet för äldre människor.
Grundtanke: formell utbildning kan kopplas till
bättre hälsa vilket är en resurs som möjliggör
för människor mellan 50 och pensionsålder att
fortsätta arbeta med bibehållen inkomstnivå.
(Martin, Live longer, work longer, OECD, 2005).
Äldre kan även använda sina kunskaper och
erfarenhet som en resurs i samhället i stort.
Exempel: Stockholms läns profil visar sex
utbildningsnivåer och fyra åldersgrupper (tabell 5).
Tabell 5. Utbildningsnivåer för olika grupper i en befolkning (%)
Män, åldersgrupp (år)
18–49 50–59 60–65 66–84
18–49
Kvinnor, åldersgrupp (år)
50–59
60–65
66–84
Nioårig grundskola
10
22
28
36
10
22
29
49
Yrkesförberedande gymnasium
21
17
14
16
17
14
14
11
0
9
14
16
1
11
21
21
Gymnasium
27
16
13
12
26
11
7
5
Universitet
41
35
30
16
46
41
29
11
1
1
1
2
1
1
1
2
100
100
100
100
100
100
100
100
Realskola
Annat
Summa (%)
11
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
A 2. BOENDE OCH MILJÖ
Denna sektion om boende och miljö är uppdelad i två delar. Den första fokuserar boendeform och
bostadsstandard. Den andra är en beskrivning av den omgivande fysiska miljön som kan förbättras med
(hälsosam) stadsplanering. Relationen mellan hemmet och omgivande miljö är komplex och involverar
många dimensioner som kan påverka hälsa och välmående för äldre.
Figur 3. Boende
och miljö
Hemmet
Omgivande miljö
Den första delen handlar om att äga eller hyra sin bostad. I den andra delen är tillgänglighet och trygghet
viktigt. Andra föreslagna indikatorer är säkerhet och tillgång till kommunikation och transport.
4. BOENDEFORM – ÄGA ELLER HYRA?
Grundtanke: boendets ägandeform påverkar
möjligheter och kostnader. Pensionerade hus- och
bostadsrättsägare har i regel betalt av en stor del
av sitt bostadslån vilket innebär en investering som
reducerar levnadskostnaden. De är dock ansvariga
för eventuella reparationer. Äldre människor hyr
ofta sin bostad av kommunala bostadsbolag:
de fortsätter betala hyra och har ofta genom
bostadsbidrag subventionerad hyra.
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Tekniskt: en indelning i minst två åldersgrupper
rekommenderas (under och över 65 år) och
fyra kategorier av kontrakt/ägande (a) hyr hos
allmännyttan (b) hyr från privat hyresvärd (c) äger
med bostadslån och (d) äger utan bostadslån. Man
kan lägga till uppgifter om bostadstyp inklusive
bostäder för äldre med funktionshinder.
Exempel: Stockholms läns profil skiljer mellan
bostadsägare och hyresgäster, fyra åldersgrupper
och kön (tabell 6).
12
Tabell 6. Äganderätt/hyresrätt – Genomsnitt Stockholms län 2002 – 2003
Kön, åldersgrupp (år)
Män
16–24
25–44
45–64
65–84
Kvinnor 16–24
25–44
45–64
65–84
Eget ägande
Hyresrätt
Okänt
Summa
%
48
54
63
63
48
58
68
57
48
45
36
37
49
40
31
43
4
1
1
0
3
2
1
0
100
100
100
100
100
100
100
100
5. TRYGGHET I HEM OCH BOSTADSOMRÅDE
Grundtanke: trygghet och säkerhet är mycket
viktigt för äldre och är relaterat till fysisk och
psykiskt välmående. Oron för brott är betydligt
större samhällsproblem än antalet brott mot äldre.
Rädsla för brott och olyckor har negativ effekt på
självförtroende och självbild och bör därför tas
på allvar och leder ofta till att äldre isolerar sig i
hemmet. Isoleringen kan brytas av hemtjänst eller
frivilligorganisationer som ger stöd och hjälp.
Tekniskt: man kan närma sig dessa komplexa
ämnen om säkerhet och trygghet genom att ge
referenser till brottsstatistik och olyckor i hemmet,
på arbetsplatser och under fritid. Det är viktigt att
fokusera rädsla för brott och olyckor i hem. Ett
vanligt sätt att redovisa förekomst av brott i ett
samhälle är via representativa undersökningar.
Standardiserade mätinstrument (såsom LARES
– utvecklat av WHO) möjliggör jämförelser mellan
kommuner. Det är möjligt att inkludera frågor
om trygghet i folkhälsoenkäter för att kunna se
sammanhang mellan trygghet och hälsa – frågor
om olyckor i hemmet kan samlas in rutinmässigt av
kommunens statistikenhet.
Exempel: En tabell som jämför nivåer av rädsla
mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper
(tabell 7).
13
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Tabell 7. Upplevd rädsla över tid för olika åldrar och kön i Stockholms län (%)
Kön, åldersgrupp (år)
Män
1980–1983*1990–93* 2000–03* 2000–01** 2002–03** 2004–05** 2000–05***
16–24
2,5
7,5
6,9
7,4
6,4
6,4
6,7
25–44
3,3
9,2
6,9
8,2
5,5
4,9
6,2
45–64
9,6
8,9
8,7
11,1
6,5
8,8
8,8
65–84
15,7
20,2
22,7
25,3
20,2
17,5
20,9
16–24
17,2
27,7
26,0
29,0
23,0
36,0
29,4
25–44
20,4
32,3
24,7
28,6
21,1
22,9
24,2
45–64
31,0
29,8
24,3
27,6
21,4
25,1
24,7
65–84
46,2
57,4
49,4
51,2
48,1
42,3
47,2
Män och kvinnor 16–84
17,7
23,7
19,6
22,2
17,1
18,5
19,3
Kvinnor
*Årligt genomsnitt per 4 år
**Senaste utveckling ***Översikt för perioden 2000–2005
Översikt av utvalt underlag om äldre med hänsyn till rädsla
SCB utför årliga levnadsundersökningar som omfattar ett stort antal frågor. Omkring 6 000 personer
intervjuas i varje undersökning. Varje år görs fördjupningar av ett specifikt område. Det är möjligt att bryta
ner dessa resultat på kön, ålder och län. I denna guide beskriver vi siffror för Stockholms stad och länet.
En fråga som mäter en nivå av fara/rädsla är: Har du någonsin eller ofta de senaste 12 månaderna avstått
från att gå ut på kvällen på grund av rädsla för att bli ofredad, rånad eller något annat?
»»
»»
»»
»»
»»
För åren 2000–2005 var den genomsnittliga siffran för alla åldersgrupper och män/kvinnor 17
procent för Sverige och 19 procent för Stockholms stad.
I Sverige var den genomsnittliga siffran för rädsla bland kvinnor fyra gånger större än för män.
Den åldersgrupp som har högst siffror för rädsla är kvinnor i åldern 65–84 år. Under perioden
2000–2005, uppgav hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp i Stockholm stad att de hade stannat
hemma en gång eller ofta på grund av rädsla. För Stockholms län var siffran 47 procent och i övriga
Sverige var siffran 40 procent.
Motsvarande siffror för män i samma åldersgrupp var 28,5 procent för Stockholm stad, 21 procent
för länet och 14 procent för Sverige. Detta visar att män i Stockholm stannar hemma dubbelt så
ofta som motsvarande åldersgrupp i övriga landet.
Andelen som uppger rädsla har ökat sedan början av 1980-talet men inte dramatiskt Kurvorna visa
fluktuationer varför det är viktigt att ha tidstrender. Om man studerar siffrorna från 2000 så ser man
en svag nedgång bland kvinnor och män 65–84 år, för så väl staden, länet som landet. Den största
nedgången är bland kvinnor i staden från 51 procent 2000–2001 till 42 procent 2004–2005.
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
14
6. TILLGÅNG TILL TRANSPORTER OCH KOMMUNIKATIONER
Grundtanke: ”utforma en stad för äldre människor
och den passar alla”. Äldre människor har behov
av lättillgänglighet till många olika etablissemang
för att kunna vara delaktiga i samhällets ekonomi,
kultur och sociala liv och för att kunna leva
hälsosamma och tillfredsställande liv.
för äldre, exempelvis fritt nyttjande och åtgärder
som förenklar påstigning på bussar, pendeltåg,
tunnelbana.
Exempel: individer med tillgång till bil i
Stockholms län (tabell 8).
Tabell 8. Tillgång till bil i Stockholms län
2002–2003
Tekniskt: det är bra om man inkluderar
tillgänglighet (med stödjande bevis) även i andra
sammanhang, exempelvis till (a) grönområden
(b) allmänna byggnader (inkl hörselslingor) (c)
kommunikationer (till exempel närtrafiken) och
(d) inrättningar som affärer (livsmedel), apotek,
bank etcetera. Att samarbeta med statsplanerare
kan ge ytterligare tillförlitlig information.
Huvudfokus kan förslagsvis ligga på tillgänglighet
till kommunikationer. Tillgång till egen bil och
användande av allmänna kommunikationer är
önskvärda data – uppdelat i standardiserade
åldersindelningar. Kompletterande uppgifter:
ökad tillgänglighet till allmänna kommunikationer
Kön, åldersgrupp (år)
Män
Kvinnor
16–24
25–44
45–64
65–84
16–24
25–44
45–64
65–84
Har tillgång till bil (%)
62
73
84
68
66
70
72
47
A 3. DELAKTIGHET OCH ”EMPOWERMENT”
Denna del handlar om äldre människor som en resurs, det vill säga människor som bidrar till samhället
med sin erfarenhet, kunskap och sitt sociala kapital. Studier i Europa och befolkningskartläggningar visar
att äldre (upp till 75) ofta deltar i samhällsaktiviteter. Målet med denna sektion är att påvisa former av
delaktighet och att mäta samhällspåverkan.
7. DELAKTIGHET I POLITISKA BESLUT
Grundtanke: äldre människor bidrar ofta i
samhället genom frivilligt arbete där de delar med
sig av sina kunskaper och erfarenheter. De kan
delta i en förening utan att påverka föreningens
beslut. Tanken med denna indikator är att
analysera äldre människors delaktighet i viktiga
beslut inom politik, ekonomi och sociala frågor på
kommunal nivå.
Tekniskt: det är möjligt att beskriva delaktighet på
en allmän nivå genom uppgifter från
befolkningsundersökningar. Från dessa kan
man också få information om äldre människors
möjligheter att påverka i frivilligorganisationer,
samhällsservice och inom handel. Den
rekommenderade indikatorn är en beskrivning
av kommunala forum för äldre människor som är
engagerade i sociala och politiska rörelser och en
analys av vilken nivå det påverkar beslut rörande
staden/kommunens utveckling.
Exempel: ange det som är aktuellt i kommunen. I
figur 4 finns några exempel.
15
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Namn eller typ av organisation Beskrivning av organisation
Möjlighet till påverkan
Pensionärsråd
Kommunalt råd för att diskutera Ingen beslutanderätt bara rådgivande
och följa upp äldrefrågor
Pensionärsförening
Socialförening
Aktiv delaktighet för de som så vill
Anhörigförening
Stödförenig för de som vårdar
anhöriga
Ger kommunen information om behov, får
kunskaper om att vårda
Pensionärsparti
Politiskt parti
Beslutspåverkan i nämnd
Väntjänst
Frivillig organisation där
enskilda hjälper andra
Valmöjlighet av hjälpare
Figur 4. Aktuellt inom kommunen, exempel
8. INFLYTANDE I SAMHÄLLET
Grundtanke: kommunen sörjer för den
grundläggande servicen och formar utvecklingen
av kommunen. Kommunfullmäktige och andra
nämnder, framför allt social- och äldrenämnder, är
organ där beslutsfattande äger rum och där äldre
kan bidra med kunskap och erfarenhet till beslut
inom många områden och de kan även ha speciellt
intresse i frågor som rör äldre.
Tekniskt: här följer en enkel tabell som visar antal
och procent av fullmäktigerepresentanter i varje
åldersgrupp. För att underlätta en jämförelse
rekommenderas en åldersindelning: fullmäktige
under 20, 20–34, 35–49, 50–64, 65+. Även
valdeltagande i olika åldrar och valkretsar kan ge
information om delaktighet.
Exempel: från Stockholms läns landsting
fullmäktige (tabell 9).
Tabell 9. Åldersfördelning i Stockholms läns landstings fullmäktige (070820)
Åldersgrupp (år)
Fullmäktige
–20
20–34
35–49
50–64
65+
0
11
40
74
24
1
0
2
6
3
149
11
Totalt
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
16
Social och äldrenämnd
Sektion B. Socialtjänst, hälso- och sjukvård
Ett av de fyra målen för Healthy Cities undernätverk för hälsosamt åldrande är ”att öka tillgången till
hälso- sjukvård/socialtjänst som stödjer oberoende medan det förser, vid behov, formell vård för äldre
och stöd till deras familjer och vårdare.” Denna del av profilen betonar traditionell socialtjänst och
hälso- och sjukvård; vilka stödjer äldre människor med funktionsnedsättning. Figuren nedan visar en
policystruktur utvecklad av WHO vilken visar på minskningen av fysisk kapacitet senare i livet; från att ha
varit på en relativt hög nivå i det tidiga vuxenlivet.
Figur 5. Funktionskapacitet under en levnadstid
Vuxen år
Äldre åren
Tillväxt och utveckling
Bibehålla bästa tänkbara
livsfunktion
Bibehålla oberoende
och förebygga funktionsnedsättning
Individ
ers
funktio
nsomfå
ng
V
V
Tröskel för funktionsnedsättning
V
Rehabilitering och
trygga livskvaliteten
Ålder
V
Funktionskapacitet
Unga år
Källa: Fritt från WHO:s dokument Active Ageing, 2002. Kalache och Kickbusch, 1997.
Denna sektion (B) fokuserar på äldre människor
vars försämring av fysisk kapacitet bidragit till
funktionsnedsättning (se indikator om förekomst
av funktionsnedsättning). Sektion (C) betonar
insatser för medelålders personer med syfte att
sänka graden av funktionsnedsättningar. I nätverket
för Healthy Ageing identifierades tre nivåer av
stöd från Socialtjänsten och Hälso- sjukvården
för att passa olika nivåer av funktionsnedsättning.
De flesta äldre runt 80 procent har en god hälsa
och är kapabla att ta hand om sig själva. De övriga
20 procent befinner sig i olika behovsnivåer där
endast ett fåtal procent är i stort behov av stöd och
hjälp.
I denna sektion önskas en beskrivning av
kommunens och landstingets hälso- sjukvård
samt socialtjänst utifrån nationell, regional eller
lokal myndighet. Först kommer en beskrivning
av värdegrund, mål och inriktning för socialtjänst
och hälso- och sjukvård i kommunen. Sedan följer
en summering av huvudsakliga komponenter
som påverkar människor och service i hälso- och
sjukvården samt socialtjänst. Tredje delen är en
analys om ansvarsfördelningen mellan kommunen,
landstinget och andra utförare.
17
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Tabell 10. Socialtjänst, hälso- och sjukvård
SEKTION B
SOCIALTJÄNST, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
9
Värdegrund
10
Omsorgssystem
11
Ansvar för social omsorg och hälso– och sjukvård
9. VÄRDEGRUND
Grundtanke: denna indikator är en beskrivning av
mål och inriktning av socialtjänst och äldreomsorg
samt hälso- och sjukvård. Det kan handla om
universella värden som exempelvis hälsa som en
mänsklig rättighet eller respekt och värdighet som
visas äldre människor beroende av kommunal
service. Dessa normer stödjer rättvis, lämplig och
tillgänglig socialtjänst, äldreomsorg och hälso- och
sjukvård.
Tekniskt: man kan referera till Förenta Nationernas
principer för äldre, citerad i Active Ageing (WHO,
2002). Dessa är: självständighet, delaktighet,
vård, självförverkligande och värdighet. Finns
dessa normer i huvudstrategier och policys i en
kommuns hälso- och sjukvård, socialtjänst och
äldreomsorg? Finns tjänstegarantier, värdegarantier
och kundval och hur är dessa utformade? Viktig är
bedömningen om tillgänglighet/hinder för denna
service. Referenser som rekommenderas använda
är (a) åldersdiskriminering inom hälso- och
sjukvård och socialtjänst (b) kostnaden som hinder
för att nyttja service och (c) hur socialförsäkringen
täcker kostnader.
Exempel: andel individer som inte sökt vård eller
liknande på grund av ekonomi (tabell 11).
Tabell 11 . Försakat vård på grund av ekonomi (%). Stockholms län 2002.
Kön
Åldersgrupp (år)
Har inte försakat någon vård
Har försakat gå till tandläkare
Män
18–49 50–59 60–69
80
89
92
70–84
95
18–49
71
Kvinnor
50–59
60–69
86
89
70–84
88
18
10
8
5
25
13
10
10
Har försakat söka sjukvård
5
2
1
0
7
2
3
3
Har försakat hämta ut mediciner
5
3
1
2
8
3
3
3
Frågan är ställd så att fler svar kunde anges. Svaren kan ge mer än 100 procent.
Källa: Folkhälsoenkät 2002, Stockholms läns landsting.
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
18
10. OMSORGSSYSTEM
Grundtanke: i Active Ageing (WHO, 2002)
rekommenderas en utveckling av omsorgen
till att bli: åtkomlig, högkvalitativ med ett
åldersanpassat system som riktar sig till behoven
och rättigheterna för kvinnor och män när de
åldras. Omsorgssystemet kännetecknas av de olika
nivåer av omvårdnad som krävs för att klara olika
sorters behov. Denna indikator är en översikt över
hur en kommun organiserar sin service för att möta
behoven (figur 6).
Tekniskt: kommuner föreslås beskriva sitt system
i ett diagram genom att anpassa ”flödessystemet”
beskrivet i figur 7. Detta ger en översikt av systemet
och vad som är kommunspecifikt och med
hänsyn till äldre. Diagrammet bör följas av en kort
beskrivning av varje del och antalet användare.
I mitten av figuren finns majoriteten av äldre det
vill säga de som bor hemma. Dessa har i princip
tillgång till ett utbud av socialtjänst och hälsosjukvård. De kan även besöka ett sjukhus med
specialistvård och i de flesta fall återvända hem.
Om de har omsorgsbehov som inte kan klaras i
hemmet kan de flytta till ett särskilt boende. Om
sjukdomsbilden ytterligare försämras kan de flyttas
till en vårdavdelning för att medicinskt kunna få
extra omsorg.
Exempel: verksamheter för äldre, se figur 7 på
nästa sida.
Figur 6. Översikt av verksamheter och vad som
är kommunspecifikt med hänsyn
till äldre
Seniorboende
Särskilt boende
Frivillig
organisationer
Korttidsboende
Anhörigstöd
Matdistribution
Avancerad
hemsjukvård
Dagvård,
fixartjänst
Hemmet
Hemtjänst
Sjukhus
Vårdcentral,
inkl hälsosamtal
19
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Figur 7. Beskrivning av verksamheter i kommunen och antalet platser/användare, exempel
Typ
Beskrivning
Seniorboende
Särskilda boenden
Kommunen har två seniorboenden
I kommunen finns 200 platser i särskilda boende. Prognosen visar att det inom fem år
kommer att behövas ytterligare åtta antal platser
Den anhöriga får stöd i form av utbildning, avlösarstöd vid behov
Anhörigstöd
Korttidsboende
Avancerad
hemsjukvård
Kommunen har 21 platser för korttidsboende. Genomsnittligt bor man här fem dagar. 80
procent flyttar hem igen men 20 procent flyttar till särskilda boenden
Landstinget svarar för den avancerade hemsjukvården. Idag har sju patienter tillgång till
detta.
Sjukhus
De flest äldre vårdas på länssjukhuset. Vanligaste orsakerna är fall och undernäring. Under
föregående år har brister förekommit i vårdkedjan vid fem antal tillfällen i samband med
utskrivning av äldre patienter
Vårdcentral
I kommunen finns följande vårdcentraler av dessa har två tillgång till geriatrier.
Vårdcentralen genomför hälsosamtal med personer i åldersgrupperna 75+.
Hemtjänst
I Kommunen har 784 personer tillgång till hemtjänst med totalt 193 000 timmar.
Hemtjänsten utövas av kommunen och sex privata vårdgivare.
Dagvård
I kommunen finns 40 platser för dagvård. Kommunen samverkar med de frivilliga
organisationerna genom att dessa hjälper till vid utflykter.
Matdistribution
De som beviljats bistånd för mat kan få detta. Man har dagligen fyra rätter att välja
mellan som inkluderar varmrätt, grönsaker och efterrätt. Maten distribueras via tekniska
kontorets försorg.
Frivilliga organisationer Kommunen samverkar med följande frivilliga organisationer för stöd till de äldre:
pensionärsorganisationer, handikappföreningar, vänföreningen och Röda korset.
11. ANSVAR FÖR SOCIAL OMSORG OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Grundtanke: denna indikator beskriver hur
ansvaret för huvudsaklig service är uppdelad
mellan kommunen, landstinget och andra utförare
såsom privata bolag och frivilligorganisationer.
Detta möjliggör en översikt av nyttjandet som
förhoppningsvis banar väg till samarbete mellan
ansvariga myndigheter och till en integrering av
försörjningen. Att vårdkedjorna fungerar är av stor
betydelse för den äldres hälsa och välbefinnande.
Exempel: fördelning av ansvarare och utförare
(figur 8).
Tekniskt: kommunen föreslås fylla i schemat nedan
vilket ger en bild av hur ansvaret och kopplingar
mellan olika verksamheter för olika uppdrag
(b) och den direkta försörjningen (u) av service,
antingen från kommunen, ansvarig myndighet och/
eller andra utförare.
Matdistribution
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Figur 8. Schema som beskriver ansvaret beställare
utförare för olika huvudmän
Ansvar
Kommun
Beställer (B), utför (U)
B
U
Särskilda boenden
Hemtjänst
Dagvård
Hemsjukvård
Seniorboenden
Sjukvård
20
Landsting Övriga
B
U
B
U
Sektion C. Befolkningsprofil
Denna del innehåller sex indikatorer som handlar om kommunens befolkningsförändringar och fem
indikatorer om hälsostatus (tabell C). En demografisk profil ger oss viktiga nyckeltal att jämföra äldre med
åldersgrupper i arbetsför ålder och belysa städers och länders kapacitet att förbereda pensionssystem,
hälsovård och social omvårdnad för den äldre befolkningen. Traditionell data om förväntad livslängd,
dödlighet och sjuklighet för alla åldersgrupper är viktiga för statistiken. Det hjälper till att förutse framtida
trender, identifiera och stödja tidiga insatser för att förebygga sjukdom, funktionsnedsättning och
beroende av service senare i livet.
12. BEFOLKNINGSSTRUKTUR
Tabell 12. Befolkningsprofil
SEKTION C
Grundtanke: denna indikator ger perspektivet av
kommunens befolkning, inklusive alla åldersgrupper
för att (a) ge kunskap om den äldre befolkningen och
(b) underlätta framtagandet av ett index för beroende
(beroendekvot dvs hur stor andel av befolkningen
som bidrar till tillväxten i förhållande till de som är i
behov av stöd, se indikator 16).
BEFOLKNINGSPROFIL
12
Befolkningsstruktur
13
Stadsdel/kommundel
14
Förväntad livslängd
15
Befolkningsförändringar
16
Beroendekvot
17
Andel ensamhushåll
18
Levnadsvanor
19
Psykisk hälsa
20
Funktionsnedsättning
21
Sjuklighet
22
Dödlighet: orsak, ålder och kön
Tekniskt: det är viktigt att använda sig av
internationellt accepterade femårsindelningar och
kön för jämförelse med andra kommuner och för
att se trender. Faktiska siffror är att föredra framför
procentindelningar även om bägge kan komplettera
varandra. Använd aktuell data illustrerad som
befolkningspyramider.
Exempel: Befolkningspyramider med
femårsindelning (figur 9).
År 2008
Män Kvinnor
Kvinnor
90-94
90-94
80-84
80-84
80-84
70-74
Ålder
90-94
Ålder
Ålder
År 2004
Män
Kvinnor
70-74
70-74
60-64
60-64
60-64
50-54
50-54
50-54
25 20 15 10 5 0 5 10 15 20 25
Procent
25 20 15 10 5 0 5 10 15 20 25
Procent
År 2013
Män
Kvinnor
25 20 15 10 5 0 5 10 15 20 25
Procent
Figur 9. Befolkningspyramider med femårsindelning för åren 2004, 2008 och 2013 i Stockholms län
21
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
13. STADSDEL/KOMMUNDEL
Grundtanke: här handlar det om att konstatera
geografiska skillnader i boendetäthet för att
möjliggöra för kommuner att införskaffa resurser
och planera servicedistributionen. Det är speciellt
viktigt för större städer och kommuner med flera
distrikt.
Tekniskt: data kan presenteras som kartor
och/eller tabeller. Vi föreslår att Geografiskt
Informationssystem (GIS) används, där det finns
tillgängligt. Med GIS är det lätt att få fram en bild
som visar på samband mellan ålder och exempelvis
funktionsnedsättning och sjuklighet eller
boendesituation. Sådan information är användbar
i utveckling av distribution och tillgång till olika
former av service.
Exempel: Stockholms kommun har stadsdelar
med helt olika befolkningsstruktur yngre – äldre
befolkning, olika ekonomisk och social stabilitet,
in- och utflyttning med mera.
Tabell 13. Prognos av andelen personer i åldern 45 år och uppåt i tre kommuner (%).
Stockholms län 2004, 2008 och 2013 .
Män
Kvinnor
Kommun
Danderyd
Nacka
Sollentuna
Ålder
45–64
2004
26
2008
25
2013
25
65–79
10
11
Kommun
Danderyd
Ålder
45–64
2004
25
2008
24
2013
24
12
65–79
12
12
14
80–100
8
8
8
80–100
5
5
5
45–64
26
26
26
45–64
26
25
25
65–79
9
9
11
65–79
10
10
12
80–100
3
3
3
80–100
5
5
5
45–64
26
26
26
45–64
26
25
25
65–79
9
10
11
65–79
10
11
13
80–100
3
3
3
80–100
5
5
5
Nacka
Sollentuna
14. FÖRVÄNTAD LIVSLÄNGD
Grundtanke: en kommun med låg förväntad
livslängd signalerar allvarliga hälsoproblem; i
kontrast till motsatsen som signalerar god hälsa.
I de flesta Europeiska länder ökar livslängden.
Detta har föranlett en debatt kring hur mycket
pensionsåldern skall höjas och hur hälsovård och
social service bör anpassas till ett större antal äldre
kvinnor.
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Tekniskt:förberäkningarnakrävsstatistisk-och
epidemiologisk expertis vilka man ofta kan finna
i kommunen eller i landstinget. Den förväntade
livslängden för en kommuns befolkning kan
beräknas med hjälp av lokal data och variablerna
(figur 10).
Exempel: tabell 14, förväntad livslängd vid
åldrarna 50, 60, 70. Stockholms län 2003,
Regionplanekontoret (RTK).
22
Figur 10. Förväntad livslängd för en kommuns befolkning kan beräknas med hjälp av lokal data och
variabler
Förklaring
x = Ålder
Tx = Lx + Lx+1 + • • • Lw–1
ex = Återstående (förväntad) livslängd av en nu levande person i ålder x
ex = Lx + Lx+1 + • • •lw–1
Tx = Totala antalet levnadsår från kohorten från ålder x tills
lx
To Tx
eo =
ex=
lo lx
alla i kohorten avlidit. Detta är summan av antalet i Lxkolumnen från ålder x till lw–1.
Lx = Totala antalet levnadsår från kohorten från ålder x till x+1
lx = Antalet levande personer i ålder x
Tabell 14. Förväntad livslängd vid åldrarna 50, 60, 70 i Stockholms län 2003
Ålder
Män
Kvinnor
50
60
70
79,6
81,0
83,4
83,7
84,7
86,4
Källa: Regionplanekontoret (RTK), 2003
15. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRINGAR
Grundtanke: kommunens politiker och
tjänstemän behöver kunskap om kommunens
framtida utveckling för att kunna planera service
och andra faktorer som påverkar förändringar i
befolkningen. I många Europeiska städer erfar
man stora förändringar avseende (a) fallande
födelsetal (b) ökad livslängd, och (c) invandring.
Dessa tillsammans utgör befolkningsutvecklingen
och bidrar till tillväxt eller det motsatta. Det är
många faktorer som påverkar en stabil ekonomi
och möjlighet att ge hälso- och social service som
är speciellt till för de äldre.
Tekniskt: för att sammanställa denna
indikator behövs (a) kommunens naturliga
befolkningsförändringar genom döds- och
födelsetal, (b) inflyttningsflöden vilka tillsammans
visar på framtida trender och åldersstrukturen
i befolkningen. Dessa kvantitativa data kan
kombineras med kvalitativ beskrivande information
om jämlikhet; exempelvis till vilken grad invandrare
och etniska minoriteter integreras i kommunens
ekonomiska och sociala liv.
Exempel: från 1990 till 2001 översteg dödstalet
födelsetalet i Stockholm vilket ledde till en naturlig
minskning i befolkningen; detta kompenserades
mer än väl av nettoinflyttningen. Prognosen för
Stockholms läns befolkning är att de under 30 år
kommer att öka på grund av ökad inflyttning och
ökande födelsetal. Kohorten av efterkrigstidens
”baby boom” når en ålder av 60–70 år 2013 (figur11).
23
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Figur 11. Stockholms läns befolkning år 2003 och prognos för år 2013
35 000
År 2003
30 000
Prognos för
år 2013
25 000
Antal personer
20 000
15 000
10 000
5 000
0
0
10
20
30
50
40
60
70
80
90
100
Ålder
16. BEROENDEKVOT
Grundtanke: den totala beroendekvoten
motsvaras av den beroende delen av en befolkning
i en kommun relaterat till den arbetande eller
produktiva delen av befolkningen; det är en
mätning av potentiellt behövt socialt stöd jämfört
med tillgängliga resurser. Detta baseras på den
enkla tanken att alla i arbetsför ålder förväntas
bidra direkt eller indirekt med stöd till de i en
behövande ålder. Alternativt kan man ta fram
variationer av beroendekvoten för att erkänna
äldre som en resurs. (se artikel av Zamaro, Green &
Tsouros).
Tekniskt: se den klassiska formeln i figur 12.
Figur 12. Formel för att räkna ut beroendekvot
Befolkning (0–14) + Befolkning (65 – w)
Beroendekvot = _____________________________________________ x100
Befolkning (15–64)
Exempel: den demografiska beroendekvoten är högre i städer vars befolkning har ett stort antal yngre
människor (figur 13).
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
24
Figur 13. Beroendekvot i 16 städer i Europa
80
70
Procent
60
50
40
30
20
10
17. ANDEL ENSAMHUSHÅLL
Grundtanke: här ligger fokus på andel människor
65+ som bor ensamma. Äktenskapsstatus (änkor/
änkemän eller frånskilda) kan vara en förklaring till
varför människor lever ensamma. Konsekvenserna
är viktiga då äldre människor som bor ensamma
tenderar ha mer behov av social omsorg.
Tekniskt: denna indikator omfattar hushåll och
inte individer (en person som är definierad som
Vienna
Udine
Turin
Sunderland
Stockholm
Stirling
Rijeka
Padua
Newcastle
Liège
Györ
Jerusalem
Celjie
Brno
Brighton
Arezzo
0
ogift kan leva tillsammans med andra personer).
Indikatorn bör ange alla över 65 som bor
ensamma (i procent). Stockholms läns landstings
folkhälsoenkät har en maximiålder på 84 år varför
kompletterande siffror bör hämtas från annat håll
gällande dem som är äldre än 85 år.
Exempel: Stockholms läns exempel refererar
till hushållens status istället för individer. Notera
den höga andel äldre kvinnor (75–84) som bor
ensamma (tabell 15).
Tabell 15. Hushållens status i Stockholms län uppdelat i ålder och kön (%). Medelvärde 2000–2003.
Män
Hushållsstatus
Sammanboende
med minst ett barn < 18 år
Sammanboende
med minst ett barn > 18 år
Sammanboende
utan barn
Ensam med
minst ett barn > 18 år
Ensam utan barn
Övrigt
Summa (%)
Åldersgrupp
65–74
75–84
0,6
0,4
0,8
1,2
70,2
69,4
0,5
0,0
27,5
29,0
0,4
0,0
100
100
Kvinnor
Hushållsstatus
Sammanboende
med minst ett barn < 18 år
Sammanboende
med minst ett barn > 18 år
Sammanboende
utan barn
Ensam med
minst ett barn > 18 år
Ensam utan barn
Övrigt
Summa (%)
25
Åldersgrupp
65–74
75–84
0,0
0,0
1,3
0,0
56,0
34,2
1,2
1,7
41,5
63,6
0,0
0,5
100
100
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
18. LEVNADSVANOR
Grundtanke: under 1900-talet skedde en
”epidemiologisk övergång” från smittsamma
till kroniska sjukdomar vilka idag är orsakerna
till funktionsnedsättning och död. Människors
beteende kan ge kroniska sjukdomar, exempelvis
kan rökning, felaktiga matvanor, alkohol och droger
och stillasittande leda till cancer, diabetes, hjärt- kärl
och sjukdomar i andningsapparaten. Dessa kan i sin
tur leda till funktionsnedsättning, beroende och för
tidig död. Policys behöver därför omfatta hälsans
bestämningsfaktorer i ett brett perspektiv. För äldre
är det inte ovanligt med felnäring och undernäring.
Tekniskt: Uppgifter kan endast fås genom
undersökningar som är representativa för
kommunbefolkningen. Dessa kan vara dyra att
genomföra och görs antingen med specifik mätning
eller genom en mer omfattande folkhälsorapport
(landstingens enkäter kan ofta ge svar). Genom
standardiserade mätningar kan man göra
jämförelser mellan städer/kommuner.
Exempel: exempel på några levnadsvanor från
Stockholms län 2002 (tabell 16).
Tabell 16. Exempel på några levnadsvanor från Stockholms län 2002
Kön, åldersgrupp (år)
Regelbunden
motion*
%
Övervikt (BMI
>25)
%
Daglig
rökning
%
Har druckit minst ett glas av alkohol de
senaste 12 månaderna
%
50–59
11
59
20
60–69
10
63
18
70–84
9
51
13
Kvinnor
50–59
10
44
24
60–69
10
49
19
70–79
5
48
12
* Regelbunden motion: Springa, simning, tennis med mera minst tre gånger per vecka.
Män
95
90
87
89
80
67
19. GOD PSYKISK HÄLSA
Grundtanke: god psykisk hälsa är en förutsättning
för att leva ett gott liv med familj, på arbetsplatsen
och i samhället i övrigt. Psykisk ohälsa hos 50+
och äldre är en av de vanligaste orsakerna till att
stå utanför arbetsmarknaden. Genom att de flesta
människor kan bibehålla en god psykisk hälsa och
välbefinnande långt upp i ålder så kan de fortsätta
delta och bidra till samhället, även om detta bidrag
inte alltid uppmärksammas. Ett mindre antal
människor lider av degenerativa sjukdomar som kan
leda till demens vilket kräver stöd från sjukvård och
socialtjänsten.
Tekniskt: det vanligaste tillvägagångssättet att
undersöka förekomsten av psykisk ohälsa i en
kommun är via representativa enkäter för att fånga
lägre nivåer av depression och oro (vanlig psykisk
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
ohälsa) exempelvis människor som är ensamma eller
rädda. Men det kan bli kostsamt då det krävs en
speciell enkät. Alternativet är att hämta information
från en större befolkningsstudie till exempel i
landstingen. Standardiserade mätinstrument (som
Euroqoul 5D eller MHI5 eller GHQ12) möjliggör
jämförelse mellan kommuner. Statistik om psykisk
ohälsa samlas även rutinmässigt in av primärvården.
Exempelvis kan fokus ligga på degenerativa
sjukdomar såsom demens då det förekommer oftare
hos äldre.
Exempel: Stockholms län använder sig av de tolv
frågorna från mätinstrumentet GHQ12 för att skapa
ett index som beskriver psykisk ohälsa. Figur 14 visar
procentandelen kvinnor i fyra åldersindelningarna
som rapporterat psykisk ohälsa.
26
Figur 14. Psykisk ohälsa i Stockholms län
70
60
Procent
50
21 – 24 år
40
25 – 24 år
30
45 – 64 år
20
65 – 84 år
10
0
1990
1994
1998
2002
År
Källa: Folkhälsorapport 2003, Stockholms läns landsting
20. FUNKTIONSNEDSÄTTNING
Grundtanke: denna breda indikator innehåller alla
nivåer av fysiska funktionsnedsättningar: från att
inte klara av att ta hand om sig själv till ganska små
begränsningar som att böja sig för att knyta skorna.
Stora andelar av befolkningen (50+) är förhindrade att
arbeta (se del A) på grund av funktionsnedsättning,
och för de äldre blir funktionsnedsättning en fråga för
sjukvård och hemtjänst. Därför är det nödvändigt att
(a) genomföra planering och projektering för rätt nivå
och skapa jämlikhet avseende stödjande hälso- och
sjukvård samt socialt stöd för äldre och (b) att arbeta
preventivt i de yngre åldersgrupperna.
Health (ICF, WHO 2001) ger möjlighet att jämföra
kommuner (alternativt nationella mätmetoder för
jämförelse mellan svenska kommuner). Alternativ (b)
är mindre kostsamt då man använder redan insamlad
data, men de ger inte information om lägre nivåer av
rörelsehinder.
Exempel: nyttjande av hemtjänst i olika
åldersgrupper (tabell 17). Andra exempel av
mer kvalitativ karaktär är att göratill exempel
stadsvandringar för att se var hinder finns i den
fysiska miljön såväl inne som ute såsom trappor, höga
kantstenar, dålig belysning etc.
Tekniskt: det finns två sätt att få fram förekomst
av funktionsnedsättning i en kommun (a)
undersökningar vilka är representativa för
hela befolkningen och (b) uppgifter från lokala
myndigheter om stöd till funktionsnedsatta.
Alternativ (a) kan tas fram genom en speciell
undersökning men kan vara kostsam, alternativt
som en del av en större befolkningsundersökning.
Standardiserade mätinstrument som International
Classification of Functioning, Disability and
Tabell 17. Nyttjande av hemtjänst
Åldersgrupp (år)
65–74
27
Med hemtjänst
%
2,5
75–79
6,9
80–84
13,6
85–89
23,6
90+
31,3%
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
21. SJUKLIGHET
Tabell 18. Vanligt förekommande sjukdomar
för äldre
Grundtanke: en enkel presentation av sjukdomars
utbredning i en stads befolkning kan ge en länk
mellan ålder och hälsa (förekomst) vilket kan
påverka förändringar av policy och insatser. De
flesta folksjukdomar går att förebygga eller att
senarelägga insjuknandet, till exempel diabetes,
stroke, hjärt-kärlsjukdomar och frakturer. De
viktigaste faktorerna för detta är fysisk aktivitet,
bra matvanor, minskat tobaksbruk samt social
gemenskap.
Män
%
Kvinnor
%
Allmän hälsa
Mycket bra/bra
58
51
Tillfredställande
34
40
8
9
Andel med långvarig sjukdom
Diabetes
12
9
Hjärtinfarkt
11
5
Hjärtproblem
12
7
Kärlkramp
15
8
Smärta i övre ryggen
Ett par dagar senaste året
21
19
Ett par dagar varje månad
11
13
Dålig/mycket dålig
Tekniskt: det finns två sätt att räkna fram
förekomsten av sjuklighet i en kommun (a) små
enkätundersökningar representativa för hela
stadsbefolkningen och (b) uppgifter om nyttjande
av hälso- och sjukvård. En fördel med alternativ (a)
är att det kan upptäcka sjuklighet som är svår att
mäta, exempelvis ryggvärksymptom. Men metoden
är dyr om den genomförs som specifik enkät
(landstingen gör regelbundet enkäter – kontrollera
hur de kan hjälpa till med data). Alternativ (b) är
billigare då man kan använda redan insamlad data.
Ett par dagar varje vecka
Exempel: tabell 18 visar uppgifter från
folkhälsoenkäten (Stockholms läns landsting 2003)
som visar de vanligaste sjukdomarna för personer
65– 85 år.
5
12
Varje dag
10
14
Smärta i nedre ryggen
Ett par dagar senaste året
28
19
Ett par dagar varje månad
10
14
Ett par dagar varje vecka
9
10
Varje dag
11
22
Smärta i skuldror och armar
Ett par dagar senaste året
16
18
Ett par dagar varje månad
12
11
Ett par dagar varje vecka
7
11
13
19
Varje dag
Källa: Folkhälsoenkät 2003, Stockholms läns landsting
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
28
22. DÖDLIGHET: ORSAK, ÅLDER OCH KÖN
Grundtanke: med hänsyn till trender och genom
behovsuppskattning får man hjälp att planera
service och en jämlik fördelning av sjukvård. De
vanligaste dödsorsakerna beror på livsstil och
strukturella faktorer som boende och arbete. Att
ta fasta på en helhetssyn och räkna med alla i livet
påverkande faktorer (inklusive primärprevention,
hälsosam stadsplanering etc) kan påverka framtida
mönster och förekomst av dessa sjukdomar.
Tekniskt: den internationella
sjukdomsklassifikationen (ICD 10 – den senaste
versionen från WHO) rekommenderas för att
beräkna denna indikator. För jämförelse är det
bra att i första hand referera till den nationella
befolkningen och i andra hand den Europeiska
befolkningen.
Exempel: Stockholm ICD (figur 15 a och 15 b).
Figur 15 a. Dödlighet, orsak (ICD10) och ålder för män i Stockholms län, år 2002
100
ICD10
Män
80
Annat
Procent
Yttre orsaker till sjukdom och död
Sjukdomar i urin- och könsorganen
60
Matsmältningsorganens sjukdomar
Andningsorganens sjukdomar
Cirkulationsorganens sjukdomar
40
Sjukdomar i nervsystemet
Psykiska sjukdomar och syndrom
samt beteendestörningar
20
Tumörer
0
50-54
50-54
55-59
55-59
60-64
60-64
65-69
65-69
70-74
70-74
75-79
75-79
80-84
80-84
85+
85+
År
29
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Figur 15 b. Dödlighet, orsak (ICD10) och ålder för kvinnor i Stockholms län, år 2002
100
ICD10
Kvinnor
80
Annat
Procent
Yttre orsaker till sjukdom och död
Sjukdomar i urin- och könsorganen
60
Matsmältningsorganens sjukdomar
Andningsorganens sjukdomar
Cirkulationsorganens sjukdomar
40
Sjukdomar i nervsystemet
Psykiska sjukdomar och syndrom
samt beteendestörningar
20
Tumörer
0
50-54
55-59
60-64
65-69
70-74
75-79
År
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
30
80-84
85+
31
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
Karolinska Institutets folkhälsoakademi
ISBN 978-91-86313-21-0
På uppdrag
av av
På uppdrag
Stockholms
länsläns
landsting
Stockholms
landsting
HÄLSOSAMT ÅLDRANDE
32
