JÄRPÅS SKOLENHET
Plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Läsåret 2014-2015
Järpås skola
Bakgrund
Alla skolor ska ha en aktuell och levande plan mot diskriminering och kränkande
behandling och planen ska revideras varje år. Planen mot diskriminering och
kränkande behandling är ett dokument som ger en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
Planen innehåller en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas
eller genomföras under det kommande året. Sedan 1 januari 2009 regleras
likabehandlingsarbetet i två regelverk. Det är diskrimineringslagen (2008:567) och
skollagen (2010:800). Dessa två lagar ska skydda och värna om barn och elever. Ingen
flicka eller pojke ska behöva gå till sin förskola eller skola och riskera att bli utsatt för
diskriminering eller annan kränkande behandling. På Järpås skola har vi valt att föra
samman bestämmelser i de två lagarna till en gemensam plan.
Definitioner
Ur diskrinmineringslagen
Definitioner av de sju olika diskrimineringsgrunderna.
Kön
Kön innebär att någon är flicka eller pojke, man eller kvinna och transsexuella
personer, personer som har eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet..
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etnisk ursprung, hudfärg eller annat
liknade förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfrihet innebär att ingen elev får missgynnas pga sin religion. Annan
trosuppfattning innefattar uppfattningar som har samband med religiös åskådning
som t ex atesim.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller
sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått där efter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Könsöverskridande identitet
Menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att
tillhöra ett annan kön.
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla.
Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och har koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna.
Diskriminering är när någon missgynnas i skolan genom särbehandling, av skäl som har
samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering kan vara antingen
direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering menas när en vuxen i skolan missgynnar en elev och det har
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering menas att alla behandlas lika. Det kan ske när skolan tillämpar en
bestämmelse som kan verkar vara neutral, men som i praktiken missgynnar en elev. Om
alla elever serveras samma mat diskriminerar skolan indirekt de elever som på grund av
religiösa skäl behöver annan mat.
Kränkande behandling menas handlingar som, utan att ha koppling till någon särskild
diskrimineringsgrund, kränker en elevs värdighet. Det kan exempelvis vara mobbning och
främlingsfientlighet. Kränkande behandling kan ta sig uttryck i olika former. De kan vara:
Fysiska, t.ex. slag och knuffar.
Verbala, t.ex. hot och svordomar.
Psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, blickar och ryktesspridning.
Text- och bildburna, t.ex. klotter, brev, lappar, sms, e-post, msn och meddelanden
på olika sociala medier.
Det är den utsatte eleven som avgör om ett beteende eller en handling är oönskad eller
kränkande. Eleven har rätt att få stöd och hjälp när han/hon känner sig kränkt. Elevers
upplevelser av kränkningar får inte avfärdas. Vem eleven än kontaktar så har han/hon rätt
att bli tagen på allvar och få stöd.
Järpås skolas ställningstagande
På vår skola strävar vi efter att:
– ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan kränkande behandling.
– alla ska visa respekt för alla människors lika värde och människors olikheter.
– alla ska känna gemenskap och trygghet samt ha rätt att utvecklas i en bra miljö och
bemötas med respekt.
”Allas lika rätt till lärande och utveckling i en trygg och harmonisk miljö”
Kartläggning
För att personalen ska upptäcka och få kunskap om var och när det finns risk för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår skola görs det varje år en
kartläggning. Kartläggningen ligger sedan till grund för skolans förebyggande åtgärder.
Eleverna får i maj varje år besvara en enkät som behandlar elevernas trygghet och
trivsel i skolan. Sammanställningen av enkäten diskuteras sedan i klassen och
ligger till grund för förebyggande åtgärder.
Klassläraren är ansvarig
Trygghetsvandringar genomförs under våren för att kartlägga skolans inomhus och
utomhus miljö.
Klassläraren är ansvarig.
Skolpersonals observationer under skoldagen.
All personal har ansvar.
Vid varje utvecklingssamtal med föräldrar och elev diskuteras frågor kring
utsatthet och mobbning.
Klasslärare är ansvarig.
Vid mentorssamtal med elev diskuteras frågor kring utsatthet och mobbning.
Klasslärare är ansvarig.
Alla elever i årskurs fyra har hälsosamtal med skolsköterskan.
Skolsköterskan är ansvarig.
Lärare rapporterar elevers frånvaro i lärplattformen Tango.
Klassläraren är ansvarig.
Föregående års förhandsbedömningar gällande kränkande behandling tas upp på
EHT (ElevHälsoTeam där rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska ingår).
Statistiken sammanställs och utredningar och åtgärder analyseras.
Rektor är ansvarig.
Främjande arbete
Det främjande arbete utförs systematiskt och långsiktigt. Arbetet riktar sig till alla i skolan
och är en del i det vardagliga arbetet. Det bedrivs kontinuerligt och utan förekommen
anledning.
På varje rast finnas det skolpersonal på skolgården för att eleverna ska känna
trygghet. Ett rastvaktsschema finns på skolan för personalen utifrån elevernas
raster.
Arbetslagsledarna är ansvariga
På skolan pågår ett aktivt arbete med antimobbningsrådet (AMOR-gruppen), där
elever och personal träffas regelbundet. Amourgruppen ordnar t ex rastaktiviteter.
Ansvarig lärare
Äldre elever utses att vara faddrar till yngre elever, för att vägleda och skapa goda
sociala relationer.
Klasslärarna i resp klass är ansvariga
Skolan har tillsammans med elever och vårdnadshavare tagit fram regler som ses
över i början av varje läsår. Reglerna visar vilka rättigheter samt skyldigheter elever
och personal har.
Rektor är ansvarig
Klassråd hålls där eleverna får tillfälle att diskutera vad som kan förbättras på
skolan, hur de trivs m.m.
Klassläraren är ansvarig
Elever är delaktiga och har representanter i skolans matråd, miljöråd och elevråd.
Ansvariga lärare för resp råd.
Lärarna ges tid under läsåret att diskuterar värdegrund, normer och regler. Både
generellt och utifrån de situationer de ställs inför i verksamheten.
Rektor ansvar.
Vid läsårsstart ska likabehandlingsplanen gås igenom så att personal, elever och
föräldrar får information om innehållet.
Rektor är ansvarig
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Lärplattformen Tango för elever,
föräldrar och personal.
Mellanadm är ansvarig
Uppföljning av insatserna
Rektor är ansvarig att följa upp insatserna som beskrivs i det främjande arbetet. Rektor
tillsammans med ledningsgrupp och elevråd lägger in träffar i kalendariet. Protokoll vid de
olika mötena skrivs utifrån fastställd dagordning och läggs på Tango. Rektor träffar
regelbundet personal på pedagogiska forum och på EHT där utvärdering sker. Rektor
träffar elevrådet under terminen för att stämma av insatserna.
Utvärdering av föregående års mål
Mål: Eleverna ska ha kännedom om sexuell läggning och vad det innebär. Kunna tillämpa
ett normkritiskt perspektiv.
Mål: Eleverna ska känna sig trygga på fotbollsplanen.
Mål: Att utveckla trivselenkäten, för att få mer information som kan hjälpa oss att kartlägga
och upptäcka olika former av utsatthet.
Utifrån enkätsvar har eleverna i åk 2-6 svarat att det är ok att bli kär i en person av samma
kön. Klasserna har arbetat med att uppmärksamma olika familjeförhållanden t ex under OS
där frågan var aktuell. De yngre eleverna har också läst skönlitteratur som tagit upp olika
familjeförhållanden och lärarna märker att eleverna accepterar och förstår att familjer ser
olika ut. Ett temaarbete om alla människors lika värde har också genomförts under året.
Eleverna har fått arbeta med värderingsövningar och könsstereotyper ur genusperspektiv.
Skolan har genomfört de insatser vi bestämt och fått bra respons från eleverna som tyckt
arbetet varit intressant och roligt.
På fotbollsplanen känner sig flera elever fortfarande otrygga. Skolan behöver fortsätta detta
arbete då vi ser att vi brustit i våra planerade insatser. En rastvakt har befunnit sig i
närheten av fotbollsplanen men regler och andra aktivitet än fotboll har inte organiserats.
Skolan behöver också fundera på hur man ska dela upp planen på rasterna utifrån barnens
ålder och behov.
Trivselenkäten har omarbetats t ex har frågorna omformulerats så att eleverna lättare ska
förstå dem. Enkäten har också gjorts digital, eleverna har svarat i Tango. Klasserna har gått
igenom resultatet och kommit med förslag till åtgärder/nya mål inför årets plan.
Amorgruppen har sedan diskuterat klassernas förslag.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling och omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
Utifrån kartläggningen har det framkommit att eleverna fortfarande inte känner sig trygga
på multiarenan och i slänten. Detta arbete behöver fortsätta. Det skolan också
uppmärksammat är elevernas språkbruk. Hur de uttrycker sig till varandra utan att egentlig
förstå innebörden. Det förekommer också mycket svordomar i elevernas vardagliga språk.
Under läsåret 2014-2015 behöver vi arbeta med:
Mål: Att alla elever ska känna sig trygga på rasterna
Insatser: Klasserna pratar om skolans regler och vad som gäller på rasterna. Amorgruppen
har rastaktiviteter en gång i veckan. Skolgården ses över och tydligare avgränsningar görs.
Ansvar: Klasslärarna
Uppföljning: Klassråden följer upp målet kontinuerligt och tar med sig till elevrådet.
Mål: Att eleverna använder ett vårdat språk för att undvika verbala kränkningar.
Insatser: Alla personal tillrättavisar elever som använder ett ovårdat språk. Klasserna
arbetar med språket kontinuerligt och skolan ordnar två gemensamma temadagar, en under
hösten och en under våren.
Ansvar: Lärarna och övrig personal
Uppföljning: Klassråden följer upp målet kontinuerligt och tar med sig till elevrådet.
Föräldraföreningen diskuterar språkbruket hos eleverna.
.
Åtgärdande arbete
Vid kännedom om att kränkning har eller kan ha inträffat mellan elever ska uppgifterna
utredas skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och
övriga inblandade. Den vuxna personen som får kännedom ska informera rektor och fylla
in en förhandsbedömning kränkande behandling.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Personal som får kännedom om kränkning samtalar med den som är utsatt och
den utsattes föräldrar.
Förhandsbedömning kränkande behandling lämnas till rektor.
Rektor beslutar att inleda eller inte inleda utredning, se bilaga.
Samtal med den som blivit kränkt och den/de som kränkt (även medhjälparna).
Kontakt tas med berörda föräldrar.
EHT-teamet diskuterar vilka åtgärder som behöver vidtas. Alla åtgärder som
vidtas dokumenteras.
Uppföljning med de inblandade sker inom 1-5 dagar.
Vid behov sker enskilda samtal med den som blivit utsatt och den/de som kränkt.
Vid samtal bör det vara två vuxna som närvarar och det är av stor vikt att det dokumenteras
vad eleverna berättar. Det som dokumenteras ska förvaras på rektorsexpeditionen på
skolan. Steg 1-5 skall genomföras skyndsamt.
Vid varje enskilt fall bör en bedömning göras av alla inblandade om hur allvarlig
kränkningen är, om anmälan till socialtjänsten eller polis ska göras och om skolan behöver
ta hjälp av andra instanser som t ex psykolog. Det är även av stor vikt att överväga om
åtgärder även behöver vidtas i syfte att förändra förhållanden på grupp- och/eller skolnivå. Det
bör också göras en bedömning om åtgärdsprogram ska upprättas för en eller flera av de
inblandade.
Om en anställd på skolan misstänks ha kränkt en elev ska den som fått kännedom
informera rektor. Det är sedan rektor som ansvarar för utredning och beslut om fortsatta
åtgärder.
