Forskningens dag fm-pass, 10.30-12
Spår 1, Barn- och ungdomsforskning – sal M1049
a) Hästunderstött socialt arbete för ungdomar med självskadebeteende – ett
samtalsrum med potentiella andra möjligheter
Genom att hästen kan uppfattas som ett övergångsobjekt kan den inre kritikern tystna
för en stund hos ungdomarna med självskadebeteenden. Det ger andra ramar för
agerandet i mötet mellan professionell och ungdom där båda parter erbjuds möjligheter
att vara mer autentiska, vilket i sin tur kan leda till autentiska relationer som bygger på
tillit.
Catharina Carlsson, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
b) Barns upplevelser av att delta i en behandlingsintervention mot barnmisshandel
Barn som blivit fysiskt slagna av någon av sina föräldrar berättar i en intervjustudie om
sina upplevelser av att delta i behandling. Utifrån barnens berättelser ges en bild av hur
relationen med föräldern förändrats efter att de tillsammans genomgått behandlingen. I
intervjuerna berättar barnen också om processen att avslöja våldet och hur samhället
agerat efter deras berättelser.
Johanna Thulin, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
c) När sexuella övergrepp mot barn sker i förskolan – konsekvenser för familjer
När en person anställd inom förskolan begår sexuella övergrepp leder det till stor oro och
ilska hos föräldrar med barn i förskolan. För den förälder vars barn drabbats blir det
traumatisk upplevelse som leder till en rad krisreaktioner och sänkt tillit till förskolans
verksamhet. I en pågående intervjustudie har föräldrar berättat om sina upplevelser av
händelsen och dess konsekvenser för familjen.
Christina Carlsson, universitetsadjunkt i socialt arbete och Cecilia Kjellgren, fil dr, lektor i
socialt arbete
Kontakt: [email protected]; [email protected]
Spår 2, Kunskapsutveckling om utvärdering (LER) sal M1052
a) Resultatmätningen visade att barnet mådde sämre efter insatsen - en studie om
uppföljning av insatser inom socialtjänsten
Socialtjänster inom landet är på gång att implementera systematiks uppföljning av sina
insatser med stöd av socialstyrelsens rekommendationer. En studie 2015/16 inom sju
kommuner visar att arbetet inom socialtjänsten präglades av en logik som bygger på
kollegialitet och tillit medan den nya arbetsmetoden för systematisk uppföljningen präglas av
kontroll. En logikkonflikt som behöver hanteras för att främja den fortsatta
implementeringsprocessen av systematisk uppföljning.
Ingela Furenbäck, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
b) Standardisering i socialt arbete: exempel från BBIC och riskbedömning av våld i nära
relationer
I föredraget diskuteras några empiriska exempel på den tilltagande tendensen att
standardisera socialarbetarkårens utrednings- och bedömningsarbete.
Mikael Skillmark, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
c) Finns det någon nytta med öppna jämförelser?
350 indikatorer inom öppna jämförelser ska ge insyn i och överblick över hur det social
arbetet fungerar och hur kvaliteten ska kunna utvecklas. Baserat på data från en studie om
våld i nära relationer kommer vi här att ta del av forskning om problem och möjligheter med
öppna jämförelser. Det innebär ett stort arbete att årligen besvara enkäter från
Socialstyrelsen om öppna jämförelser - till vilken nytta?
Verner Denvall, professor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
Spår 3, Äldreforskning i socialt arbete – sal M1053
a) Att föra en annan persons talan
Svensk lagstiftning inom socialt arbete betonar den enskildas självbestämmande. Vad
betyder det när det gäller personer som på grund av kognitiva begränsningar har en nedsatt
beslutsförmåga? Diskussioner med utgångspunkt från ”Leva med demens” en
forskningsstudie i Småland.
Lottie Giertz, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
b) Samma rättigheter - samma möjligheter? Vård och omsorg om personer med
demenssjukdom
Socialstyrelsens riktlinjer för personer med demenssjukdom har flera syften. Ett
övergripande syfte är att vägleda ledning, beslutsfattare och personal i hur vård och omsorg
om personer med demenssjukdom bör organiseras, vilken kompetens som behövs och vilka
behov som skall prioriteras. Ett annat är att bidra till att personer med demens erbjuds vård
på lika villkor. En kartläggningsstudie av demensomsorgen i nio kommuner i Småland
indikerar att både personalens utbildning och de insatser som erbjuds varierar från kommun
till kommun. Hur kan detta resultat förstås och vilka konsekvenser skillnader får för de
individer som berörs?
Emme-Li Vingare, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
c) Överväganden inför en flytt till ett äldreboende – vad är det som händer?
Idealen om självständighet och självbestämmande är avsedda att stärka enskilda människors
ställning i samhället, men när en flytt till ett äldreboende blir aktuell bidrar de till att
komplicera en redan komplicerad process. Alla vill väl, men en krock mellan ideal och realitet
leder till oväntade resultat.
Maria Söderberg, post dok i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
Spår 4, Blandat spår – sal M1050
a) Produktion av skillnad i rättegångsmiljö. Om språk och kulturella föreställningar i
rättens samtal och dokument
I presentationen berättas om hur föreställningar om kultur/etnicitet och svenskhet
återspeglas och manifesteras i tingsrättsförhandlingar som rör så kallad gaturelaterad
brottslighet, däribland misshandel. Föreställningarna bidrar till att upprätthålla en
konstruerad skillnad mellan deltagare med svensk bakgrund och deltagare med utländsk
bakgrund. Presentationen bygger på ett treårigt etnografiskt projekt i rättegångsmiljö.
Torun Elsrud, docent i sociologi
Kontakt: [email protected]
b) Chefens vardag- en kartläggning av Karlskrona kommuns samlade verksamhet
Kartläggningens övergripande syfte är att utforska hur en grupp chefer konstruerar sin
verklighet, det vill säga vad det innebär att arbeta som chef inom Karlskrona kommun och vilka
möjligheter cheferna upplever att de har för att kunna klara av sitt uppdrag med goda resultat
och bibehållen hälsa. Studien tar avstamp i en empirinära, multimetodisk och teorigenererande
forskningsansats.
Kerstin Arnesson, docent i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
Forskningens dag em-pass, 13-14.30
Spår 5, Barn- och ungdomsforskning – sal M1049
d) Polisanmälningar som pedagogiskt verktyg i grundskolan
Seminariet handlar om utvecklingen av skolrelaterade polisanmälningar under 2000-talet och
fokuserar anmälningar som rör barn under 15 år vilka misstänkts för misshandel, olaga hot,
ofredande och förolämpning mot andra barn.
Anne-Lie Vainik, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
e) Effekter av anknytningsbaserade interventioner till yngre barn och deras
omvårdnadspersoner
Anknytning handlar om barns behov av trygghet och närhet till minst en anknytningsperson
för att kunna utvecklas och använda sina egna resurser. Trygg anknytning är relaterat till
positivt långsiktigt utfall för barnen. I den här föreläsningen presenteras aktuell kunskap om
effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras närmaste
omvårdnadspersoner.
Ann-Sofie Bergman, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
Spår 6, Migration – sal M1050
a) Småland som spelplats för världens flyktingmottagande
Föreläsningen innehåller en redovisning från ett forsknings- och samverkansprojekt omkring
erfarenheter bland professionella och frivilliga aktörer av de senaste årens stora
flyktingmottagande i Kalmar och Kronobergs län.
Jesper Johansson, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
b) Narratives of assimilation and resistance among Kurds in the UK and Sweden
Since its inception, the Turkish state has attempted to coercively assimilate the Kurds
through enforcing on them a Turkish identity, which has become as the master identity of
Turkey. Based on qualitative interviews with 30 Kurdish migrants in Sweden and the UK, this
talk will investigate politics of belonging among Kurds of Turkey and engage with the ways
they have experienced the Turkish assimilation policies in Turkey. Moreover, this talk will
explore the politics of resistance that attempt to subvert Turkish assimilation policies and
reclaim a Kurdish identity that Kurds have been denied in Turkey.
Barzoo Eliassi, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
Spår 7, Våld och kön (GAVIS) – sal M1052
a) Socialtjänstens riskbedömningsarbete inom området våld i nära relationer
I föredraget diskuteras resultat från en studie om riskbedömningsarbete i socialtjänstens
arbete med våldsutsatta kvinnor.
Mikael Skillmark, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
b) Kvinnojouren i förändring
Kerstin Arnesson & Lotta Agevall Gross presenterar här en kommande forskningsstudie som
syftar till att fördjupa kunskapen om hur kvinnojoursverksamheten i Sverige har förändrats
över tid. I diskussionen lyfter de fram och problematiserar de komplexa samarbetena mellan
den offentliga- ideella- och den privata sektorn samt gränsdragningarna mellan de olika
aktörernas ansvar och funktion.
Lotta Agevall Gross, fil dr, lektor i socialt arbete och Kerstin Arnesson, docent i socialt arbete
Kontakt: [email protected]; [email protected]
Spår 8, Äldreforskning i socialt arbete (REIS) – sal M1053
c) Hur kan nära relationer och äldreomsorg motverka ensamhet bland äldre personer?
Ensamhet är ett problem som många äldre personer brottas med i sin vardag. Hur kan
omgivningen bidra till att minska denna problematik bland personer med inget till
omfattande behov av äldreomsorg. Det diskuteras med utgångspunkt i en studie finansierad
av Kampradstiftelsen och äldre personers upplevelser i Kronobergs län.
Angelika Thelin, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
d) Socialt arbete och sjuka äldre – ett bortglömt fält?
I en tid av ett ständigt ökat antal äldre i behov av vård och omsorg har det sociala arbete en
undanskymd plats. Bristen på samordning mellan välfärdens organisationer är ett välkänt
problem och socionomernas svaga position inom detta fält problematiseras.
Ulla Melin Emilsson, professor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
e) Ekonomiska villkor och deras betydelse över tid i äldre personers vardagsliv
Äldre personer får allt sämre inkomst över tid i ålderdomen. Samtidigt finns det
forskningsresultat som tyder på att äldre personer bli allt mer förnöjda med sina ekonomiska
förutsättningar under samma tidsperiod. Vi tittar närmare på forskning om äldre personers
vardagsliv som belyser denna paradox.
Angelika Thelin, fil dr, lektor i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
Spår 9, Blandat spår – sal M1076
a) Att använda digitalt livsfrågeformulär som samtalsverktyg i uppföljningssamtal med
placerade barn och unga
- ett pågående implementeringsarbete i Karlskrona med syfte att öka placerade barn och
ungas delaktighet och känsla av sammanhang samt socialsekreterarens kunskap och insikt
om barnet/den unges livssituation.
Birgitta Nilsson, doktorand i socialt arbete och Helene Sjöblom Andersson, utvecklingsledare
BoU
Kontakt: [email protected]
b) Att erkänna i socialt arbete: om ett ”nytt” arbetssätt i socialtjänst och kommunala
arbetsmarknadsenheter
En utbildningssatsning pågår inom socialtjänstens försörjningsstöd och kommunala
arbetsmarknadsenheter i Jönköpings län. Denna bygger på Axel Honneths teori om ”kampen
för erkännande”. Erkännande handlar om att se och bejaka människor, vilket skapar
förutsättningar för självförverkligande och frigörandet av individens handlingskraft.
Satsningen utvärderas samtidigt mot en kontrollgrupp. På presentationen kan du få höra mer
om denna innovativa utbildningssatsning.
Lagunathan Govender, doktorand i socialt arbete
Kontakt: [email protected]
