Likabehandlingsplan, htm, 69 kB

Aspö 150820
LIKABEHANDLINGSPLAN
FÖR
Aspöskolan
Grundskola och Fritidshem
Handlingsplan för att förhindra diskriminering och
annan kränkande behandling.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Vision – övergripande mål…………………………………………………………………
1. Inledning…………………………………………………………………………………
2. Definitioner………………………………………………………………………………
3. Hjulet för vårt likabehandlingsarbete……………………………………………………
4. Kartläggning och analys…………………………………………………………………
5. Årlig plan………………………………………………………………………………..
6. Organisation och ansvarsfördelning……………………………………………………
7. Delaktighet och inflytande………………………………………………………………
8. Dokumentation ………………………………………………………………………….
9. Utvärdering……………………………………………………………………………..
Bilaga 1 Lagstöd.................................................................................................................
VISION - ÖVERGRIPANDE MÅL
Varenda elev ska ha rätt till en trygg och säker skolmiljö där de känner lust att lära, leka och
leva!
Vi vill ha en skola där likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen, skollagen och
skolans värdegrund. Med visionen vill vi markera skolans inställning och i vårt
likabehandlingsarbete visa på nedanstående övergripande mål:

Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar trakasserier och
mobbning inte sker
1.INLEDNING
Alla verksamheter inom skola, grundsärskola och fritidsverksamhet ska ha en
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med
att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Det ska även finnas rutiner för åtgärdande arbete.
Aspöskolans likabehandlingsplan finns till för att säkerställa att all personal och alla elever
arbetar på ett effektivt och framgångsrikt sätt med att förhindra kränkningar och trakasserier på
vår skola.
I alla sociala sammanhang uppstår då och då konflikter och spänningar. På Aspöskolan ser vi
det som ett viktigt uppdrag att lära barn leva i harmoni med andra människor och kommunicera
på ett konstruktivt sätt. Konflikter är inte negativa i alla situationer. Vi behöver dem för att lära
oss att samarbeta och göra omvärlden begriplig. Genom vuxnas vägledning, uppmuntran till
ansvar, tydlig förväntan och gränssättning hjälper vi eleverna att hitta förhållningssätt och
redskap att inleda och behålla goda relationer, samarbeta och förstå andras likheter och
olikheter.
När det råder obalans i makt och styrka kan det uppstå en situation där en eller flera personer
upplever sig kränkta och socialt utsatta. På Aspöskolan utgår vi från att elever som skapar
positiva bilder om sig själva och varandra samspelar på ett konstruktivt sätt med sina
medmänniskor. Vi behöver alla bli sedda, omtyckta, respekterade och känna tillhörighet.
På Aspöskolan är det därför av största vikt både för den som utsätter andra för kränkningar och
för den som blir utsatt att situationer av förtryck och kränkning snarast upphör.
2.DEFINITIONER
Diskriminering
Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas i förhållande till andra. Detta kan vara att
en elev med funktionshinder nekas tillträde till exempelvis idrott.
Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom att skolan eller dess personal i
praktiken inte ger honom eller henne samma förutsättningar som andra. Detta kan innebära att
en elev deltar men att deltagande begränsas p g a exempelvis funktionsnedsättning.
Trakasserier
Trakasserier är diskriminering och innebär att man kränker en elevs värdighet utifrån de sju
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan utföras av en vuxen mot elev, eller av elev mot
annan elev.







Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Kränkande behandling
Kränkande behandling innebär kränkningar av en elevs värdighet utan att det faller under någon
av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara:




Fysiska ex slag eller knuffar
Verbala ex att bli hotad eller kallad för ”fula ord”
Psykosociala ex utfrysning eller ryktesspridning
Text eller bild (klotter, lappar, sms, msn eller e-post)
3.HJULET FÖR VÅRT LIKABEHANDLINGSARBETE
Utvärdera: Vi utgår från förra årets plan och utvärderar likabehandlingsarbetet, resultat, vad
som är kvar att göra och skapar nya mål och åtgärder.
Främja: Vårt främjande arbete genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller
inte och riktar sig till alla elever. Arbetet fokuseras på att förstärka respekten för allas lika värde,
göra främjande insatser som utgår från diskrimineringsgrunderna och skapa ett gott socialt
klimat fritt från kränkningar m m.
Kartlägga: Vi kartlägger verksamheten och försöker upptäcka brister.
Förebygga: Vid det förebyggande arbetet utgår vi från konkreta problem som har upptäckts
vid kartläggningen av situationen på skolan. Vi utgår från kartläggningen, formulerar mål,
bestämmer åtgärder, när de ska genomföras och vem som är ansvarig.
Åtgärder för akuta situationer: Vi agerar genast när en elev kan ha utsatts för trakasserier
eller kränkande behandling. Varje fall rapporteras till berörd klasslärare och skolledning.
Klassläraren ansvarar för att följande åtgärder sätts in:






Den utsatte eleven kontaktas och får redogöra för sin situation. I förekommande fall
med stöd och hjälp av skolsköterska och skolledning. Skolledningen är ytterst ansvarig.
De som diskriminerar eller på annat sätt kränker kallas därefter till samtal, en och en.
Berörda föräldrar informeras,
Uppföljningssamtal genomförs med den berörda eleven.
Vid brottslig handling kopplas polis in.
Berörd klasslärare ansvarar för dokumentation se bilaga 2.
Om en anställd på skolan är en av parterna i diskrimineringen/kränkningen ansvarar rektor för
utredning och åtgärder
4.KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Vi har under detta läsår använt oss av följande kartläggningsmetoder:


Trivselenkät i samtliga årskurser
Sociogram
Sociogram utförs av fritidspersonal som tillsammans med klasslärare ansvarar för analys och
slutsatser. Trivselenkäten tar upp frågor kring trygghet och trivsel samt ev förekomst av
kränkningar.
Utvärdering/analys: Se bilaga 3
5. ÅRLIG PLAN
Vi har tagit hänsyn till ovanstående faktorer i vår planering inför kommande läsår. Vi beskriver
våra insatser under de tre rubrikerna främjande, förebyggande och åtgärdande arbete.
FRÄMJANDE ARBETE
Övergripande mål
Inga kränkningar eller någon mobbing ska förekomma på Aspöskolan.
Delmål
Elevernas empatiförmåga och sociala kompetens ska öka.
Elevrådet ska ha en fördjupad kunskap kring likabehandlingsfrågor.
Personalen ha en ökad samsyn kring likabehandlingsfrågor.
Planerade aktiviteter under läsåret
Hur vi når målen
Tidpunkt
Ansvarig
Utvärdering
Klassråd
2 ggr/termin
Juni 2016
Regelbundna träffar med elevrådet.
1
gng/termin
Ht 2015
Resp
klassföreståndare
Ingrid
Ola
Ingrid
Ola
Malin
Ola, Ingrid, Malin
Vi anordnar temadag kring
likabehandlings-frågor.
Trivselenkät, samtal och sociogram
genomförs.
Vt 2016
Juni 2016
Jan 2016
Juni 2016
FÖREBYGGANDE ARBETE
Övergripande mål
Inga kränkningar eller någon mobbing ska förekomma på Aspöskolan.
Delmål
Förankra likabehandlingsarbetet hos all personal.
Planerade aktiviteter under läsåret
Hur vi når målen
Likabehandlingsarbetet utgör en stående punkt
på konferenser,
Tidpunkt
Lå 15-16
Ansvarig
Skolledaren
Utvärdering
Juni 2016
ÅTGÄRDANDE ARBETE
Övergripande mål
Inga kränkningar eller någon mobbing ska förekomma på Aspöskolan.
Delmål
Alla elever och all personal ska vara förtrogna med arbetsgången vid upptäckt av diskriminering
och annan kränkande behandling.
Planerade aktiviteter under läsåret
Hur vi når målen
Tidpunkt
Ansvarig
Utvärdering
Information på temadagen (se ovan) om
arbetsgången vid kränkande behandling/mobbing
Ht 2015
Ingrid
Ola
Malin
Jan 2016
6. ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING
Likabehandlingsarbete - varför det?
För oss står svaret klart. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att
förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd
likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete
handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.
Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt.
Det handlar till exempel om arbetet är långsiktigt och att såväl lärare och elever
är engagerade.
Varje verksamhet ska ha en skriftlig plan för likabehandlingsarbetet
Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Diskrimineringsombudsmannen DO har tillsyn över diskrimineringslagen och
Barn-och elevombudet vid Skolinspektionen har tillsyn över den del i skollagen
som rör kränkande behandling.
Regelverk

Diskrimineringslag (2008:567)



Skollag (2010:800)
Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med
planer mot diskriminering och kränkande behandling.
Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling
och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
(SKOLFS 2010:10).
För att bedöma vad som kan krävas av en plan mot diskriminering och kränkande
behandling har DO använt sig av både lagtexterna, förordningen, och följande
propositioner som ligger till grund för lagarna.


Proposition 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
Proposition 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs 1989. Tanken
med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla
sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll i familjen och samhället
i stort. Texterna i skollagen kring, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar
sig bland annat på barnkonventionens artikel 2,3,6,12,19 och 28. Dessa artiklar är
därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet.
7. DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
På Aspöskolan medverkar eleverna från år F- 5 i elevrådsgrupp. Föräldrar görs delaktiga genom
föräldramöte och föräldraråd.
8. DOKUMENTATION
Alla enskilda ärenden där elever upplever sig diskriminerade eller kränkta dokumenteras. Detta
sker på en särskild blankett som visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och
hur ärendet följs upp. Se bilaga 5.
9.UTVÄRDERING
Likabehandlingsplanen är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att
utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart.
Bilaga 1
MYNDIGHETER
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
DO är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter och mot
diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Telefon:
08-120 20 700
Texttelefon: 08-120 20 820
E-post:
[email protected]
Webb:
www.do.se
Barn- och elevombudet (BEO)
Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers
rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva
skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar
också om kap 6 i skollagen om kränkande behandling och ger råd och stöd om hur
bestämmelserna ska tillämpas.
Telefon: 08-586 080 00
E-post: [email protected]
Webb:
www.skolinspektionen.se/beo
Skolinspektionen
Skolinspektionen har tillsynsansvar over förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och
vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående
skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är en god
utbildning i en trygg miljö.
Telefon: 08-586 080 00
E-post: [email protected]
Webb: www.skolinspektionen.se
Skolverket
Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete. Syftet är att
förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Alla elever har rätt till en likvärdig
utbildning. Myndigheten riktar sig till skolors huvudmän, skolchefer, skolledare och pedagoger
inom förskolan och skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Telefon: 08-527 332 00
E-post: [email protected] eller [email protected]
Webb:
www.skolverket.se
Bilaga 2
Enkäter
Åk 3-5
Aspö
ht-13
Ringa in:
Pojke
1. Hur trivs du i skolan?
A Jättebra
2.
B Bra
D Vantrivs
Hur känner du dig när du är på väg till skolan?
A Jätteglad
3.
B Glad
C Sådär
D Ledsen
Finns det nåt ställe här i skolan där du känner dig rädd och i så fall vilket?
A Nej
4.
B Ja: ________________________________
Får du hjälp när du behöver av personalen i skolan?
A Alltid
5.
B Oftast
C Ibland
D Aldrig
Lyssnar de vuxna på skolan på dig?
A Alltid
6.
B Oftast
C Ibland
D Aldrig
Är det någon som blir retad ofta på skolan?
A Nej
7.
B Ja
Om Ja, vem? ____________________________
Blir du retad i skolan?
A Ofta
8.
B Ibland
C Sällan
D Aldrig
C Sällan
D Aldrig
Brukar du reta nån?
A Ofta
9.
C Sådär
B Ibland
Får alla vara med och leka på rasterna?
Flicka
A Alltid
10.
B Oftast
C Ibland
D Aldrig
Får du vara med och leka på rasterna?
A Alltid
B Oftast
C Ibland
D Aldrig
ELEVENKÄT FRITIDSHEMMEN
Till eleverna….
1. Jag tycker om att vara på fritids.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Kommentar:___________________________________________________________
2.
Jag har någon att leka med på fritids.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Kommentar:___________________________________________________________
3. Jag trivs med personalen på fritids.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Kommentar:___________________________________________________________
4. Jag tycker om frukost och mellanmålet på fritids.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Kommentar:___________________________________________________________
5. Jag har någonstans där jag kan ta det lugnt om jag vill.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Var och när kan du vila dig under dagen?
_____________________________________________________________________
6. Jag känner mig trygg när jag är inne på fritids.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Finns det något du är rädd för? ___________________________________________
7. Känner du dig trygg när du är ute på fritids.
Ja
Oftast
Sällan
Ibland
Nej
Finns det något du är rädd för? ___________________________________________
8. Vilka aktiviteter tycker du mest om att göra på fritids?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
9. Vad skulle du önska för aktiviteter på fritids?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
10. Vad tycker du att du lär dig på fritids?
_________________________________________________________________________
_________________________________________________________________________
Övrigt:_____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
ENKÄT FRITIDSHEMMEN - VÅRDNADSHAVARE
Till vårdnadshavare….
Vi uppskattar om ni vårdnadshavare vill fylla i denna fritidsenkät, vilket sedan är till hjälp för oss att
utveckla verksamheten på vårt fritidshem.
Era barn får också fylla i en elevenkät om hur det är på fritids.
Lämna svar genom att ringa in det alternativ som stämmer mest. Om man vill kan man lämna en
kommentar till varje fråga.
1. Jag känner mig trygg när mitt barn är på fritids.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
2. Mitt barn tycker om att vara på fritids.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
3. Fritids erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
4. Jag upplever att personalen har ett bra bemötande mot mig och mitt barn.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
5. Jag tycker att personalen agerar vid elevkonflikter eller vid tecken på kränkning.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
6. Lokalerna är lämpligt utformade för fritidshemmets verksamhet.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
7. Fritidshemmets utemiljö är väl anpassad för verksamhetens behov.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
8. Jag får tillräcklig information om fritidshemmets verksamhet av personalen.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
9. Jag känner mig nöjd med den information personalen ger mig om hur mitt barn har
det på fritids.
Alltid
Oftast
Sällan
Aldrig
Vet ej
Kommentar:___________________________________________________________
10. Ev. egen fråga.
Övrigt:_____________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Bilaga 3
Bilaga om utvärdering av arbetsmoment enligt Likabehandlingsplan 13-14
Åk 3-5
Trivselenkät aspö ht13 och vt14, summering och jämförelse
Ht13: I dåvarande klass 3-5 trivdes 92 % jättebra eller bra. De upplever att vi vuxna lyssnar
på dom. När det gäller retande, så var det 16 % som upplevde att de ofta blev retade medan
75% aldrig kände sig retade.
Vt14: Samma siffror ungefär när det gäller trivseln, men lite bättre när det gäller retande.
Ingen upplevde längre att de ofta blev retade i skolan!
Ingen upplevde att det fanns något ställe där man kunde känna sig rädd.
Under hösten och en bit in på våren genomfördes samtal om trivsel i pojk- och flickgrupp.
Här tog man upp konkreta saker som hänt under veckorna och kunde reda ut dessa.
Förhoppningsvis är det detta och det KLIV-projektet som genomfördes under våren som har
gett ovanstående positiva utveckling i enkätresultaten.
Fritids.
Stöttar barnen i den styrda och fria leken i deras relationer så alla kan känna sig inkluderade i
gemenskapen.
Vi har kontinuerligt haft drama och värdering och trygghetsövningar.
Förebyggande reflekterande samtal om relationer och konfliktlösning.
Föräldrar och barn har fått svara på trivsel och trygghet enkät. Resultatet visar att barnen trivs
känner sig trygga, delaktiga och får ett gott bemötande. Lokalbristen får dock som konsekvens
att det inte finns någon specifik plats att vistas på och detta påverkar barn och vuxna.
Bilaga 4
Mobbingplan
Den här gången har vi när en mobbingsituation uppstår:
Mobbingplan
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
1. Barn upplever sig kränkt av någon på skolan.
2. Samtal med berörda parter en och en.
3. Gemensam diskussion med de inblandade.
4. Samtal med föräldrarna till de inblandade.
5. Möte med den kränkta eleven och dess föräldrar.
6. Möte med den kränkande eleven och föräldrar.
7. Anmälan om kränkande behandling görs i enlighet med vår skyldighet (se blankett).
8. Möte med rektor, elever och föräldrar som är inblandade.
9. Anmälan till elevhälsoteamet för vidare handläggning.
Bilaga 5
Anmälan om kränkande behandling
Skollagen 6 kap 10 §
Uppgifter om den uppgivna kränkningen
Ange om den som kränkts är flicka eller pojke
Enhetens diarienummer:
Klass/ålder på barn/elev som kränkts
Beskriv det inträffade
Beskriv händelsen. När inträffade den? Hur upptäcktes den? Av vem? Vem anmälde händelsen
till lärare/till rektor osv?
Redovisa enligt a eller b
a) Utredning har inletts. När beräknas den vara klar? Hittills vidtagna åtgärder? Annat som kan
vara av vikt att redovisa.
b) Utredning har slutförts. När? Vidtagna åtgärder som följt och/eller följer av utredningen? Annat
som kan vara av vikt att redovisa.
Datum
Förskolechefs/rektors namnteckning
Namnförtydligande
Förskola/skola
Bilaga 6
Trivselregler
Trivselregler 2015-2016


Var lugn i klassrummet
 Lyssna på den som har ordet
Räck upp handen om du vill säga något
 Hjälp varandra
 Använd ett trevligt språk
 Låt alla få vara med
Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig!