Konjunkturer
●
●
●
●
När ekonomin expanderar och BNP stiger talar man som sagt
om tillväxt.
Potentiell tillväxt är då när alla resurser som finns tillgängliga
används.
Under högkonjunkturer kan produktionsnivån ligga över den
potentiella tillväxtnivån. → Detta är ohållbart och flaskhalsar
uppstår och marknaden överhettas.
Lågkonjunktur är när produktionsnivån ligger under
potentialen. Om BNP sjunker under ett halvår kallas det för
recession. När recessionen blir djup och långvarig brukar man
kalla det för en ekonomisk depression.
●
●
Under högkonjunkturer
går ekonomin på övervarv.
Lönerna höjs, arbete
skapas, räntorna stiger
etc.
Under lågkonjukturer
håller folk i sina pengar
och konsumerar mindre.
Ekonomin är trög och
företag minskar på
löner/arbetskraften.
●
●
●
●
●
Skillnaden mellan den faktiska BNP nivån och den potentiella
BNP nivån brukar kallas för produktionsgap.
Produktionsgapets storlek är ett mått på låg- eller
högkonjunkturens styrka.
Konjunkturerna och hur ekonomin reagerar på dessa kan man
studera genom att mäta det samlade utbudet och den
samlade efterfrågan.
Den samlade efterfrågan varjerar beroende på prisnivån. Desto
lägre prisnivå desto mer stimulerade blir hushållen att spendera
pengar.
Låg prisnivå lockar också till investeringar och ökad export.
Stagflation
●
●
●
●
Stagflation är termen för när ekonomin har både fallande
priser (recession) och stigande priser (inflation).
Stagflation förekommer oftast när marknaden råkarut för
en så kallad utbudschock. → Kratftiga kostnadsstegringar.
Man trodde länge att stagflation var en omöjlighet
eftersom man ansåg att ekonomin alltid måste vara varm
(högk.) eller kall (lågk.). Under stagflation får man således
det sämsta av båda världarna.
Man kan egentligen inte göra annat under stagflation än
hoppas att marknaden stabiliserar sig själv.
Stabiliseringspolitik
●
●
●
●
●
En nation kan försöka motverka kraftiga konjunktursvängningar
genom sin finanspolitik.
Behovet av och viljan att ha en aktiv stabiliseringspolitik skiljer
sig mycket mellan stater.
En ekonomi som fungerar väldigt effektivt och reagerar snabbt
på nya förutsättningar behöver troligtvis ingen stabilisering.
Landets ambitionsnivå påverkar också → Om landets
målsättningar är att inte ha nergångar i ekonomin måste man
troligen ha en stabiliseringspolitik.
Målsättningarna varjerar också → Vad är det man vill undvika
inflation eller arbetslöshet?
John Maynard Keynes
●
●
●
●
”Uppfinnaren” av stabiliseringspolitiken.
Keynesianismen dominerade det ekonomiska
tänkandet från 1930–talet till 1970–talet.
När stagflation uppkom på grund av oljekrisen
hade keynesianismen inget svar på den och
monetarismen tog över.
Under finanskrisen 2008–2009 använde länder
igen flitigt sig av stabiliseringspolitik.
●
●
●
Keynes tankar slog igenom under ”the great
depression” i USA på 30-talet.
Han menade att staten skulle spendera pengar
för att snabbt lyfta upp efterfrågan på varor och
tjänster och kickstarta ekonomin. → Man skulle
inte vänta på att ekonomin fixade sig själv.
”The long run is a misleading guide to current
affairs. In the long run we are all dead.” - Keynes
