nternati
Årlig plan mot
kränkande behandling
och
likabehandlingsplan
För Ormkärrskolan, Västerås stad
Antagen av Skolans personal 2011-11-01
progr
am
polic
y
handlings
plan
riktlin
je
Alltid bästa möjliga möte
Ormkärrskolan ska upptäcka diskriminering och kränkande behandling och
inte lämna någon utsatt utan hjälp.
Ormkärrskolan ska vara en skola för alla
Handlingsplan för likabehandling
program
uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen
av Västerås som ort inklusive koncernen Västerås stad
policy
uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet i koncernen Västerås stad
handlingsplan
anger strategier och konkreta åtgärder för att nå den politiska viljeinriktningen
och fastställda mål på olika nivåer i organisationen
riktlinje
säkerställer ett riktigt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande
i koncernen Västerås stad
Inledning
I skollagen (SFS 2010:800)står följande att läsa:
1 kap 4§: Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska
inhämta och utveckla kunskaper och värden. /…/ Utbildningen ska också förmedla
och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. /…/
1 kap 6§: Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet samt solidaritet mellan människor.
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna
och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.
För att ge elever rättsskydd och en trygg skolmiljö, fri från diskriminering,
trakasserier och annan kränkande behandling regleras dessa frågor av
diskrimineringslagen (SFS 2008:567) och kapitel 6 i skollagen.
Diskrimineringslagen omfattar frågor som rör diskriminering och trakasserier.
Kapitel 6 i skollagen behandlar kränkande behandling, vilket inkluderar exempelvis
mobbning. Tillsyn utförs av Diskrimineringsombudsmannen när det gäller
diskrimineringslagen och Skolinspektionen när det gäller skollagen. Som underlag
för arbete med dessa frågor är skolor skyldiga att upprätta handlingsplaner, en årlig
plan för arbete mot kränkande behandling och en likabehandlingsplan för arbete
mot diskriminering och trakasserier. Eftersom planerna har i det närmaste samma
syfte kan de föras samman i en, men det ska klart och tydligt framgå att denna plan
avser att uppfylla båda lagarna, en del som gäller likabehandling och en del som
handlar om att motverka kränkande behandling. Båda dessa planer som upprättas
årligen.
Definitioner och begrepp
De sju diskrimineringsgrunderna är:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Ålder
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Begrepp
Diskriminering
Definition
Direkt diskriminering
En person får inte diskrimineras genom särbehandling
på grund av någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.
Indirekt diskriminering
En person får inte missgynnas genom att till synes
neutrala ordningsregler tillämpas så att de får en i
praktiken diskriminerande effekt.
Trakasserier
Annan kränkande
behandling
Mobbning
Rasism
Främlingsfientlighet
Homofobi
Sexism
Ett uppträdande som kränker en persons värdighet
och har samband med någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Ett uppträdande som kränker persons värdighet men
inte är kopplat till de sju diskrimineringsgrunderna.
Här avses mobbning och liknande beteenden som kan
vara av både fysisk och psykisk art.
En upprepad negativ handling när någon eller några
medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker
tillfoga en annan skada eller obehag.
En föreställning om den egna folkgruppens
överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa
folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att
förtrycka, utnyttja eller kontrollera.
Stark motvilja mot grupper som definieras genom
fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga
karaktärsdrag.
En uppfattning eller medveten värdering hos en
individ, en grupp eller ett samhälle och som ger
uttryck för en stark negativ syn på homo-,
bisexualitet, trans- eller queerpersoner.
Negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en
individ utifrån dess könstillhörighet.
Främjande arbete
Vision
På Ormkärrskolan ska alla känna sig trygga. Personal och elever ska aktivt arbeta
för att likabehandlingsplanen/värdegrundsarbetet följs och hålls levande.
Alla ska veta vem de kan vända sig till om någon är utsatt. Ormkärrskolan ska jobba
för att förebygga diskriminering och kränkande behandling genom att arbeta med
våra värdegrundsteman – Empati, Samarbete, Ansvar, Respekt för mig själv och
andra samt Uthållighet.
Alla ska behandlas lika, tolereras och respekteras oavsett kön, etnicitet, sexuell
läggning, funktionshinder, ålder eller könsöverskridande identitet. Inte heller får
någon uppleva sig diskriminerad på grund av ovanstående.
Ansvar
Allas ansvar
Alla på skolan ska vara observanta på att personer inte diskrimineras av
verksamheten, organisation eller av tillämpningen av olika bestämmelser.
Rektors ansvar
Årligen upprätta och utvärdera en plan mot kränkande behandling/
likabehandlingsplan i samarbete med personal, elever och föräldrar.
Se till att personal, elever och föräldrar känner till och följer skolans plan mot
kränkande behandling/ likabehandlingsplan.
Regelbundet granska den egna verksamhetens organisation, arbetsklimat och
beslutseffekter.
Kontaktar lämplig myndighet vid behov.
Personalens ansvar
Följa skolans plan mot kränkande behandling/ likabehandlingsplan.
Vidta åtgärder vid upptäckt av kränkande behandling, trakasserier eller
diskriminering.
Kontakta föräldrarna.
Informera rektor och elevhälsoteam.
Dokumentera ärendet.
Vara ett stöd.
Prata med eleverna om planen vid skolstart och flera gånger under terminen.
Elevernas ansvar
Stötta den kränkta.
Berätta för en vuxen i skolan eller på fritids.
Berätta för sina föräldrar.
Gå till kamratstödjarna.
Uppmuntra till att alla ”får vara med”.
Inte själv delta i kränkande behandling av andra.
Föräldrarnas ansvar
Slå larm till skolan/fritids.
Prata med sitt barn om dennes upplevelser.
Förebyggande arbete
Vi arbetar aktivt med värdegrundsarbetet. Det bygger på sex olika teman: ansvar,
empati/solidaritet, att vara schysst, uthållighet, samarbete och respekt för mig själv
och andra. Varje tema sträcker sig över en termin. Personalen träffas inför varje
tema för att tillsammans diskutera och reflektera över hur vi alla visar och lär våra
elever på bästa sätt. Vi involverar föräldrar genom en värdegrundsläxa som är
kopplat till temat.
Vi arbetar för ett öppet klimat för oliktänkande och vi har etik och klassråd på
schemat varje vecka för att skapa ett positivt klimat.
Skolan har ordningsregler som vi diskuterar tillsammans med elever och föräldrar
varje läsårsstart.
Vi vuxna är tydliga mot barnen, då det gäller frågor som handlar om vänskap,
solidaritet och tolerans. Nolltolerans vad gäller kränkande ord och ovårdat språk.
Alla vuxna som är rastvärdar har på sig reflexvästar för att synas bra. Då vet barnen
vilka de kan vända sig till om något händer.
Varje månad träffas skolans kamratstödjare, det är representanter från grundskolans
årskurser 2-5 och grundsärskolan årskurser 1-6, för att diskutera aktuella frågor i
verksamheten. Kamratstödjarnas uppgift är att vara observanta på kränkande
behandlingar och föra denna information vidare till någon ansvarig vuxen i
kamratstödjargruppen.
Vi arbetar aktivt för att samverka mellan grundskolan och grundsärskolan. Syftet är
att alla skall få större förståelse för varandra. Samarbetet kan vara i form av
rastfaddrar, gemensamma storsamlingar, klassrumsaktiviteter och friluftsdagar.
Åtgärdande arbete
Upptäcka
Diskriminering och kränkande behandling kan vara svår att upptäcka eftersom de
utsatta inte alltid vill visa att de är utsatta och kanske skäms över sin situation.
Föräldrarna vet ofta inte om att deras barn är utsatt. De som diskriminerar eller
kränker kan också vara svåra att upptäcka. De kan gömma sig bakom kommentaren
”det var bara på skoj”. Av dessa skäl måste vuxna och elever vara vaksamma och
våga agera snabbt när fysiskt eller psykiskt våld uppstår.
Skolan arbetar för att alla, såväl vuxna som elever ska vara uppmärksamma på
situationer där elever kan utsättas för kränkande behandling. T.ex. kapprum,
omklädningsrum och på raster. Kamratstödjarna är en resurs för att upptäcka
kränkande behandling och deras uppgift är att föra detta vidare till någon vuxen.
Utanför klassrummet verkar kamratstödjare och rastvärdar för att främja en lugnare
och tryggare skolmiljö. Rastvärdarna har färgade västar på sig för att barnen lätt
skall kunna se vem de kan vända sig till.
I samtliga klasser genomförs trivselenkäter två gånger per läsår. Ansvariga för det
är de vuxna i kamratstödjargruppen.
Värdegrundsarbetet är en viktig del i att göra eleverna medvetna.
Utreda
Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling agerar vi omedelbart.
Diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska upphöra så
snabbt som möjligt. Ansvaret för de akuta åtgärderna ligger i första hand hos
lärlagen. All personal har dock skyldighet att ingripa vid konflikter.
När vi får reda på att en viss elev troligen är utsatt:
1. Samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta? Vilka är
inblandade? Samtalet ska alltid föras med två vuxna och
dokumenteras.
2. Inom arbetslaget pratar man med varandra och bestämmer hur man ska
arbeta med situationen. Är det diskriminering och kränkande
behandling? Vilka har utfört kränkningen?
3. När de/den som utfört kränkningen finns i skolan, kallas de en i taget
till samtal. De upplyses om att vi vet att de utsätter någon för kränkande
behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den
kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att
den/de får tid att berätta själv och att den vuxne inte ger för mycket
information.
Säg aldrig att den utsatte själv har berättat.
Samtalet ska alltid föras med två vuxna och dokumenteras.
4. Kontakt med de inblandades föräldrar för att berätta om vad som hänt.
Samtalet dokumenteras.
5. Inom en vecka sker enskilda uppföljningssamtal med de/den som utfört
kränkningen och den utsatte. Samtalet dokumenteras.
Särskild blankett för dokumentation finns, se bilaga. Dokumentationen förvaras i en
speciell pärm som finns hos elevhälsoteamet.
Observera att hela problemet är mycket känsligt. Fel information vid fel tillfälle kan
försvåra eller sabotera hela processen. De/den som utfört kränkningen får före det
första samtalet inte veta om att det ska äga rum. De bygger då upp ett försvar som
kan påverka kommande samtal. Det som är viktigast i början är att diskrimineringen
eller den kränkande behandlingen upphör.
Vad gör vi om diskriminering och kränkande behandlingen inte upphör?
Om diskriminering och kränkande behandlingen eller konflikten inte upphör
informeras rektor och elevhälsoteam. Föräldrarna till den/de som kränkt kallas till
skolan på en elevvårdskonferens för att diskutera situationen. En handlingsplan
upprättas för att komma till rätta med problemet.
En sista utväg som de inblandade bör känna till, och som skall informeras om vid
elevvårdskonferensen, är polisanmälan. Rektor ansvarar för polisanmälan.
Utvärdering och uppföljning av läsåret 2010/2011
Nulägesanalys
Under läsåret 2010/2011 har vi reviderat vår plan både i personalgrupp, föräldraråd
och med eleverna via elevrådet. De punkter som vi reviderade i planen var visionen
och ansvarsgrupperna. På föräldrarådet hade man inga synpunkter på förändring när
det gällde dessa punkter. De yngre eleverna har svarat att vår vision är svår att
förstå, de äldre eleverna har svarat att de tycker det är svårt att säga till egna
klasskamrater som kränker någon annan.
Vi har utformat ett årshjul för arbetet med vår årliga plan mot kränkande
behandling, för att lättare kunna följa upp den.
Vi har läst och diskuterat planen på lärlagsträffar och i sina utvärderingar har
lärlagen sagt att den väl känd för dem.
Förskoleklasspersonalen har fått kompetensutveckling med Komet.
Vi har fortsatt att genomföra trygghetsvandringar tillsammans med eleverna. Detta
år handlade det om vad trygghet är och vilka platser på skolan som känns trygga
respektive otrygga. Resultatet visar att eleverna tycker att trygghet är bl. a:
Att vara snäll.
Inte mobba eller frysa ut någon.
Att det finns vuxna ute på rasterna.
Att man inte är ensam eller att det förkommer bråk.
Tryggaste platsen på skolan är biblioteket samt klassrummen och där man blir sedd.
Otrygga platser enligt eleverna är korridorerna där man kan krocka, skolspåret där
det är långt till vuxna, toaletterna som man inte kan låsa upp utifrån samt i närheten
av de äldre barnen inomhus. Några har sagt att det är otäckt uppe på och bakom
kullen då det oftast inte finns någon vuxen där. Ett sätt att lösa detta problem vore
att se till att den som rastvärdar alltid går upp till kullen.
Målsättning läsåret 2011/2012
Fortsätta med uppföljningar av trivselenkäter och trygghetsvandringar.
Diskutera skolans vision på klassråd.
Byta alla toalettlås till ”handikapplås”.
Någon rastvärd ska röra sig i och kring kullen.
Åtgärder och ansvarsfördelning
Kvalitetsgruppen utformar underlag för hur lärlagen ska behandla resultaten av
trivselenkäter och trygghetsvandringar.
Klasslärare ansvar för att ta upp Årliga planen mot kränkande behandling och
likabehandlingsplanen på klassråd för att eleverna ska få möjlighet att förstå skolans
vision.
Vaktmästaren ansvarar för att följa upp elevernas önskemål om att byta lås på
toaletterna.
Kamratstödjar-
Återkoppling
från staben
enkät
Förankring i
lärlag
Uppföljning
av
enkät +
sammanställn
ing
Klasslärarna
följer upp sitt.
föräldraråd
Kamratstödjar
enkät
Trygghetsvandring
elevråd
klassråd
Uppföljning,
kamtatstödjar
enkät och
trygghetsvandring
Analys av
utvärdering
Utvärdering
Revidering
Ormkärrskolan 2007-10-24
Nya mål
analys från
Årshjul för årlig
plan mot
kränkande
behandling och
likabehandlings
plan
Produktion: Västerås stad
Ny
reviderad
plan.
Ormkärrskolan 721 87 Västerås
Telefon 021-39 36 65 www.vasteras.se
