Plan mot kränkande behandling
Torslunda Naturförskola
2010 - 2011
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara fri från trakasserier och
annan kränkande behandling. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter!
Riktlinjerna i vår likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling grundar sig på
bestämmelserna i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling
av barn och elever, förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planen.
Denna plan upprättas en gång per år och ställer krav på att vi ska förebygga och förhindra
trakasserier och kränkande behandling samt en skyldighet att utreda omständigheterna när det
kommit till personalens kännedom att ett barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling.
Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling tydliggöra ansvarsfördelningen
mellan rektor och personal vid respektive enhet.
Vi har som absoluta mål och fokus att våra förskolor, familjedaghem, fritidshem samt skolor
är fria från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Uppdraget är att arbeta för
barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Mitt uppdrag som förskolechef/rektor i Torslunda är att tillsammans med barn, personal och
föräldrar upprätta en plan för att skapa en trygg verksamhet. Jag har huvudansvaret för
förskolans verksamhet och vårt arbete utgår från FN:s barnkonvention, diskrimineringslagen
och skollagen. Vi arbetar också enligt kommunens skolvision ”Tillsammans skapar vi vår
framtid” där trygghet är en central del. En trygg miljö i vår förskola är en förutsättning för att
barnen ska trivas, må bra och utvecklas på ett positivt sätt.
Tillsammans arbetar vi förebyggande och agerar i enlighet med denna plan.
Diskrimineringsgrunder
Alla barn och elever ska ha samma rättigheter – flickor som pojkar och oavsett etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.
Alla barn och elever har rätt att vistas i våra olika verksamheter utan att utsättas för någon
form av kränkande behandling.
Definitioner
Etnisk tillhörighet är när någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller
etniska ursprung eller hudfärg.
Könsöverskridande identitet: en person som genom sin klädsel eller via uttryck inte
identifierar som vare sig man eller kvinna.
Sexuell läggning: homosexuell, heterosexuell eller bisexuell läggning.
Funktionshinder: fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons
funktionsförmåga.
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av
individer eller grupper av individer utifrån diskrimineringsgrunderna.
Direkt diskriminering är när någon missgynnas i förhållande till andra och detta har ett
samband med diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering när skolan har rutiner eller bestämmelser som verkar neutrala men
som i praktiken missgynnar en elev med viss kön, religion o.s.v.
Trakasserier är en behandling som kränker individens värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna.
Sexuellt trakasseri är en form av trakasseri som är av sexuell natur.
Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Annan kränkande
behandling kan vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang.
Kränkningarna kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms. och mms.)
Både förskolans personal och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande
behandling.
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
försöker tillfoga en annan skada eller obehag och detta sker under en längre tid.
Verksamhetens behov har tagits fram genom följande kartläggning:
-
Barnobservationer
Intervjuer
Föräldraenkät
Utvecklingssamtal
Analys av tillbud/olycksfall/incidentrapportering
Diskussioner i arbetslagen
Efter genomgång av förra årets plan och genomförd nulägesanalys har vi tagit fram en ny plan
som gäller från oktober 2010 och ett år framåt.
Kartläggningar har lett fram till följande planerade åtgärder
Diskrimineringsgrund
Kön / sexuell läggning/ könsöverskridande identitet eller uttryck
Mål: Leken ska präglas av glädje, nyfikenhet och frivillighet oavsett kön.
Vi har sett att:
Barnens tankar kring könsroller visas i diskussioner, samtal och i leken.
Vi har uppmärksammat att barnen ibland delar in kläder efter kön t.ex. tjejmössor.
Aktivitet:
Vi pedagoger är viktiga förebilder och ifrågasätter samt samtalar med barnen kring de
här frågorna.
Vi är uppmärksamma på att inte den manliga normen får råda på avdelningen med
flest pojkar, utan att vi även lyfter fram kvinnliga värden.
Individen är i centrum oavsett könstillhörighet.
Vi verkar för att barnen ska kunna göra egna personliga val oavsett könstillhörighet.
Vi har en miljö som stimulerar till lek, oavsett kön och vi uppmuntrar barnen att göra
val utifrån sin person inte utifrån sin könstillhörighet. Barnen ska kunna leka
könsöverskridande lekar och ha tillgång till allt lekmaterial.
Genusarbetet fortsätter med pedagogiska diskussioner och observationer i arbetslaget
och barngruppen.
Ålder
Mål: Barn ska respekteras oavsett ålder och inte utsättas för kränkning pga. av sin ålder.
Vi har sett att:
situationer kring åldersdiskriminering kan uppstå ute på gården i leken eller vid
stunder inomhus när vi arbetar åldersintegrerat.
de äldre förskolebarnen drar ibland igång lekar som de inte vill att de yngre barnen ska
vara med på.
de yngre barnen inte alltid får leka ostört.
Aktivitet:
Vi utgår ifrån ett situationsbaserat perspektiv. Det finns faktiskt situationer då de äldre
barnen måste få leka själva för att kunna genomföra leken på sitt sätt. På samma sätt
måste de mindre barnen få situationer då de får leka ostört och inte behöva bli störda
av äldre barn som kommer in och kanske tar över leken. Det finns situationer där stora
och små mycket väl kan leka tillsammans och då gäller det att vi som vuxna är lyhörda
och finns där som stöd och hjälp i det sociala samspelet.
Flexibilitet i uppdelningen av barnen. Vi delar upp barnen i mindre grupper samt delar
upp barnen efter ålder men också efter barnens intresse. Under dagens lek och aktivitet
kan vi fördela barnen mer i olika områden inne och ute samt i våra olika naturområden
så att inte alla barn är ute på gården samtidigt.
Etnisk tillhörighet/Religion eller annan trosuppfattning
Mål: Vi ska öka vår kompetens omkring arbetet med etnisk tillhörighet och lyfta fram olika
kulturer på ett tydligare sätt i vår förskola.
Vi har sett att:
flera barn i barngrupperna har en förälder med annat ursprung och språk. Flera talar
dessutom två språk hemma.
barnen också har uppmärksammat att vi ser olika ut.
Aktivitet:
Vi som pedagoger lyfter fram dessa fantastiska olikheter och möjligheter så ofta vi
kan. Vi anser att det är en tillgång att ha en så mångsidig grupp och vill att barnen ska
se dessa olikheter som något naturligt och självklart.
I det dagliga arbetet försöker vi fånga och framhålla barnens andra språk och
eventuella kulturyttringar för att tydliggöra för barnen att vi tycker att deras historia
och arv är viktigt. Vi uppmuntrar barnen att använda sitt eget modersmål på förskolan.
Vi fångar upp deras kultur, traditioner och sånger i det pedagogiska arbetet.
Funktionshinder
Mål: Vi ska öka vår kompetens omkring olika funktionshinder och lyfta fram detta i samtal
med barn och föräldrar.
Vi har sett att.
vi har ett barn med funktionshinder som behöver extra stöd i sin utveckling.
barnen frågar en del kring barnets behov av extra stöd i vissa situationer.
Aktivitet:
Vi använder tecken som stöd på förskolan. Tecken används vid alla situationer under
dagen som till exempel samling, lek och rutinsituationer.
Vi pratar mycket om tecken som ett språk och passar på när vi pratar om andra språk
som finns i barnens hemmiljöer, att även då ta upp tecken i sammanhanget.
Vi pedagoger är noga med att förklara på ett sätt som är tydligt och korrekt för att
barnen ska få en förståelse för vad det innebär att leva med ett funktionshinder.
Vi är noga med att förklara på ett sådant sätt att barnets funktionshinder inte definierar
vem han/hon är.
Tidsplan: Ovanstående aktiviteter ska genomföras under 2010 och våren 2011.
Uppföljning:
-
Barnobservationer
Intervjuer
Dokumentation
Diskussion och analys i arbetslagen
Enkät till föräldrar
Ansvar för uppföljning: Rektor och förskollärare
Rektors ansvar
Rektor ansvarar för förebyggande och främjande insatser för likabehandling och arbetar
för att ta fram strategier för hur man främjar en god lärandemiljö.
All personal ska aktivt arbeta och agera enligt denna plan.
På vår förskola arbetar vi främjande och förebyggande på individ, grupp och
verksamhetsnivå genom att:
All personal är viktiga förebilder. På våra personalmöten diskuteras vårt
förhållningssätt mot barnen i olika frågor.
I det pedagogiska arbetet uppmärksammar personalen frågor som rör planen.
Vi har ett bra samarbete mellan avdelningarna med gemensamma kompisregler och
värderingar där alla lär känna alla.
Vi har ett öppet förhållningssätt och nyfikenhet som bidrar till att skapa ett tillåtande
klimat.
Vi gör en genomgång av de rutiner och kompisregler som finns i verksamheten varje
höst. Det görs tillsammans med barnen och på föräldramöten. Kompisreglerna
synliggörs på hela huset i ord och bild. (även utomhus)
Vi gör en inventering av pedagogiskt material, barnlitteratur, aktuella
fortbildningsböcker och kompetens samt inne och utemiljön.
Vi sätter fokus på barnen dvs. finns med barnen i leken och de vardagliga rutinerna,
fostrar, observerar, samtalar, lyssnar och iakttar barngruppen.
Vi delar in barnen i mindre grupper för att de ska lära känna varandra bättre och skapa
relationer med varandra.
Vi sätter tydliga gränser och har ett tydligt förhållningssätt i konflikter och bråk. Vi
ingriper och reagerar aktivt på handgripligheter samt nedsättande kommentarer, miner
eller andra förolämpningar. Nolltolerans för grova, kränkande ord.
Vi pratar med barnen om hur viktigt det är att de säger nej och att de säger till en
vuxen om de känner sig otrygga eller utsatta.
I den dagliga kontakten med barnen och föräldrarna pratar vi om hur barnen har det på
förskolan, om trivsel, trygghet samt om kompisreglerna.
Vi använder massage som en arbetsmetod där barnen lär sig ta på varandra på ett bra
sätt. Den du masserar slår du inte.
Vi arbetar integrerat där större och mindre barn lär av varandra, hjälper och tar hänsyn
till varandra.
Vi arbetar periodvis med Gunilla O Wahlströms material som behandlar känslor.
(Känslokaninerna)
Vi läser barnlitteratur som handlar om känslor, t.ex.” Wilda säger nej!”.
Vi använder ”Känsloskolan” av Maria-Pia Gottberg, utbildare i Social och emotionell
träning (SET). Materialet och lärarhandledning finns på nätet via Förskoleforum.se
vilket all personal har tillgång till.
Vi satsar på EQ-dockan som ett verktyg för att arbeta med barns emotionella och
sociala träning.
Upptäckt av trakasserier, kränkande behandling och mobbning.
Rutiner för tidig upptäckt:
Förskolan agerar så snart någon i personalgruppen får kännedom om att ett barn känner sig
kränkt eller trakasserat genom att:
ta hand om det berörda barnet så att det känner sig tryggt.
personalen samtalar med berörda individer och utreder det som hänt.
all personal är mycket lyhörd och observant både inne och i utemiljön
barnen får aldrig lämnas helt ensamma utan en vuxen
Om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan form av kränkande
behandling av en vuxen ska nedanstående rutiner följas:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Händelsen anmäls till rektor.
Vårdnadshavare kontaktas
Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet. Dokumentation görs.
Rektor följer upp ärendet med barnet och vårdnadshavare.
Rektor har regelbundna uppföljningssamtal med berörd personal.
Om åtgärderna inte är tillräckliga tas kontakt med rektors chef, skolchefen. Barnets
vårdnadshavare kan även vända sig till Barn- och elevombudsmannen
Webbplats: www.skolinspektionen.se/BEO
Anmälningsplikt till rektor och huvudman
Fr om 2011-07-01 är lärare, förskollärare, fritidspedagog eller annan personal skyldiga att
anmäla till rektor om de får kännedom att ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling i samband med verksamheten.
På samma sätt har rektor skyldighet att anmäla att ett barn anser sig kränkt till huvudmannen.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs för att förhindra framtida
kränkning.
Rutiner för hur vi garanterar god uppsikt över alla utrymmen där barn och elever
vistas.
Vi vuxna:
sätter fokus på barnen och finns med i barnens lekoch de vardagliga rutinerna,
observerar, samtalar, lyssnar och iakttar barngruppen.
delar upp oss så att vi finns där barnen vistas, inne såväl som utomhus.
arbetstid och personalschema planeras utifrån barngruppens behov av trygghet och
säkerhet.
gör egenkontroll och säkrar arbetsmiljön enligt särskild plan
Rutiner för kommunikation mellan rektor, personal, barn och vårdnadshavare när
trakasserier eller annan kränkning upptäcks.
Rektor blir informerad
Händelsen dokumenteras
Samtal i barngruppen och i personalgruppen
Samtal med berörda barns föräldrar
Personalen vidtar åtgärder för att förhindra att det sker igen
Utredning av trakasserier, kränkande behandling och mobbning sker enligt följande:
Rektor blir informerad
Händelsen dokumenteras
Samtal i barngruppen och i personalgruppen
Samtal med berörda barns föräldrar
Vid behov tas kontakt med resursteam, bhv eller soc.tjänst.
Rutiner för dokumentation av utredningen
Händelserna dokumenteras skriftligt i loggbok.
Vid kontakt med socialtjänst görs dokumentationen enligt BBIC
Rutiner omkring åtgärdande av trakasserier, kränkande behandling och mobbning:
Åtgärdsprogram upprättas.
Beskrivning av hur man ska gå tillväga för att kränkningar och/eller trakasserier ska
upphöra. Den ska innehålla åtgärder, vem som ansvarar samt uppföljning.
Alla berörda föräldrar informeras och är delaktiga.
Dokumentation och åtgärdsprogrammet lämnas till rektor.
Följande kompetensutvecklingsinsatser är planerade:
Studiebesök på en dansk förskola september 2010
Information om Barnkonventionen, diskrimineringslag och skollag
Uppföljning till nyanställda om anmälningsplikt samt dokumentation enligt BBIC
Socialtjänsten informerar den 9 september 2010
Fortsatt fokus på genusarbetet
Genomgång av ”Känsloskolan” Förskoleforum.se
Beskrivning av hur vi involverar barn, personal och vårdnadshavare i arbetet
Information och samtal om likabehandlingsarbetet vid inskolningssamtal,
utvecklingssamtal, föräldramöten, föräldraråd, månadsbrev
Föräldrarådet har lämnat synpunkter och vill att vi ska lägga fokus på språkbruket.
Nolltolerans för grova, kränkande ord i förskolan
Spela teater för och med barnen om hur vi är och hur vi ska behandla varandra för att
trivas och må bra
Kompisreglerna är väl synliga på hela förskolan i ord och bild
Vi förankrar och gör planen känd internt och externt genom att:
Lägga ut planen på vår egen hemsida och i skoltidningen
Planen finns väl synlig på varje avdelning
Nyanställd personal, vikarier och VFU-studenter informeras om planen
Rektor, arbetslag och lärarhandledare ansvarar för information till berörda
Planen lämnas till resursteam och specialpedagog
Planen lämnas till skolchef och skolnämnd
www.morbylanga.se
Utvärdering
Planen utvärderas enligt följande:
Vid våra gemensamma planeringar, veckomöten och personalmöten diskuteras
likabehandlingsarbetet regelbundet.
Vid utvärderingstillfällen sker uppföljning och utvärdering av planen.
Enkät till föräldrar om hur de upplever förskolans arbete med att skapa trygghet,
främja likabehandling och motverka kränkningar.
Genomgång och analys av enkätresultaten med ev. åtgärder
I början av hösten görs en ny kartläggning och målbeskrivning för kommande år
Planen är en del av förskolans årliga kvalitetsredovisning.
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
Familjedaghemmet i Arontorp
Likabehandlingsplanen gäller för Torslunda Naturförskola och till stora delar även i
familjedaghemmet i Arontorp.
Dagbarnvårdaren tillhör Torslunda förskola och samarbetar med förskolans personal, deltar i
planering, temadagar och olika aktiviteter. Barn som är inskrivna i familjedaghemmet vistas i
förskolan vid något eller några tillfällen varje vecka och omfattas därför av denna plan.
Arbetet med att förebygga kränkningar och diskriminering samt främja likabehandling är lika
viktigt i familjedaghemmet som i förskolan.
Dagbarnvårdaren har tillgång till det material som finns i förskolan och arbetar för att skapa
en trygg och trivsam miljö för sin barngrupp.
Kompisreglerna gäller både i familjedaghemmet och i förskolan. Reglerna ska vara framtagna
tillsammans med barnen och synas i ord såväl som bild.
Planen och kompisreglerna ska finnas väl synliga för barn och föräldrar på lämplig plats i
familjedaghemmets lokaler.
Torslunda i oktober 2010
Linnéa Danielsson, rektor
