Lika värde nummer 4 2014

TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lika värde nr 4, 2014
Tema : Möjligheter och
utmaningar. Med fokus på
inkludering.
Nytt arbetssätt bra för alla.
Ny forskning: delaktighet och
samspel på fritidshemmen
Tidningen ges ut av Specialpedagogiska
skolmyndigheten, SPSM. www.spsm.se
4 • 2014 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
1
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Innehåll:
3
Ledaren: Vi ger dig stöd!
4
Sprudlande specialpedagog fokuserar på inkludering 5
Finalist till Guldäpplet
6
Mer av värde
6
6
Nya avhandlingar
Rethinking Sound, Participation is everything, Tidiga prediktorer för
läsförståelseproblem
7
7
7
8
8
9
9
10
10
13
14
SIS-medel hjälpte ny it-satsning
14
Två pedagoger istället för assistent i klassen
Att delta på lika villkor
Rådgivaren: ”Olikhet är en tillgång”
15
17
17
19
19
19
19
19
20
20
20
21
4 • 2014 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
2
Nya läromedel och notiser
22
Tokboken Prenumerera på nyhetsbrev om läromedel
Alla nya läromedel
Skolutveckling i praktiken
Rapport om autism
Pictobilder på pekplattan
22
22
22
23
23
23
Lära med it
24
Skolans digitalisering förändrar lärandet
24
Forskning i tiden, forskarporträttet
25
Delaktighet och sampel på fritidshemmen
25
27
Allmänna råd för fritidshem
Nästa nummer av Lika värde
Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Om tidningen Lika värde
28
28
28
3
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Ledaren: Vi ger dig stöd!
På Bokmässan i Göteborg talade jag med en förälder till ett barn
med rörelsehinder. Föräldern var inte nöjd med hur barnet bemöttes i
skolan och ansåg att skolan hade stora brister i tillgänglighet. Vid ett
flertal tillfällen hade familjen frågat varför inte skolan vände sig till
Specialpedagogiska skolmyndigheten för rådgivning och vägledning.
Framförallt i frågor som berör funktionsnedsättningens pedagogiska
konsekvenser.
Oavsett om den här förälderns uppfattning var riktig eller ej, så
påminde samtalet mig om hur viktigt det är att vi inte låter det jag vill
kalla för ”pedagogisk prestige” försena, eller i värsta fall till och med
förhindra, vårt stöd till elever med funktionsnedsättning. Ju tidigare vi
sätter in adekvata åtgärder, ju större blir möjligheten att insatserna ger bra
resultat.
Alla pedagoger, skolledare och skolchefer vill självfallet att deras
verksamhet ska klara av att hantera alla utmaningar som finns i
skolvardagen. Ett sådant förhållningssätt är naturligtvis i grunden positivt.
Men det innebär också en risk att försöka att hitta lösningar utifrån det
kunnande man upplever att man har.
Vi kan dock inte förvänta oss att alla skolor eller skolhuvudmän
har den specifika kunskap som kan behövas kring vissa elever med
funktionsnedsättning. Det är där vi kommer in i bilden med våra
verksamheter och vår kunskap.
Du som jobbar inom skolan, oavsett vilken roll du har, tveka inte
att kontakta oss om du har frågor om barn, unga och vuxna med
funktionsnedsättning. Tillsammans kan vi sedan sortera i vilket behov av
stöd som just din verksamhet har och vad vi kan erbjuda.
Tillsammans kan vi bidra till en utbildning för alla, oavsett
funktionsförmåga. Tillsammans gör vi en tillgänglig skola möjlig!
Greger Bååth, Generaldirektör,
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Greger Bååth. Foto: Peo Sjöberg
4 • 2014 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
4
Sprudlande specialpedagog
fokuserar på inkludering
Utanför Södertälje, längre bort än tågen går, mellan åkrar, ängar
och blandskog ligger Enhörna och Vallaskolan. Här arbetar Ulrika
Jonson som övergripande specialpedagog med stöd till alla elever
från F–6.
Precis när vi hälsat kommer gymnastik­läraren fram och återkopplar till
Ulrika att det går jättebra för den särskoleelev som nyligen börjat jobba
med pekplatta som verktyg. Glädjetårarna kommer i Ulrikas ögon och
hon lyser.
– Att få höra sånt här känns fantastiskt. Det spritter i kroppen, jag blir
så berörd.
Att kunna göra skillnad är viktigt för Ulrika. Att hitta orsaken
bakom, reflektera – hur gör vi? och skapa förutsättningar för elevernas
lärande. Hon har alltid arbetat med ett inkluderande perspektiv och
utgångspunkten är att alla behövs i gruppen.
– Alla bidrar till gruppen och om vi skulle ta bort någon, då saknas det
något i gruppen och det får konsekvenser för alla.
När hon i våras fick möjlighet att kliva in som lärare i en klass under
vårterminen tog Ulrika chansen.
För att eleverna ska få möjlighet att lära på olika sätt, undersöker
Ulrika hur långt skolans trådlösa nätverk räcker utanför byggnaden.
Därefter utformas en tipspromenad med QR-koder som går till olika
webbplatser.
– Barn är inte gjorda för att sitta. Att sitta still är det värsta vi har,
många barn behöver rörelse.
Det blev också ett nytt sätt för skolan att låta eleverna använda sina
mobiler i undervisningen.
Ulrika berättar att hennes egen skolgång inte varit spikrak, hon känner
igen sig i många av eleverna. Det gör att hon tänker mycket på upplevelsen
av skolan och hur skolan kan individanpassa verksamheten. Olika för
olika på riktigt, som hon säger.
För sex år sedan var hon med när Valla­skolan införde en dator eller
läsplatta till varje elev. Då arbetade hon på Skoldata­teket i Södertälje.
Hon talar om åren på Skoldatateket, nätverksträffarna och
inspirationsdagarna som SPSM ordnar för Skoldatateken som värdefulla i
arbetet och där hon befinner sig idag.
Ulrikas brinnande intresse och oräddhet är det som gör att hon säkert
kommer att fortsätta hitta nya sätt att hjälpa varje elev. För utmaningar är
inte något som hindrar Ulrika.
– Så länge man vet vad syftet och målet är, till exempel att få med fler
elever på läs- och skrivtåget, går det att hitta vägar. Text: Helena Widerström, foto: Olof Näslund
5
Bildtext: – Så länge man vet vad syftet är, till exempel att få med fler elever på läs- och
skrivtåget, går det att hitta vägar, säger Ulrika Jonson.
Finalist till Guldäpplet
Ulrika Jonson är en av årets tre finalister till Guldäpplet. Guldäpplet är
ett stipendium delas ut till lärare som utvecklar och inspirerar lärandet
med stöd av it. Ulrika är den av finalisterna som tydligast arbetar för att
inkludera alla elever.
Mer av värde
Redaktör: Jessica Tjernström, [email protected]
Nya avhandlingar
Rethinking Sound: Computer-assisted reading
intervention with a phonics approach for deaf and hard
of hearing children using cochlear implants or hearing
aids
6
Av Cecilia Nakeva von Mentzer, Linköpings universitet, 2014.
Barn lär sig läsa lättare när lästräningen kombineras med ljud. Studien
har följt barn som är döva eller har en hörselnedsättning och som använt
kokleaimplantat, hörapparat eller en kombination av båda vid fonologisk
lästräning vid dator.
”Participation is everything”. Young people’s voices on
participation in school life”
Av Jeanette Åkerström, Örebro universitet, 2014.
Ungdomar har varit med i avhandlingens arbete, både som
forskningspartners och respondenter. Ungas perspektiv på delaktighet i
skolan är viktiga visar resultaten. Dessutom har möjligheter och förmåga
att kommunicera betydelse för deltagande. Stödjande relationer är viktiga
och elever med funktionsnedsättningar är extra utsatta.
Tidiga prediktorer för läsförståelseproblem
Av Åsa Elwér. Linköpings universitet, 2014.
Den kognitiva och språkliga profilen hos barn med läsförståelseproblem
har undersökts på mer än tusen tvillingpar i flera länder, för att förstå
underliggande faktorer för läsning.
Elever med cancer
Hur ska skolan ge stöd till en elev som får cancer? Barncancerfonden
har gett ut materialet ”Rätt stöd i skolan för elever med cancer” som ger
konkreta råd och vägledning i skola och skolgång. Bland annat tar man
upp delar av Skollagen och läroplanen.
Phonics hjälper vid dyslexi
En insats som hjälper läsförmågan och läsförståelsen hos barn med dyslexi
är phonics, eller strukturerad fonem-grafemkoppling. Den står på en
vetenskaplig grund och innebär att strukturerat träna kopplingen mellan
språkljud och bokstäver.
Tillsammans med Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
har Specialpedagogiska skolmyndigheten tagit fram ett faktablad som
7
kortfattat ger exempel på arbetssätt och hur skolan kan använda sig av
phonics. SBU har nyligen granskat olika insatser och tester som används
för barn och ungdomar med dyslexi. Testmaterialen är ofta otillräckligt
utprövade och det ligger i utredarens kompetens att göra ett klokt urval
bland dem. Förhoppningsvis kommer mer forskning, säger Gunilla Salo,
rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.
www.sbu.se/225
Fler skolor för elever i behov av särskilt stöd
Antalet fristående skolor som bara tar emot elever i behov av särskilt stöd
ökar. Det visar en ny kartläggning från Skolverket. Skolorna vänder sig
främst till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, elever
med social problematik eller tidigare skolmisslyckanden.
Utmärkande för skolorna är bland annat små enheter, hög
personaltäthet, förhållningssätt hos lärarna och stor anpassning till
individuella behov. Skolverket lyfter bland annat att det är viktigt att följa
utvecklingen av fristående skolor med ett begränsat mottagande ur ett
inkluderings-, likvärdighets-, funktionshinders- och barnrättsperspektiv.
Gilla Läsa Skriva
Gilla Läsa Skriva är ett nytt bedömningsstöd i svenska och svenska som
andraspråk för lärare i årskurs 1-6 i grundsärskolan. Materialet kan
beställas på Skolverkets webbplats.
www.skolverket.se
8
Rollspel om rättigheter
På webbplatsen Lyssna.nu finns undervisningsmaterial om barns
rättigheter. Övningar, rollspel och filmer, från förskola till gymnasiet är
samlade. Webbplatsen är ett samarbete mellan Barnombudsmannen och
sju barnrättsorganisationer.
www.lyssna.nu
Lättläst om sex
I boken ”Lätta sexboken” kan du lättläst få veta allt om lust. Boken
bygger på samtal med ungdomar och är utgiven av LLförlaget.
Studier och arbete för elever med utvecklingsstörning
Vilka rättigheter har elever i gymnasiesärskolan? Det tar Skolverket
upp i ett nytt stödmaterial. Där behandlas både vägledningssamtal,
anpassningar och hur elevens övergång till skola och arbetsliv kan stödjas.
Materialet heter ”Studie- och yrkesvägledning – Inom gymnasiesärskolan
och särskild utbildning för vuxna”.
9
Tema: Möjligheter och
utmaningar
Utmaning med mångfald
I skolan möts en mångfald av lärare och elever. Det innebär både
möjligheter och utmaningar. Alla individers tillgångar är möjligheter
och att möta alla olika behov är en utmaning. Läs om några skolor
som tagit sig an utmaningar genom att arbeta på nya sätt.
Nossebro skola:
”Vi måste alltid anpassa oss till de
elever vi har just nu”
De goda resultaten på Nossebro skola har hållit i sig, så när som
på en dipp, sedan den blev miraklet i svenska skolvärlden för
fyra år sedan. Nu visar unik forskning att niorna från 2010 klarade
gymnasiet över genomsnittet.
Nossebro skola ligger i Essunga kommun, där andelen barn med
neuropsykiatriska diagnoser är högre än snittet för landet och föräldrarnas
utbildningsnivå lägre.
– Det finns mycket att skylla ifrån sig på om det går dåligt, och det
brukade vi göra, säger Johanna Lundén, rektor för år F–6 på Nossebro
skola.
När Nossebro skola 2007 rankades näst sämst i landet gav det lärare,
skolledning och politiker kraften att förändra. ”Elevens framgång är
skolans ansvar” blev devisen. Aktuell skolforskning fick visa vägen.
Samtal och samsyn kom att prägla ett nytt arbetssätt. Ledorden blev
10
kunskapsfokusering, individanpassning och inkludering. Särskilda
undervisningsgrupper, där låga förväntningar kommit att befästa dåliga
prestationer, integrerades i vanliga klasser. Det frigjorde resurser för att
oftast vara två lärare i klassrummet. Specialpedagogiskt arbetssätt, med
tydlighet och struktur, visade sig gynna alla elevers resultat. När skolan
nådde det politiskt satta målet att alla nior skulle ha godkända betyg 2010
fick ”mirakelskolan” en enorm uppmärksamhet.
– Vi är absolut ingen mirakelskola, det finns mycket andra gör bättre.
Har vi ett tips så är det att läsa forskning, diskutera tillsammans och skapa
en samsyn, säger Johanna.
Inkludering betyder något annat för henne i dag än för sju år sedan.
– Då handlade det om rumslig inkludering. I dag ser vi inkludering som
det mest förebyggande man kan ha. Alla ska känna att de är delaktiga i
gruppen, bidrar och får något tillbaka. Det handlar om allas lika värde
och att lära av andra.
Några saker har varit tunga. Som rubriken ”Mirakel­skola gav eleverna
överbetyg” i DN 2011. Enligt rektorerna och skolchefen Bo Svensson var
Nossebro skola inte bland dem med störst diskrepans mellan betyg och
nationella prov. En oberoende revision visade att inget fanns att anmärka
på. Men artikeln har kommit att missfärga bilden av skolan.
De goda resultaten har hållit i sig, förutom 2013, som var ett riktigt
bottenår.
– Vi hade inte energin och kontrollen det läsåret, vi skapade inte
resurser i tid. Det blev en dipp. Det var inte bra för eleverna, men det var
bra för vår organisation. Vi påmindes om att ständigt vara på tårna och
anpassa oss efter de elever vi har just nu, säger Bo.
Stoltast är de alla över att de ”gjort det själva”, utan konsulter. Däremot
har stödet från Specialpedagogiska skolmyndigheten varit viktigt och
att skolan sedan 2010 följts av Högskolan i Borås forskningsprojekt
”Inkludering för bildning”. Forskarna har bidragit med kunskap och
orken att hålla ut, eftersom deras resultat visar att Nossebro verkligen
är på rätt väg. Niorna från 2010 valde i högre grad än tidigare nior i
Nossebro att läsa vidare. De bytte program i lägre grad än andra elever
efter att de börjat gymnasiet. 84 procent fick godkända slutbetyg, att
jämföras med snittet för landets alla gymnasieelever på 76 procent efter
fyra år.
– Detta visar att betydelsen av föräldrars utbildningsbakgrund är
överbetonad, säger professor Bengt Persson, ansvarig för projektet.
Han menar att inkludering i skolan bidrar till social hållbarhet i samhället
som helhet.
– I våra djupintervjuer möter vi ungdomar med en mycket mogen syn
på demokrati och mångfald, och de hänvisar till skoltiden i Nossebro när
de pratar om detta. Projektets resultat får enormt mycket uppmärksamhet
nationellt och internationellt just nu, jag tror inte de riktigt förstår i
Nossebro hur stort detta är, säger Bengt.
11
I början av nästa år kommer en delrapport från forskningsprojektet,
som är unikt med att följa en elevgrupp under så lång tid.
Liksom Bengt anser Per Skoglund, från Specialpedagogiska
skolmyndigheten, att exemplet Nossebro visar att inkludering är kärnan i
begreppet skolutveckling.
– Det går inte att utveckla skolan utan att den är bra på att se, förstå
och möta alla elever. Detta förutsätter samverkan mellan lärare som får
stöd av specialpedagog, psykolog etcetera, i sitt vardagliga arbete. Många
tror att det handlar om att placera elever med funktionsnedsättning i
vanliga klassrum, men då blir det fel. Det handlar om att se problemet,
förstå eleverna och deras förutsättning och stödja deras delaktighet. Då
känner ungarna att de trivs och tillhör. Det avgörande är inte vad man
kallar det, utan vad man gör! Text: Anne-Charlotte Horgby, foto: Johan Wingborg
Bildtext: När skolan tog bort de särskilda undervisningsgrupperna kunde de istället
använda resurserna till att oftast vara två lärare i klassrummet.
Bildtext: Ny forskning visar att Nossebro skola gjort rätt vägval. Inkludering handlar om
mer än att elever med funktionsnedsättning får gå i vanliga klasser.
12
Bildtext: Johanna Lundén
Bildtext: - Bygg på det som är bra, gör täta utvärderingar tillsammans och se de små
stegen framåt, råder Ulrika Härnäv Klint, lärare.
Förändring i fem steg
Tillsammans med skolor från fyra andra europeiska länder har Essunga
kommuns skolor ingått i en internationell studie. Flera andra skolor
i studien har på samma sätt gått från sämst till utmärkt på ett fåtal
år. Ett grovt mönster för framgång ser ut så här, enligt Per Skoglund,
Specialpedagogiska skolmyndigheten:
1. Se och acceptera de brister som finns.
2. Analysera hur verksamheten leds, hur befintliga resurser används och
hur lärarna jobbar.
3. Gå utanför egna referensramar, ta hjälp av forskning och kritiska
vänner från till exempel en annan kommun.
4. Skapa och led en väl strukturerad process för att förändra attityder,
arbetssätt och rutiner.
5. Följ upp tätt och noga.
13
Svar på dina frågor
Du kan få svar på dina frågor som rör specialpedagogik kopplat
till pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning. På
Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats kan du både söka bland
tidigare frågor och ställa nya.
www.spsm.se/fragorochsvar
SIS-medel hjälpte ny it-satsning
Åstorp, i nordvästra Skåne, vill utbilda alla sina lärare i hur de
på bästa sätt använder it-baserade lärverktyg. Under 2013 fick
kommunen SIS-medel för att starta och utveckla sitt Pedagogiska
Mediecenter (PMC), som kombinerar skoldatatek och bibliotek
och ger praktiska utbildningar i it-verktyg för lärare.
– Ambitionsnivån är hög och har inte mattats. Under våren har vi erbjudit
lärarna ett digert urval av entimmes workshops för olika program. I höst
erbjuds utbildningar med bland annat rådgivare från Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Det är uppskattat, säger Anna-Karin Toresson,
specialpedagog på PMC.
– Vi underlättar för datorovana pedagoger att utvecklas, så att de får tid
att själva arbeta med och under­­söka de olika programmen och apparna.
Det ökar sannolikheten för att programmen används som tänkt.
Målet är att ligga i framkant när det gäller användning av it-verktyg.
Ledorden är utbildning och planering. Efter en kurs i datorkunskap, fick
alla kommunens pedagoger var sin bärbar dator. Förra hösten fick de även
var sin pekplatta. Nu införs interaktiva tavlor i de flesta klassrummen.
– Det har varit en bra strategi, tycker Eva-Marie Wodiska,
specialpedagog på Rågenskolan, en av Åstorps F–6skolor. Lärarna har kunnat använda verktygen i sin egen takt, innan de
ges till eleverna. It-verktygen är både en utmaning och en möjlighet i
undervisningen och gagnar många olika elevgrupper.
PMC bistår med it-baserade lärverktyg för elever som behöver det. Den
bärbara datorn eller pekplattan anpassas individuellt och följer eleven
även vid skolbyten.
För några veckor sedan fick för första gången en av klassläraren AnnJeanette Bornells elever en egen, bärbar dator. Melvin, 12 år, går i årskurs
6 och tycker att hans program ger god hjälp.
– Jag och Melvin lär oss tillsammans, men för honom går det mycket
fortare än för mig, säger Ann-Jeanette leende. Ibland lär han mig! Datorn
är dock bara ett hjälpmedel och planering krävs för att det ska bli rätt.
Även om jag ibland känner mig handfallen, är det en nödvändig utmaning,
för att vi ska få en likvärdig skola för alla.
Text: Bella Danowsky
14
Bildtext: Datorn med specialanpassade program bidrar till att göra undervisningen mer
likvärdig för Melvin och hans klasslärare Ann-Jeanette Bornell. Eva-Maria Wodiska, till
höger i bilden, hjälper dem att använda programmen på rätt sätt.
Bildtext: Anna-Karin Toresson.
Två pedagoger istället för
assistent i klassen
Ofta brukar skolor ha assistenter för elever med någon grav
funktionsnedsättning. I Gullhedskolan har lärarna valt att vara två
pedagoger och ingen assistent i klassen.
– Vi pedagoger lär oss också jättemycket när vi jobbar så här,
säger Linnéa Westerberg.
Ingenting är omöjligt för lärarna i klass 4 B i Gullhedskolan i
Sandvikens kommun. De ser bara fördelar med att vara två och dela lika
på ansvaret för arbetet i klassen. Den största vinsten är ökad delaktighet
för klassens blinda elev.
De är alltid i klassen båda två och turas om att stödja Cajsa, som är
blind, när hon behöver hjälp. Båda lärarna tycker att deras arbetssätt
fungerar bra för hela klassen.
15
– Dessutom är det en stor fördel att kunna diskutera vad vi gör och hur
vi gör, säger Linnéa.
Lärarna har delat upp huvudansvaret för vissa ämnen mellan sig.
– Jag satsar särskilt på samhällsorienterade ämnen och svenska och
Linnéa på matematik och svenska, berättar Emely Lennander, som gör ett
besök i klassen under sin föräldraledighet.
Det viktigaste i lärarnas arbete är att planera så att Cajsa kan vara med
och jobba med samma saker som klasskamraterna, men på ett annat sätt.
Cajsa tycker själv att det fungerar bra för henne.
När Lika värde besöker klassen står ämnet bild på schemat. Eleverna
hämtar lönnlöv på skolgården och ska ha dem som modell för en målning
på papper. Linnéa berättar hur eleverna ska göra: Skissa formen med
penna, färglägg med kladdkritor och måla bakgrunden med vatten­färg.
Hon skriver också upp det på tavlan.
Cajsa är van att ta emot muntliga instruktioner. Hon ska färglägga sitt
löv med lera i höstfärger. Lövets form är lite upphöjd på papperet och
Cajsa trycker dit leran med fingrarna. En klasskamrat hjälper henne att
byta lera till en annan färg.
Vid behov får Cajsa skriftliga instruktioner. Det som läraren skriver på
tavlan kan Cajsa läsa på punktskriftdisplayen på sin dator.
Mari Blomberg är rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och
har följt pedagogerna runt Cajsa sedan hon gick i förskola. Hon var också
engagerad i överlämnandet från förskoleklass till klass ett. Skolans rektor
började planera redan ett år innan skolstart. Hon samtalade med Mari om
behov av resurser, organisation och anpassning av lärmiljön.
– Rekryteringen av lärare till Cajsas klass var viktig, säger rektor
Margareta Skog. Det måste vara behöriga lärare som var villiga och
intresserade av att ställa upp. Jag fick också uppbackning av min chef för
behovet av resurser.
Linnéa och Emely tackade ja till förfrågan och det blev en utmaning för
dem att ta ansvar för Cajsas klass från årskurs ett.
– På våren innan vi skulle börja fick vi gå en kurs på Specialpedagogiska
skolmyndigheten och bland annat göra olika saker med bindel för ögonen.
Det var givande att testa hur det är att inte ha någon syn, säger Linnéa.
Under årens lopp har det blivit fler kurser och kontakter med
myndigheten. Lärarna arbetar i en positiv anda och har utvecklat sitt
arbetssätt, säger Mari.
– Nu känns det naturligt att fortsätta med klassen till och med sexan,
konstaterar Emely.
Text: Katri Sundberg, foto: Mats Åstrand
16
Bildtext: Det viktigaste för pedagogerna Emely Lennander och Linnéa Westerberg är att
planera så att Cajsa, som är blind kan jobba med samma saker som klasskompisarna.
Att delta på lika villkor
Hur skapar man en likvärdig skolsituation för ett barn med
synnedsättning i en skola som till stor del är utformad utifrån visuella
förutsättningar? Är det ens möjligt? Det är frågor som rapporten ”Att
delta på lika villkor? – den punktskriftsläsande elevens möjligheter till
delaktighet i klassrummet” belyser.
Beställ på www.spsm.se
Rådgivaren: ”Olikhet är en tillgång”
– En skolverksamhet där vissa elever lyfts ut till särskilda
undervisningsgrupper, riskerar att leda till en permanent
känsla av utanförskap, säger Johan Lindström, rådgivare inom
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
17
När utmaningarna i undervisningen av vissa elever känns stora blir ibland
särskilda undervisningsgrupper lösningen. Där försöker skolan samla
kompetens och de elever som är i behov av den kompetensen. Men det går
emot tanken på inkludering.
Ett inkluderande synsätt utgår från idén om ett demokratiskt samhälle
med utgångspunkt i allas lika värde. Att olikhet ses som en tillgång är
därför grundläggande för inkluderingstanken.
För att få undervisningen att fungera för en mångfald av elever
behövs en mångfald av pedagogiska metoder, eller med andra ord en
differentierad undervisning.
– Vi måste utgå ifrån att det är undervisningen och lärmiljön som
är förändringsbar, för vi kan inte ändra på eleverna. Att se elevens
förutsättningar och tillvarata allas tillgångar är ett synsätt som måste
genomsyra verksamheten om man ska nå inkludering.
Att styra om en verksamhet från särskilda undervisningsgrupper till
en differentierad undervisning är en utmaning. För att lyckas måste hela
skolan och skolhuvudmannen omfattas av arbetet. Det finns heller inga
enkla modeller att följa.
– Mitt råd är att våga utmana de ekonomiska styrsystemen och
kritiskt granska verksamheten. Då skapar vi en utgångspunkt för ett
förändringsarbete i riktning mot en inkluderande skola för alla, säger
Johan.
Text och foto: Sara Håkansson
Bildtext: Johan Lindström, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
18
Nytt från SPSM
Redaktör Sara Håkansson, [email protected]
Förskolebarn med synnedsättning,
Stockholm, 3 februari och 3 mars 2015
Kursen ger grundläggande kunskaper inom området lindrig, måttlig och
svår synnedsättning (ej blindhet). Innehållet har nära anknytning till
deltagarnas pedagogiska arbete.
Anmälan senast 20 januari 2015.
www.spsm.se/fortbildning
Lärverktyg med god tillgänglighet,
Västervik, 25 februari 2015
En pedagogisk tematräff om att välja lärverktyg med god tillgänglighet,
allt ifrån tryckta och konkreta material till digitala verktyg.
Anmälan senast 18 februari 2015.
www.spsm.se/fortbildning
Vuxenutbildning ur ett specialpedagogiskt perspektiv,
Jönköping, 26 februari och 16 april 2015
En kurs om vuxnas lärande och om att bygga anpassade lärsituationer
utifrån individers delaktighet, olikheter och behov.
Anmälan senast 18 december 2014.
www.spsm.se/fortbildning
AKK i forskning och praktik,
Örebro, 18 mars 2015
En dag för personal i förskola, skola, utbildning för vuxna och habilitering
om alternativ och kompletterande kommunikation och de pedagogiska
utmaningarna.
Anmälan senast 17 februari 2015.
www.spsm.se/fortbildning
19
Föräldrautbildning – Min kropp,
Stockholm, 24-26 april 2015
En kurs för dig som har barn med hörselnedsättning eller som är döv,
i kombination med utvecklingsstörning eller autism. Föreläsningar
och diskussioner i skärgårdsmiljö. Arrangeras av Specialpedagogiska
skolmyndigheten i samarbete med Tullängsskolan i Örebro, Riksförbundet
DHB och Mo Gård.
www.spsm.se/almasa
För mer information, kontakta oss om val av skola eller boka tid för
besök.
Telefon 010-473 50 00 eller via www.spsm.se
Vi finns också på Facebook.
Funderar du på att söka till specialskola?
Då är det tid att kontakta våra skolor med lärmiljöer för elever som
behöver alternativ. Senaste ansökningsdagen är 15 januari 2015.
För elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning:
Ekeskolan, Örebro.
För elever med grav språkstörning: Hällsboskolan, Stockholm och
Umeå.
För elever med medfödd eller tidigt förvärvad dövblindhet och för
elever med hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning:
Åsbackaskolan, Örebro.
Våra regionala specialskolor finns för elever med hörselnedsättningar:
Birgittaskolan, Örebro. Kristinaskolan, Härnösand. Manillaskolan,
Stockholm. Vänerskolan, Vänersborg och Östervångsskolan, Lund.
Distanskurser – Var du vill, när du vill och gratis!
Specialpedagogiska skolmyndighetens distanskurser är en praktisk
studieform. Kursarbetet är flexibelt i tid och rum och du har stor möjlighet
att påverka din egen studiesituation. Dessutom är våra distanskurser
kostnadsfria.
20
Nya kurser i vår: Samverkan kring barn och ungdomar som placeras inom
ramen för samhällsvård. Utredning och mottagande i grundsärskola och
gymnasiesärskola.
Du hittar information och anmälan till alla våra kompetenshöjande
aktiviteter på webbadressen:
www.spsm.se/fortbildning
Fler konferenser, kurser och arrangemang finns i kalendariet på
webbsidan:
www.spsm.se
Idrott och hälsa för alla
En ny film ger stöd för att planera och genomföra undervisningen i idrott
och hälsa så att alla elever kan delta fullt ut och därmed ha möjlighet att
nå kunskapskraven. I filmen berättar en förvaltningschef, en rektor, en
specialpedagog och flera idrottslärare hur de arbetar för ökad delaktighet.
Filmen ger både konkreta exempel och en bild av aktuell forskning inom
området.
Filmen är producerad i samarbete mellan Skolverket och Special­
pedagogiska skolmyndigheten. www.spsm.se
Bildtext: Cajsa Åhman är en av lärarna som i filmen berättar hur hon arbetar för ökad
delaktighet.
21
Nya läromedel och notiser
Tokboken
Författare: Tommy Lundberg Illustratör: Lena Hellström-Sparring
Ett läromedel som genom rim och ordlekar övar ords betydelse och uttal.
Illustrationerna på de tokiga rimmen ger möjlighet att samtala och träna
på socialt samspel. Kan användas över tid när eleven är mogen för de
olika övningarna.
Beräknas utkomma första veckan i december 2014.
Målgrupp: Elever i grundsärskola år 1–4 och träningsskola år 3–9.
Prenumerera på nyhetsbrev om läromedel
I våra nyhetsbrev får du veta mer om nya läromedel. Nyhetsbreven är
inriktade på elever med olika funktionsnedsättningar. www.spsm.se/nyhetsbrev
Alla nya läromedel
En katalog med nya läromedel som kommit ut sedan första kvartalet
2014, inklusive revideringar och en lista över utgångna produkter. Totalt
presenteras 27 nya läromedel, vissa av dem finns i flera varianter. www.spsm.se
22
Skolutveckling i praktiken
Att utveckla en verksamhet innebär ofta att pröva nya vägar och
arbetssätt. Skriften ”Skolutveckling i praktiken” vill inspirera skolor att
göra just det. Läs om några av de utvecklingsprojekt som fått bidrag för
särskilda insatser i skolan (SIS).
Beställ på www.spsm.se
Rapport om autism
Hur bemöter skolan elever med autism? Rapporten ”Stödjande
strukturer” beskriver exempel från två skolor som visar hur de
utvecklar sin verksamhet för att elever med autism ska få en fungerande
undervisning.
Beställ på www.spsm.se
Pictobilder på pekplattan
Nu är pictogram.se anpassad för att fungera fullt ut även på pekplatta.
Du har tillgång till alla funktioner även när du inte sitter vid en dator.
Förbered till exempel en utflykt genom att lägga upp pictobilder som visar
det som ska hända.
pictogram.se
23
Lära med it
Samordnare för it i lärandet är Berit Engberg, [email protected].
Följ mig på twitter: @beritengberg
Skolans digitalisering förändrar lärandet
Vi befinner oss i en tid där lärandet håller på att förändras. Elever och
lärare får i allt högre utsträckning tillgång till it i form av bärbara datorer,
pekplattor och telefoner. Samtidigt har tillgången till internet förbättrats.
Det sker också en hel del kompetensutveckling av skolornas personal.
Nya möjligheter att dela, samverka, utforska och kommunicera ökar
elevernas möjligheter att möta de krav som ställs i ett framtida samhälle.
De variationer och möjligheter som it ger, gör det möjligt för eleverna att
ta ett större grepp om sitt eget lärande. Tar vi vara på dessa möjligheter
kan det leda till ett ökat engagemang och större motivation.
I våras fick Sveriges kommuner och landsting, SKL, uppdraget att
etablera ett Nationellt forum för skolans digitalisering. Det är en brett
sammansatt grupp där bland andra Specialpedagogiska skolmyndigheten
är med. Forumet har tagit fram en vision för år 2020:
”Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda
digitaliseringens möjligheter. Skolan och eleverna använder därför den
potential som internet och modern teknik erbjuder till ett breddat och
fördjupat lärande.”
Forumet har också beskrivit förväntade lägen, bland annat när det
gäller likvärdighet:
”Alla elever och all personal i förskolan och skolan har god tillgång
till personliga, digitala resurser och verktyg som möter individernas unika
behov.”
Den formuleringen kan få stor betydelse för enskilda elever. På vår
webbplats kan du läsa om några exempel där it gör skillnad:
– Särskoleklassen på Rosenfeldtskolan där pekplattor bidragit till lust
att lära sig skriva och till förbättrad kommunikation mellan skolan och
hemmet.
– Erika Engstrand som använder pekplattan för att skriva och räkna.
Hon har ett gravt rörelsehinder som gör det svårt att använda penna.
– Kevin Andersson som använder datorn som stöd för att stava rätt.
Han har dyslexi, men med rätt it-verktyg kan han skriva självständigt utan
att det blir fel.
Det är kring de här elevernas vardag som kraften av ett gott it-stöd är
som störst!
24
Forskning i tiden, forskarporträttet
Namn: Helene Elvstrand.
Titel: Lektor och Fil dr i pedagogik
Aktuell med: Forskningsprojekten ”Framtidens fritidshem” med AnnaLiisa Närvänen och ”Inkludering på fritidshem” med Maria Simonsson.
Bildtext: Helene Elvstrand
Foto: Linköpings universitet
Delaktighet och sampel på
fritidshemmen
Delaktighet, samspel och lek är viktiga frågor för fritidshemmen att
arbeta med, eftersom det idag finns ett tydligare lärandeuppdrag
framskrivet i skollag och läroplan än tidigare. Det menar Helene
Elvstrand som för tillfället forskar om fritidshemmens kontext i
flera projekt.
IFritidshemmen har ofta komplexa förutsättningar för sitt uppdrag.
Grupperna kan vara stora. Det är inte ovanligt att det är upp till så många
som 70–100 barn i verksamheten, berättar Helene. Barngrupperna ser ofta
olika ut dag för dag, vilket gör att det kan vara svårt att planera dagen.
Efter­som fritidshemmen ofta finns i skolans lokaler, finns det kanske
inte alltid fasta rum med möjlighet till lek och vila. Det gör att eleverna
behöver avbryta sina aktiviteter för att städa upp eller förflytta sig.
– I mina observationer upplever jag många avbrott, vilket också är
något barnen brukar uttrycka – att de blir avbrutna i sin lek, säger Helene.
I dagsläget arbetar Helene med två olika forskningsprojekt som bedrivs
vid Linköpings universitet. I ett aktionsforskningsprojekt följer forskarna
flera fritidshem som arbetar med att utveckla metoder och former för sitt
arbete. Det kan exempelvis handla om att stimulera lek, att arbeta med
inkludering eller att arbeta med organiserade aktiviteter. Det som förenar
de som deltar är en återkommande fråga om ”hur ser vi alla barn?”
I projektet ”Inkludering på fritidshem” är syftet att undersöka
fritidshemmens förutsättningar att arbeta med inkludering och
25
delaktighet. För tillfället letar Helene efter föräldrar som kan delta i
studien. Både föräldrar till elever i grundskola och till elever som går
på grundsärskola, men som går på fritidshemmet i skolområdet efter
skoldagen. Ambitionen är att undersöka hur pedagoger och föräldrar ser
på inkludering och hur elevernas möjligheter till delaktighet ser ut. Vilka
möjligheter och svårigheter finns, och hur blir det i praktiken är några
frågor som intresserar.
– Inkludering är för mig nära sammankopplat med delaktighet. När jag
skrev min avhandling undersökte jag möjligheter till delaktighet i skolans
vardagsarbete. Jag såg att delaktighet ofta handlar om en social och en
politisk delaktighet, att kunna vara med och att kunna göra sin röst hörd.
En slutsats var att de elever som var socialt delaktiga också hade större
möjligheter till en politisk delaktighet. Ett exempel från avhandlingen var
att man använde sig av en förslagslåda där eleverna kunde lägga förslag.
Innan eleverna vågade lämna förslag, så ”lobbade” de för sina förslag.
Elever som hade kommunikativa förutsättningar och en hög social status i
gruppen, lämnade i högre uträckning förslag.
– I mina observationer på fritidshemmen ser jag liknande mönster,
berättar Helene.
Det finns en risk i att man skapar exkluderande processer och
situationer, att manförstärker roller utan att vara medveten om det,
förklarar hon. För att undvika detta, kan man som pedagog medvetet
ställa sig utanför och reflektera över olika situationer. Vilka processer
uppstår, vad pågår mellan barnen, hur ser maktförhållanden ut, är några
frågor att titta på. Det är även viktigt att aktivt stötta samspelet, bland
annat i leken.
– De pedagoger jag möter på fritidshemmen är duktiga på att arbeta
med samspel. Men jag ser också att eleverna ofta blir lämnade ensamma i
sitt samspel. Det är stora grupper och ofta lite personal.
En tendens som Helene sett när hon besöker fritidshemmen, är att
de elever som under skoltid har extra resurser kopplade till sig, inte får
resurserna med sig när de går till fritidsverksamheten.
– Jag tänker att stödbehovet är kanske ännu större under tiden på
fritidshemmet, och särskilt för de elever som har svårt att hantera det
sociala samspelet. Förutsättningarna skiljer sig från skoldagen. Grupperna
är större, gruppens sammansättning kan skilja sig mycket dag för dag och
den sociala interaktionen med de andra barnen blir extra viktig, uttrycker
Helene.
Barns rättigheter och barns möjlighet att få utrycka sig har varit
drivkraften i Helenes arbete och forskningsintresse genom åren.
–Jag vill lyfta fram barns erfarenheter och perspektiv i mitt arbete.
Barn är kloka och gör viktiga analyser som vi vuxna måste ta till oss. Mitt
engagemang för barns rättig­heter har funnits länge och bottnar nog i min
egen barndom och uppväxt, där jag ofta kände att jag inte var lyssnad på.
Helene tycker att frågan om delaktighet på fritidshemmen är
intressant, kopplat till barns rättigheter. I de nya allmänna råden för
fritidshemmen står det bland annat att rektor och huvudman bör göra
barnkonsekvensanalyser.
26
– Inom skolans och fritidshemmens uppdrag har kraven på
barnkonsekvensanalyser inte funnits så tydligt framskriven förut. Det
känns spännande att se hur det slår ut, avslutar hon. Text: Jessica Tjernström Illustration: Helena Halvarsson
Text: Jessica Tjernström, foto: Helena Widerström
Allmänna råd för fritidshem
Skolverket har nyligen gett ut nya allmänna råd för fritidshemmen. Bland annat
lyfts att fritidshemmen fått ett tydligare uppdrag med inriktning på att stimulera
elevers utveckling och lärande.
www.skolverket.se
27
Nästa nummer av Lika värde
Nästa nummer av Lika värde ute den 20 februari 2015.
Om Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM
Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar för att barn, unga
och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen
för sin utbildning. Det gör vi genom specialpedagogiskt stöd, undervisning
i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi
erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
Om tidningen Lika värde
© 2014 Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Ansvarig utgivare: Greger Bååth.
Redaktör: Sara Håkansson.
Redaktion: Bella Danowsky, Malou Nordlöf-Wiklund och Jessica
Tjernström.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten, Lika värde, Box 6074,
700 06 Örebro.
Telefon: 010-473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Johanna Lundén på Nossebroskolan
Omslagsfoto: Johan Wingborg
Produktion: Tullbergs kommunikationsbyrå
Tryck: Danagård LiTHO, 2014
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.
Citera oss gärna, men återge alltid källan.
28