Vallås verksamhetsområde
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH
KRÄNKANDE BEHANDLING
GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV:
Personalen på Vallåsskolan F-9
År 2016 – 2017
Ansvariga rektorer: Camilla Lithander, Ingrid Andersson, Jan Årstrand och
Björn Lokind
1
VISION
Alla barn och ungdomar skall varje dag bli sedda och bekräftade, få lyckas och kunna påverka
sin situation i en trygg och stimulerande miljö.
Vi strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme. Alla barn och
ungdomar har rätt till en skolgång som skapar framtidstro.
STYRDOKUMENTEN
Enligt skollagen och läroplanerna skall alla som arbetar i förskolan och skolan utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt i den dagliga verksamheten och visa respekt för den enskilda
individen. Alla barn och ungdomar i skolan har rätt till en verksamhet, som är fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Följande dokument ligger som grund för vårt arbete mot diskriminering och kränkande
behandling:
FN: s Barnkonvention:
Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19
klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former fysiska, psykiska och
sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36
skall barnet skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende.
Arbetsmiljölagen:
Arbetsmiljölagen gäller både personalens och elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass
och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Arbetsmiljölagen och
arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt
uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska omfatta såväl fysiska, psykologiska som
sociala förhållanden. Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet finns i
AFS 1993:17.
Skollagen:
I skollagens portalparagraf (1kap 2 §) beskrivs det demokratiska uppdraget:
”Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska
värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas
egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan
främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling
såsom mobbing och rasistiska beteenden.”
Lgr11
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr-11 står
det bl.a. under skolans värdegrund och uppdrag att;
”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som
skolan ska gestalta och förmedla”.
”Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta
i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.”
2
”Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den
enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen i skolan ska utsättas för
mobbing. Tendenser till trakasserier ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans
måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”
Under avsnittet Normer och värden (s.12) i Lgr-11 står det bl.a. att skolans mål är att varje
elev:
respekterar andra människors egenvärde,
tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt
medverkar till att bistå andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla
också med deras bästa för ögonen.
Det står även, under Normer och värden, att alla som arbetar i skolan ska:
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den närmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper,
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett
demokratiskt förhållningssätt.
Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande handling av barn och elever
(2008:567)
Lagen har kommit till för att inga barn ska behandlas kränkande eller diskrimineras i förskolan
eller skolan. Varje verksamhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Planen ska innehålla både det vi gör för att ha ett respektfullt och demokratiskt
bemötande av varandra i skolan och förskolan och beskriva hur vi försöker upptäcka och
förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling förekommer.
Vad är kränkande behandling enligt lagen?
Kränkande behandling är:
Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön.
Sexuella trakasserier.
Annan behandling som kränker någons värdighet, exempelvis mobbning.
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande sju
diskrimineringsgrunder:
Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier.
Etnisk tillhörighet - Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har
rätt att definiera sin egen tillhörighet.
Religion eller annan trosuppfattning – Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt
påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och
lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet
med sin tro inom ramen för svensk lagstiftning.
3
Funktionshinder - Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga
begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionshinder har ingen
betydelse.
Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – eller könsidentitet, omfattar de
flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter,
intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och
transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de
könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen).
För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att
den som diskriminerar känner till begreppen.
Ålder – skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen
drabbar generellt yngre och äldre.
Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder:
Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola,
särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller
grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och
elevernas ålder.
Om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.
Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning
och SFI.
Diskriminering eller kränkningar kan innebära:
Att man knuffas, slåss eller sparkas
Att man fryser ut någon, retas eller använder ord som någon känner sig kränkt eller
sårad av. Det kan ske genom exempelvis muntligt, pappaersmeddelanden, sms eller epost.
Att man förstör eller tar annans egendom.
Att man använder nedvärderande ord på grund av etnicitet, kön, sexuell läggning,
religion eller funktionshinder.
BEGREPPSDEFINTIONER
Diskriminering
Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. De
sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder och funktionshinder. Direkt
diskriminering är om t ex en elev hindras att gå på en utbildning på grund av sitt kön. Indirekt
diskriminering är t ex om utbildningen är upplagd så att en elev eller elevgrupp missgynnas t
ex av en regel eller redovisningsform som först kan se neutral ut.
Trakasserier
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna. Det är trakasseri även när en elev kränks pga. en
förälders sexuella läggning, funktionshinder mm.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som (utan att vara trakasserier) kränker någons värdighet, t ex retningar eller
mobbning. Alla känner sig inte kränkta av samma saker. Det är viktigt att vi är lyhörda för
4
varandra och är uppmärksamma på om någon känner sig kränkt av exempelvis ett skämt.
Mobbning
En upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada någon eller
orsaka obehag för någon.
Rasism
En föreställning om att den egna folkgruppen är överlägsen andra folkgrupper, att det finns
biologiska skillnader mellan folkgrupper och att detta ger rätt att förtrycka, utnyttja eller ha
makt över andra.
Främlingsfientlighet
Rädsla eller stark motvilja mot människor som inte är lika mig själv etniskt eller kulturellt.
Sexism
Bygger på föreställningen att vissa handlingar och egenskaper tillhör visst kön, en slags
”könsrasism”.
Bisexualitet
Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön.
Heterosexualitet
Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön.
Homosexualitet
Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön .
Homofobi
En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller
bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och
alla likas rättigheter.
Annan trosuppfattning
Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till
exempel buddhism, ateism m.fl.
Etnicitet
Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska
tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m.
Funktionshinder
Funktionshinder
innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt
neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom.
Transpersoner
Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande
uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella.
5
ARBETE FÖR ATT FRÄMJA BARNS OCH ELEVERS LIKA RÄTTIGHETER OCH
FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Vi strävar efter en verksamhet där barn och ungdomar upplever meningsfulla sammanhang,
glädje och delaktighet. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt och förväntas uppträda
respektfullt tillbaks. Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta egna
föreställningar, skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär i verksamheten.
Klimatet ska präglas av omsorg och engagemang där de vuxna är tydliga auktoriteter som sätter
klara och kända gränser och som agerar när något händer.
Värdegrundsarbete
Det förebyggande arbetet inkluderas som en naturlig del i skolarbetet, där man samtalar och
reflekterar kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Arbetet baseras på
kunskap om elevernas trivsel och inflytande och förekomsten av kränkande behandling. Minst
en lektion per vecka ägnas åt arbetet med relationer, elevdemokrati, normer och värden. Syftet
med dessa lektioner är att utveckla elevdemokratin och att ge eleverna möjlighet att diskutera
aktuella problem och samtala om regler och värderingar. Klassföreståndare/mentor är ansvarig
för denna lektion. Metoderna kan vara t ex värderingsövningar, kompissamtal och olika former
av kreativ verksamhet.
Regler och kontrakt
Personal, elever och föräldrar har arbetat fram en gemensam värdegrund och gemensamma
regler på skolan. Dessa regler ska klassföreståndare/mentor gå igenom med elev och föräldrar
i början av läsåret och som bekräftelse på att eleven och föräldrarna fått veta regler och
konsekvenserna av dessa skrivs ett kontrakt. Regler och kontrakt är olika utformade beroende
på skolår.
Klassråd
Varje klass ska ha klassråd minst en gång varje månad. Klassföreståndare/mentor ansvarar för
att detta kommer till stånd.
Elevråd
Elevrådet arbetar för skolans och kamraternas gemensamma frågor och är viktigt för elevernas
inflytande och delaktighet. Elevrådets arbete bygger på det som kommer upp i
klassråden och det är viktigt att kommunikationen mellan klassråd och elevrådet fungerar.
Rektor har ansvaret för elevrådets organisation och hjälper, tillsammans med även annan
personal, eleverna med arbetet.
UPPTÄCKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
I skolans organisation finns olika möjlighet att uppmärksamma och upptäcka diskriminering
och kränkningar.
Lektionstid:
Pedagogerna som arbetar tillsammans med eleverna ingriper om
de ser och hör att kränkningar förekommer. Vid samlingar,
klassråd och veckomöte pratar man tillsammans om kompisskap
och relationer.
Rasttillsyn:
Rasttillsyn är en viktig del när det gäller att upptäcka kränkande
behandling mellan elever, men också en möjlighet för personal och
6
elever att mötas utanför klassrummet för spontana pratstunder.
Rektor ansvarar för att det finns ett fungerande rasttillsynsschema
Arbetslagskonferenser:
Detta är ett forum för delge varandra information, ta del av
varandras tips och idéer när det gäller värdegrundsarbetet,
elevinflytande mm.
Trygghetsenkäter:
Varje termin fyller eleverna i en enkät om inflytande och trygghet
på skolan, som lämnas till klassföreståndare/mentor och sedan går
vidare till rektor. Klassföreståndare/mentor ansvarar för att
åtgärder görs vid behov.
Utvecklingssamtal:
Inflytande och trivsel i skolan ska tas upp och diskuteras.
Medarbetarsamtal:
Här har personal och ledning ett tillfälle att ta upp frågor om
inflytande, trivsel och om huruvida kränkningar förekommer.
Skolvärdsverksamheten:
Det arbete för att eleverna ska trivas och må bra på sin arbetsplats
som skolvärdarna står för är mycket värdefullt. De möter ofta
eleverna utanför klassrummet och kan se ensamhet och utsatthet.
Vaktmästare och
städpersonal:
I sitt arbete rör de sig i skolans olika utrymmen och kan
upptäcka kränkningar.
Matsituationen:
De vuxna som äter med eleverna och de som arbetar i matsalen
kan där se om elever sitter ensamma eller om kränkningar
förekommer.
Skolsköterskans hälsosamtal:
Alla elever i förskoleklassen, årskurserna 2, 4, 6 och 8 har samtal
med skolsköterskan om sin hälsa och trivsel i skolan och där kan
uppgifter om kränkningar komma fram. Skolsköterskan måste ha
elevens/förälderns tillåtelse att informera
klassföreståndare/mentor.
Personal som kränker elev
Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar
detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar
händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal,
detta sker enskilt, tillsammans med föräldrar eventuellt barn, personal och rektor. Denna typ av
kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och exempelvis leda till muntlig eller skriftlig
varning.
Elev som kränker personal
Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar med den som
kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av
att möta eleven bör annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att
prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras om
hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor
kontaktas vid behov.
7
RUTIN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING
1. Upptäcka
All personal ansvarar för att lyssna på elever, vårdnadshavare m.fl. och att ta deras berättelser
på allvar. Vi ansvarar också för att informera till elevens mentor om det vi sett eller hört. Detta
gäller både för utsatta och utsättande elevers mentorer. Personal som upptäcker kränkningar,
trakasserier eller diskrimineringar ombeds skriftligen lämna information till elevernas mentorer.
2. Anmäla
Mentorerna bedömer den information de fått. Om de anser det handlar om kränkande
behandling och/eller trakasserier anmäls detta till rektor via e-post och mentor påbörjar
utredningsarbetet. Rektor anmäler ärendet till huvudmannen utifrån upprättad rutin i BUF. Då
elever från flera klasser är inblandade ska mentorerna samarbeta och göra denna bedömning
gemensamt. Kontakta kurator om ni är osäkra kring händelsen.
3. Utreda
Mentor ansvarar för att starta utredning om kränkande behandling. Utredningen ska
dokumenteras på BUF:s blankett. Utredning genomförs genom enskilda samtal med berörda
elever. En möjlighet är att två mentorer har samtalen tillsammans eller att man tar hjälp, t.ex. av
kurator för att genomföra samtalen. Mentorer ansvarar för att informera alla berörda
vårdnadshavare samma dag som utredning påbörjas.
4. Åtgärda
Utifrån vad utredningen kommit fram till väljs åtgärder för det aktuella ärendet. Exempel på
åtgärder är:
Enskilda samtal med berörda elever tills situationen förbättrats.
Ökad tillsyn på platser eller lektioner där kränkning förekommer.
Omorganisation i och av grupper.
Hjälp av kurator eller annan stödinsats på individ och/eller gruppnivå.
Valda åtgärder ska dokumenteras i utredningsblanketten
5. Uppföljning
De som genomfört utredningen ansvarar även för uppföljning och dokumenterar denna. Efter
avslutad utredning ska utredningsblanketten förvaras i elevakt, samt skicka en kopia till
vårdnadshavarna.
8
