Global Asset Allocation Strategy Du sköna nya värld? Nordea Asset Allocation Februari 2017 Februari 2017 – du sköna nya värld? • Vi behåller övervikten i aktier. Den globala tillväxten ökar i år, vilket stöder den pågående vändningen i vinsterna. Recessionsriskerna har avtagit, något som ger aktier ytterligare utrymme att prestera. • Donald Trump genererar rubriker över hela världen. Han ses delvis som en risk för marknaderna, men på kort sikt kan hans politik (skattesänkningar, färre regleringar och möjliga satsningar på infrastruktur) stödja ekonomin och bolagen i USA. Källa: Thomson Reuters • Det mest uppenbara hotet mot marknaderna är en stark och konfronterande ökning i protektionism under Trump, men också risken för överhettning i den amerikanska ekonomin. Fed kan agera mer än förväntat, och därmed kan penningpolitiken potentiellt bli betydligt mer åtstramande. • De ekonomiska utsikterna i Europa förblir solida och potentialen för bättre vinster finns definitivt där. Vi tar upp Europa till övervikt givet attraktiv värdering och överdrivna politiska risker. Finansieringen tas från Japan. Behåll övervikt i aktier, undervikt långa räntor. Inom aktier, öka Europa till övervikt, ta ned Japan till undervikt. Övriga regioner neutral. Inom räntor, övervikta tillväxtmarknadsobligationer. Källa: Thomson Reuters 2 Utveckling och rekommendationer, februari 2017 Tillgångsslag: Aktier Övervikt +5 % Långa räntor Undervikt -5 % Kontanter Neutral 0 Aktieregioner: Europa Övervikt USA Neutral Japan Undervikt Sverige Neutral Tillväxtmarknader Neutral Asien neutral, Latinamerika neutral, Östeuropa neutral Ränteslag: Källa: Thomson Reuters 3 Statsobligationer Undervikt Investment Grade Neutral High Yield Neutral Tillväxtmarknadsobl. Övervikt Rallyt i aktier nästan åtta år långt trots alla gupp Källa: Thomson Reuters 4 Heta ämnen 2017 • Donald Trump Trumps kontroversiella politik förblir i centrum under 2017. ‘America first’ är bra för USA:s ekonomi men mer tveksam för resten av världen. Morgontwittrandet håller marknaden sysselsatt/konfunderad. • Federal Reserve Den amerikanska ekonomin står på fast grund. Expansiv finanspolitik kan dock överhetta den och leda till högre inflation. Marknaderna skulle bli påverkade om Fed stramar åt penningpolitiken mer än vad som förväntas i nuläget. • Europeisk politik Förhöjd osäkerhet på Europas politiska scen: Brexit är på gång och ett antal val närmar sig snabbt. Hur bra går populisterna? Och hur påverkar det EU? • Kina Tillväxten i världens andra största ekonomi har stabiliserats på sistone men det finns många tecken på excesser som behöver åtgärdas. Investerartvivel kommer att komma om Beijing inte lyckas med att få ned skuldnivåerna utan att tillväxten drabbas alltför mycket. Protektionism från USA/Trump är också en risk. Val i Nederländerna: Mars Presidentval i Frankrike: April-maj Val i Tyskland: September 5 Trumponomics del 1 – uppsidan • I nuläget ser marknaden Trumps politik som mer gynnsam än skadlig, speciellt för USA:s ekonomi och amerikanska aktier. Vi lutar åt det hållet också, även om det också finns skäl för oro. Marknaden har bedömt Trump som positiv • Det policy-skift med störst potentiell påverkan är lägre skatter för hushåll och bolag. Lägre skatter för de förstnämnda gynnar konsumtionen och därmed ekonomin, medan lägre bolagsskatter stödjer aktiemarknaden mer direkt. • Trump har också lovat att minska existerande regleringar med 75%. Det kan vara en grannlaga uppgift, men bara ett skifte mot mindre regleringar än dagens stigande trend ökar bolagens framtidsutsikter och vinster. • Planerna på infrastruktur är de mest vaga och också de svåraste/långsammaste att genomföra. Skulle de komma är de dock ett stöd för vissa sektorer liksom för ekonomin i stort. Källa: Thomson Reuters 6 Trumponomics del 2 – riskerna • De största risken med den nya administrationen är protektionism, oavsett i vilken form den uppträder. Detta är problematiskt, eftersom ingen vet vad som ska implementeras eller i vilken utsträckning. Skatter vid gränsen (border adjustment tax) i någon form är troligt, vilket skulle vara inflationistiskt och innebära lägre tillväxtutsikter för både USA och resten av världen. Underskotten i USA var redan på väg att öka • Gränsskatterna är lockande då de skulle stå för en stor del av finansieringen av skattesänkningarna. Planen går ut på att avskaffa avdraget på importerade varor och skatten på exporterade varor. De ökar USA:s konkurrenskraft, men leder troligen också till motåtgärder. • En gemensam nämnare för Trumps olika förslag är att de är inflationsdrivande och kan leda till högre räntor/starkare dollar. Här ligger en risk eftersom det skulle bromsa tillväxten. En starkare dollar dämpar också effekterna av de föreslagna gräns-skatterna. • Sammantaget, även med riskerna inräknade, gynnar förslagen troligen den amerikanska ekonomin. Källa: Thomson Reuters 7 Synkroniserad tillväxtacceleration • Den globala tillväxten slutade fjärde kvartalet på en positiv ton och mer eller mindre alla indikatorer pekar på att tillväxtaccelerationen fortsätter under 2017. Uppsvinget är synkroniserat både i väst samt i tillväxtländerna vilket inte skett på många år. Ledande indikatorer pekar på högre tillväxt framöver • Början på 2017 är motsatsen till början av 2016 med en minskande recessionsrisk. Risken för en recession kommande 12 månader är nu mycket låg. • Konsumenterna driver tillväxten. Vi ser också en hygglig sannolikhet att investeringarna ökar om den nya administrationen i USA minskar på regleringarna och/eller ökar de offentliga utgifterna. Källa: Thomson Reuters Överraskningsindex visar på en synkroniserad uppgång • Då den globala ekonomin nu rör sig in i en expansionsfas har risken för ett boom-bust-scenario ökat. Det skulle troligen starta i USA om Trumps politik överhettar ekonomin. För närvarande ser vi dock detta som en ganska liten risk. Källa: Thomson Reuters 8 Centralbankerna letar efter utgången • Eran med stora centralbanksstimulanser som rått sedan finanskrisen ser ut att komma till vägs ende. De extrema penningpolitiska tilltagen som präglat de utvecklade marknaderna börjar reverseras. Fed leder utvecklingen. Federal Reserve var den första stora centralbanken att höja räntan • Hyfsad ekonomisk tillväxt, full sysselsättning och gryende inflation kommer att troligtvis leda till att Fed höjer räntan några gånger under året. Risken är att om inflationstrycket stiger ytterligare kan Fed nödgas höja mer än planerat. Ökade finanspolitiska stimulanser från Trumps regering ökar risken för att ekonomin överhettas vilket skulle tvinga Fed att agera med ytterligare räntehöjningar. • I Europa och Japan fortsätter centralbankerna att stimulera för fullt. ECB kommer dock att försöka minska stimulanserna så sakteliga, emedan Bank of Japan kan komma sänka räntan ytterligare. Minskningen av stimulanerna kommer att ske långsamt och styrräntorna kommer att vara låga länge än. Tillväxtmarknadernas centralbanker har generellt en fortsatt stimulerande penningpolitik, vilket stödjer den ekonomiska utvecklingen. Källa: Thomson Reuters 9 30 år av hausse i statobligationer ser ut att ta slut • Statsobligationsräntor förväntas stiga så sakteliga framgent. Inflationen har slutligen materialiseras i och med att råvarupriserna stigit. Regeringen Trumps politik ökar inflationstrycket ytterligare. Det kan betyda slutet för 30 år av fallande räntor. 30 år av hausse på väg att ta slut? • Räntorna kan stiga mer än förväntat om inflationen stiger fort och Fed tvingas höja räntan snabbt. Övriga världens styrräntorna kommer att vara fortsatt låga vilket begränsar möjligheterna för amerikanska långräntor att stiga. Källa: Thomson Reuters • Kreditobligationer har under den senaste tiden av stigande räntor haft hyfsad avkastning, eftersom spreadarna minskat. Särskild highyield har uppvisat mycket god avkastning. Den framtida potentialen för än lägre spreadar är begränsad, liksom utsikterna för en reversering. Stark utveckling i highyield, tillväxtmarknadsobligationer bättre framgent • Tillväxtmarknadsobligationer drabbades initialt hårt efter det amerikanska valet, men har återhämtat sig sedan dess. Vi fortsätter att rekommendera tillväxtmarknadsobligationer: Sunda fundamentala ekonomiska förutsättningar och jakten på ränta fortsätta. Källa: Thomson Reuters 10 Lysande vinster under 2017 • Drivet av bättre ekonomisk utveckling, högre oljepriser och minskad motvind från starkare dollar, ser vinsterna ut att stiga under 2017. Stark prognos för globala vinster inför 2017 • Vinstrecessionen slutande under Q3 i fjol. De globala vinsterna ser ut att stiga med två procent för helåret 2016. • ”Trumponomics” kan komma att få en mängd olika följder för vinsterna globalt. Det bästa utfallet är att amerikanska och globala vinster stiger som en följd av Trumps finanspolitiska stimulanser. Det värsta utfallet är att de drabbas av ett handelskrig mellan USA och deras största handelspartners. Tillväxtutsikterna rör sig i rätt riktning Källa: Thomson Reuters • Analytikernas vinstprognoser, vilka tenderar till att vara allt för optimistiska, gynnas av medvinden från ledande indikatorer. Nytt för i år är att prognoserna revideras uppåt. Det finns sålunda många faktorer som pekar på att vinsterna kommer att vara en positiv drivkraft för aktiemarknaderna under 2017. Källa: Thomson Reuters 11 Fjärde kvartalet stärker bilden av en ljusare framtid • Rapportsäsongen för det fjärde kvartalet är i full gång i USA. Den vanliga trenden fortsätter: Prognoserna har justerats ner inför rapporten, vilket gör att många bolag slår förväntningarna. • Dock, olikt den vanliga trenden, ser fjärde kvartalet ut att bli det andra kvartalet på raken med positiv vinsttillväxt. I USA tycks vinsterna stiga 3-5% i årstakt. Det är ungefär samma takt som under det tredje kvartalet. I Europa gör baseffekter att vinsttillväxten blir högre än i Q3. • Sammantaget kommer vinsterna under det sista kvartalet 2016 bekräfta bilden av starka utsikter för 2017. Rekylen i oljepriset lyfter energisektorn; brantare räntekurvor gynnar banksektorn; och positivare makroutsikter lyfter försäljningen vilket leder till högre vinster i en bredare kontext. Dessutom kommer stigande inflation ge företagen större möjligheter till att öka priserna och därigenom kompensera sig för stigande löner. Andra raka kvartalet med positiv vinsttillväxt 15% S&P500, vinstillväxt (årstakt) 12% 9% 6% 3% 0% -3% -6% Q3-14 Q4-14 Q1-15 Q2-15 Q3-15 Q4-15 Q1-16 Q2-16 Q3-16 Q4-16 Q1-17 Källa: Thomson Reuters Amerikanska företagens möjligheter att höja priserna ökar Källa: Thomson Reuters 12 Långt ifrån billigt, men värderingen är inget hinder • Det är svårt att argumentera för att aktier är billiga. Globalt varierar priserna från normala till höga. Under de senaste åren har aktievärderingen legat still och framgent kommer knappast värderingen vara ett hinder för aktier. Aktier är varken billiga eller dyra… • Det ska dock påpekas att om den positiva tillväxttrenden skulle avta, eller till och med vända, kommer värderingen inte att rädda aktiemarknaderna och det finns en uppenbar fallhöjd i dagens priser. • Med förbättrade tillväxtutsikter, för både ekonomin och vinsterna, ser vi för tillfället ingen p/e-kontraktion. De förväntade vinstökningarna bör därför innebära stigande priser. Källa: Thomson Reuters …men jämfört obligationer är valet lätt • Dessutom, i jämförelse med fortsatt låga räntenivåer, är aktier med god marginal fortsatt attraktivt. TINA* gäller fortfarande. *TINA = There Is No Alternative (Engelska för ”Det Finns Inget Alternativ”) Källa: Thomson Reuters 13 Balanserat sentiment • Efter det amerikanska valet steg investerarsentimentet kraftigt och ökande riskaptit dominerade slutet av 2016. Trenden har reverserats något på sistone, men investerarna var inte speciellt positiva inför valet, då fjolåret plågades av perioder av turbulens. Investerarnas nuvarande övervikt i aktier, i linje med det historiska snittet, ska ses i det skenet. • Vi tillskriver delar av det förbättrade sentimentet till ”djuriska instinkter”, men anser att stora delar av marknadsuppgången beror på bättre ekonomisk utveckling och stigande vinstutsikter. Investerarnas aktieövervikt ligger i linje med historisk allokering… Källa: Thomson Reuters …men privatinvesterarna är något mer positivt inställda • Investerarflödet, för både aktier och räntor, har varit positivt under 2017. Föga överraskande är penningmarknaden förloraren. Investerarnas har dock fortsatt höga kontantnivåer och minskningen ska inte ses som ett tecken på någon överdriven optimism. • Sammantaget är sentimentet balaserat och inget hinder för fortsatt positiv utveckling framgent om makrostatistiken fortsätter att förbättras. Källa: Thomson Reuters 14 Regional Strategi – Lyft Europa till övervikt, sänk Japan • Fundamenta talar för Europa; både den ekonomiska tillväxten och vinsterna fortsätter att förbättras. Den huvudsakliga risken är politiken, vilken hållit tillbaka investerarna. Enligt oss är den risken överprissatt, vilket gör avkastningsutsikterna attraktiva. Lyft till övervikt. Tillväxtmarknaden har ridit ut markandsstormen bäst • Då en svagare yen lyfter utsikterna för japanska vinster, ökar riskerna från lägre handel och uteblivna ekonomiska förbättringar på hemmaplan. Vi ser potentialen som liten och sänker Japan till undervikt. • Värderingen fortsätter att vara det största hindret för amerikanska aktier. Detta till trots, ekonomin är stark: vinsterna lyfter och Tumps politik kan potentiellt förlänga cykeln. Vi anser dock att riskerna ökar med tilltagande merkantilism, vilken kan verka negativt. Neutral. • Utsikterna för tillväxtmarknaderna ser balanserade ut. Asien (Kina) är i riskzonen ur handelsperspektivet, men har värderingen som stötdämpare. Mer blandat i övrigt: Ryssland ser hyfsat ut, Turkiet ett problem, gott momentum i brasiliansk politik men förhöjd risk i Mexiko. Neutral. Källa: Thomson Reuters 15 Europa – Övervikt: Starka fundamenta och överdriven politisk risk • Ekonomisk data fortsätter att överraska positivt i Europa och tillväxtutsikterna för 2017 har förbättrats. Europeiska vinster revideras uppåt i en högre takt än globalt • Ett antal ytterligare faktorer talar för Europa. Exempelvis, vinstutsikterna ser goda ut: den globala återhämtningen hjälper, så gör även svagare EUR och GBP. Som grädde på moset stödjer brantare räntekurvor bankernas vinster och rekylen i oljepriset stödjer bättre vinstförväntningar. Under 2017 väntas europeiska vinster stiga mer än globala. • Både ECB och BoE fortsätter med en expansiv penningpolitik, men då tillväxten överraskar positivt och inflationen stiger minskar sannolikheten för ytterligare stimulansåtgärder. Källa: Thomson Reuters Franska räntor har sjunkit vilket implicerar lägre rädsla för Le Pen • Efter en odramatisk avgång från premiärminister Renzi i Italien i kölvattnet av folkomröstningen i december, har investerarna börjat inse att rädslan för en EU-upplösning varit överilad. Det har lett till en minskning av den politiska riskpremien i europeiska tillgångar. Vi förväntar oss att det fortsätter och lyfter Europa till övervikt. Källa: Thomson Reuters 16 Japan – Undervikt: svagare yen är inte tillräckligt • Trots senast tidens nedgång, amerikanska räntor förväntas stiga under 2017 allteftersom tillväxt, inflation och styrräntor stiger. Då BoJ har cementerat 10-årsräntan på 0% kommer ränteskillnaden att öka mellan USA och Japan. Allt annat lika leder det till en svagare yen. Japanska vinstprognoser stiger på svagare yen… • Förväntningarna på en svagare yen har lyft vinstprognoserna, vilket i kombination med en förbättrad global tillväxt lyfter momentumet för cykliska japanska aktier • Dock innebär en svagare yen att avkastningen för japanska aktier minskar relativt andra regioner. Inte förrän vi ser starka förbättringar i den inhemska ekonomiska utvecklingen kan aktierna frånkopplas valutautvecklingen och vi kan bli mer optimistiska. Källa: Thomson Reuters ...men den svagare yenen har drabbat avkastningen • Vi ser inte den önskade utvecklingen i närtid, samtidigt som vi ser bättre potential i andra regioner och därmed väljer vi att undervikta Japan Källa: Thomson Reuters 17 Globala aktieportföljen, februari 2017 Amerikanska aktier 40% Europeiska aktier 30% Svenska aktier 15% Asiatiska aktier 10% Östeuropeiska aktier 2% Latinamerikanska aktier 3% Not till fördelningen inom Tillväxtmarknader: Neutral allokering motsvaras av 10 % Asien, 3 % Latinamerika, 2 % Östeuropa. En bred tillväxtmarknadsallokering (exempelvis via en fond) kan nå samma syfte för investerare som inte önskar dela upp innehaven. 18 Fördelning långa räntor – Defensiv/Försiktig, februari 2017 Statsobligationer 35% Företagsobligationer Inv. grade, Europa 20% Företagsobligationer Inv. grade, USA 20% Företagsobligationer High yield 15% Tillväxtmarknadsobligationer 10%* Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 40 % statsobligationer, 40 % företagsobligationer investment grade (hälften Europa, hälften USA), 15 % företagsobligationer high yield och 5 % tillväxtmarknadsobligationer (hårdvaluta). 19 Fördelning långa räntor – Balanserad/Fokus Tillväxt, februari 2017 Statsobligationer 25% Företagsobligationer Inv. grade, Europa 15% Företagsobligationer Inv. grade, USA 15% Företagsobligationer High yield 30% Tillväxtmarknadsobligationer 15%* Not till fördelningen inom Långa räntor: Neutral allokering motsvaras av 30 % statsobligationer, 30 % företagsobligationer investment grade (hälften Europa, hälften USA), 30 % företagsobligationer high yield och 10 % tillväxtmarknadsobligationer (hårdvaluta). 20 Ansvarsreservation