Se genom bruset

Global Asset Allocation Strategy
Se genom bruset
Investment Strategy and Advice
Juli 2015
Juli 2015 – se genom bruset
•
Efter en stark start på året har marknaderna blivit mer volatila på
sistone, vilket kulminerade med den grekiska röran nyligen.
Vi anser fortfarande, trots Grekland, att fundamenta fortsatt
stödjer aktier och vi behåller övervikten i tillgångsslaget.
•
De ekonomiska utsikterna, hyggliga vinster och fullt stöd
från centralbankerna pekar mot mer avkastning i aktier. Takten
blir lägre men riktningen består.
•
Globala aktier har fallit tillbaka på en kombination av vinsthemtagningar, stigande räntor,
starkare krona och Grexit-oro. Nu är sentimentet hos investerarna mer försiktigt vilket
lämnar utrymme för positiva överraskningar.
•
Vi viktar dock ned Europa till neutral på grek-oron. Ett sämre sentiment drabbar Europa
relativt hårdare och i den mer osäkra miljön lyfter vi upp USA till övervikt.
125
1
120
0,8
115
0,6
110
105
0,4
100
0,2
95
jan-15
0
feb-15
MSCI Europa, sek
mar-15
apr-15
maj-15
Behåll övervikten i aktier, öka USA
till övervikt, ta ned Europa till
neutral, fokusera på obligationer
med högre risk
jun-15
Tyskland, 10-årig statsobligation, ränta % (höger)
Källa: Thomson Reuters
2
Huvudrekommendationer – juli 2015
Tillgångsallokering:
Aktier
Övervikt
(+5%)
Långa räntor
Undervikt
(-5%)
Korta räntor
Neutral
Aktieregioner:
Europa
Neutral
Nordamerika
Övervikt
Japan
Neutral
Sverige
Neutral
Tillväxtmarknader
Undervikt
Inom tillväxtmarknader: Asien neutral, Latinamerika undervikt, Östeuropa undervikt
Långa räntor:
Statsobligationer
Undervikt
Investment grade
Övervikt
Tillväxtmarknadsobl.
Neutral
High yield
Övervikt
3
TAA Scoreboard – juli 2015
Värdering
•
Penningpolitik & likviditet
•
Den absoluta aktievärderingen
har kommit ned något men
räntorna har stigit mer
riskpremierna något lägre. Trots
detta står aktier ut som det mest
attraktiva tillgångsslaget.
•
Penningpolitiken är mycket
stödjande då fler och fler
centralbanker sänker sina
styrräntor.
Fed är den enda stora aktör som
är nära att höja räntan.
Slutsats
Konjunkturcykeln
•
•
Viss bekräftelse i hårda data att
tillväxten ökar, speciellt i USA.
Europa och Japan går bra. EM en
blandad påse. Framåtblickande
indikatorer i huvudsak positiva.
Inflationen ökar men från mycket
låga nivåer.
•
Neutral: Penningmarknad
•
Undervikt: Statsobligationer,
tillväxtmarknadsobl. hårdvaluta
Valutor
•
•
Vinster
Övervikt: Aktier, high yield,
investment grade och
tillväxtmarknadsobl. lokal valuta
De största rörelserna ligger
bakom oss, dollarn väntas
fortsätta vara stark mot euron
och yenen.
Tillväxtmarknadsvalutor får
sannolikt en blandad utveckling.
Andra kvartalets vinster följer Q1
med modest, men tillräcklig,
vinsttillväxt under 2015.
Vinsttillväxten är högst i Europa
och Japan, mindre momentum i
USA. Tillväxtländerna generellt
sett svaga.
Investerares positionering
•
Investerarna är hoppfulla men
inte all-in. Sentimentet har
försvagats på sistone men
nivåerna innan oron var knappast
extrema. Stora kontantandelar
hos förvaltarna för närvarande.
4
”Korrektionen” i aktier handlar inte bara om Grekland
•
Sedan toppen den 15 april är globala aktier
ned 6% i svenska kronor. Givet det enorma
fokus på Grekland i media är det lätt att tro att
allt beror på just den grekiska skuldkrisen.
I lokal valuta, och USD, har globala aktier tappat runt 1%
120
115
110
•
Den grekiska situationen får för mycket vikt
som orsak till korrektionen, det finns åtminstone
två andra faktorer:
•
•
•
Valuta: mätt i lokal valuta, och i USD, har globala
aktier fallit 1%. Det handlar i stora drag om att
kronan stärkts och dragit ned avkastningen för en
svensk investerare.
105
100
95
jan-15
feb-15
mar-15
apr-15
Globala aktier, lokal valuta
maj-15
I sek
jun-15
I dollar
Källa: Thomson Reuters
Högre räntor har drivit euron högre
Obligationsräntor: stigande räntor i mitten av
april sammanföll med en starkare krona. Även
euron stärktes mot dollarn. Högre tyska räntor och
en starkare euro är inte vad man förväntar sig om
oron är en kollaps av eurozonen. Det kan förklara
underavkastningen i Europa lika mycket som
Grekland.
Slutsats: Grekland tynger främst de
europeiska marknaderna och kan tynga mer.
Men i det globala perspektivet har situationen
inte fått något större genomslag, åtminstone
inte ännu.
Källa: Thomson Reuters
5
Den globala tillväxten ökar men nivån är modest
•
Utsikterna för de utvecklade ekonomierna
förbättras efter ett svagt första kvartal i USA
vilket leder till en hygglig tillväxt under andra
halvåret.
Bolagens framtidsförväntningar pekar på hygglig tillväxt
7
60
6
5
55
4
50
•
Europa och Japan har varit ljuspunkterna
hittills i år då recessionsoron försvunnit. Båda
har starkt stöd från svaga valutor och stora
penningpolitiska stimulanser.
3
2
45
1
0
40
-1
35
2004
-2
2006
2008
2010
Global BNP (höger)
•
Tillväxtländerna kämpar och kommer att
fortsätta med det tills motorn Kina stabiliseras
när reformer och stimulanser får effekt.
Ryssland och Brasilien är i recession och möter
stark motvind från hög inflation och stram
penningpolitik.
2012
Globalt PMI
2014
2016
IMF helårsprognos
Källa: Thomson Reuters
Överraskningsindex – svagt Q1 bleknar i väst, inte i tillväxtländerna
50
40
Index
30
20
10
0
-10
•
Slutsats: en tillfällig nedgång under Q1 är nu
historia men 2015 kommer inte att bli så starkt
som förväntat. Men uppgången breddas och
tillväxten är tillräcklig för att riskfyllda
tillgångar ska överprestera.
-20
-30
-40
-50
2013
2014
G10
2015
Tillväxtmarknader
Källa: Thomson Reuters
6
Tillväxten ökar i väst men bromsar i öst/syd
Stark tillväxt i USA trots tillfällig svacka under Q1
6
4
%
Japan ökar takten efter momshöjningen under 2014
Index
2
0
4
15
2
10
0
5
110
-2
0
100
-2
-4
-4
-6
-6
130
120
-5
90
-10
80
-15
70
-8
-8
-20
-10
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
BNP
-10
Index
2
0
-2
-4
-6
-8
120
115
110
105
100
95
90
85
80
75
70
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
BNP
BNP
Ledande index, höger
Källa: Thomson Reuters
Kina har inte vänt då ledande indikatorer försvagas
6
%
60
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
Q1
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Ledande indikatorer (conference board), höger
Källa: Thomson Reuters
Starkt momentum i Europa fortsätter in i Q2
4
Index
%
Ekonomiskt sentiment, eurozonen, höger
Källa: Thomson Reuters
108
14
12
%
Index
106
104
10
102
8
100
6
98
4
96
2
94
0
92
Q1
2008
Q1
2009
BNP
Q1
2010
Q1
2011
Q1
2012
Q1
2013
Q1
2014
Q1
2015
Makroekonomiskt klimat, index, höger
Källa: Thomson Reuters
7
Grekland – en (never)ending story?
•
De ibland nästan farsartade förhandlingarna de
senaste månaderna avbröts förra helgen av
Grekland som samtidigt utlyste en
folkomröstning den 5 juli om en fortsättning
på stödprogrammet. Eftersom det nuvarande
programmet löper ut den 30 juni är det något
oklart om vad man ska rösta om.
Kommer Grekland betala IMF den 30 juni? Troligen inte
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
•
I nuläget råder kapitalkontroller i Grekland,
bankerna är stängda och ECB har fryst
likviditetsassistansen. Grekland är nu i
limbo, åtminstone fram till efter
folkomröstningen. Betalningen till IMF den 30
juni verkar nu högst osannolik.
12-jun 12-jun 16-jun 19-jun 30-jun 10-jul
IMF
Rullning, statsskuldväxlar
13-jul
ECB
17-jul
20-jul Augusti
7:e
EIB
Källa: Thomson Reuters
Grekland gick starkt på slutet, nu är marknaderna stängda
120
14
115
13
110
•
Eftersom situationen är så flytande kan
nästan vad som helst hända. Att grekerna
återvänder till förhandlingar är ett utfall, men
nästa milsten är nog folkomröstningen. Oavsett
ja eller nej blir scenarioträdet allt större.
12
105
100
11
95
10
90
9
85
80
jan-15
8
feb-15
mar-15
apr-15
Athens composite, eur
•
maj-15
jun-15
Grekisk 10-åring, %, höger
Källa: Thomson Reuters
Slutsats: den negativa påverkan från
Grekland kommer genom sentimentet och
volatiliteten på kort sikt, inte ekonomin.
8
Håller inflationen på att vakna?
•
Inflationen har knappt varit mer än ett minne
från förr de senaste åren och i Europa har det
snarare handlat om deflation. Ett stort
utbudsgap har varit den främsta orsaken till
frånvaron av inflationen, ända tills en kollaps i
oljepriset tryckte ned inflationen ännu lägre
trots en bättre tillväxt.
Inflationseffekten av det imploderande oljepriset avtar…
140
5
4
120
3
100
2
1
80
0
60
-1
40
-2
•
•
Nu har inflationen stigit något och en bättre
ekonomi samt ett högre oljepris har fått
inflationsförväntningarna att öka.
Deflationsrädslan har försvunnit, åtminstone
tillfälligt.
-3
2009
20
2010
2011
2012
Inflation, Eurozonen
USA
2013
2014
2015
Oljepris Brent, $/fat (höger)
Källa: Thomson Reuters
…och deflationsrisken minskar
Den inflation vi nu ser bör ses som positiv då
den drivs av bättre tillväxt. Vi går dock mot
full sysselsättning i USA och risken finns att
inflationen överraskar på uppsidan. Om det
händer hänger det på reaktionen från Fed. En
mer hökaktig centralbank vore inte bra för
marknaden.
Källa: Thomson Reuters
9
Centralbankernas vägar divergerar
•
Generellt är centralbankerna stödjande för
marknaderna men vägarna divergerar.
•
Fed i USA stramar åt politiken när
ekonomin förbättras och lönetrycket sakta
ökar. Takten kommer dock att vara
långsam då man inte vill riskera
återhämtningen i ekonomin
•
I eurozonen och i Japan gäller ”all-in”
med stora QE-program. Dessa kommer att
fortsätta inom överskådlig framtid tills
ekonomierna är starka nog.
•
•
Låga eller lägre styrräntor – förutom i USA
Källa: Thomson Reuters
Starten på räntecykler från Fed har inte inneburit slutet på rallyn
I många tillväxtländer, som Kina, ökar
centralbankerna stimulanserna när
tillväxten bromsar.
Fed förväntas höja för första gången på sju år i
september. Det kan orsaka viss turbulens på
marknaderna. Den första räntehöjningen är
dock i huvudsak ett tecken på ekonomisk styrka
och borde inte orsaka en mer varaktig nedgång.
Källa: Thomson Reuters
10
Nivåkorrektion i obligationer
•
•
Tidigare i år föll räntorna i eurozonen till nya
bottenivåer på förväntningar om stimulanser
från ECB samt rädsla för deflation.
Klart stigande räntor – från extremt låga nivåer
Men på sistone har räntorna studsat tillbaka
kraftigt då det kommit allt fler positiva tecken
från ekonomin, oljepriset har stigit och
överentusiasmen kring ECB:s obligationsköp
lagt sig.
7
8
6
5
4
•
Nuvarande nivåer ser mer eller mindre ut som
rimliga för obligationsräntorna på kortare sikt.
På längre sikt kan Feds räntehöjningar öka
trycket något på de långa räntorna i USA. I
Europa begränsar ECB:s köp rörelsen uppåt.
3
2
1
•
Generellt förväntar vi oss att räntorna kommer
att förbli låga i en historisk kontext.
Statsobligationer är oattraktiva för
investerarna; bara om räntorna skulle falla
skulle de vara kortsiktigt attraktiva på grund av
kursvinster.
0
2000
2002
2004
2006
2008
2010
Tyskland, 10-årig statsobliagtion, ränta %
2012
2014
USA
Källa: Thomson Reuters
11
Vinsterna för andra kvartalet borde bli tillräckligt bra
•
•
Efter ett bättre än väntat första kvartal ser vi
samma mönster i Q2. Huvuddelen av
faktorerna som drev vinsterna i början av året är
fortfarande intakta.
En viss stabilisering i USA syns då
vinstrevideringarna planar ut. Men i årstakt
pekar estimaten på en negativ vinsttillväxt på
6% i Q2. Återigen beror detta på energisektorn;
exkl. energi blir det positiv tillväxt på 1%. För
hela 2015 väntas tillväxten bli 1-1,5%.
Kortsiktig motvind i USA, andra halvan av 2015 blir starkare
15%
10%
5%
0%
-5%
-10%
S&P 500,
Q2 förv.
vinsttillv.
Q3
Q4
FY2015
FY2015,
exkl. energi
FY2016
Källa: Nordea/DB/Factset
Vinstförväntningarna positiva i Europa och Japan
•
Europa kommer tillbaka efter fyra år av
besvikelser och vi borde få ännu ett starkt
kvartal. Ett moln på himlen är att de kortsiktiga
revideringarna har varit svaga på sistone.
Tungviktaren Storbritannien (30% av index) drar
dock ned siffrorna. Vinsttillväxten för 2015
kommer att hamna runt 2-3%.
1,60
1,40
1,20
1,00
0,80
0,60
0,40
Världen
•
Japan har de starkaste utsikterna och borde
klara att förlänga den snart tre år långa cykeln
av stigande vinster.
Europa
Tillväxtm.
3-mån vinstrevideringskvot
12
USA
Japan
1-mån vinstrevideringskvot
Aktier fortsatt i topp trots en sämre relativ värdering
•
•
•
Även om värderingen inte drivit marknaden
på sistone har förutsättningarna ändrats.
Uppvärderingen har tagit en paus då den
absoluta värderingen brutit igenom sitt
långsiktiga snitt. Men det är inte värderingen
enbart som orsakat stoppet i marknaden.
Stigande räntor och till viss del Grekland står för
den största delen.
Den relativa värderingen har blivit sämre.
P/e-expansionen, som varit lång, har hela
vägen stötts av konstant fallande räntor. Den
trenden är dock bruten nu då räntorna bottnat ur
och börjat stiga. Det kan fortsätta en bit till men
vi ser få skäl till klart högre räntor från dagens
nivåer.
Trots det senaste trendbrottet har aktier
fortfarande övertaget och värderingen är långt
ifrån en nivå där den i sig själv orsakar en
bestående nedgång. Med andra ord kan en
fortsatt uppvärdering driva marknaden ett
tag till.
Sämre relativ värdering på stigande räntor
12
%
10
8
6
4
2
0
1999
2001
2003
Inv. grade
2005
2007
2009
Global vinstavk.
2011
2013
Statsobl., Tyskland
Källa: Thomson Reuters
Aktier är inte billiga men utrymme finns för en än högre värdering
25
20
15
10
5
1990
1993
1996
1999
2002
Globala aktier, 12 mån p/e
13
2005
2008
Snitt, 25 år
2011
2014
Snitt, 10 år
Källa: Thomson Reuters
Sentimentet knappast uppskruvat längre
•
Starten på året präglades av förväntningar på
centralbankerna som drev upp sentimentet, och
i förlängningen, aktier. Men under andra
kvartalet har aktier backat något och
investerarnas optimism har fallit tillbaka i
många undersökningar. Speciellt amerikanska
investerare är mer tveksamma.
•
Lägre investerarförväntningar är bra nyheter
för marknaden. När förväntningarna är höga är
det svårt att överraska positivt. Med mer
skeptiska aktörer blir genomslaget av dåliga
nyheter mindre och bra nyheter kan ganska
enkelt driva marknaden högre.
Tron hos investerarna i USA på ett aktierally den lägsta på 6 år…
Källa: Thomson Reuters
…och även övervikterna hos förvaltarna har fallit tillbaka
80
60
40
•
Å andra sidan är investerarna och
investeringsrådgivare fortsatt optimistiska
på längre sikt. Många anser att möjliga
korrektioner, som till exempel Greklandsoron, är
köplägen.
20
0
-20
-40
-60
2003
2005
2007
2009
2011
2013
2015
Investerarnas aktieövervikt, BofA
Källa: Thomson Reuters
14
Valutor – dollarstyrkan kommer tillbaka
•
EUR/USD har reverserats på sistone, men vi
tror inte att det kommer att fortsätta. Lång
dollar/kort euro var den mest fullsatta positionen
på marknaden och vinsthemtagningar var den
stora anledningen till rörelsen.
•
Centralbanksdivergensen kommer att bli större
under hösten och tillväxten i USA vänder från
mot- till medvind. Ränteskillnaderna fungerar
också som medvind för dollarn. Dock, ett
stort och växande handelsöverskott begränsar
försvagningen i euron.
Reversering på sistone men euron kommer att ligga under snittet
Källa: Thomson Reuters/IS&A
Även spekulanterna har vänt, fortsatt en fullsatt position dock
100000
•
Yenen, tillsammans med euron, kommer att
vara de svagaste utvecklade valutorna med
en risk/option att mer QE från BoJ senare i år
kan skicka ned yenen ännu lägre.
Antal kontrakt
Antal kontrakt
100000
80000
50000
60000
0
40000
-50000
20000
-100000
0
•
Fundamentala svagheter pressar
tillväxtvalutorna när Fed närmar den första
räntehöjningen. Även om den inte suger upp
likviditeten kan den bli en trigger för mer tryck
på dessa valutor mot dollarn. Länder med
dubbla underskott är mest sårbara.
150000
-150000
-20000
-200000
-40000
2010
-250000
2011
2012
2013
Nettolånga dollar, vänster
15
2014
2015
Nettolånga euro, höger
Källa: ThomsonReuters/IS&A
Krediter – nummer två efter aktier
•
Obligationer har haft en blandad utveckling i år.
Efter ett rally i början av året har stigande
statsräntor tryckt ned avkastningen på sistone.
High yield har klarat miljön bäst tack vare
lägre spreadar och kortare duration.
•
High yield är fortsatt det mest intressanta
ränteslaget och vi behåller vår övervikt.
Konkurserna väntas förbli låga och
bolagsfundamenta är starka. Oljepriset är en
risk men den har minskat när oljan vänt upp
från bottennivåerna.
•
Också tillväxtobligationer erbjuder en
hygglig ränta som attraherar på längre sikt.
Tillväxtvalutorna är dock känsliga för Feds
första räntehöjning vilket kan orsaka volatilitet
på kortare sikt.
•
Inom investment grade rekommenderar vi
övervikt och fokus på USA där räntan är
klart högre än i Europa.
High yield har påverkats minst av ränteuppgången…
Källa: Thomson Reuters
…och ger fortsatt bäst värde
Källa: Thomson Reuters
16
Regional strategi – Europa till neutral på Grekland
•
Vikta ned Europa till neutral på Grek-oron. Vi
anser fortfarande att fundamenta är tillräckligt
starka för en övervikt. Men det negativa
sentimentet slår hårdast mot Europa i relativa
termer. Vi minskar risken och viktar upp USA.
Fantastisk avkastning trots högre volatilitet
135
130
125
•
•
•
Lyft USA till övervikt. Frågor kring vinster och
värdering i all ära, USA erbjuder stabilitet och
möjlig medvind från dollarn. I oroliga tider
brukar USA gå bättre på relativ basis.
Neutral Japan. Positiva faktorer finns, som
vinster och värdering, liksom tillväxt, men det är
inte tillräckligt för en övervikt i vår bok.
Vi ser fortfarande inte drivkrafterna för
Latinamerika och Östeuropa, fundamenta är
fortsatt för svaga inom många områden. Asien
är vårt val inom tillväxtmarknader. Undervikta
de förra, neutral den senare.
120
115
110
105
100
95
90
85
jan-15
USA
feb-15
Europa
mar-15
apr-15
Sverige
maj-15
Japan
jun-15
Tillväxtmarknader
Källa: Thomson Reuters/IS&A
•
Sverige har vissa frågetecken kring
värdering och en allt starkare krona är en
motvind. Behåll neutral.
17
Aktiemarknader
Investment Strategy & Advice
Juli 2015
Taktisk allokering, aktieportföljen
USA 40% (35 %)
Sverige 25% (25 %)
+ Momentum i ekonomin tar fart efter svagt Q1
+ Stabila bolagsvinster i absoluta tal
+ Attraktiv stabilitet i oroliga tider
- Marginalerna på rekordhöga nivåer
- Dollarförstärkningen kan tynga intäkter och tillväxt
- Utmanande värdering både i absoluta och relativa termer
+
+
+
-
Bra fart på den svenska ekonomin
Utdelningarna attraktiva relativt räntor
Q2 fortsätter troligen att visa bra vinster…
…men förväntningarna slogs inte som i Europa…
…och kronan kan ställa till det efter förnyad styrka
Känsligt för exogena risker
Japan 5% (5 %)
+
+
+
-
Europa 20% (20 %)
+
+
+
-
Tillväxten tar fart, på väg mot 1,5% 2015
Svagare euro är gynnsam för både tillväxt och vinster
Intäkterna för Q2 väntas följa i det starka Q1:s fotspår
Värderingen börjar bli hög i absoluta tal
Grekland tynger sentimentet rejält i regionen
Obs: Siffrorna inom parantes avser neutral regionvikt
Fullt stöd från Bank of Japan
Attraktiv värdering, både relativ och absolut
Positivt vinstmomentum
Majoriten av de bra nyheterna/förväntningarna är inprisade
Ytterligare försvagning av yenen när BoJ:s balansräkning ökar
Negativa reallöneökningar sätter press på konsumtionen på kort sikt
Tillväxtmarknader 10% (15 %)
+
+
-
Ekonomin visar tecken på stabilisering, främst i Asien
Lägre inflationstakt och centralbanksstimulanser på flertalet marknader
Högre amerikansk ränta/dollar ger risk för utflöden
Värderingen är blandad - från under- till övervärderade marknader
Volatiteten hög jämfört med utvecklade marknader
19
Europa – ytterligare en (negativ) grekisk överraskning
•
•
Grekland överskuggar nu totalt de positiva
fundamenta Europa trots allt visar upp.
Marknaden togs på sängen av folkomröstningen
om fortsatt hjälp och de avbrutna
förhandlingarna.
Nu är situationen minst sagt osäker, ECB
har stoppat likviditetsstödet och
kapitalkontroller har införts i Grekland. Det
kommer troligen att bli volatilt kommande
veckor. Marknadens reaktion initialt var den
väntade; ganska negativ.
Sidledes med mer volatilitet sedan mars
130
120
110
100
90
jan-15
feb-15
mar-15
USA, sek
apr-15
Europa
maj-15
jun-15
Japan
Källa: Thomson Reuters
Värderingen något lägre, men som andra regioner, fortsatt hög
18
•
•
Vi anser fortfarande att Europa har solida
argument som stöder. Sentimentet har dock
tagit en törn och på kort sikt centrerar sig det
negativa på Europa. Relativt sett tar regionen
mer stryk än andra. Fundamenta (även
positiva) spelar andrafiolen på kort sikt.
Slutsats: vi tar ned Europa till neutral på den
grekiska oron. Pengarna går till USA.
16
14
12
10
8
6
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
MSCI Europa, 12 mån p/e
20
Snitt, 10 år
Källa: Thomson Reuters
USA – öka till övervikt på stabiliteten
•
Trots en räcka tillväxtbesvikelser under
starten av året har marknaderna i USA varit
förvånansvärt stabila. Men tröga, för en
svensk investerare har den svaga kronan drivit.
Knappast någon volatilitet i USA i år
120
115
110
•
I ljuset av den senaste utvecklingen i
Grekland är den stabiliteten attraktiv. I en
volatil miljö, som den nuvarande, kan den
trumfa de flesta fundamenta i jakten på
säkerhet.
105
100
95
jan-15
feb-15
mar-15
S&P 500, i $
apr-15
maj-15
jun-15
I sek
Källa: Thomson Reuters
•
Vi hade en balanserad syn på USA, med
vissa frågor kring värderingen och i viss mån
vinsterna. Motvikten var en allt bättre ekonomi
och nämnda stabilitet. Med Grekland ökar
vikten av den stabiliteten.
•
Slutsats: vi tar pengarna från Europa och
ökar USA till övervikt. Det minskar risken i
strategin och kan möjligen också innebära en
viss medvind från dollarn.
Inte bara marginalerna är höga, vinsterna/BNP nära toppnivåer
Källa: Thomson Reuters
21
Japan – stödjande miljö men saknar positiva drivkrafter
•
•
Japan har gått bra men mycket är diskonterat
och vi tvekar till att ta tillbaka övervikten.
Penningpolitiken är stödjande men USD/JPY är
nära oförändrad i år och ger inget eller lite stöd
till vinsterna.
Tillväxten första kvartalet överraskade positivt
men vissa ledande aktivitetsindikatorer visar
tecken på svaghet och konsumtionen släpar
efter förväntningarna. Reallönerna stiger dock
vilket stödjer tillväxten. Reformer genomförs men
effekterna kommer mer på längre sikt.
Svagare yen positivt för vinsterna, men effekten avtar
1,8
130
Bara något mer stöd
från en svagare yen
1,6
120
1,4
110
1,2
100
1
90
0,8
80
0,6
2007
70
2008
2009
2010
2011
2012
2013
Vinster, Japan rel. Världen
2014
2015
USD/JPY
Källa: Thomson Reuters
Utsikterna för bolagen kommande kvartal är en oro
20
•
•
Värderingen är fortsatt attraktiv, dock i
mindre utsträckning. En p/e-expansion har
drivit avkastningen, vinsterna är till stor del
diskonterade i dagens nivåer. Framöver kommer
korrelationen mellan valutan och vinsterna
minska och inhemska bolag kan gå bättre. Att
bolagen fokuserar mer på aktieägarvärde är
positivt, och stigande avkastning på eget kapital
kan ligga i korten framöver.
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
-25
-30
Q1 2010 Q4 2010 Q3 2011 Q2 2012 Q1 2013 Q4 2013 Q3 2014 Q2 2015
Affärsläget - Utsikter (MoF)
Källa: Thomson Reuters
Slutsats: behåll neutral.
22
Sverige – i väntan på andra kvartalet
•
•
Juni var inte snäll mot svenska aktier (eller
aktier i allmänhet). Sverige är i stort en
passagerare till det globala händelseförloppet.
Med de globala utsikterna satta väntar
analytikerna på det andra kvartalet. I stort
väntas en fortsättning på det första (runt 20%
vinstillväxt i årstakt). En oro är att den
indextunga industrisektorn har svårt att växa
organiskt, en hint om en modest global tillväxt.
En annan är att kronan har börjat stärkas,
knappast positivt för vinsterna.
Tuffare tider under juni
125
120
115
110
105
100
95
jan-15
feb-15
mar-15
apr-15
Sverige OMX, sek
maj-15
MSCI Världen
jun-15
MSCI Europa
Källa: Thomson Reuters /IS&A
Kronstyrka, om den fortsätter, kan innebära problem för bolagen
118
•
Värderingen förblir en oro. Även om den fallit
tillbaka är nivåerna höga. P/e-expansion har
tryckt ned utdelningarna, tidigare ett klart plus.
116
114
112
110
108
•
•
På hemmaplan går ekonomin starkt.
Tillväxten hamnar runt ~3% 2015-6 men ingen
inflation och QE-konkurrens från ECB tvingar
Riksbanken till låga/lägre räntor trots hög tillväxt
och skenande bostadspriser.
106
104
102
100
jan-14
apr-14
jul-14
okt-14
jan-15
apr-15
SEK, handelsviktad (KIX Index)
Källa: Thomson Reuters/IS&A
Slutsats: behåll neutral.
23
Asien – stabiliserande tillväxt och värdering stöder
•
Den kinesiska aktiemarknaden har varit den
drivande kraften för Asien i år, avkastningen
där har varit mellan 20-110% beroende på börs.
Utvecklingen har varit mer dämpad i Indien och
Korea vilket innebär att Asien som region gått
som globala aktier.
Kina ligger bakom mycket av den fina utvecklingen i Asien
30%
25%
20%
15%
10%
5%
•
Vinstutsikterna förblir hyggliga och de har varit
stabila under året trots en trögare ekonomi.
Estimaten pekar på tvåsiffrig vinsttillväxt
kommande 12 månader, nästan 3% mer än för
globala aktier.
0%
-5%
jan-15
feb-15
mar-15
apr-15
MSCI Asien, sek
maj-15
jun-15
Relativt globala aktier
Källa: Thomson Reuters
Fastlandsbörserna i Kina är dyra, de internationella mer rimliga
45
•
•
Nära bubbelvärdering på de kinesiska
fastlandsbörserna hindrar inte de internationellt
handlade aktierna (MSCI Kina) att vara hyggligt
värderade. Rabatten relativt globala aktier
förblir nära 10-årshögsta. Breda Asien
handlas kring ett p/e på 12 och erbjuder också
en attraktiv rabatt relativt den globala
marknaden.
40
35
30
25
20
15
10
5
0
2005
2007
2009
Shanghai A-aktier, 12 mån p/e
MSCI Kina
Slutsats: Asien har stöd men bättre möjligheter
finns på annat håll – neutral.
24
2011
2013
2015
Shenzhen A
MSCI Världen
Källa: Thomson Reuters
Kina – finansiella reformer och lättare penningpolitik
•
Den ekonomiska utvecklingen har varit hyggligt
stabil i år. Tillväxten har bromsat, regeringen
balanserar mellan minskad belåning och
ekonomisk tillväxt. På kort sikt blir tillväxten
trög men Kina undviker en hårdlandning.
Ökad likviditet stödjer tillväxten och de finansiella marknaderna
9000
8500
8000
7500
7000
6500
6000
5500
5000
4500
4000
22
21
20
19
18
•
Bostadsmarknaden är en risk för tillväxten
då byggandet är en stor del av BNP-tillväxten,
vi tror att priserna stabiliseras på kort sikt då
lagren balanseras eller minskar i de stora
städerna.
17
16
15
jun-10
maj-11
apr-12
mar-13
Reservkrav, banker (höger)
feb-14
jan-15
Nyutlåning, 12 mån glid. Medelvärde
Källa: Thomson Reuters
Lagren av bostäder stabiliseras
•
Centralbanken håller penningpolitiken
stödjande. Låg inflation och en svagare tillväxt
ger stort utrymme för mer stöd framöver. Både
ekonomin och finansmarknaderna gynnas.
250
200
150
100
•
Den finansiella reformtakten skruvas upp
och har både kort- och långsiktiga positiva
effekter. Programmet att byta skuld från lokala
regeringar borde skapa mer transparens i
”skuggbankssystemet”.
50
0
jun-10
feb-11
okt-11
Osålda fastigheter, Peking
jun-12
feb-13
Guangzho
okt-13
jun-14
Shenzhen
feb-15
Shanghai
Källa: Thomson Reuters
25
Indien – lägre priser, men inte billigare
•
•
Indiska aktier har trendat nedåt sedan toppen
den 4 mars, dagen för en överraskande
räntesänkning då investerarna tackade för den
goda nyheten och började ta hem vinster. Sedan
dess har Indien gått sämre både relativt
tillväxtmarknader och globala aktier och
börjar nu närma sig översålda nivåer.
Fallande kurser är bra för värderingen om inte
vinstutsikterna faller samtidigt. Precis detta har
skett och därför är premien relativt
tillväxtmarknader (12 mån p/e = 17,7) intakt och
ger knappast stöd.
Indien nära översålda nivåer relativt andra marknader…
80
80
60
60
40
40
20
20
0
0
-20
-20
-40
-40
-60
2006
-60
2008
2010
2012
2014
Utveckling, Indien rel. Globala aktier, i årstakt
I kvartalstakt
…men värderingen är fortsatt hög trots korrektionen
24
22
•
Efter en tredje räntesänkning för i år (25
punkter till 7,25%), signalerade RBI att man är
klara. Om inte monsunsäsongen orsakar en
inflationsspik kan ytterligare en sänkning
komma, vilket skulle förbättra
investerarsentimentet.
20
18
16
14
12
10
8
1995
1998
2002
2005
MSCI Indien, 12 mån p/e
•
Snitt, 10 år
På dessa nivåer borde positiva överraskningar
ha större genomslag än negativa och vi ser att
riskerna ligger något på uppsidan.
26
2009
2012
Snitt, hela perioden
Östeuropa – mer volatilitet är verkligheten
•
•
Sedan mitten på maj har Östeuropa haft en
trög utveckling då Ukraina flammat upp igen
och valet i Turkiet adderat än mer osäkerhet på
marknaden. Båda tynger framöver.
Makroutsikterna generellt är inte speciellt
skimrande. Alla länder utom Polen bromsar
ned och Ryssland upplever det värsta – och
första – fallet i BNP sedan finanskrisen.
Kraftiga fall i Östeuropa på sistone
150
140
130
120
110
100
90
jan-15
mar-15
MSCI Världen, sek
•
•
•
Volatiliteten i oljepriset drabbar alla
marknader men av olika anledningar: Ryssland
är en stor producent, de andra stora
konsumenter. Ryska aktier stiger med oljepriset,
turkiska/polska sjunker.
Om man tvingas leta efter positiva faktorer
är det fortsatt värderingen och utdelningarna.
Vinstutsikterna visar också tecken på att bottna
ut.
maj-15
Tillväxtmarknader
Östeuropa
Källa: Thomson Reuters
Bottnar vinstutsikterna äntligen ut?
400
350
300
250
200
150
100
2004
2006
2008
12 mån vinster, Östeuropa
2010
Tillväxtm.
Slutsats: vi fortsätter att rekommendera en
undervikt i Östeuropa.
27
2012
2014
Utv. marknader
Källa: Thomson Reuters
Ryssland – det ser bättre ut, men inte bra
•
Centralbankinterventioner och
räntesänkningar har skickat ned rubeln till
mer rimliga nivåer efter mitten på maj. Detta
har också inneburit förluster i ryska aktier för
utländska investerare.
Den ryska ekonomin kommer att bli sämre innan den blir bätre
30
25
20
15
10
5
•
Makromässigt är stressen ute ur ekonomin
och det finansiella systemet som dock
kommer att känna av recessionen två-tre kvartal
till. Uppsidan är att räntesänkningarna kan
fortsätta men effekterna kommer senare.
0
-5
-10
-15
2000
2002
2004
2006
2008
Reala lönder, Ryssland, i årstakt
2010
2012
2014
Detaljhandelsförsäljning
Källa: Thomson Reuters
Värderingen mer rimlig men ännu inte ett köp
•
I och med det senaste fallet är värderingen nu
mer rimlig (men ännu inte attraktiv). Också
vinstutsikterna förbättras från krisnivåerna.
9
8
7
•
Frågan om att investera i Ryssland handlar om
geopolitisk risk och oljepriset. Vi ser ingen
uthållig uppsida på någon av fronterna och
rekommenderar således att fortsätta att
undvika Ryssland, speciellt ur ett riskjusterat
perspektiv.
6
5
4
3
2010
2011
2012
2013
12 mån p/e, Ryssland
28
2014
2015
Källa: Thomson Reuters
Latinamerika – skillnad i ekonomierna, inte avkastningen
•
Divergensen mellan de två största
ekonomierna fortsätter, Brasilien bromsar och
Mexiko växer, men vi ser ingen skillnad i
avkastning mellan dem. Orsaken är fortsatt
politisk.
Utvecklingen släpar efter resten av världen
125
120
115
110
105
•
Brasilien försöker få ekonomin på rätt spår
genom besparingar likväl som överväganden
om högre skatter under nästa år.
100
95
90
jan-15
feb-15
mar-15
apr-15
MSCI Tillväxtmarknader
•
Det mexikanska mellanvalet i juni innehöll våld,
mord av en kandidat, men en fortsatt majoritet
för president Peña Nieto. Det betyder att
reformplanerna fortsatt är på plats.
maj-15
Världen
jun-15
Latinamerika
Källa: Thomson Reuters
Fallande råvarupriser en huvudvärk för Latinamerika
160
Index
140
120
100
•
•
Riskerna för fortsatta fall i
råvarumarknaderna är fortfarande stora
vilket drabbar bolagen i regionen, speciellt i
Brasilien.
Slutsats: politiken fortsätter att överskugga
fundamenta, och därmed avkastningen. Behåll
undervikten.
80
60
40
20
0
2011
2012
Brent, olja
2013
Koppar
29
2014
Järnmalm
2015
Källa: Thomson Reuters
Sektorstrategi – behåll en cyklisk övervikt
•
•
De dramatiska rörelserna i oljan,
inflationsförväntningarna, räntorna och dollarn
senaste halvåret håller på att avta. Ickeråvarurelaterade cykliska sektorer och
finans leder marknaden högre och vi är
positionerade för detta.
Sämre tillväxttal under första kvartalet är nu
historia då de förbättras igen. Men tillväxten blir
inte lika hög som förväntat 2015 och PMI:erna
behöver vända upp innan det är läge att
ytterligare övervikta cykliska sektorer.
•
Värderingen är en medvind för cykliskt
(mest finans) och en ordentlig motvind för
vissa defensiva sektorer som dagligvaror.
•
Vinstrevideringarna förbättras men någon
klar skillnad mellan cykliskt och defensivt
finns inte.
Sektorrekommendationer
Sektor
Rekommendation
Industri
Övervikt
Sällanköp
Neutral
Dagligvaror
Undervikt
Läkemedel
Finans
Neutral
Övervikt
IT
Övervikt
Teleoperatörer
Neutral
Kraftförsörjning
Undervikt
Energi
Undervikt
Material
Undervikt
Källa: Thomson Reuters & Nordea ISA
30
Räntemarknader
Investment Strategy & Advice
Juli 2015
Investment grade Europa – volatiliteten fortsatte i juni
•
Utmaningarna för investment grade fortsatte
under juni med stigande statsräntor. Den
tyska 10-åringen tog ytterligare ett kliv uppåt
under början av månaden. Spreadarna ökade
också då utvecklingen fick investerarna att
tappa aptiten på företagsobligationer.
•
Trots högre räntor är ändå nivåerna på
investment grade historiskt låga i en modest
ekonomisk situation och stimulanser från
ECB. Vi ser att QE-programmet ger stöd åt
investment grade då investerarna letar efter
avkastning med låg volatilitet.
•
Bolagens nyckeltal är fortsatt robusta även
om tecken på ökad belåningsgrad börjar
synas. Vår syn är att centralbankspolicy och
statsräntor kommer att driva utvecklingen under
2015.
•
Avkastningsutsikterna har ökat något på
högre statsräntor. Vi behåller övervikt men
fokuserar på USA.
Högre statsräntor har tyngt utvecklingen
Källa: Thomson Reuters
Högre räntor i IG men nivåerna är fortsatt låga historiskt
Källa: Thomson Reuters
32
Investment grade USA – bättre ränta relativt Europa
•
•
Även amerikansk investment grade tog stryk
under juni med högre räntor och spreadar.
Förväntningarna på Fed har inneburit mer
volatilitet relativt Europa det senaste året.
Investerarna följer Fed (för?) noggrant då
statsräntorna har stor påverkan på utvecklingen.
USA ger bättre ränta men har högre ränterisk
1,9 %
Trots låga inflationstal verkar Fed hålla
kursen mot en första räntehöjning under
2015. Förväntningarna i marknaden ligger också
på det andra halvåret (sep-okt).
•
USA erbjuder bättre ränta än Europa men är å
andra sidan mer känsligt för underliggande
räntor då durationen är klart högre. Högre räntor
drabbar således mer negativt i USA.
•
Vi behåller rekommendationen om övervikt i
investment grade, med fokus på USA.
Källa: Thomson Reuters
Spreadarna ökade i juni
Källa: Thomson Reuters
33
High yield – starkt trots ränteoron
•
Oljerädslan är över för nu, men riskerna består.
Volatiliteten i underliggande räntor har ökat men
utvecklingen har hållit upp fram tills på sistone.
Spreadarna har ökat drivet i huvudsak av
Europa. De är attraktiva på runt 400-500
baspunkter men de är än högre i energisektorn.
Andelen konkurser förväntas öka kommande 12 månader
14
Andel konkurser
om 40% av
energisektorn
konkursar inom 3
år.
12
10
8
6
4
•
Kreditkvaliteten hos bolagen är fortsatt på en
bra nivå. Andelen lån i kris faller igen efter
oljerädslan. Tecken på ökad belåning finns men
kommer inte att vara en belastning innan en
riktig vinstrecession eller att de absoluta
skuldnivåerna blir ohållbara.
2
0
92
94
96
98
00
02
Andel konkurser, %
04
06
08
10
12
14
16
Estimat
Källa: Thomson Reuters
Europeisk high yield har drivit de ökande spreadarna
bp
•
Konkurserna kommer att stiga till runt 3%
kommande år, men förväntas ligga under det
historiska snittet om 4,7%.
•
High yield har den bästa potentialen inom
långa räntor men på kort sikt finns motvind. Ett
volatilt oljepris, brist på likviditet samt oron för en
eventuell Grexit kan driva spreadarna högre. Vår
syn är att nuvarande nivåer täcker för andelen
förväntade konkurser. Behåll övervikt.
Källa: Thomson Reuters
34
Tillväxtmarknadsobligationer – hårdvaluta
•
Den starka utvecklingen i början av året har
vänt med stigande globala räntor.
Amerikanska räntor och spreadar har varit
negativt korrelerade, vilket har motverkat en del
av de högre räntorna, men inte hindrat index
från att falla.
Trög utveckling på sistone
5%
4%
3%
2%
1%
0%
•
•
•
Divergensen mellan regionerna i termer av
utsikter och utveckling är stora. Asien har
varit bästa region länge men har underavkastat
på sistone.
Indextunga Brasilien och Ryssland
överpresterar inte längre och de
idiosynkratiska riskerna kvarstår.
Nettoemitteringen för 2015 är fortsatt negativ
relativt 2014 och kan ge stöd framöver. Svaga
lokala valutor gör dock skuld i hårdvaluta dyr
och kan vara ett hot på längre sikt. Vi behåller
vår rekommendation att dela exponeringen
mellan hårdvalutaobligationer och de i lokal
valuta.
-1%
-2%
jan-15
feb-15
mar-15
apr-15
maj-15
jun-15
EMBIGD Index (statsobligationer, hårdvaluta)
Källa: Bloomberg
Spreadarna tog en del, men inte allt, av de stigande räntorna
400
1,4
390
1,5
380
1,6
1,7
370
1,8
360
1,9
350
2,0
340
2,1
330
2,2
320
jan-15
2,3
feb-15
mar-15
EMBIGD, spread
apr-15
maj-15
jun-15
Statsobl.ränta, USA (%, höger, inverterad)
Källa: Bloomberg
35
Tillväxtmarknadsobligationer – lokal valuta
•
•
•
•
Obligationer i lokal valuta har för en svensk
investerare fått dubbelt med stryk under
juni, dels via en starkare krona, dels via
stigande räntor. Rensat för valutaeffekter har
utvecklingen varit starkare än för
tillväxtmarknadsobligationer i dollar.
Räntorna i lokal valuta stiger i likhet med globala räntor
En viss stabilisering i oljepriset och
råvarupriserna tar bort en del press på
producentländerna utan att det ökar
inflationstrycket.
6,0
Dock, sämre statsfinanser i många länder
kan innebära ett större utbud av
obligationer, vilket kan tynga utvecklingen.
Räntan på dessa obligationer är ändå
attraktiv i våra ögon. Valutorna har också
hämtat hem en del av förlusterna relativt
dollarn. Framöver kan Feds agerande orsaka
en viss volatilitet.
7,5
7,0
6,5
5,5
01/14
04/14
10/14
01/15
04/15
Ränta, GBI-EM Index (statsobligationer, lokal valuta, %)
Källa: Bloomberg
Kronstyrka sedan april har drabbat avkastningen negativt
110
105
100
95
90
85
jan-15
feb-15
GBI-EM Index
•
07/14
mar-15
apr-15
maj-15
jun-15
GBI-EM Valutakomponent mot SEK
Vår rekommendation står fast: dela
exponeringen lika mellan hård- och
lokalvalutaobligationer.
Källa: Bloomberg
36
Tillväxtmarknadsobligationer – företag
•
•
Företagsobligationer har varit det bästa
ränteslaget inom
tillväxtmarknadsobligationer i år men den
positiva trenden bröts med stigande räntor
under juni.
Högre räntor drevs av både globala
ränteuppgångar men även av högre
spreadar. Dock ligger dessa spreadar ändå lågt
jämfört med tidigare i år och inte så attraktivt
längre i förhållande till obligationer i utvecklade
marknader.
En positiv trend bröts i juni
5%
4%
3%
2%
1%
0%
-1%
jan-15
feb-15
mar-15
apr-15
maj-15
jun-15
CEMBI Index (företagsobl., hårdvaluta)
Källa: Bloomberg
Högre räntor och spreadar på sistone
410
•
En stark dollar kommer att sätta tryck på
emittenterna då räntekostnaderna i dollar
stiger och skulden ökar i värde när den
”översätts” i lokal valuta.
6,0
390
370
5,5
350
330
5,0
310
290
•
Vi rekommenderar neutral (ingen
exponering) och fokuserar på statsobligationer
istället.
4,5
270
250
2013
4,0
2014
Spread (baspunkter)
2015
Ränta,%, höger
Källa: Bloomberg
37
Sweden
Norway
Finland
Denmark
Fredrik Wilander
Chief Investment Strategist
Head of AA Sweden
[email protected]
+47 98263961
Leif-Rune Husebye Rein
Chief Investment Strategist
Head of AA Norway
[email protected]
+47 2248 4032
Mats Hansson
Head of AA Finland
[email protected]
+358 40 577 8537
Steen Winther Blindum
Head of AA Denmark
[email protected]
+45 55471630
Tine Choi Danielsen
Senior Strategist
[email protected]
+45 5547 4006
Michael Livijn
Senior Strategist
[email protected]
+46 8 579 42 619
Espen Rasmussen Werenskjold
Senior Strategist
[email protected]
+47 2248 4724
Lippo Suominen
Chief Investment Strategist
[email protected]
+358 50 345 5692
Bjarne Breinholt Thomsen
Chief Investment Strategist
[email protected]
+45 5547 1648
Anne Christine Bjerre
Assistant/Student
[email protected]
+45 5547 2868
Kristian Peeker
Senior Strategist
[email protected]
+46 8 579 42 651
Sigrid Wilter Eriksson
Strategist
[email protected]
+47 2248 5952
Antti Saari
Senior Strategist
[email protected]
+358 40 732 6339
Philip Loug Jagd
Senior Strategist
[email protected]
+45 5547 4458
Ville P. Korhonen
Fixed Income Strategist
[email protected]
+358 50 581 8261
Morten Obel Skriver
Strategist
[email protected]
+45 5547 1760
Juha Kettinen
Strategist
[email protected]
+358 50 356 1693
Jan Bylov
Strategist
[email protected]
+45 5547 1642
Tiva Erfan
Strategist
[email protected]
+46 8 579 42 713
Martin Åkerholm
Senior Portfolio Strategist
[email protected]
+46 8 579 42 648
Charlotta Grethes
Senior Portfolio Strategist
[email protected]
+46 8 579 42 306
Øystein Nerva
Strategist
[email protected]
+47 2248 8798
Ann-Marie Helgestad
Junior Strategist
[email protected]
+47 2248 7977
Vacant
Eemil Palmén
Strategist
[email protected]
+358 50 320 1496
Luxembourg
Jesper Knudsen
Senior Strategist
[email protected]
+45 5547 1645
Anders Gadegaard Nielsen
Strategist
[email protected]
+45 5547 1651
Christoffer Fuglsig Pedersen
Strategist
[email protected]
+45 5547 4267
38
Ole Morten Nafstad
Head of Investment Advice Luxembourg
[email protected]
+352 4388 7978
Ansvarsreservation
Ursprunget till denna publikation eller rapport
Om Investment Strategy & Advice
Investment Strategy & Advice ger råd till privatkunder samt små och medelstora företag i Nordea avseende investeringsstrategier och allmänna investeringsråd. Rådgivningen omfattar
tillgångsallokering liksom investeringsråd i svenska, nordiska och internationella aktier och räntepapper samt andra värdepapper. För att tillhandahålla bästa möjliga rådgivning har vi
samlat all analys- och strategikompetens i en enhet – Investment Strategy & Advice. Investment Strategy & Advice består av Asset Allocation, Equities & Fixed Income .
Koncernens bolag övervakas av finanstillsynsmyndigheterna i sina respektive hemländer.
Innehållet i denna publikation eller rapport
Denna publikation eller rapport har enbart utarbetats av Investment Strategy & Advice. Åsikter eller förslag från Investment Strategy & Advice kan avvika från rekommendationer eller
yttranden som lagts fram av Nordea Markets (en enhet inom koncernens företag) eller andra avdelningar eller bolag inom Nordeakoncernen eller från Standard & Poor's. Detta kan
exempelvis bero på olikheter i tidsperspektiv, metod, sammanhang eller andra faktorer. Omdömen och riktkurser bygger på en eller flera värderingsmodeller, exempelvis
kassaflödesanalys, användning av nyckeltal, beteendebaserade tekniska analyser av underliggande marknadsrörelser, jämte hänsyn till marknadsläget och tidshorisonten. De
huvudantaganden som ligger till grund för prognoser, riktkurser och uppskattningar i analyser som citerats eller återgivits återfinns i analysmaterialet från de namngivna källorna.
Publiceringsdatum framgår av det analysmaterial som citerats eller återgivits. Omdömen och prognoser kan justeras i senare versioner av publikationen eller rapporten, förutsatt att det
aktuella bolaget eller emittenten behandlas på nytt i sådana senare versioner av publikationen eller rapporten. Denna publikation eller rapport har inte granskats av någon emittent som
nämns i publikationen eller rapporten innan den publicerades.
Giltigheten av denna publikation eller rapport
Samtliga omdömen och uppskattningar i denna publikation eller rapport har, oavsett Källa, angivits i god tro och är eventuellt endast giltiga vid den tidpunkt då publikationen eller
rapporten offentliggörs och kan ändras utan förvarning.
Inte individuell placerings- eller skatterådgivning
Denna publikation eller rapport är endast avsedd att ge allmän och inledande information till investerare och skall inte tolkas som grund för eventuella investeringsbeslut. Denna
publikation eller rapport har utarbetats av Investment Strategy & Advice som allmän information för privat bruk för investerare till vilka denna publikation eller rapport har delats ut, men är
inte tänkt som en personlig rekommendation om finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte individuellt anpassade råd. Inte heller tar den hänsyn till mottagarens
ekonomi, befintliga tillgångar eller skulder, kunskaper om och erfarenhet av placeringar, placeringarnas syfte och tidshorisont eller riskprofil och preferenser. Investeraren måste särskilt
se till lämpligheten av sin investering när det gäller hans eller hennes ekonomiska och skattemässiga situation och investeringar. Investeraren bär alla risker för förluster i samband med
en investering. Innan mottagaren fattar beslut baserat på information i denna publikation eller rapport rekommenderas att han eller hon konsulterar sin finansiella rådgivare.
Informationen i denna publikation eller rapport skall inte betraktas som råd om de skattemässiga konsekvenserna av att göra någon särskilt investeringsbeslut. Varje investerare skall
göra sin egen bedömning av skatte- och andra ekonomiska konsekvenser av sin investering.
39