Utbildningsplan - Karlstads universitet

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering
Programkod:
SGSOG
Programmets benämning:
Samhällsanalytiker med inriktning organisering
Social analysis and organizing
Högskolepoäng/ECTS:
180 högskolepoäng/ECTS
Beslut om inrättande:
Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid
fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011-11-16
(Dnr FAK3 2011/233), att gälla från och med höstterminen
2012
Undervisningsspråk:
Svenska
Utbildningsnivå:
Grundnivå
Examenskategori:
Generell kandidatexamen
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt antingen
- områdesbehörighet A5 (Matematik 2a eller 2b
eller 2c, Samhällskunskap 1b eller 1a1 + 1a2)
eller
- områdesbehörighet 5 (Matematik B och
Samhällskunskap A).
För valfria kurser inom programmet kan andra
behörighetskrav tillkomma under utbildningen.
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
Inledning
Programmet Samhällsanalytiker med inriktning organisering syftar till att utbilda analytiker
som förmår att hantera och bilda kunskap kring komplexa sociala processer inom temat
organisering. Ämnesmässigt står programmet på sociologisk och socialpsykologisk grund.
Sammantaget vilar programmet på tre ben: organiseringsbegreppet, public sociology och
närheten till avdelningens forskning.
Organisering är ett nyckelord i programmet. Med organisering avses processer där människor
tillsammans skapar formella och informella organisationer och nätverk. Organiseringsbegreppet fokuserar det ständiga samhandlandet som bidrar till att grupper uppstår, förändras
och går under. Det är en pågående process där människor söker skapa ordning och mening i en
föränderlig och komplex värld.
Programmet förmedlar den kunskap som krävs för att analysera organisering: kunskap om samhället, individen i samhället, social förändring och komplexa sociala processer. Kunskapen kan
beskrivas som fokuserad på samhällets organisering; hur individer påverkas av, medverkar till
och gör motstånd mot dessa processer; hur samhället har förändrats och fortsätter att förändras
och hur förändringsprocesser leds; samt den pågående ökningen av samhällets komplexitet. På
samtliga dessa punkter pågår organisering och på samtliga punkter kan samhällsanalytiker
bidra med förståelse, kunskap och lösningar.
Att lära sig ett organiseringsperspektiv handlar inte om att få kunskap om färdiga lösningar
som kan tillämpas i olika sammanhang. Det handlar om att utifrån relevanta teorier och
metoder skapa kunskap om en verksamhet och sedan hitta de lokala lösningar och tekniker som
utvecklar den. Därför utbildar programmet reflexiva och kritiska samhällsanalytiker för ett
föränderligt och mångfacetterat samhälle, där storskalig, kollektiv planering blivit alltmer
problematisk.
Inspiration kommer även från public sociology, ett begrepp som lett till ett internationellt
nyväckt intresse för sociologins samhällsrelevans, där sociologin står som garant för att
civilsamhället, inte bara marknad och stat, får ett inflytande på kunskapsbildningen i samhället.
Marknadens och statens dominans innebär att viss kunskap premieras med pengar och
forskning på bekostnad av annan kunskap. Public sociology måste synliggöra sambanden
mellan maktrelationer och kunskap, men också hur kunskap förändras med de sociala
förändringar som vi genomlever. Ett exempel är hur tidigare fattiga länders ökande ekonomiska
och kulturella inflytande gör att samhällsvetenskapen måste lyfta in teorier som inte bygger på
västvärldens tolkningsföreträde, eller hur kvinnors intåg i universitetsvärlden har förändrat
forskningens fokus.
En central byggsten i begreppet public sociology är en specifik syn på kunskap. Det är en
forskningspraktik som växt fram inom sociologin och socialpsykologin som svar på insikten att
kunskap och makt hör ihop. Det är en kunskapstradition som problematiserar idén om den
objektiva forskning och istället bygger på att samhällsanalytikern ska sammanställa andra
aktörers perspektiv på ett visst fenomen, utan att samtidigt osynliggöra sin egen position.
Denna typ av kunskapsbildning är konstruktivistisk och ses som en demokratiserande process.
Förutom att utgå från en specifik syn på kunskap, lägger programmet också stor vikt vid den
praktiska forskningen, där studenterna förväntas samverka med forskare vid Avdelningen för
sociala studier och göra utredningar utifrån problem de själva identifierat. Forskning vid
Sida 2 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
avdelningen inkluderar bland annat sociala media, normalitet, emotioner, genus i organisering
och social interaktion.
Utredningar kan också utformas som uppdrag som studenterna har framförhandlat tillsammans
med externa intressenter de själva uppsökt. I utbildningen ingår även ett större analytiskt
examensarbete, där studenterna uppmuntras att samverka med externa aktörer. Studenterna ska
lära sig att inte bara bilda och använda kunskap, utan också att värdera och kritisera den. En
viktig poäng i programmets kurser är att kunskap vilar på samhällsintressen och därför kan
analyseras sociologiskt.
Efter avslutat program har studenterna möjlighet att studera vidare på exempelvis masterprogrammet för regional samhällsbyggnad, masterprogrammet för samhällsvetenskap eller
magisterprogrammet i projektledning.
Regioner tematiseras på ett naturligt sätt som sociologiskt och socialpsykologiskt
undersökningsobjekt i programmets kurser. Det beror på att ett organiseringsperspektiv är
centralt för att förstå de komplexa processer som är involverade i upprätthållandet av regioner
som civilsamhälleliga, kulturella och identitetsmässiga konstruktioner. Public sociology
handlar om att föra ut sociologin till olika allmänheter; en av universitetets främsta allmänheter
är medborgare i vår närregion. En del av forskningen som studenterna får ta del av har regioner
som objekt. Slutligen är regionen en viktig aspekt av det samhälle som studenterna ska få
kunskap om. Programmet ger studenterna därför möjlighet att söka till forskarutbildning i
sociologi inom ramen för fakultetens forskarskola för regional samhällsbyggnad.
De sociologiska och socialpsykologiska färdigheter som programmet ger, används inom ett
brett spektrum av yrken och examinerade studenter kan exempelvis arbeta som analytiker,
utredare, beteendevetare, forskare, metodstödjare, marknadsförare, coach eller verksamhetsutvecklare. Arbetsgivare finns i såväl offentlig som privat sektor, liksom i frivilligorganisationer och övriga civilsamhället. Programmet förmedlar också kunskap om att
identifiera problem och kommunicera kunskap, vilket är grunden till att bygga ett eget
kontaktnätverk och utveckla konsultverksamhet.
Utbildningens mål
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i samhället och arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter,
utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
(1 kap. 8§ Högskolelagen, SFS 1992:1434)
Efter avslutad utbildning skall studenten kunna (Högskoleförordningen 1993:100, målen är
anpassade till programmets innehåll):
Kunskap och förståelse
- visa kunskap om sociologins och socialpsykologins klassiska och samtida teorier med
särskild avseende på organisering.
Sida 3 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
-
visa kunskap om sociologins och socialpsykologins forskningsmetoder samt
kvantitativa och kvalitativa tillämpningar.
visa god orientering om aktuella forskningsfrågor.
visa fördjupad kunskap inom någon del av sociologin och/eller socialpsykologin.
Färdighet och förmåga
- visa förmåga att formulera och motivera en för sociologin och socialpsykologin
relevant problemställning och välja i forskningslitteraturen väl förankrade
forskningsfrågor rörande organisering.
- visa förmåga att söka, samla, värdera, analysera och kritiskt tolka relevant information
i relation till problemställningen.
- visa förmåga att skriftligt redogöra för och diskutera sociologins och socialpsykologins
teman och argument.
- visa förmåga att muntligt förmedla och diskutera förvärvade kunskaper till olika
grupper.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- visa förmåga att reflektera över och bedöma för sociologin och socialpsykologin
betydelsefulla teoretiska, metodologiska och etiska aspekter.
- visa insikt om hur forskning inom sociologin och socialpsykologin förhåller sig till
andra samhälleliga praktiker, som t.ex. politiskt beslutsfattande.
- visa förmåga att ta hänsyn till och reflektera över etiska aspekter i forskningen.
Självständigt arbete
För kandidatexamen förväntas studenten kunna
- självständigt genomföra en sociologisk eller socialpsykologisk undersökning med
fördjupade tillämpningar av utvalda metoder och teorier
- skriva en uppsats med krav på vetenskaplighe.t
Utbildningens uppläggning
Programmet Samhällsanalytiker med inriktning organisering omfattar sex terminer.
Undervisningen kan indelas på två sätt. För det första syftar kurserna till att förmedla kunskap
inom fyra områden: samhället, individen i samhället, social förändring och komplexa sociala
processer. Programmets fyra första terminer är tematiserade enligt denna uppdelning, medan
den femte terminen är valfri och den sjätte syftar till sammanfattning och tillämpning av
tillägnade kunskaper och färdigheter. För det andra kan programmets kurser delas in i
didaktiska kategorier: introduktionskurser, teoretiska och tematiska kurser, samt metodkurser.
I programmets introduktionskurser, samtliga förlagda till programmets första termin, ges
studenterna förståelse för forskningsområdet organisering, samt ämnena sociologi och
socialpsykologi. Poängen är att ge en förståelseram inom vilken studenterna kan placera in
programmets senare kurser. På introduktionskurserna ges studenterna redskap för att
genomföra grupp- och projektarbete på ett medvetet sätt. Förmågan att arbeta i grupper och
projekt övas under hela programmet i och med att många kurser har examinationsmoment som
kräver den typen av samverkan mellan studenterna.
Programmets undervisning är upplagd för att stimulera både teoretisk förståelse och förmågan
att använda och tillämpa vetenskaplig kunskap. Det teoretiska innehållet är främst hämtat från
sociologi och socialpsykologi. Under de teoretiska kurserna är det viktigt att instuderandet av
kurslitteraturen inte bara leder till en större teoretisk bildning, utan också till att studenterna
Sida 4 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
mer generellt upparbetar en förmåga att läsa, förstå och bearbeta teoretiska och vetenskapliga
texter. Det sker genom att föreläsare redogör för sin förståelse av sådan litteratur, genom
diskussioner kring texterna och genom inlämningsuppgifter där studenterna uppmanas att
bearbeta teorier på olika sätt.
Tillämpning av teori sker fortlöpande dels i programmets metodkurser, dels genom upplägget
av examinationen på tematiska kurser. Ett annat återkommande moment är seminarier där
studenterna får diskutera och konstruktivt kritisera varandras och andras texter.
Utbildningens metodinslag är upplagda såväl för att förbereda för ett framtida yrkesutövande,
som för att ge insikter i vetenskapligt hantverk och därmed förbereda för vidareutbildning på
avancerad nivå och forskarnivå. Metodkurserna på programmet är upplagda för att både
successivt fördjupa studenternas kunskaper och för att fokusera på olika moment i
forskningsprocessen. Studenterna tränas i såväl sociologiska som socialpsykologiska
undersökningsmetoder och övas i både intervju, samtals- och observationsmetodik.
Programmet innehåller också inslag av praktiskt projekt- och förändringsarbete.
På de tematiska kurserna syftar undervisning och examination till att göra studenterna redo att
bidra till kunskapsbildningen inom ett visst tematisk avgränsat område, samt inkludera dem i
forskningen på avdelningen. En viktig del i dessa kurser är att det avhandlade temat förankras i
och relateras till frågan om organisering. Studenterna får träffa forskare, tillägna sig deras och
annan relevant forskning inom området och tilldelas sedan uppdrag inom ramen för
forskningen. Dessa uppdrag kan gälla olika moment i forskningsprocessen, exempelvis
datainsamling eller analys.
På flertalet delkurser under utbildningen ingår något moment av analys i undervisning och
examination, där studenterna ombes använda teorier för att analysera given data.
Utöver tillämpning av teori, syftar programmet också till att få studenterna att reflektera över
de mer generella kopplingarna mellan teori, metod och kunskapsbildningens praktiska villkor.
Flera av programmets kurser är upplagda så att studenter uppmuntras att skapa nätverk och
jobba i projektform för att bilda den kunskap som efterfrågas. Kursernas examinationsuppgifter
kan vara upplagda så att studenterna uppmanas förhandla fram en problemställning tillsammans
med en extern aktör, använda sociologisk/socialpsykologisk forskningspraktik för att lösa
problemet och sedan återrapportera till uppdragsgivaren.
Tonvikt läggs vid laborationer. Det kan röra sig om olika typer av rollspel, en vanlig metod
inom socialpsykologin, som hjälper studenterna att förstå andra människor i en given situation
och öppnar för socialpsykologisk och sociologisk reflektion och analys. Laborationer innefattar
även studiebesök i intressanta miljöer, observation av social interaktion, enklare intervjuer och
så vidare. Gästföreläsare inbjuds att berätta om egna erfarenheter av jobb som kan vara aktuella
för programstudenterna, samt ger överblick över för utbildningen intressanta empiriska fält.
Under programmet erbjuds kontinuerligt skrivstugor tillsammans med lärare, där studenterna
tränas i kreativt skrivande. Skrivstugor kan komma att inkluderas som ett examinerande
moment i vissa kurser. Textproduktion är en central del av programmet och studenterna ges
tekniker som gör skrivandet mer medvetet, kvalitativt och lustfyllt.
Textproduktion kan också komma att kopplas till sociala media, så att studenter exempelvis får
skapa en blogg tillsammans. Poängen är att låta dem pröva på och reflektera över kollektiv
kunskapsproduktion och kunskapsspridning.
Sida 5 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
Under programmet kommer studenterna att relatera kunskaperna till sig själva för att göra dem
levande och relevanta. Men de kommer också att lära sig metoder och tekniker för inlevelse i
och förståelse för andras situation. Didaktiskt hör självreflektion och inlevelse ihop: det är
genom självreflektion som studenter inkorporerar kunskap och samtidigt får den självdistans
som tillåter att de relaterar sin egen position till andras.
Under programmet ges studenterna under några tillfällen möjlighet till karriärplanering. Det ger
dem möjlighet att reflektera över vart de vill komma på arbetsmarknaden och hur de ska nå dit.
Vid dessa tillfällen får de också råd och tips om arbetsgivare och praktisk vägledning om hur
man exempelvis skriver CV.
Under den femte terminen har studenterna möjlighet att söka sig till utländskt lärosäte som
universitet har utbyte med. Internationalisering genom utbyte av lärare och studenter är viktiga
för att utbildningen ska vara uppdaterad om den internationella forskningsfronten och vara
relevant på en internationell arbetsmarknad.
Det avslutande examensarbetet ägnar studenterna åt att undersöka och besvara en frågeställning
som de själva formulerat. Ansvariga lärare uppmuntrar och underlättar för studenterna att göra
arbetet i projektform med uppdrag från extern aktör.
Utbildningens innehåll
Programmet Samhällsanalytiker med inriktning organisering omfattar sex terminer och står på
en sociologisk och socialpsykologisk ämnesbas. Utbildningen genomsyras av frågor om
organisering, frågeställningarna kring begreppet public sociology, samt avdelningens
forskning. Programmet förmedlar kunskap om samhället, individen i samhället, social
förändring och komplexa sociala processer. De första fyra terminerna ägnas också var och en åt
dessa fyra kunskapsområden.
Under programmets första år introduceras studenterna i sociologiskt och socialpsykologiskt
tänkande. Detta år ska lägga grund för att studenterna i framtiden ska kunna utveckla det som
brukar kallas en sociologisk blick – förmågan att se ett vardagsfenomen på ett sätt som lyfter ut
det ur dess vardagssammanhang och möjliggör en vidare förståelse av dess mening och
position i förhållande till sociala processer. Kunskapsfokus ligger på samhället och individen i
samhället. De studerande får lära sig om samhällets organisering och individers sociala
identiteter, interaktion och motstånd.
Programmets andra år är mer tematiskt och involverar studenterna i en forskningspraktik.
Studenterna får fördjupa sig i hur organisering gestaltar sig inom olika tematiskt avgränsade
områden och får redskap för att göra egna undersökningar inom områdena. Kunskapsfokus
ligger på social förändring och komplexa sociala processer.
Den femte terminen är valfri, vilket innebär att studenter kan välja att studera vid andra
avdelningar på universitetet eller söka sig till utländska lärosäten med vilka universitetet har
överenskommelser om utbyten. Terminen kan också innefatta praktik på arbetsplats.
Utbildningens sjätte och sista termin innebär att studenterna dels får sammanföra, klargöra och
fördjupa sina teoretiska kunskaper om organisering, samt sina kvantitativa och kvalitativa
metodkunskaper, dels får möjlighet att kombinera teori och metod i en forskningsdesign för att
genomföra egna större undersökningar. Tanken är också att kurserna under denna termin ska
Sida 6 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
fånga upp vad studenterna lärt sig under den femte valfria terminen och relatera det till
kunskaper och förmågor i programmet.
Nedan följer en mer ingående beskrivning av innehållet i programmet.
Termin 1: Samhällsorganisering, public sociology och forskningspraktik
Den första terminen är utformad för att studenterna genom studier och praktiska övningar
snabbt ska kunna bilda sig en uppfattning om programmets innehåll, ämnesbas och få en
orientering i temat organisering.
Terminen börjar med en introduktionskurs om ämnena sociologi och socialpsykologi. Kursen
ger dem en uppfattning om sociologiskt tänkande och praktik. Därefter följer en
introduktionskurs om organisering, där studenterna får diskutera centrala begrepp och i olika
laborationer genomför egna undersökningar och relatera kunskap till egna erfarenheter. I både
denna och föregående kurs får studenterna även kunskap om hur centrala svenska
samhällsinstitutioner är organiserade.
Metodkursen Vägar till kunskap, ger grundläggande orientering i vetenskapsteori,
forskningsprocessens olika faser och metodproblem i samband med sociologiska och
socialpsykologiska undersökningar. Metodkursen återkopplar genom reflektion över
undersökningar till organisering. Den syftar också till att ge studenterna en bas att stå på för att
själva reflektera över och bedöma hur de ska handla i förhållande till forskningsetiska
spörsmål.
På kursen Public sociology, forskningsmiljö och -praktik får studenterna lära känna den
sociologiska forskningen vid universitetet, samtala med forskare och själva utföra laborationer
med forskningsanknytning. Studenterna får också reflektera över relationen mellan
sammanhang, makt och kunskapsbildning, med särskild utgångspunkt i public sociology.
Kurserna är:
Sociologisk baskunskap 7,5 hp
Organisering 7,5 hp
Vägar till kunskap 7,5 hp
Public sociology, forskningsmiljö och -praktik 7,5 hp
Termin 2: Individen i samhället
Under den andra terminen ges studenterna verktyg för att förstå individerna i samhället, hur
individer påverkas, samspelar och gör motstånd. Terminen inleds med en teoretisk kurs som
kopplar samman samhälle och individ genom begreppen organisering, kategorisering och
motstånd. Studenterna får stifta bekantskap med teorier om hur individer organiseras av
samhället genom kategorisering och hur de själva organiserar motstånd. Därpå följer ytterligare
en teoretisk kurs som anknyter till avdelningens forskning om interaktion och strategiskt
handlande och som vilar på socialpsykologisk grund. Den kursen kan också ses som en
grundläggande orientering i socialpsykologi. Den tredje kursen, som är en metodkurs, fördjupar
de studerandes kunskaper och förmågor kring kvalitativ och kvantitativ metod. Kursen
fokuserar på vetenskapsteorier och datainsamling. De studerande får möjlighet att genomföra
en mindre undersökning och att diskutera vetenskapsteori i relation till den egna
forskningspraktiken.
Terminen avslutas med en fördjupning om kunskapsbildningens roll i samhället och
resonemangen inom public sociology. På kursen problematiseras kunskapsbegreppet utifrån
Sida 7 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
olika perspektiv, parallellt med att studenterna ges praktiska uppdrag som på olika sätt
involverar dem i externa verksamheter. Visst fokus ligger också på att ge studenterna överblick
över hur några viktigare externa verksamheter är organiserade.
Kurserna är:
Organisering, kategorisering och motstånd 7,5 hp
Sociala samspel och strategier 7,5 hp
Det vetenskapliga arbetssättet 7,5 hp
Public sociology 7,5 hp
Termin 3: Social förändring
Under den tredje terminen fokuserar tematiska kurser på social förändring genom tre centrala
exempel: demografisk förändring, media och teknologi, samt globalisering. Terminen börjar
med en kurs där det svenska samhällets historiska och nuvarande förändringar diskuteras och
analyseras med hjälp av nationella och internationella demografisk data. Kursen fokuserar
särskilt de demografiska problem som det svenska samhället står inför, samt regionernas plats i
förändringsprocesser. Under terminens andra kurs analyseras medias stora betydelse för det
sociala rummets förändringar; här diskuteras vad förändringar av medielandskapet och
framväxten av sociala media innebär i termer av social förändring. Kursen innehåller också ett
moment om forskning kring teknologi och social förändring.
Terminens tredje kurs vidgar studenternas kunskaper och förståelse för organisering genom att
introducera ett globalt perspektiv. Den ger också insikt i hur lokala, regionala och andra
processer påverkas av globaliseringen. Under den sista kursen skriver studenterna ett
självständigt arbete, som kan ingå i en högskoleexamen.
Kurserna är:
Samhällsförändring i demografisk belysning 7,5 hp
Media, teknologi och det sociala rummets förändringar 7,5 hp
Globala perspektiv och processer 7,5 hp
Projektarbete i samhällsanalys inriktning organisering 7,5 hp
Termin 4: Att skapa kunskap om komplexa sociala processer
Den fjärde terminen fokuserar på komplexa processer. Detta är processer som sällan kan
beskrivas med en enda teori, utan där kunskapsbildning kräver en växelverkan mellan flera
teorier och metoder. Under terminen lär sig studenterna därför att använda, reflektera över och
problematisera de kunskaper och förmågor som de hittills förvärvat i programmet.
Terminen är indelad i två tematiska kurser. Den första kursen fokuserar komplexa processer på
samhälls- eller global nivå, medan den andra undersöker kunskapsbildningens och
förändringsarbetets villkor inom organisationer av olika slag. I den sistnämnda kursen
diskuteras särskilt verksamhetsutveckling och evidensbaserad praktik som exempel på
förändringsarbete. De studerande lär sig använda olika typer av ledning för att bilda kunskap,
hitta lösningar på specifika problem och genomföra dem i praktiken. I kursen kopplas
forskning och teori om ledning och förändring samman med praktiska övningar för att ge
studenterna verktyg att reflektera över och förbättra sin förmåga att leda projekt och förändra
organisationer.
Båda kurserna inkluderar exempel från aktuell forskning. Detta kan till exempel vara forskning
om nätverksprocesser, emotioner i organisationer, miljösociologisk förståelse av växelverkan
mellan miljösystem och sociala system, och så vidare. Under terminen växlas teori, metod och
Sida 8 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
laborationer för att studenterna ges möjlighet att diskutera sociologin och socialpsykologin som
bas för kunskapsbildning i sammanhang präglade av komplexa processer.
Kurserna är:
En komplex värld 15 hp
Organisationer, organiseringsprocesser och samhällsanalytikern 15 hp
Termin 5: Fri termin
Den femte terminen är valfri, vilket innebär att studenterna kan välja att läsa kurser vid andra
avdelningar eller universitet, såväl nationellt som internationellt. Statsvetenskap, kulturgeografi
och miljövetenskap är tre exempel på ämnen som studenterna kan välja. Tanken är att de
därmed får kunskaper om andra processer än de sociala – exempelvis politiska, geografiska
eller ekologiska – som de sedan kan ta med in i programmet under den sista terminen och
relatera till kunskaper som förmedlas inom programmet. Studenterna har också möjlighet att
genomföra arbetsplatsförlagd praktik under denna termin.
Termin 6: Självständig fördjupning
Den sjätte terminen är inriktad på sammanfattning och självständig fördjupning. Studenter som
läst kurser vid andra avdelningar eller universitet, eller som praktiserat under den femte
terminen, ska nu få möjlighet att återrapportera sina kunskaper till de andra studenterna och att
relatera dem till ämneskunskaperna inom programmet. Tanken är att terminens kurser ska
anpassas efter dessa kunskaper, så att studenterna ökar sin förmåga att analysera det komplexa
samspelet mellan sociala processer och andra förlopp.
Terminen inleds med en teoretisk kurs som sammanfattar, kompletterar, jämför och
problematiserar de teorier om organisering som tagits upp i programmet. Ytterst sett ska kursen
vidareutveckla och fördjupa studenternas förmåga att ta till sig, jämföra och använda teorier.
Kursen Förståelse och analys, utgör en metodologisk och metodmässig fördjupning inom
samhällsvetenskaplig forskning. I kursen behandlas olika metodologier och
forskningsstrategier med avseende på bland annat generaliseringar, slutledningar,
förklaringsansatser och teoriers roll i forskning. Särskild vikt läggs dock vid analys av
kvalitativt och kvantitativt datamaterial. Tanken är att kursens växlingar mellan metodologi och
analys inskärper en reflexiv och prövande hållning hos studenterna. Kursen Examensarbete i
sociologi utgörs av ett självständigt arbete där studenterna ges möjlighet att genomföra
självständig kunskapsbildning med stöd från handledare. Studenterna uppmuntras särskilt att
arbeta på uppdrag från extern aktör.
Kurserna är:
Teorier om organisering och komplexitet 7,5 hp
Förståelse och analys 7,5 hp
Examensarbete i sociologi 15 hp
Examensbenämning
Filosofie kandidatexamen. Huvudområde: Sociologi
(Bachelor of Social Science. Major: Sociology).
Tillgodoräknande av kurs
Student har rätt att begära tillgodoräknade av tidigare studier vid svensk högskola eller studier
utomlands. Beslut om tillgodoräknande av del av kurs fattas av respektive examinator. Beslut
Sida 9 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
om tillgodoräknande av hel kurs eller av generella högskolepoäng fattas av personal på
studentservice.
Övrigt
Omfattningen av utbildningen
Omfattningen av utbildningen anges i högskolepoäng där heltidsstudier under ett
normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng (Högskoleförordningen
6 kap 2 §, SFS 2006:1053).
Uppflyttning till högre årskurs/kurser/kursblock
För att bli antagen till kurser inom programmet krävs att studenten har den särskilda behörighet
som förskrivs. Den särskilda behörigheten framgår av respektive kursplan.
Förtur
Studerande inom programmet har förtur till kurser ur Karlstads universitets kursutbud i enlighet
med de generella regler som tillämpas för universitetets programstudenter.
Studier vid annat universitet eller högskola
Önskar den studerande läsa kurser vid annat universitet eller högskola inom eller utom landet
sker ansökan och antagning till dessa kurser på den sökandes eget initiativ.
Regler för utbildning på grundnivå
Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar
studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter.
Avskiljande från utbildningen
En student kan tills vidare avskiljas från utbildningen då studenten lider av psykisk störning,
missbrukar alkohol eller narkotika eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och det
därför föreligger en påtaglig risk att en annan person eller värdefull egendom kan komma till
skada. Rektor anmäler sådant ärende till Högskolans avskiljandenämnd, som utreder och fattar
beslut. Ett beslut om avskiljande skall alltid innebära att studenten tills vidare inte får fortsätta
den pågående utbildningen. Högskolans avskiljandenämnd arbetar för landets alla högskolor
och universitet. (Högskolelagen kap 4, 6§, SFS 1992:1434, Förordning om avskiljande av
studenter från högskoleutbildning SFS 1987:915).
Bilaga: Översiktbild
Sida 10 av 11
Karlstads universitet, utbildningsplan
Samhällsanalytiker med inriktning organisering 180hp
Fastställd 2011-11-16 (Dnr FAK3 2011/233), att gälla från höstterminen 2011
ÖVERSIKTSBILD: Samhällsanalytiker med inriktning organisering, 180 hp
Termin 1
Sociologisk baskunskap
7,5 hp
Organisering 7,5 hp
Vägar till kunskap
7,5 hp
Public sociology,
forskningsmiljö och praktik 7,5 hp
Det vetenskapliga
arbetssättet 7,5 hp
Public sociology 7,5
hp
Termin 2
Organisering,
kategorisering och
motstånd 7,5 hp
Sociala samspel och
strategier 7,5 hp
Termin 3
Samhällsförändring i
demografisk belysning
7,5 hp
Media, teknologi
och det sociala
rummets
förändringar 7,5 hp
Globala perspektiv
och processer 7,5 hp
Projektarbete i
samhällsanalys
inriktning organisering
7,5 hp
Termin 4
En komplex värld 15 hp
Organisationer, organiseringsprocesser och
samhällsanalytikern 15 hp
Termin 5
Valfria kurser 30 hp
Termin 6
Teorier om
organisering och
komplexitet 7,5 hp
Förståelse och analys
7,5 hp
Examensarbete i sociologi 15hp
Sida 11 av 11