Psykiatri och socialtjänst
för personer med psykisk
sjukdom och/eller
psykiskt funktionshinder
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en
Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av
kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver
inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan
utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i
större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av
stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser.
Artikelnr
2006-131-12
Publicerad www.socialstyrelsen.se, april 2006
2
Förord
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i nära samarbete med Nationell
psykiatrisamordning fördela de pengar som ställts till förfogande för satsning på psykiatri och socialtjänst för personer med psykisk sjukdom eller
psykiskt funktionshinder. Socialstyrelsen har dessutom i uppdrag att betala
ut pengarna samt följa upp hur de har använts och om psykiatrisatsningen
medfört förbättrad vård och omsorg för målgruppen. Denna senare del av
uppdraget redovisas först i slutrapporten.
Socialstyrelsen redovisade i augusti 2005, i en första rapport till regeringen, läget när det gäller riktlinjer, arbetsformer och utbetalning av pengar. I
rapporten konstaterades att fördelningen av länsmedel kunnat genomföras
utan fördröjning men att det varit svårt att omsätta projektplaner i verksamheter. När det gäller utvecklingsmedel var det initialt få ansökningar som
uppfyllde kraven för att få pengar.
Denna lägesrapport ska redovisa hur de tilldelade medlen använts under
2005 samt beskriva och bedöma hur arbetet fortskrider.
Rapporten har utarbetats av Claes-Göran Stefansson (projektledare) och
Helena Silfverhielm i samverkan med Ing-Marie Wieselgren, Nationell psykiatrisamordning. Christina Bohman och Nina Frohm, Socialstyrelsen, och
Kristy Delisle och Emma Fredriksson, Nationell psykiatrisamordning, har
bidragit med underlag till rapporten.
Kjell Asplund
Generaldirektör
Socialstyrelsen
3
4
Innehåll
Förord ............................................................................................................ 3
Sammanfattning ............................................................................................ 7
Bakgrund ....................................................................................................... 9
Länsmedel.................................................................................................... 10
Fördelade och förbrukade medel i länen ................................................... 11
Hur har verksamheterna kommit igång?................................................... 12
Länsmedlens inriktning .............................................................................. 12
Målgrupper .................................................................................................. 14
Innehåll i satsningarna............................................................................... 15
Storstadssatsningen..................................................................................... 17
Brukarmedverkan ....................................................................................... 19
Vad händer med projekten när projekttiden är slut?................................. 20
Utvecklingsmedel......................................................................................... 21
Fria projekt.................................................................................................. 22
Riktade medel .............................................................................................. 23
Nationella utvecklingsprojekt ..................................................................... 27
Planering för 2006 ...................................................................................... 28
Nationella utvecklingsprojekt ..................................................................... 30
Bilaga 1........................................................................................................ 33
Bilaga 2........................................................................................................ 38
Bilaga 3........................................................................................................ 42
5
6
Sammanfattning
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i nära samverkan med Nationell
psykiatrisamordning fördela 400 miljoner kronor till länen som en extra
satsning på åtgärder för personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Utöver detta har det satsats 97 miljoner kronor i särskilda utvecklingspengar som har kunnat sökas från Nationell psykiatrisamordning
som projektanslag med inriktning mot samma målgrupp. Satsningen gällde
för år 2005. För år 2006 har det beslutats att 100 miljoner kronor ska fördelas till länen och 98,8 miljoner kronor ska fördelas som utvecklingspengar.
Av pengarna till länen har, under år 2005, 400 miljoner kronor fördelats
ut efter ansökningar till Socialstyrelsen. Länen ombads att projektera även
för 2006 års behov av pengar. Vid årsskiftet 2005/06 fanns projektansökningar för 476 miljoner kronor från 355 enskilda verksamheter. Kommuner
och landsting, tillsammans med andra medsökande, finansierar dessa projekt
med egna medel om 403 miljoner kronor. Samtliga län har fått medel. 80
procent av verksamheterna var igång vid årsskiftet, men endast 28 miljoner
kronor av tilldelade medel hade förbrukats.
Samverkan mellan samtliga verksamheter i kommuner och landsting har
varit god. Nästan alla landets kommuner, med få undantag, är medsökande.
Inriktningen på satsningarna spänner över alla de områden som angetts i
direktiven. Framför allt har en satsning på utbildning och kompetenshöjning
prioriterats av huvudmännen.
Extra medel hade avsatts till storstadslänen Stockholm, Västra Götaland
och Skåne. De lokala behoven för psykiatrisk vård och social omsorg för
målgrupperna ser olika ut i dessa län. De extra medlen har fördelats till
länsdelar med större behov än andra delar. I Stockholms och Skåne län har
fördelningen skett med hjälp av olika behovsindex för att skapa en om möjligt rättvis fördelning av medlen.
I lägesrapporten den 1 augusti 2005 konstaterades att brukarmedverkan
var låg. Socialstyrelsen och Nationell psykiatrisamordning uppmanade i ett
särskilt brev till länen att brukarorganisationerna skulle involveras i högre
utsträckning inom verksamheterna. Brukarmedverkan i länsprojekten har
ökat sista halvåret 2005. I en tredjedel av projekten deltar brukare aktivt.
Tio procent av projekten saknar brukarmedverkan, i huvudsak beroende på
att det saknas lokala brukarorganisationer.
Av utvecklingsmedlens 97 miljoner kronor 2005 avsattes 30 miljoner
kronor som kommuner, landsting och statliga myndigheter kunde söka fritt
– s.k. ”fria medel”. 57,3 miljoner kronor riktades till speciella problemområden som Nationella psykiatrisamordningen bedömt behöver förstärkas –
s.k. ”riktade medel”. 3,7 miljoner kronor avsattes till nationella projekt
som är långsiktiga och i många fall avslutas efter projekttidens slut. Avsikten är att Socialstyrelsen tillsammans med Nationella psykiatrisamordnaren
initierar dessa projekt och att Socialstyrelsen står för den långsiktiga upp-
7
följningen. För 2006 avsätts 88,8 miljoner kronor till riktade- och 4 miljoner
kronor till nationella projekt. Inga fria medel avsätts detta år.
Av de fria medlen har 41 projekt beviljats medel till en kostnad av cirka
30 miljoner kronor, varav 26 projekt startades under 2005. De beviljade
projekten omfattar ett brett spektrum och drivs under projekttiden av både
kommuner och landsting liksom av statliga myndigheter och högskolor. De
projekt som tilldelats medel har bedömts vara nyskapande och särskilt viktiga för att förbättra vården, rehabiliteringen och det sociala stödet.
Av de riktade medlen har olika typer av modellverksamheter, större projekt för utveckling av metodik eller kompetensutveckling fått bidrag.
Tyngdpunkten har legat på utveckling av vård i samverkan riktade mot personer med omfattande vård- och omsorgsbehov. Under 2005 har tio riktade
projekt tilldelats medel till en kostnad av 28,4 miljoner kronor, men beslut
har under året tagits för ytterligare 15 projekt om cirka 30 miljoner kronor,
som får medel utbetalade 2006.
Av medlen för nationella utvecklingsprojekt har hittills beslut fattats om 3
projekt till en kostnad av 1,7 miljoner kronor. Nationella psykiatrisamordnaren har föreslagit att en större andel av utvecklingsmedlen avsätts för ett
antal nationella utvecklingsprojekt som är mer långsiktiga.
Projekten flyttar fram perspektivet och skapar förutsättningar för förbättringar inom de områden där satsningarna sker. Verksamheten har varit intensiv ute i länen. Medvetenheten om målgruppen och dess behov har klart
förstärkts sedan psykiatrireformen genomfördes. Ambitionsnivån har varit
hög vilket ibland har försenat starten av en del projekt något när kompetent
personal har behövts rekryteras. Önskemål från fältet har i många fall handlat om att satsningen skulle vara mer långsiktig. Det är såväl Socialstyrelsens som Nationella psykiatrisamordnarens bedömning inför framtida satsningar att långsiktighet ska byggas in i stödet och planeringen för att säkerställa verksamheternas positiva utveckling.
Socialstyrelsen kommer inför slutrapporteringen den 1 augusti 2007, samla in uppgifter från samtliga projekt om hur långt man kommit och vilka
eventuella effekter som kan avläsas i de enskilda projekten. Målsättningen
är också att göra en samlad bedömning av utvecklingen totalt inom de verksamheter som ansvarar för insatser för målgruppen.
8
Bakgrund
I promemorian – En översiktlig genomgång av dagsläget inom svensk psykiatri (S2004/4895/HS) – konstaterade den Nationella psykiatrisamordnaren
bl.a. att bristerna i vård och omsorg för personer med psykisk sjukdom eller
psykiska funktionshinder var av den omfattningen att resurser borde tillföras
de största bristområdena för att höja nivån på vården och det sociala stödet.
Riksdagen beslutade i januari 2005, efter förslag från regeringen, att tillföra
medel under åren 2005 och 2006 för att skapa förutsättningar för ett bättre
omhändertagande av målgruppen inom kommuner och landsting. Satsningen består av två delar.
Dels består den av Länsmedel om 400 miljoner kronor 2005 och 100 miljoner kronor 2006 för satsningar på vård, sysselsättning och boende. Medlen
ska fördelas länsvis efter ansökan till Socialstyrelsen.
Dels består den av utvecklingsmedel om 97 miljoner kronor 2005 och
98,8 miljoner kronor 2006 för satsningar på verksamhetsutveckling, t.ex.
inom områdena samverkan, rehabilitering, sysselsättning, kvalitet och arbetssätt. Av dessa medel avsattes 2005 30 miljoner kronor, som kommuner,
landsting och statliga myndigheter kunde söka fritt (s.k. fria medel). Dessa
medel fördelades till enskilda projekt efter ansökan till den Nationella psykiatrisamordnaren.
57,3 miljoner kronor riktades till särskilda områden som identifierats av
Nationella psykiatrisamordnaren och som bedömdes ha ett behov av utvecklingsstöd (s.k. riktade medel, som kommer att uppgå till 88,8 miljoner kronor 2006).
3,7 miljoner kronor avsattes till nationella och långsiktiga projekt med
kvalitets- och kunskapsinriktning, som Socialstyrelsen genomför i samverkan med psykiatrisamordnaren (s.k. nationella medel, som uppgår till 4 miljoner kronor 2006).
När det gäller länsmedlen skall, enligt direktiven, ”Socialstyrelsen besluta
om utbetalning av medlen i nära samarbete med Psykiatrisamordnaren.”
När det gäller utvecklingsmedlen ”skall Socialstyrelsen besluta om utbetalning av medlen efter förslag från Psykiatrisamordnaren”.
Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i nära samarbete med Nationella psykiatrisamordnaren fördela de medel som ställts till förfogande. Socialstyrelsen har dessutom i uppdrag att utbetala medlen samt att följa upp
hur de använts och om psykiatrisatsningen medfört förbättrad vård och omsorg för målgruppen. För detta ändamål har 12 miljoner av utvecklingsmedlen reserverats och får disponeras 2005–30 juli 2007 (administrativa medel).
I Socialstyrelsens återrapporteringskrav till regeringen angavs att den
skulle ske i form av lägesrapporter 1 augusti 2005, 1 april 2006 och en slutrapport 1 augusti 2007. Den här lägesrapporten är den andra i ordningen och
ska enligt uppdraget redogöra för ”hur medlen har förbrukats under 2005
och hur verksamheterna fortskrider”.
9
Länsmedel
2005 års medel om 400 miljoner kronor fanns tillgängliga att söka hos Socialstyrelsen från den 1 februari 2005. Länen ombads att söka projektmedel
både för 2005 och 2006. Hälften av medlen, 200 miljoner kronor, har fördelats fram till den 1 augusti 2005 efter ansökningar till Socialstyrelsen.
I december genomförde Socialstyrelsen en första uppföljning av verksamheterna. Samtliga projekt, utom ett fåtal, var igång med planering och
organisering för att genomföras. Vissa smärre förändringar av projekten i
form av precisering av målgrupp, utvidgning av verksamheten etc. rapporterades. Inga väsentliga avvikelser från projektplanerna noterades. Socialstyrelsen beslutade därför om utbetalning av resterande 200 miljoner kronor till
länen. Utbetalning skedde vid årsskiftet 2005/06.
Medlen har fördelats länsvis efter invånarantalet i respektive län med en
särskild satsning på de tre storstadslänen – Stockholm, Västra Götaland och
Skåne län (läs om storstadssatsningen på sid. 17).
Länsansökningarna kom att omfatta 355 olika avgränsade projekt. Beskrivning av projekten i detalj kan inhämtas från den projektkatalog som
finns under Socialstyrelsens hemsida med adress:
http://www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2006/9105/2006-124-1.htm
I den här rapporten ges en statistisk beskrivning av de 355 verksamheterna.
10
Fördelade och förbrukade medel i länen
Tabellen nedan redovisar länens totala statsbidrag (2005–2006), sökta medel
och förbrukade medel årsskiftet 2005/06.
Tabell 1. Totalt tilldelade statsbidrag 2005–2006, sökta medel och förbrukade medel under 2005 fördelat per län.
Län
Totalt 2005–
2006
Sökta medel
Förbrukade medel
(dec 2005)
Stockholm
Uppsala
Södermanland
Östergötland
Jönköping
Kronoberg
Kalmar
Gotland
Blekinge
Skåne
Halland
Västra Götaland
Värmland
Örebro
Västmanland
Dalarna
Gävleborg
Västernorrland
Jämtland
Västerbotten
Norrbotten
128 925 000
13 435 000
11 595 000
18 480 000
14 640 000
7 915 000
10 430 000
2 570 000
6 680 000
73 110 000
12 585 000
100 190 000
12 155 000
12 170 000
11 590 000
12 275 000
12 290 000
10 850 000
5 480 000
11 405 000
11 230 000
128 474 000
14 052 588
11 475 750
18 530 000
14 612 500
7 915 000
8 800 000
2 570 000
7 236 434
72 448 500
12 585 000
91 591 840
12 275 000
12 170 000
11 589 000
12 687 300
11 702 250
10 850 000
5 499 500
11 108 080
8 985 000
8 633 586
663 900
450 000
2 285 000
1 202 000
329 270
843 485
480 000
485 000
1 000 000
1 822 000
653 000
1 521 000
1 571 200
1 459 000
739 000
15 000
1 539 670
2 134 487
Totalt
500 000 000
475 831 242
27 856 580
Länen ombads att söka projektmedel för både år 2005 och 2006. Socialstyrelsen har enligt direktiven betalat ut 2005 års medel om 400 miljoner kronor. Vissa län har projekterat för något mer än tilldelade medel. Detta korrigeras efterhand så att beloppen inte överstiger tilldelade medel för respektive län. Västra Götaland och några andra län har ytterligare kvarstående medel att söka för ännu inte planerade projekt. Sista utbetalningstillfälle för
kompletterande projekt har satts till 15 juni 2006.
Det framgår tydligt att projekten har haft svårigheter att komma igång på
så sätt att man i ringa omfattning förbrukat projektmedel. Medelsförbrukningen under 2005 utgör ca sex procent av de projekterade medlen.
Det är vanligt att man i projektstarten använder befintliga resurser, personal etc. för att snabbare komma igång. Den egna finansieringen inom verksamheterna är därför omfattande i ett första skede. Till de 476 miljoner kronor sökta medlen har 403 miljoner kronor av landstingens och kommunernas egna kapital knutits till projekten. Det handlar i de flesta fall inte om
”nya” pengar utan om att statsbidraget investerats i verksamheter där det
11
skapar möjligheter att förstärka och bygga ut befintlig verksamhet eller att
man omdisponerat pengar till projekten.
Hur har verksamheterna kommit igång?
Ett sätt att beskriva hur verksamheterna har utvecklats under 2005 är att visa
projektstarterna och relatera det till hur medlen har förbrukats. Figur 1 visar
den kumulativa andelen projekt som startat under året (ljust) och andelen
förbrukade medel i projekten (mörkt). Några projekt startade redan vid månadsskiftet mars/april 2005. Vid årets utgång var 80 procent av projekten i
gång (284 av 355) med planering, anställning av personal etc. Övriga projekt har planerat sin start till 2006. Däremot har endast 6 procent av de sökta
medlen förbrukats vid årets utgång, vilket också framgår av tabell 1 ovan.
Av de 284 projekt som startade under 2005 har 200 (70 procent) startat i den
meningen att de har börjat förbruka medel.
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec
Antal %
Förbrukade medel %
Figur 1. Kumulativa andelen projekt som startat under året och andelen förbrukade medel i projekten
Länsmedlens inriktning
Fördelningen av sökta länsmedel när det gäller antal projekt och sökta belopp på boende, sysselsättning och vård för målgruppen framgår av tabell 2.
12
Tabell 2. Länsmedlen fördelat på olika inriktningar av projekten samt sökta statsbidrag – antal och procentuell fördelning.
Inriktning
Antal
Boende
Sysselsättning
Vård
Boende + sysselsättning
Boende + vård
Sysselsättning + vård
Boende + sysselsättning
+ vård
Procent
Statsbidrag kronor
Procent
36
55
61
24
17
4
10
15
17
7
5
1
64 911 500
56 623 140
121 788 250
39 190 667
34 071 700
5 145 000
14
12
26
8
7
1
10
3
21 766 500
4
Indirekt riktat mot verksamheter ovan
148
42
132 334 485
28
Summa
355
100
475 831 242
100
För att tydligare beskriva vilka projekt eller projektkombinationer som kräver mest resurser anges i figur 2 nedan fördelningen av antal projekt och
fördelade medel över projektens inriktningar.
Procent
45
40
35
30
25
20
15
10
5
a
kt
In
di
re
se
ls
ät
tn
in
Vå
g
rd
+S
ys
se
ls
Vå
.
rd
+B
oe
nd
Vå
e
rd
+S
ys
se
ls
.
Vå
rd
Bo
en
de
+
Sy
s
Bo
en
de
+
Bo
en
de
Sy
ss
el
sä
t tn
in
g
0
Fördelning på projekt
Fördelning på medel
Figur 2. Fördelning av antal projekt och medel över projektens inriktningar.
13
Verksamheter inriktade på vård och boende är förhållandevis resurskrävande och kräver mer resurser per projekt, medan s.k. indirekta projekt (utbildningar och kurser) kräver mindre.
Målgrupper
Psykiatrireformens målgrupp 1995 angavs vara psykiskt funktionshindrade
personer, 18 år och äldre, med i huvudsak långvarig psykosproblematik och
där den vardagliga funktionsförmågan var så nedsatt att långvariga vårdoch stödinsatser behövdes. I denna satsning har målgruppen vidgats till att
beröra personer med psykiska funktionshinder eller psykisk sjukdom utan
åldersgräns. I tabell 3 anges några målgrupper som är föremål för den nya
satsningen.
Tabell 3. Antal projekt inriktade på olika målgrupper samt ansökta medel för dessa.
Målgrupp
Barn och unga vuxna
Barn och unga vuxna+missbr
Missbruk
Tvång (LRV)
Neuropsykiatri
Föräldrar/barn
Äldre (65 år och äldre)
Personer med psykiska funktionshinder
Annat (indirekt mot målgrupp)
Summa
Antal
Procent
54
12
87
19
17
12
3
15
3
25
5
5
3
1
73 502 300
18 413 600
135 824 467
41 814 700
31 069 816
5 419 250
2 985 000
15
4
29
9
7
1
1
143
8
40
2
163 025 109
3 777 000
34
1
100
475 831 242
100
355
Kronor
Procent
Den största satsningen när det gäller antal projekt och medel gäller målgruppen i stort utan särskild undergrupp angiven (40 procent av projekten).
Därnäst satsas särskilt inom missbruksområdet med ca en tredjedel av verksamheterna och medlen. Bland dessa projekt finns de som riktar sig till personer med dubbeldiagnoser, dvs. de som har psykisk sjukdom eller psykiska
funktionshinder och samtidigt ett missbruk.
Barn och unga (upp till ca 25 år) utgör omkring en femtedel av projekt
och medel. Tolv projekt berör barn, ungdomar och unga vuxna med en
missbruksproblematik. I kategorin barn, ungdomar och unga vuxna finns tio
projekt som uppgett att de riktar sig till personer med neuropsykiatrisk problematik. Föräldrar och barn är verksamheter som riktar sig till barn som har
föräldrar med psykiska funktionshinder eller föräldrar med psykiskt funktionshindrade barn. I kategorin annat finns bl. a. projekt som riktar sig till
brukarorganisationer.
Tvångskategorin är de projekt som uppger att målgruppen är personer
som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Projekt under benämningen neuropsykiatri vänder sig generellt till personer med neuropsykiatriska problem.
14
Fördelningen av antal projekt och sökta medel över olika målgrupper
framgår av figur 3.
Procent
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
m
ål
g
ru
pp
en
dr
e
Äl
a
He
l
Ba
rn
/U
Ba
rn
/U
ng
ng
do
do
m
ar
m
a+
m
iss
br
uk
M
iss
br
uk
Tv
ån
g
(L
R
Ne
V)
ur
op
sy
kia
Fö
tri
rä
ld
ra
r /B
ar
n
0
Fördelning på projekt
Fördelning på medel
Figur 3. Fördelning av projekt och medel över olika målgrupper.
I allmänhet kräver de projekt som är inriktade mot speciella undergrupper
mer resurser än de som berör målgruppen generellt.
Innehåll i satsningarna
För att få en uppfattning om innehållet eller vilka metoder man tillämpar i
de sökta verksamheterna har en kategorisering genomförts av vad som kan
utläsas vara det huvudsakliga metodinnehållet. Kategoriseringen visas i tabell 4.
15
Tabell 4. Antal projekt fördelade på innehåll, metoder och ansökta medel för dessa.
Innehåll/metoder
Utbildningar/ kurser/ konferenser
Nya vård- eller stödmottagningar
Stödteam
Inventeringar
Samverkan
Sysselsättning/rehabilitering
Flera av alternativen ovan
Annat
Summa
Antal
Procent
Kronor
92
11
74
34
62
57
14
11
26
3
21
10
17
16
4
3
98 529 850
18 641 000
166 396 330
45 042 234
62 822 100
56 953 140
23 559 588
3 887 000
21
4
35
9
13
12
5
1
355
100
475 831 242
100
Procent
Utbildningar, kurser och konferenser är kompetenshöjande insatser för både
landstings- och kommunpersonal. Nya vård- och stödmottagningar är de
projekt som i huvudsak planerar att anställa specialistpersonal som neuropsykiatriker, rehabiliteringssamordnare m.fl. som är knutna till olika mottagningar. I motiven har angetts en effektivisering av verksamheterna, t.ex.
att öka tillgängligheten eller arbeta bort väntetider m.m. Stödteam innehåller
projekt som angett att de framför allt ska utveckla insatserna i boenden (ordinära, stödboenden, trapphusboenden m.m.) med hjälp av boendestödjare,
jourteam eller mobila team.
I samverkansprojekten ska medlen användas framför allt för att utveckla
eller förbättra samverkan mellan landsting och kommuner. Några exempel
är att man formulerar gemensamma målsättnings-, policy- och samverkansdokument samt gemensamt arbetar för att bygga upp nätverk.
Sysselsättning och rehabilitering innehåller en mängd projekt som har
målsättningen att förbättra verksamheter som rör sysselsättning, rehabilitering, arbete, fritidsaktiviteter eller studier. I många fall syftar projekten till att
anställa personal, genomföra kompetenshöjande åtgärder m.m. med målet
att förbättra boende, sysselsättning, rehabilitering och fritidsaktiviteter för
målgruppen.
I kategorin annat ingår projekt som t.ex. ska ta fram olika informationsmaterial i form av broschyrer och dokumentärfilmer där brukarorganisationer och klienter berättar om sina liv. Dit hör också projekt som ska stärka
Riksförbundets för Social och Mental Hälsa (RSMH) lokala föreningar eller
vara ett stöd när man startar en lokal förening.
I kategorin flera alternativ ingår de projekt som tar en helhetsansats, t.ex.
genom att samtidigt utveckla samverkan, anställa personal, skapa boendeformer och ordna med praktikplatser m.m.
Resursmässigt är det framförallt uppbyggnad av olika stödteam (i de flesta fallen boendestöd) som är omfattande (figur 4 nedan), medan t.ex. utbildningsverksamheter är relativt lite resurskrävande.
16
40
35
30
25
20
15
10
5
An
na
t
N
U
tb
ild
ni
ng
/k
on
fe
re
y
ns
vå
er
rd
/s
tö
dm
ot
t.
St
öd
te
am
In
ve
nt
er
Sy
in
ss
ga
el
S
r
sä
am
ttn
v
in
er
g/
ka
re
n
ha
bi
lit
er
Fl
in
er
g
a
al
te
rn
at
iv
0
Fördelning på projekt
Fördelning på medel
Figur 4. Procentuell fördelning av projekt och medel över olika innehåll och metoder.
Storstadssatsningen
I uppföljningen av psykiatrireformen kunde det konstateras att psykiskt
funktionshindrade personer utgjorde en högre andel av befolkningen i storstäderna än på andra ställen i landet. De hade dessutom en större problemtyngd. Av detta skäl beslutade regeringen om en särskild satsning på storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland.
För år 2005 skulle, av de 400 miljonerna, 320 miljoner kronor fördelas
länsvis efter invånarantal den 1 november 2004. Resterande 80 miljoner
kronor skulle enligt regeringens anvisningar fördelas som ett särskilt stöd
till storstadslänen – 36,6 miljoner kronor till Stockholms län, 26,1 miljoner
kronor till Västra Götaland och 17,3 miljoner kronor till Skåne län.
För år 2006 ska 80 miljoner kronor, av de 100 miljoner kronorna, fördelas
länsvis efter invånarantal den 1 november 2004, medan resterande 20 miljoner kronor ska fördelas till storstadslänen: 9,2 miljoner kronor till Stockholms län, 6,5 miljoner kronor till Västra Götaland och 4,3 miljoner kronor
till Skåne län.
17
Det kan konstateras att de tre storstadslänen har sinsemellan helt olika
struktur befolkningsmässigt etc. som påverkar den psykiatriska behovsprofilen. I Stockholms län är behoven stora i Stockholms kommun, men också i
en ring runt kommunen bestående av stadslika förortskommuner, t.ex. Botkyrka, Solna, Sundbyberg m.fl. I Skåne län har man konstaterat ett relativt
högt vårdbehov i Malmö stad. Helsingborgs, Burlövs och Bjuvs kommuner
visade sig dock ha större vårdtyngd än Malmö stad. I Västra Götaland anses
problemtyngden vara mer koncentrerad till Göteborgs kommun, med relativt
låga behov utanför.
Behovstyngd
Stockholms län
Västra Götaland
Stadskommun
Skånelän
Kranskommun
Figur 5. Illustration av de tre storstadslänens olika psykiatriska vård- och omsorgsbehov i stadskärnan respektive i omgivande kommuner.
På grund av länens olikheter angavs inga fördelningsprinciper inom storstadslänen. Det förutsattes att man lokalt kom överens om hur storstadssatsningen skulle fördelas inom länet.
Av inlämnade ansökningar framkommer följande om storstadssatsningen
för 2005–2006:
I Stockholms län har fördelningen av medel skett genom en kombination
av befolkningsunderlag och det behovsindex för psykiatrisk vårdtyngd som
utarbetats inom landstinget. Det betyder att en viss del av storstadssatsningen faller utanför Stockholms kommun. Två större projekt inom Stockholms
storstadssatsning är inriktade på att motverka hemlöshet och utbilda CASEmanagers för personer med psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk.
I Västra Götaland går hela storstadssatsningen till Göteborgsregionen.
Storstadssatsningen går i huvudsak till två målgrupper: personer dömda till
rättspsykiatrisk vård (vårdkedja samt utökat stöd för boende, sysselsättning
och rehabilitering) samt personer med psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk (uppsökande verksamhet i kombination med insatser för sysselsättning).
I Skåne län har man fördelat pengarna ungefär på samma sätt som i
Stockholm. För bedömning av de regionala vårdbehoven har ett index utar-
18
betats (Care Need Index, CNI), som bygger på ett antal socio-demografiska
variabler som visats ha stort samband med behov av psykiatrisk vård. Enligt
detta index kan man lokalisera ett antal kommuner utanför Malmö stad som
uppvisar större vårdbehov (Helsingborg, Burlöv och Bjuv) samt ett antal
med nästan lika stora behov och med relativt stor befolkning. Även i Skåne
har storstadssatsningen fördelats till hemlöshetsprojekt, till personer med
psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk samt till boendestödsverksamhet.
I jämförelse med en direkt befolkningsrelaterad tilldelning till Stockholms, Göteborgs och Malmös kommuner, så innebär storstadssatsningen
att respektive kommun i stället har fått 10 procent, 36 procent respektive 20
procent mer. En fördelning som i stort följer behovsfördelningen enligt figur
5 ovan.
Brukarmedverkan
I direktiven framhölls att det var väsentligt att få med brukare eller brukarorganisationer i planeringen av verksamheterna. Vid uppföljningen den 1
augusti 2005 kunde det konstateras att brukarmedverkan förekommit i liten
utsträckning vid planeringen av länsmedelsprojekten. Vid uppföljningen i
december samma år förekom medverkan från brukarorganisationer, vilket
framgår av tabell 5.
Tabell 5. Brukarmedverkan inom projekten finansierade av länsmedel.
På vilket sätt har brukare och brukarorganisationer
medverkat i projektarbetet
”Passiv” medverkan
Brukarråd/förtroenderåd
Informationsmöten
”Aktiv” medverkan
Styrgrupp
Projektgrupp
Referensgrupp
Deltar i utbildningar
Inget deltagande
Deltar inte men kontakt tagen
Brukarorganisationerna kommer inte att delta i projektet
Summa
Antal
Procent
31
75
9
21
22
30
33
34
6
8
9
10
99
31
28
9
355
100
Det finns en skillnad mellan ”passiv” och ”aktiv” brukarmedverkan. Inom
ramen för brukarråd, förtroenderåd och handikappråd, antingen inom landstingen eller kommunerna, har brukarorganisationerna fått information om
projektet. Projektet har bjudit in brukarorganisationer och brukare för att ge
information och för att erbjuda en möjlighet att lämna synpunkter. För 30
procent av projekten förekommer en sådan ”passiv” medverkan.
”Aktiv” brukarmedverkan har de projekt som har brukare eller företrädare
från brukarorganisationerna som deltar i styr-, projekt- och referensgrupper
19
eller medverkar under utbildningarna som föreläsare (t.ex. utbildning om
bemötande). Denna medverkan gäller en tredjedel av projekten.
För 37 procent av projekten fanns ingen brukarmedverkan, men en andel
av projekten säger sig ha etablerat kontakt (28 procent). I dessa fall uppger
man att man har haft tidsbrist och att praktiska frågor ska lösas först, såsom
rekryteringar, anskaffande av lokaler m.m. och att kontakt med brukarorganisationerna ska tas när projektet har kommit igång.
9 procent av projekten har inte eller kommer inte att ha brukarorganisationerna med i sina projekt. Några anger att skälet är att det inte finns några
aktiva brukarorganisationer i närheten eller, som i fem fall, att inbjudan har
gått ut men brukarorganisationerna inte har visat intresse för att delta i arbetet. I något fall, där det handlar om vårdplaneringar, har den enskilde brukaren avböjt medverkan från brukarorganisationerna.
Vad händer med projekten när projekttiden är slut?
En positiv utveckling av satsningen är givetvis om de olika projekten kan
implementeras inom ordinarie verksamheter när projekttiden upphör. I tabell
6 framgår hur man bedömt framtiden för projekt med olika inriktningar.
Tabell 6. Planer för framtiden efter statsbidraget, fördelat på inriktning. Antal och
procent.
Inriktning
Boende
Sysselsättning
Vård
Boende och sysselsättning
Boende och vård
Sysselsättning och vård
Boende, sysselsättning och vård
Indirekt
Summa
Ingå i ordinarie verksamhet
Osäkert vad
28 (78)
45 (82)
48 (79)
21 (88)
15 (88)
3 (75)
6 (60)
93 (63)
6 (17)
10 (18)
11 (18)
3 (12)
1 (6)
1 (25)
1 (10)
25 (17)
2 (5)
2 (3)
1 (6)
3 (30)
30 (20)
36 (100)
55 (100)
61 (100)
24 (100)
17 (100)
4 (100)
10(100)
148 (100)
259 (73)
58 (16)
38 (11)
355 (100)
Upphöra när
statsbidraget är
som händer
slut
Tre fjärdedelar av verksamheterna beräknas ingå i ordinarie verksamheter
efter projekttiden. Var tionde beräknas upphöra. Detta gäller kurser och utbildningar i 30 av 38 fall.
20
Summa
Utvecklingsmedel
För år 2005 skulle 97 miljoner kronor gå till den särskilda satsningen på
verksamhetsutveckling inom områden som samverkan, rehabilitering, sysselsättning, kvalitet och arbetssätt.
Medlen som avsatts för särskilda utvecklingssatsningar har betalats ut i
tre olika former. Projekt som kommuner, landsting och statliga myndigheter
kunde genomföra fick efter prövning s.k. fria medel efter ansökan till Nationella psykiatrisamordnaren. Områden som identifierats av Nationella psykiatrisamordnaren och som bedömdes ha behov av utvecklingsstöd fick på
förslag från psykiatrisamordnaren s.k. riktade medel. Till nationella och
långsiktiga projekt med kvalitets- och kunskapsinriktning som Socialstyrelsen genomför i samverkan med psykiatrisamordnaren avsattes s.k. nationella medel.
I tabell 7 nedan visas de utvecklingsmedel det har tagits beslut om och
som har betalats ut under år 2005.
Tabell 7. Utbetalade eller beslutade utvecklingsmedel 2005 (tusen kronor).
Fria medel
Riktade medel
Nationella medel
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Antal
Belopp
Beslutat, utbetalat -05
26
20 562
10
28 409
3
1,7
Beslutat - 05, ej utbetalat
15
12 300
15
30 754
Summa
41
32 862
25
59 168
3
1,7
Nationella psykiatrisamordnaren konstaterar att arbetet med de olika projekten har inneburit en mängd aktiviteter runt om i landet. Många människor
och verksamheter deltar med stor entusiasm. Den kunskap som finns inom
området lyfts fram och redan befintliga utvecklingsaktiviteter synliggörs.
Projekten har redan bidragit till att kontakter knyts mellan verksamheter i
olika delar av landet och mellan olika områden vilket skapar en ökad optimism inför framtiden. Eftersom många av projekten fortfarande befinner sig
i en inledningsfas kommer man att kunna se en ökad aktivitet under det
kommande året.
Nationella psykiatrisamordnaren har i direktiven till de riktade projekten
framfört krav om brukar- och anhörigmedverkan. I samtliga projekt som
startats finns någon form av brukarmedverkan. Representanter från intresseoch brukarorganisationer har nominerats att sitta med som ledamöter i de
styrgrupper och referensgrupper som bildats i respektive riktat projekt.
Erfarenheterna hittills från projekten är mycket positiva. Det har funnits
ett stort intresse att delta i projekten och de har gått förhållandevis snabbt att
starta. Eftersom det pågår ett så stort antal projekt över hela landet har det i
vissa lägen varit svårt att snabbt frigöra kunniga projektmedarbetare, men
verksamheterna har varit mycket tillmötesgående och flexibla.
21
Fria projekt
Under våren 2005 uppmanades kommuner, landsting och statliga myndigheter att söka medel för projekt med syfte att utveckla samverkan, boende,
rehabilitering, sysselsättning, kvalitet, arbetssätt och metodutveckling.
Drygt 340 ansökningar för 425 miljoner kronor kom in. Av dessa beviljades
ett 40-tal projekt till en kostnad av 30 miljoner kronor (se bilaga 1).
De beviljade projekten rymmer ett brett spektrum och drivs under projekttiden av både kommuner och landsting liksom av statliga myndigheter och
högskolor. De projekt som tilldelats medel har bedömts vara nyskapande
och särskilt viktiga för att förbättra vården, rehabiliteringen och det sociala
stödet.
Ett flertal projekt kan sorteras in under rubriken innehållet i vården, ett
område som omfattar bl.a. metodutveckling för upptäckt av nyinsjuknade i
psykisk sjukdom, kognitiv beteendeterapi via internet och komplementär
psykiatrisk vård.
Medel har även tilldelats projekt med inriktning på brukar- och anhörigstöd, t.ex. patienter som konsulter i vården, utbildning för anhöriga till patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebeteende.
Utveckling av rehabiliteringsmetodik och arbetsrehabilitering samt sysselsättning och boende är andra viktiga komponenter för att öka möjligheterna att leva ett gott liv. Exempel på projekt som tilldelats medel är specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder och nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska
funktionshinder och hjälpmedel.
Tre ytterligare projekt som bedömts som betydelsefulla och nyskapande
är utveckling av psykiatrisk diagnostik i en mångkulturell vårdmiljö, stöd åt
unga kvinnor med socialt handikapp och psykiska funktionshinder och effektivt bemötande av OCD (obsessive compulsive disorder) hos barn och
ungdomar.
Tabell 8. Antal fria projekt som startades 2005, uppdelat efter område.
Område
Antal
Rättspsykiatri
Boende, sysselsättning
Anhörigstöd
Rehabiliteringsmetodik
Arbetsrehabilitering
Vård och stöd till personer med utländsk bakgrund
Vård och stöd till kvinnor med psykisk sjukdom
Brukarinflytande
Barn och unga
Neuropsykiatri
Övrigt innehåll i vård och stöd
Summa
1
1
1
1
1
2
3
3
3
3
7
26
22
Under 2005 betalades ut projektmedel till 26 av de 41 fria projekten, till en
kostnad av 20,6 miljoner kronor. 12 projekt har fått utbetalning under 2006.
För tre projekt har pengar ännu inte betalats ut då den reviderade projektplanen inte är klar. Projekt som tilldelats medel omfattar bl.a. boende, sysselsättning och rehabiliteringsmetodik.
Riktade medel
Nationella psykiatrisamordnaren och Socialstyrelsen har i samband med den
extra medelssatsningen gjort bedömningen att ett antal områden bör ges
särskilt fokus. Förutom tilldelning av medel till de fria projekten har medel
därför utgått till ett antal riktade projekt. De riktade projekten omfattar olika
typer av modellverksamheter, större projekt för utveckling av metodik eller
kompetensutveckling till vilka verksamheterna inbjudits att delta i. Förutom
att projekten ska stimulera kompetensutveckling och förbättring av metodik
ska projekten ge Nationella psykiatrisamordnaren ytterligare underlag för
utredningsarbetet samt bidra till konkreta förslag till förbättringar. Som krav
har bl.a. varit att projekten ska ha ett patient- och brukarperspektiv, generera
ny kunskap som kan omsättas i praktisk verksamhet och vara nationellt
gångbara.
Under 2005 har sammanlagt 24 projekt samt två rikstäckande konferenser
beviljats medel till en kostnad av 60,6 miljoner kronor. Under 2005 fick tio
projekt pengar till en kostnad av 28,4 miljoner kronor.
I styrgruppen för Nationella psykiatrisamordnaren och Socialstyrelsen fattades under 2005 beslut om ytterligare 16 projekt för 32,2 miljoner kronor.
Utbetalning till 10 av dessa har gjorts i början av 2006. För resterande 6
projekt inväntas att reviderade projektplaner ska komma in eller att besked
från medfinansierande huvudmän ska lämnas.
Planering och utformning av ytterligare ett antal projekt pågick under
2005. 1 projekt var klart för beslut och utbetalning i början av 2006. Aktiviteter och start av projekten inträffar många gånger innan projektmedlen betalats ut. Detta är på grund av att stor vikt har lagts vid att det ska vara starka projekt som snabbt kan komma igång och arbeta. Projektens storlek i
termer av beviljade medel varierar mellan 100 000 kr och 4,5 miljoner kronor.
En kort presentation av startade projekt vid årsskiftet 2005/06 följer nedan (se även bilaga 2).
1. Kvalitetsregister
Sedan 2001 har ett samarbete utvecklats mellan de fyra nu befintliga psykiatriska kvalitetsregistren:
• BUSA – nationellt kvalitetsregister för behandling av barn och ungdomar med svår AD/HD
• BipoläR – nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom
• RIKSÄT – nationellt kvalitetsregister för specialiserad ätstörningsbehandling
• SchizofreNY – nationellt kvalitetsregister för schizofreni.
23
Registren samarbetar i den gemensamma organisationen KPV (Kvalitet i
psykiatrisk vård) där syftet bl.a. har varit att specificera en uppsättning basvariabler samt utveckla en webbaserad datorapplikation för inmatning av data
och snabb resultatgenerering.
Ett projekt, KPV-centrum, har beviljats medel för att stödja utvecklingen
av befintliga register och nya initiativ till ytterligare register, men framför
allt för att intensivt arbeta med att entusiasmera landets kliniker att delta i de
register som finns.
2. Rättspsykiatri
Fyra delprojekt har startats inom området rättspsykiatri. Det första projektet
ska fokusera på innehållet i den vård som ges till personer som överlämnas
till rättspsykiatrisk vård och ange vilka insatser som bör ges på regionkliniker, länskliniker och på vanliga psykiatriska vårdavdelningar.
Projekt nummer två studerar vårdkedjans utseende med fokus på personer
dömda till vård i rättspsykiatrin eller kriminalvården och personer med stora
eller komplicerade behov med risk för att hamna i kriminalitet. Syftet med
projektet är att hitta en modell för en fungerande vårdkedja som innefattar
såväl landstingets psykiatri-, beroende- och kroppssjukvård som kommunens socialtjänst, beroendeenheter och enheter för funktionshindrade samt
kriminalvårdens olika delar som anstalter och frivård.
Det tredje projektet startades under 2005 och inriktar sig på kompetensförsörjning. Projektet ska i det första skedet kartlägga utbildningsnivån hos
personal inom berörda verksamheter. Därefter ska man utforma krav för
innehåll och utformning av tre utbildningar: grundutbildning, kompletteringsutbildning och kompetensutveckling.
Projekt nummer fyra gör en sammanställning av det internationella läget
för rättspsykiatrin. Beskrivningen görs av rättspsykiatrin i våra närmaste
grannländer i Norden och i Europa samt i några andra länder som skulle
kunna fungera som förebild för Sverige. Projektet avslutas med ett seminarium under våren 2006.
3. Boende
Projektet omfattar olika frågor med anknytning till boendet för personer
med psykiska funktionshinder och ska resultera i förslag om hur verksamheten ska kunna utvecklas. Detta projekt omfattar ett antal delprojekt.
I projektet ingår en kartläggning av boendeformer och boendestödsverksamheter samt ett antal uppföljningsstudier, bland annat om hur skillnader i
kommunernas organisation påverkar verksamheten. I ett särskilt projekt
kommer man att fokusera på att spåra framgångsfaktorer och goda exempel
i syfte att sprida kunskap om dessa till kommunerna runt om i landet.
4. Nätverk för utveckling av metoder och verksamheter
Tre olika nätverksprojekt har startats inom ramen för de riktade projekten
under 2005. Nätverken gäller områdena
1. Psykisk sjukdom och missbruk
2. Tidigt omhändertagande vid psykos
3. ADHD och autismspektrumstörning.
24
Projekten syftar till att samla den kunskap och erfarenhet som finns i Sverige på respektive område, initiera ett nätverk mellan verksamheterna samt ta
fram en mall för lokala vårdprogram. Nätverksprojekten syftar även till att
stödja och påskynda utvecklingsarbetet inom respektive område. En mängd
olika aktiviteter har redan startats i landet. Representanter från alla verksamheter i landet har eller kommer att inbjudas att delta i olika kunskapsutbyten och utvecklande arbetsuppgifter.
5. Vidareutbildning för läkare
Uppdraget är att skapa oberoende utbildningstillfällen för psykiatriker från
samtliga psykiatriska områden. Kurserna ska kunna användas i läkarnas
kontinuerliga utbildning och stämma med de planer som finns inom Läkarförbundet för läkares fortbildning. Innehållet i kurserna ska utformas så att
de kan leva vidare under många år. Den första halvdagskursen som ska hållas våren 2006 handlar om evidensbaserad psykoterapi.
6. Brukarinflytande
Syftet med projektet är att verka för att arbetet med brukar- och anhöriginflytande etableras som ett kunskapsområde och som ett mer naturligt arbetsområde för verksamheter som kommer i kontakt med personer med psykiska funktionshinder. Även inom detta projekt finns olika delprojekt med
bland annat utvecklande av former för deltagande i vården av personer med
egen erfarenhet, utvecklande av modeller för att arbeta med brukarinflytande liksom hur patienter och klienters inflytande över sin egen vård kan ökas.
7. Vad kostar det att ha ett psykiskt funktionshinder?
Personer med psykiska funktionshinder har betydligt sämre levnadsvillkor
när det gäller privatekonomi än andra handikappgrupper i allmänhet och
hela befolkningen i synnerhet. Problemen med privatekonomin kan öka frekvensen av återfall i psykisk sjukdom och vara ett hinder för rehabilitering.
Projektet ska kartlägga vanligt förekommande kostnader för hälso- och
sjukvård, kommunalt stöd och service samt kostnader för arvodering av god
man eller förvaltare. I uppdraget ingår även att beskriva de taxesystem och
beräkningsgrunder som används i dag så att det blir tydligt vad dessa får för
privatekonomiska effekter för gruppen.
8. Lättillgänglig information, ”guiden”
För att förbättra tillgängligheten på vård och stöd till psykiskt funktionshindrade har ett projekt startats för att ta fram av en mall för lättillgänglig
information. Kommuner och landsting får ansöka om stimulansbidrag när de
kan presentera en guide som är högst en månad gammal. Om guiden uppfyller kraven på innehåll och utseende och är lätt att hitta på nätet betalas ett
stimulansbidrag ut efter en fördelningsnyckel som bygger på invånarantal.
25
9. Beräkning av kommunernas sammanlagda kostnad för vård och
stödinsatser till psykiskt funktionshindrade
Projektet ska belysa kommunernas samlade kostnader för olika insatser till
personer med psykiska funktionshinder för år 2005. Så långt det är möjligt
ska man visa hur kostnaden fördelas på olika typer av insatser. Projektet ska
också skapa en modell för hur uppgifter om kostnaderna skulle kunna samlas in årligen för att följa utvecklingen över tid.
10. Barn till föräldrar med psykisk sjukdom
Projektet ska kartlägga i vilken omfattning och på vilket sätt vuxenpsykiatrin ger stöd till barn och ungdomar med psykiskt sjuka föräldrar. Vidare
syftar projektet till att öka kunskapsnivån inom området, erbjuda redskap för
utvecklings- och kvalitetsarbete och underlätta för landsting och kommuner
att utveckla sina verksamheter för att bättre möta behoven hos barn och föräldrar.
11. Personer med stora och omfattande behov på grund av psykisk
sjukdom
Projektet ska ge oss en bild av hur man i Sverige tar hand om personer med
stora omvårdnadsbehov. I uppdraget ingår att beskriva vilka behov som är
svåra att tillgodose, inventera problem och svårigheter samt uppskatta hur
många personer det handlar om. Målet är att skapa konkreta modeller och
förslag till hur stödet till denna grupp ska se ut.
12. Case managers 1 för personer med psykisk störning och samtidigt
missbruk
I samarbete med Sveriges kommuner och landsting genomförs ett metodutvecklingsarbete för behandling av personer med komplexa vårdbehov på
grund av psykisk störning och ett samtidigt missbruk. Metoden innebär att
stödet till och vården av patienterna och klienterna ska integreras i ett samarbete mellan kommuner och landsting. Tre områden i landet har valts ut för
att delta i utvecklingsarbetet. Där ska politiker, tjänstemän och specialister
få en specialutbildning om kombinationen psykisk sjukdom och missbruk.
Dessutom ingår en utbildning av sammanlagt 25 s.k. case managers.
13. Skillnader i samhällets insatser till män och kvinnor med psykiska
funktionshinder
Män och kvinnor med psykiska funktionshinder lever ofta ett socialt utsatt
liv. Det kan handla om isolering, fattigdom, stigmatisering och diskriminering av olika slag. I lägesrapporter från Socialstyrelsen har det kommit fram
att kvinnor med funktionshinder riskerar att diskrimineras både på grund av
kön och funktionshinder där skillnader i insatser för män respektive kvinnor
1
Begreppet har ingen svensk översättning, men står för en person som koordinerar och
utför behandlings- och sociala insatser och som ofta tillhör ett team bestående av många
professioner både från sjukvård och socialtjänst. Skall inte förväxlas med personligt ombud.
26
har dokumenterats på en rad områden. Syftet med projektet är att med hjälp
av statistiska uppgifter och befintlig forskning synliggöra olika skillnader i
samhällets insatser till män och kvinnor med psykiska funktionshinder och
psykisk ohälsa.
Förutom projekten som beskrivs ovan har medel även tilldelats en utbildning samt en konferens om dubbeldiagnoser och en konferens om hemlöshet.
Nationella utvecklingsprojekt
I regeringsbeslutet (S2005/441/HS) framgår att en satsning ska göras på
nationella utvecklingsprojekt. Hittills har beslut fattats om 3 nationella projekt till en kostnad av 1,7 miljoner kronor. De projekt som tilldelats medel
under 2005 är:
1. Info-Vu (Informationsförsörjning, verksamhetsuppföljning)
Modellprövningen syftar till att utveckla en modell för verksamhetsuppföljning där informationen följer individen över huvudmannagränserna. Syftet
är vidare att informationen ska vara tillförlitlig och användbar för att kunna
beskriva individens vårdförlopp samt de resultat som vården och omsorgen
genererar. Projektets generella modell har prövats inom psykiatrin och socialtjänsten i Hässleholm och Östersund. En utvärdering har gjorts och en
rapport kommer att presenteras under våren 2006.
2. Genomgång och sammanställning av forskningsresultat
En genomgång har gjorts av den forskning som har vidtagits inom området
sedan uppföljningen av psykiatrireformen år 1999.
3. Rehabilitering
Inom rehabiliteringsområdet pågår ett stort antal aktiviteter. Ett delprojekt
med inriktning på att kartlägga hinder för rehabilitering för psykiskt funktionshindrade har påbörjas under 2005. I uppdraget ingår att sammanställa
en rapport som beskriver situationen för psykiskt funktionshindrade när det
gäller arbetsrehabilitering, redovisa hinder samt diskutera vilka åtgärder
som behöver vidtas för att underlätta rehabiliteringsprocessen. Denna del är
också ett underlag för andra delprojekt med inriktning att belysa såväl sysselsättning som specifik metodutveckling.
27
Planering för 2006
Riktade medel
I likhet med 2005 års s.k. riktade medel har Nationella psykiatrisamordningen och Socialstyrelsen bedömt vilka områden som är i behov av verksamhetsutveckling och därefter bjudit in/kommer att bjuda in verksamheterna att delta med ansökningar inom dessa områden. Följande projekt är i
gång eller under planering.
1. Personer med psykisk sjukdom och utvecklingsstörning
Projektet ska skapa en bild av hur man tar hand om personer med komplexa
vård- och stödbehov på grund av psykisk sjukdom och utvecklingsstörning.
Man ska beskriva vilka behov som är svåra att tillgodose, inventera problem
och svårigheter och uppskatta hur många personer det handlar om. Inom
projektet ska man även utarbeta en organisationsövergripande modell för
behandling och insatser till målgruppen. Modellen ska vidare testas och implementeringen utvärderas inom ramen för projektet.
2. Tidig intervention vid risk att skada sig själv eller någon annan
Projektet syftar till att öka kunskapen om förekomsten av riskfaktorer för att
skada sig själv eller någon annan i patientgrupper som söker till vanliga
psykiatriska akutmottagningar eller behandlas på allmänpsykiatriska mottagningar, psykosmottagningar eller liknande. Syftet är även att öka kunskapen om vilka insatser som ges och utforma praktiska kliniska råd utifrån
praxis och konsensus.
3. Rehabilitering
För flera projekt inom detta område har planering och utveckling pågått
under 2005. Projekt om jämförelser mellan olika sysselsättningar med olika
organisationsformer kommer att genomföras av ett universitet. En stor satsning på arbetsinriktad rehabilitering (”supported employment”) är under
uppbyggnad. Projektet kommer att innehålla en stor utbildningssatsning och
en utvärdering av effekterna för deltagande klienter.
4. Kriminalvårdsprojekt
Dessa projekt är planerade under 2005 och kommer att starta i början av
2006. Kriminalvården ska i samarbete med kommuner och landsting göra
tre olika projekt. Det första projektet omfattar tre delprojekt i tre olika regioner. I varje region ska tre koordinatorer – en från kriminalvården, en från
de deltagande kommunerna och en från de deltagande landstingen – tillsammans skapa förutsättningar för gemensamma arbetsformer som främjar
samlade insatser till psykiskt sjuka lagöverträdare eller personer med psykisk sjukdom som är i riskzonen att begå brott.
28
De två andra projekten koncentrerar sig på personer med allvarlig ADHD
som finns på fängelser. Det är ett samarbetsprojekt mellan landstinget och
kriminalvården och handlar om utredning och behandling av personer med
neuropsykiatriska svårigheter som är skrivna i Stockholm.
5. Utveckling av systematiska bedömningsinstrument för utredning av
kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder
Projektet syftar till att identifiera samt kvalitets- och relevansgranska befintliga systematiska bedömningsmetoder och -instrument som kan användas
vid två tillfällen. Dels kan de användas vid individuella behovsbedömningar
och uppföljning av insatser för personer med psykiska funktionshinder där
sociala, fysiska, medicinska och psykiska behov beaktas. Dels kan de användas vid inventeringar för att kartlägga behov och planera verksamheter
för målgruppen. Projektet ska utmynna i ett förslag på en modell för fortsatt
stöd till kommunernas implementering av systematiska behovsbedömningsinstrument för målgruppen.
6. Stöd till kommunernas inventering och uppsökande verksamheter av
personer med psykiska funktionshinder
Projektet syftar till att kommunerna ska ha tillgång till ett praktiskt användbart instrument för att genomföra inventeringar och bedriva uppsökande av
personer med psykiska funktionshinder. Instrumentet ska presenteras i form
av en handbok, webbaserat instrument eller på annat lämpligt sätt.
7. Kompetensutveckling för biståndsbedömare när det gäller psykiskt
funktionshindrade
Nationella psykiatrisamordnaren har identifierat ett behov av kunskapsutveckling inom kommunernas arbete med att handlägga ärenden och bedöma
behov för personer med psykiska funktionshinder. Därmed har psykiatrisamordnaren initierat ett utbildningsupplägg för kompetensutveckling för
biståndsbedömare.
8. Implementering av nationella nätverk
Utvärdering och uppföljning är två viktiga komponenter för att ta tillvara
den samlade kunskap som framkommit i de riktade projekten men även för
att bedöma vad som är praktiskt gångbart och hur man på bästa sätt kan implementera och stödja lyckade projekt.
Psykiatrisamordnaren har därför initierat en vetenskaplig studie om hur de
tre nätverksprojekten har genomförts i praktiken och i vilken utsträckning
de uppsatta målen har kunnat nås. Nätverksprojekten är ”Tidigt omhändertagande vid psykos”, ”ADHD och autismspektrumstörning” och ”Personer
med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom och missbruk”.
Studien ska bidra till ökad kunskap om nätverksorganisationers styrkor och
brister.
29
9. Kompetenscenter för forskning och utveckling (FoU)
Under våren 2006 kommer ett stort projekt att utlysas: ett nationellt center
för kunskapsproduktion och kunskapsspridning på området ”psykosociala
insatser för personer med psykiska funktionshinder”.
Detta är ett initiativ för att långsiktigt stimulera brukarnära och praktikrelevant forskning och verksamhetsutveckling samt kunskapsspridning och
utbildning med fokus på området ”psykosociala insatser för personer med
psykiska funktionshinder”. Målet med satsningen är ett hållbart nationellt
stöd för produktion och spridning av kunskap som är relevant för vård, stöd,
service och rehabilitering för personer med psykiska funktionshinder. En
prioriterad uppgift är stöd till implementering av kunskapsbaserade metoder
i berörda organisationers verksamhet för brukare.
10. Övrigt
Ett antal utbildnings- och utvecklingsprojekt planeras som ska riktas mot
personal såväl i kommun som i landsting. Ytterligare satsningar kommer att
göras inom boendeområdet, då bland annat med fokus på olika grupper med
specifika problem. I de fria projektansökningarna fanns idéer som kommer
att vidareutvecklas i vissa riktade projekt och där verksamheter kan inbjudas
att delta.
Nationella utvecklingsprojekt
Under 2006 föreslås följande nationella projekt med kvalitets- och kunskapsinriktning tilldelas medel (Bilaga 3). Projekten är under planering eller
har påbörjats.
Delfinansiering föreslås tilldelas:
1. Utveckling av systematiska bedömningsinstrument för utredning av
kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder
(se ovan under Utvecklingsmedel, Riktade medel, punkt 5). Institutet för
metodutveckling inom socialtjänsten (IMS) skall leda ett utvecklingsarbete
tillsammans med ett antal kommuner.
2. Stöd till kommunernas inventering och uppsökande verksamheter av
personer med psykiska funktionshinder
(se ovan under Utvecklingsmedel, Riktade medel, punkt 6). Socialstyrelsen
kommer att leda utvecklingsprojektet tillsammans med ett antal kommuner.
3. ”Genombrottare”
Projektet ska bedriva utvecklingsarbete inom kommunernas verksamheter
med genombrottsmetodik. Genom att sprida goda exempel och förmedla
kunskap om metoder kan de lokala verksamheterna stimuleras att utveckla
sitt arbete. Med verktyg för att mäta de egna förbättringsframstegen ger genombrottsmetodiken stöd i lokalt förändringsarbete.
30
4. Händelse- och riskanalys för unga personer med psykiska funktionshinder och -störningar samt brottskarriär med förslag om förbättringar i vårdkedjan
Projektet har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens utredning om händelserna i
Gamla stan och Åkeshov i Stockholm. Utredningen visade på brister i vårdkedjan under en lång tid, från ungdomsår till inträffad våldshändelse. En
genomgång av ett större antal fall av liknade slag ger ett bredare underlag
till förslag om förbättrade insatser av berörda behandlings- och omsorgsparter. Syfte är att utforma metodstöd för arbetet med de patienter och klienter
med brottsproblematik i kombination med psykisk störning.
Projektet genomförs i samverkan med Socialstyrelsens tillsynsenhet i
samarbete med länsstyrelse och med anknytning till forskningsresurser vid
högskola. I metoden ingår resultatevaluering i form av fokusgrupper och
också ett organiserat spridande av resultat i form av lokala konferenser.
5. Sammanställning av erfarenheterna av de utvecklingsprojekt som
beviljats stöd av Nationella psykiatrisamordnaren när det gäller
psykosociala och rehabiliterande insatser för personer med psykiska
funktionshinder
Projekten syftar långsiktigt till att systematisera kunskapen om potentiellt
verkningsfulla modeller, metoder och arbetssätt när det gäller psykosociala
och rehabiliterande insatser. Detta ska göras på basis av erfarenheterna av de
utvecklingsprojekt som beviljats stöd av Nationella psykiatrisamordnaren
under 2005 och 2006. Systematiseringen kan sedan utgöra utgångspunkter
för framtida vidareutveckling inom kommunala, landstings- och andra verksamheter som fått bidrag. Kunskaperna ska föras ut till de relevanta verksamheterna.
6. Stöd till kunskapsnätverk och andra utvecklingsprojekt inom landstinget
Projektet syftar till att på motsvarande sätt som ovan stödja det arbete som
har vidtagits och det arbete som pågår inom landstingen.
31
32
Bilaga 1
Datum
Nr
Projektets namn/beteckning
Sökande/Huvudman
Område/innehåll
Beviljat
Utbetalat
3
"Ett sundare liv" – gemensam utbildningssatsning inom psykiatri och kommun för instiftande av livsstilsgrupper för
riskpatienter för metabolt syndrom
Anders Berntsson, FoUU-sektionen,
Psykiatriska kliniken, Danderyds sjukhus
Innehåll i vården, livsstilsgrupper för bättre
fysisk hälsa
600 000
600 000
28 sept. -05
67
Dialektisk psykopedagogisk behandling
för personer med autismspektrumtillstånd och utbildning för boendestödjare
Norra Stockholms psykiatri
Neuropsykiatri
700 000
700 000
28 sept. -05
Sammanställa en professionell beskrivning/manual angående arbetslivsinriktad
208 rehabilitering i samverkan
Västra Götalandsregionen, NUsjukvården
Arbetsrehabilitering
30 000
30 000
28 sept. -05
Implementering av praktiknära kunskapsbaserad utbildning om övergrepp
mot kvinnor med psykiska funktionshinder, i utbildningar för ssk, poliser och
221 socionomer
IVOSA, Växsjö universitet
Utbildning
1 100 000
1 100 000
28 sept. -05
500 000
500 000
28 sept. -05
Försöksprojekt med kognitiv beteendeterapi i form av självhjälpsprogram via
internet inom primärvården i Norrbottens Norrbottens läns landsting, Division Primärvård
273 län
Innehåll i vården, KBTbehandling via internet
Starka band – Utbildning för anhöriga till
patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och självskadebete297 ende
Västra Götalandsregionen, NUsjukvården, Psykiatriska kliniken
Innehåll i vården, anhörigstöd
200 000
200 000
28 sept. -05
VO Psykiatri i Lund, Region Skåne
Neuropsykiatri ADHD
400 000
400 000
15 nov. -05
Örebro läns landsting
Innehåll i vården
1 000 000
1 000 000
15 nov. -05
64 Arbetsminnesträningsprojekt
Tvångsvård i svensk psykiatri – ett
299 utvecklingsprojekt kring etiska dilemman
Utveckling och implementering av kvalificerad utredning tidigt i vårdförloppet för
personer med svåra psykiska funktions318 hinder.
Västra Götalandsregionen, NUsjukvården
Innehåll i vården, utredning
700 000
700 000
15-nov-05
Identifiering av patienter med risk för
dålig långtidsprognos bland dem som,
för första gången, söker psykiatrisk hjälp
289 för psykotiska symptom
Stockholms läns landsting, norra länsdelen
Innehåll i vården
700 000
700 000
05 dec. -05
Utveckling av psykisk diagnostik i en
69 mångkulturell vårdmiljö
SLL, Norra Stockholms psykiatri, Transkulturellt centrum
Personer med olika
kulturell bakgrund
4 500 00
450 000
07 dec. -05
Mobilisering av det civila och offentliga
139 samhället
Eskilstuna kommun, vuxenförvaltningen
samt kommunledningskontoret
Brukarinflytande
600 000
600 000
07 dec. -05
DVD-baserat informationsmaterial för
effektivt bemötande av OCD hos barn
232 och ungdomar
BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i
Linköping
Ungdomar
120 000
120 000
07 dec. -05
Nationellt kunskapscentrum med inriktning på psykiska funktionshinder och
300 hjälpmedel
Karlstads kommun, arbetsmarknads- och
socialförvaltningen, avdelningen för
socialpsykiatri
Rehabilitering, hjälpmedel
2 000 000
2 000 000
07 dec. -05
Studenter med psykiska och neuropsykatriska funktionshinder i högre utbild143 ning
Sisus
Neuropsykiatri
350 000
350 000
09 dec. -05
Fortbildning för personal som möter
229 kvinnor med psykisk ohälsa
Stockholms kommun/RSMH
Utbildning
2 500 000
2 500 000
09 dec. -05
Specialpedagogiska metoder i rehabilitering för personer med psykiska funk311 tionshinder
Rehabiliteringsverksamheten Steget,
Örebro kommun
Rehabilitering, sysselsättning
600 000
600 000
09 dec. -05
Malmö högskola, område hälsa och
samhälle
Lika vård
2 362 000
2 362 000
15 dec. -05
61
Åtgärder för att ge invånarna i Rosengårds stadsdel i Malmö samma psykiatriska vårdkonsumtion relaterad till vårdbehov som invånarna i övriga Malmö
34
"Freja" – en verksamhet för stöd åt unga
kvinnor med sociala handikapp och
111 psykiska funktionshinder
Kävlinge kommun
Övrigt – innehåll i vården.
500 000
500 000
15 dec. -05
335 Internat om psykiskt sjuka ungdomar
Psykiatri och rehabilitering, Sandviken
Ungdomar
600 000
600 000
15 dec. -05
Reellt brukarinflytande – utvärdera och
133 gå vidare!
Vuxenpsykiatriska kliniken, Södra Älfsborgs sjukhus, Västra Götalandsregionen
Brukarinflytande
450 000
450 000
16 dec. -05
134 Patienter som konsulter i vården
Stockholms läns landsting, Norra Stockholms psykiatri,
Brukarinflytande
500 000
500 000
16 dec. -05
Innehåll i vården
1 500 000
1 500 000
20 dec. -05
1 000 000
1 000 000
20 dec. -05
68
Bipolär sjukdom hos unga vuxna: en
modell för tidig upptäckt av nyinsjuknade
och ett systematiskt program för omNorra Stockholms psykiatri, Affektivt
händertagande och uppföljning
centrum
Minimizing acts of violence: Development and implementation of a telephone-linked care (TLC) system for
managing impulsivity among forensic
128 psychiatric outpatients
Sektionen för rättspsykiatri, Institutionen
för klinisk neurovetenskap, Karolinska
institutet
Våldsprevention
Journaldokumentation utan fri text – ITstöd för strukturerad dokumentation vid
275 bipolärt syndrom
Norra Stockholms psykiatri
Innehåll i vården. ITredskap
400 000
400 000
238 Aggressiva små barn
BUP Uppsala
Barm
700 000
700 000
20 dec. -05
27 dec. -05
Metodutveckling för vuxenutbildningen –
209 Komvux – Näringsliv
Finansiell samordning i Sundsvall
Arbetsrehabilitering
1 200 000
1 200 000
11 jan. -06
Innehåll i vården, anhörigstöd/intervention
200 000
200 000
17 jan. -06
Neuropsykiatri
500 000
500 000
17 jan. -06
2
Utbildning i familjestöd för anhöriga till
Jakobsberg-Karolinska Psykiatriska
borderlinepatienter – Family connections Öppenvård
152 Projekt Mentorsutbildning
Handikapp & Habilitering, Stockholms
läns landsting
35
300 000
300 000
17 jan. -06
1 140 000
1 140 000
23 jan. -06
Samverkan
400 000
400 000
30 jan. -06
Strängnäs kommun, Socialtjänst, Enhet
kommunal psykiatri
Arbetsrehabilitering
550 000
550 000
30 jan. -06
54
Bättre hjälp till människor med emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS)
och deras anhöriga
Region Skåne, Universitetssjukhuset i
Lund, Psykiatridivisionen
Innehåll i vården, anhörigstöd/intervention
400 000
400 000
08 febr. -06
85
Vardagsaktiviteter i reell miljö som
plattform för utveckling vid långvarig
psykisk ohälsa – boendets betydelse
belyst via boendes egna upplevelser av
verksamma faktorer – klientcentrerade
interventioner med hjälp av OTIPM
(Occupational Therapy Interventi)
Umeå universitet
Boende, sysselsättning
1 360 000
600 000
08 febr. -06
282 Fysisk aktivitet på recept
Psykiatriska kliniken i Motala
623 Kommunalt aktivitetscentrum
Lunds universitet
95
Att skapa förutsättningar för att personer
med psykiska funktionshinder ska kunna
leva ett fullvärdigt liv i samhället: ett
demonstrationsprojekt i samarbete
mellan psykiatriska kliniken, sydväst och Stockholm läns landsting, SLSO, PsykiatErsta Sköndal högskola
riska kliniken sydväst
203 Projekt Fenix unga
32 862 000
226
36
100 Integrativ/komplementär psykiatrisk vård
Forskningsplattformen, Högskolan Kristianstad
Innehåll i vården. Alternativa metoder
800 000
800 000
15 febr. -06
Multifamiljeterapi vid anorexia nervosa
265 hos ungdomar
Anorexienheten i Lund
Multifamiljinsats till 10
familjer
400 000
400 000
17 febr. -06
Rehailiteringsträdgårdar i allmänpsykiat164 risk eftervård
SLU, Institutionen för Landskapsplanering
Alnarp, prefekt
1 000 000
1 000 000
17 mars -06
1
Vårdutvecklingsprojekt
325 Kontraktsvård i samverkan
Sysselsättning, Rehab
metodik
Psykisk sjukdom och
Beroendecentrum Stockholm, Stockholms missbruk (DD), Omläns landsting
vårdnadsutveckling
Rättspsykiatri, missbruk
Beroendecentrum Stockholm, Stockholms och samtidig psykisk
läns landsting
sjukdom
37
600 000
1 000 000
Bilaga 2
A. Beslutade och utbetalade 2005
Inriktningsbeslut/reserverade medel
Område/innehåll
Örebro läns landsting
27 maj -05
Utveckling av de psykiatriska kvalitetsregistren
inom ramen för KPVNavet
Dubbla diagnoser – dubbla möjligheter
Östersunds kommun
Beslut 16 aug. 2005
Delfinansiering av konferens
1
Metodutveckling för arbete med
personer med s.k. dubbeldiagnoser
Sveriges kommuner och landsting,
administreras av Jönköpings kommun
19 maj -05
8
Kompetensförsörjning inom verksamheter riktade mot psykiskt
störda lagöverträdare m.fl.
Högskolecentrum i Vänersborg,
Vänersborgs kommun
11
Boendeprojekt
Växjö Universitet/IVOSA
Nr
Projektets namn/beteckning
2
Utveckling av de psykiatriska
kvalitetsregistren inom ramen för
KPV-Navet
3
Sökande/Huvudman
10
Vidareutbildning för läkare
Karolinska sjukhuset
14
Brukarinflytande
Stockholms läns landsting
Datum
Beviljat
Utbetalat
4 700 000
4 700 000
100 000
100 000
27 juni -05
16 aug.
-05
Utbildning
3 000 000
3 000 000
28 sept.
-05
17 okt. -05
Kompetensförsörjning
inom verksamheter
riktade mot psykiskt
störda lagöverträdare
2 500 000
2 500 000
17 okt. -05
Boendeprojekt
3 487 000
3 487 000
17 okt. -05
Vidareutbildning för
läkare
415 000
415 000
4 472 000
4 472 000
Brukarinflytande
38
17 nov.
-05
17 nov.
-05
25 nov.
-05
05 dec.
-05
7
Tidigt omhändertagande av nyinsjuknade med misstänkt psykossjukdom
13
Lättillgänglig information – guiden
12
Neuropsykiatriska störningar hos
vuxna
Uppsala Universitetssjukhus, Institutionen för neuropsykiatri
Eskilstuna kommun
Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus
17 okt. -05
17 okt. -05
Informationsguide
17 okt. -05
Summa
4 415 000
4 415 000
3 320 000
3 320 000
07 dec.
-05
07 dec.
-05
2 000 000
2 000 000
15 dec.
-05
28 409 000
28 409 000
B Beslutade under 2005
Nr
Projektets namn/beteckning
Rättspsykiatri – Delprojekt –
internationella jämförelser och
NY kvalitetsregister
Sökande/Huvudman
Inriktningsbeslut/reserverade medel
Område/innehåll
Beviljat
Utbetalat
Beroendecentrum, SLL
Styrgrupp 19 dec 05
Rättspsykiatrin
300 000
300 000
17 jan. -06
Styrgrupp 19 dec 05
Modell för kommunernas samlade kostnader
2 330 000
2 330 000
17 jan. -06
Styrgrupp 19 dec 05
Genusprojekt
150 000
150 000
17 jan. -06
Beräkning av kommunernas
sammanlagda kostnad för vårdoch stödinsatser till psykiskt
NY funktionshindrade i Sverige
Att synliggöra skillnaden i samhällets insatser till män och kvinnor med psykiska funktionshinNY der/psykisk ohälsa
Birgitta Sjögren-Öhlund
39
Datum
Personer med stora och omfattande behov på grund av psykisk
NY sjukdom och/eller funktionshinder
IMS, Sahlgrenska och Göteborg
Centrum SDF
Styrgrupp 19 dec 05
Beskriva vilka behov,
inventera problem och
svårigheter
2 350 000
2 350 000
17-jan-06
Personer med komplexa vårdbehov på grund av psykisk sjukdom
NY och missbruk
Beroendekliniken, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset
Styrgrupp 19 dec 05
Kunskapsöversikt,
manual m.m.
3 400 000
3 400 000
17 jan. -06
NY Hemlöshetskonferens
Stockholms läns landsting
Styrgrupp 19 dec 05
Delfinansiering av konferens
100 000
100 000
17 jan. -06
Stockholms läns landsting
Kostnader för psykiskt
funktionshindrade samt
taxesystemens effekter
204 600
204 600
23 jan. -06
Rättspsykiatriska kliniken Sundsvall
Styrgrupp 19 dec 05
Ta fram en modell för ett
vårdprogram som tar
upp olika områden
1 200 000
1 200 000
Skellefteå
Styrgrupp 19 dec 05
Beardslees familjeintervention
2 300 000
2 300 000
Psykiatriska kliniken, Norra Älvsborgs länssjukhus
styrgrupp 19 december
Rättspsykiatrin
30 jan. -06
15 febr.
-06
15 febr.
-06
Kriminalvården vill etablera ett
formaliserat samarbete med bl.a.
rättspsykiatrin, psykiatrin och
NY beroendevården
Kriminalvårdsstyrelsen
Styrgrupp 7 mars 2006
Samarbetsmodell, Treklöverprojekt
3 245 000
Behandling av ADHD hos amfetaminmissbrukare fängelsedömNY da, Håga-studien
Beroendecentrum, Kriminalvårdsstyrelsen, Karolinska Institutet
Styrgrupp 19 dec 05
24 veckors behandling
för frivgivna misstänkta
ADHD (40 st.)
4 378 000
Privatekonomi hos personer med
psykiska funktionshinder
9
Rättspsykiatri, delprojekt, Innehåll
i vården
Barn till förälder med psykisk
NY sjukdom
Rättspsykiatri, delprojekt Vårdkedjan
40
1 150 000
1 150 000
ADHD hos interner, diagnos och
behandling – effekt på ADHD och
NY återfall i brott
Institutionen för Klinisk Neurovetenskap
Styrgrupp 19 dec 05
Neuropsykiatrisk utredning och behandling av
interner med ADHD på
Norrtäljeanstalten
2 051 800
3 000 000
Kunskapsstöd till kommunerna
vad gäller fortsatt metodutveckNY ling
IMS
Styrgrupp 19 dec 05
Sammanställning och
analys av utvärderingar
"Miltonprojekt"
Kunskapsstöd till kommunerna
vad gäller systematiska bedömnings- och utredningsarbeten för
personer med psykiska funkNY tionshinder
IMS
Styrgrupp 19 dec 05
Bedömningskriterier
4 600 000
30 759 400
Summa
41
Bilaga 3
Nationella projekt
Projektets namn/beteckning
Utförare
Arbetsrehabilitering
Socialstyrelsen (En
projektkoordinator)
Utveckling av systematiska
bedömningsinstrument för
utredning av kommunernas
insatser för personer med
psykiska funktionshinder
IMS
Stöd till kommunernas inventering och uppsökande
verksamheter av personer
med psykiska funktionshinder
Beräknad kostnad
Beslut i styrgrupp /
reserverade medel,
datum
900 000
03-mar-05
1 400 000
08-feb-06
1 000 000
42
Avsatta medel
Utbetalat/ överfört
Datum
900 000
1 400 000
1 400 000
13-mar-96
Delprojekt vård och omsorg
för individer med psykiatrisk
problematik - ytterligare
prövning av modellen för
individbaserad verksamhetsuppföljning (Info-VU)
Genomgång av sammanställning av forskningsresultat
"Genombrottare"
Socialstyrelsen
1 100 000
Socialstyrelsen
286 000
3 000 000
Händelser och riskanalys för
unga personer med psykiska
funktionshinder/störning och
brottskarriär med förslag om Socialstyrelsen, RTÖ,
förbättringar i vårdkedjan
Örebro Universitet
3 000 000
Sammanställning av erfarenheterna av de utvecklingsprojekt som beviljats
stöd av NPS vad gäller
psykosociala och rehabiliterande insatser för personer
med psykiska funktionshinder
2 900 000
Stöd till kunskapsnätverk
och andra utvecklingsprojekt
inom landstinget
IMS
08-feb-06
1 000 000
43
2 900 000
2 900 000
13-mar-06
Nationellt center för kunskapsproduktion och kunskapsspridning på området
psykosociala insatser för
personer med psykiska funk- Ansökningsförfarande
tionshinder
pågår
Studie om genomförande
och resultat av nationella
nätverksmodeller på psykiatriområdet
Vård och stöd till personer
med utvecklingsstörning
som drabbas av psykisk
ohälsa
Summa
20 000 000
07-mar-06
Centrum för Utvärderingsforskning, Umeå
universitet
1 500 000
07-mar-06
Lunds universitet
3 000 000
07-mar-06
39 086 000
20 000 000
25 200 000
44
