Likabehandlingsplan för Palettskolans
förskoleklass, grundskola och fritidshem.
enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och enligt Skollag (2010:800)
Varje form av kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan
vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de grundläggande värden som ska prägla
verksamheterna.
Ingen pojke eller flicka ska behöva gå till sin förskola eller skola och riskera att bli utsatt för
diskriminering och annan kränkande behandling.
När ett barn/elev påtalar att hon/han har blivit utsatt för trakasserier eller annan kränkande
behandling ska skolan och fritidshemmet utreda och förhindra fortsatt kränkning. Detta gäller
även kränkningar mellan barn och mellan elever. Skyldigheten att utreda ett påtalat förhållande
och verka för att kränkningarna förhindras i fortsättningen gäller dels anmälan från det barn/elev
som blivit kränkt, dels om förhållanden kommit fram på annat sätt. All personal på skolan har
skyldighet att ta emot en anmälan från en elev.
Utredningen av händelsen ska ske så snabbt som möjligt.
SKOLAN TAR AVSTÅND FRÅN ALLA TENDENSER TILL KRÄNKNINGAR.
ATT UTREDA KRÄNKANDE BEHANDLING
Så snart skola eller fritidshem får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat ska
uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den utsatte och övriga
inblandade.
Dokumentationen inleds skriftligen.
Utredningen ska allsidigt belysa vad som inträffat och omfatta både den som blivit utsatt och
den/de som utövat kränkningen.
Om personal misstänkts för kränkning av en elev ska rektor ansvara för utredningen.
Vid varje enskilt fall ska bedömning göras av hur allvarlig kränkningen är och om anmälan till
socialtjänsten eller polisen ska göras.
Sekretess
Hur kan man dokumentera och samtidigt värna om elevens integritet?
Så länge som en utredning pågår är de lämnade uppgifterna arbetsmaterial och inte offentliga.
Först när handlingen är upprättad och avslutad är den en allmän handling. Då kan den
sekretessbeläggas med hänsyn till känsliga uppgifter.
ATT ÅTGÄRDA KRÄNKANDE BEHANDLING
Åtgärder ska grundas på utredningen av vad som skett i det enskilda fallet och bör som regel
riktas till såväl den elev som blivit utsatt som till den/de som utövat kränkningen.
Åtgärder på individnivå bör syfta till att avhjälpa akuta situationer liksom att finna mer långsiktiga
lösningar. Vid behov ska ett åtgärdsprogram upprättas.
Utifrån de enskilda fallen bör alltid överväganden göras om åtgärder också bör vidtas i syfte att
förändra förhållanden på grupp- och skolnivå.
Åtgärderna ska dokumenteras, följas upp och utvärderas.
DISKRIMINERINGSLAGEN 2008:567
LAGEN INNEHÅLLER:
förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Direkt diskriminering:
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem
diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder.
Indirekt diskriminering:
Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc.
tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken.
Instruktioner att diskriminera:
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.
Trakasserier:
Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn eller en elev.
Trakasserier är diskriminering och trakasserier blir det om kränkningarna har samband med
någon av de fem diskrimineringsgrunderna.
För att täcka in alla former av kränkningar införs därför även ett förbud mot ”annan kränkande
behandling”. Förbudet gäller uppträdanden gentemot barn och elever från ansvariga inom
verksamheten, men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och
en god miljö för barn och elever. De flesta handlingar som ryms inom begreppet ”annan
kränkande behandling”, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även
om de begås av underåriga. Vissa beteenden kan för ett barn eller en elev uppfattas som mycket
kränkande utan att det skulle kunna leda till en fällande dom i ett brottmål. Därför går det inte att
avgränsa den kategori handlingar som avses med - annan kränkande behandling - till enbart
brottsliga handlingar.
DET ÄR BARNET/ELEVEN SOM AVGÖR OM BETEENDET ELLER HANDLINGEN
ÄR OÖNSKAT ELLER KRÄNKANDE!
Förbud mot annan kränkande behandling som t.ex. mobbning.
Mobbning:
En person blir mobbad när hon eller han upprepade gånger över tid blir utsatt för negativa
handlingar från en eller flera personer (Dan Olweus definition).
Förbud mot repressalier
Förbudet gäller bestraffningar av ett barn eller en elev som anmält någon ansvarig person för
kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen.
Exempel på vad som är en kränkande handling
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Det kan gälla
kränkningar mellan elever såväl som mellan personal och elev (-er) eller barn.
En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande. En viktig
utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.
Kränkningarna kan vara
• fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar).
• verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög)
• psykosociala (t.ex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning)
• text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms).
Så här arbetar skola och fritidshem förebyggande och för att upptäcka kränkning och
diskriminering.
• vi arbetar för ett positivt arbetsklimat och gott bemötande.
• vi har ett helhetsperspektiv förskoleklass, fritidshem, skola och fritidsklubb
• Ordningsregler, som är väl kända för alla.
• vi har ett stödteam och träffas 1 ggr/mån.
• vi har rastvakter ute, och minst en gång per termin har vi ”rastvaktssnack” där vi diskuterar
händelser och jämför upplevelser.
• vi har elevhälsosamtal i åk 2 och 4.
• Barnen kan meddela sig med stödteamet via en brevlåda.
• vi har tvärgruppsaktiviteter i form av t ex. temadagar.
• vi har ”konfliktlösnings- och relationssamtal” i klasserna.
• vi arbetar med drama och värderingsövningar i olika former.
• vi tar upp frågor om kamratsituationen och trivsel på utvecklingssamtalen/IUP.
• All personal ska känna till om någon är utsatt. Information sker på måndagsmötet.
Så här arbetar skola och fritidshem om vi får kännedom om diskriminering och kränkningar.
1.Muntlig anmälan
2. Mottagaren kontaktar stödteamet så snabbt så möjligt.
3. Rektor informeras
4. Stödteamet kontaktar anmälaren
5 Stödteamet samlar ytterligare uppgifter och information.
6. Samtal med den/de utsatta.
7. Samtal med övriga berörda.
8. Skriftlig dokumentation kring händelsen i form av minnesanteckningar
9. Uppföljningssamtal bokas
10. Kontakta föräldrar till den utsatte och de som utsätter.(situation)
SKYLDIGHETER ENLIGT LAGEN FÖR VERKSAMHETERNA
Huvudmannen för verksamheten (Barn- och skolnämnd Lunds Stad), ska se till att det bedrivs ett
målinriktat arbete för att främja barnens och elevernas lika rättigheter och förebygga och
motverka diskriminering och annan kränkande behandling i verksamheten. Barn- och skolnämnd
Lunds Stad har delegerat detta ansvar till rektor.
I varje förskola och skola ska därför rektor se till att det finns en likabehandlingsplan för den
verksamhet som rektor ansvarar för. Likabehandlingsplanens främsta syfte är att främja
likabehandling, att förebygga samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling. Varje
verksamhet har frihet att utforma likabehandlingsplanen utifrån sina behov.
Förskolan/skolan har skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan
kränkande behandling.
LAGENS EFTERLEVNAD
Statens Skolverk har ett särskilt ansvar för den s k trygghetslagen - lagen om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Här finns ett Barn- och
Elevombud för likabehandling.
Även de fyra diskrimineringsombudsmännen ska se till att lagen följs inom respektive
ansvarsområden.
Barn- och elevombudet ska informera om lagen, ge råd beträffande lagens tillämpning och hjälpa
barn och elev tillrätta så att hon eller han kommer i kontakt med rätt ombudsman om det inte är
så att han själv ska ta hand om ärendet.
De fem ombudsmännen som ska se till att lagen följs är
JämO - jämställdhetsombudsmannen
DO Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
HomO - Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
HO - Handikappombudsmannen och
Statens skolverks Barn- och Elevombudsman
Ombudsmännen och Barn- och elevombudet får också rätt att föra skadeståndstalan för ett barn
eller en elev.
Vad händer om verksamheterna inte följer lagen?
till skadestånd för såväl diskriminering som annan kränkande behandling.
Huvudmannen för verksamheten blir skadeståndsskyldig om någon person som omfattas av
huvudmannens skadeståndsansvar har åsidosatt skyldigheten:
• att upprätta en likabehandlingsplan,
• att vidta åtgärder för att förhindra och förebygga trakasserier och annan kränkande behandling,
• att utreda och vidta alla åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier,
eller
• åsidosatt förbuden mot direkt och indirekt diskriminering av ett barn eller en elev
• trakasserat ett barn eller en elev,
• instruerat någon person att diskriminera ett barn eller en elev,
• utsatt ett barn eller en elev för annan kränkande behandling, eller
utsatt barn och elever för repressalier.
Om huvudmannen inte kan visa att man följt lagens bestämmelser blir huvudmannen skyldig att
betala skadestånd för kränkning till ett barn eller en elev.
Mål om skadestånd enligt den nya lagen ska handläggas i allmän domstol.
VEM SKA BEVISA ATT KRÄNKNINGEN ÄGT RUM?
Bevisbördan delas mellan huvudmannen och elever eller den som företräder barnet. Detta
innebär att bevis ska kunna uppvisas både av den ”kränkte” och huvudmannen enligt nedan.
18§ gäller bevisbördan i förhållandet vuxen-elev medan 19§ gäller barn/elev gentemot annat
barn/elev.
Enligt 18 § ska barnet eller eleven visa faktiska omständigheter som ger anledning att anta att han
eller hon blivit diskriminerad, utsatt för annan kränkande behandling eller utsatt för repressalier.
Om det finns anledning att anta att detta förekommit, föreligger en s.k. prima facie-situation. I en
sådan situation när diskriminering, annan kränkande behandling respektive repressalier synes
föreligga övergår bevisbördan på huvudmannen för verksamheten. Denne måste styrka att
diskriminering, annan kränkande behandling eller repressalier inte förekommit. Om den som
väckt en skadeståndstalan misslyckas med att göra sina påståenden antagliga behöver motpartens
motargument inte prövas. Det kan då genast konstateras att diskriminering, annan kränkande
behandling eller repressalier inte kan visas i målet.
Enligt 19 § ska den som väckt en skadeståndstalan visa att trakasserier eller annan kränkande
behandling förekommit, däremot behöver inte visas att någon oaktsamhet förekommit. I en
sådan situation övergår bevisbördan på huvudmannen. Denne måste visa att alla åtgärder som
skäligen kunnat krävas för att förebygga och förhindra den aktuella behandlingen hade vidtagits.
Vad som utgör skäliga åtgärder får avgöras från fall till fall. Här får naturligtvis skollagstiftningens
regler om möjligheten att ingripa mot elever som uppträder störande eller på annat sätt olämpligt
en väsentlig betydelse. Se bilaga till denna plan.
Preskriptionstid
Två tidsfrister gäller. För direkt diskriminering, indirekt diskriminering och repressalier är
preskriptionstiden två år. För trakasserier och annan kränkande behandling innehåller lagen inte
någon särskild preskriptionstid, eftersom utsatta inte orkar berätta om det inträffade offentligt
eller medverka i en process förrän efter flera år.
DENNA PLAN FÖRANKRAS HOS ELEVER, FÖRÄLDRAR OCH PERSONAL.
PLANEN SKA ÅRLIGEN FÖLJAS UPP OCH SES ÖVER!
Sidan uppdaterad: 2016-08-19
