EUROPAPARLAMENTET
2009 - 2014
Plenarhandling
6.3.2013
B7-0124/2013
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
om en intensifiering av kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism,
islamofobi, fientlighet mot romer (sinter, resandefolk), homofobi, transfobi och
alla andra former av diskriminering
(2013/2543(RSP))
Marie-Christine Vergiat, Cornelia Ernst, Kyriacos Triantaphyllides,
Cornelis de Jong, Martina Anderson, Nikolaos Chountis, Takis
Hadjigeorgiou
för GUE/NGL-gruppen
RE\929510SV.doc
SV
PE507.376v01-00
Förenade i mångfalden
SV
B7-0124/2013
Europaparlamentets resolution om en intensifiering av kampen mot rasism,
främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi, fientlighet mot romer (sinter,
resandefolk), homofobi, transfobi och alla andra former av diskriminering
(2013/2543(RSP))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av de internationella instrument om mänskliga rättigheter som förbjuder
diskriminering, framför allt FN:s konvention om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering,
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna, framför allt artikel 14, som förbjuder åtskillnad ”på
grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller
socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i
övrigt”, och ändringsprotokoll nr 12 till denna konvention om ett generellt förbud mot
diskriminering samt av tillhörande rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga
rättigheterna,
– med beaktande av artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande
rättigheterna som förbjuder ”all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg,
etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk
eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd,
funktionshinder, ålder eller sexuell läggning” liksom diskriminering på grund av
nationalitet,
– med beaktande av artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), där det
fastslås att EU ”ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati,
jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för
personer som tillhör minoriteter”, och att dessa ”värden ska vara gemensamma för
medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering,
tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män”,
– med beaktande av artikel 10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget), där det fastslås att vid ”utformningen och genomförandet av sin politik och
verksamhet ska unionen söka bekämpa all diskriminering på grund av kön, ras eller
etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”,
– med beaktande av artikel 19 i EUF-fördraget, enligt vilken EU ges ett politiskt mandat att
”vidta lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt
ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning”,
– med beaktande av artikel 67 i EUF-fördraget, där det fastställs att EU ”ska verka för att
säkerställa en hög säkerhetsnivå genom förebyggande och bekämpning av […] rasism och
främlingsfientlighet”,
PE507.376v01-00
SV
2/7
RE\929510SV.doc
– med beaktande av artikel 83.2 i EUF-fördraget, enligt vilken EU, i de fall då ”en
tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar och andra författningar visar sig
nödvändig för att säkerställa att unionens politik på ett område som omfattas av
harmoniseringsåtgärder ska kunna genomföras effektivt”, får anta direktiv med
”minimiregler för fastställande av brottsrekvisit och påföljder på det berörda området”,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om rasism, främlingsfientlighet, antisemitism,
islamofobi, fientlighet mot romer, homofobi, transfobi, diskriminering, våld som bygger
på fördomar, extremism samt om EU:s straffrättsliga strategi,
– med beaktande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och dess arbete
på områdena icke-diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, homofobi
och tillhörande intolerans och våld som bygger på fördomar,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Till grund för rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi, sekterism, homofobi,
transfobi, fientlighet mot romer (sinti, resandefolk osv.) och tillhörande intolerans ligger
uppfattningar och värderingar som rättfärdigar diskriminering, våld och hat på grundval
av särskilda motiv,
B. Trots att alla medlemsstater har infört förbudet mot diskriminering i sina rättssystem i
syfte att främja jämlikhet för alla, förekommer i EU fortfarande diskriminering och
hatbrott, dvs. våld och brott till följd av rasism, främlingsfientlighet, fientlighet mot
romer, religiös intolerans, sexuell läggning, könsidentitet eller tillhörighet till en
minoritetsgrupp, på sådana grunder som förtecknas i stadgan om de grundläggande
rättigheterna.
C. Vid en ekonomisk och social kris ökar främlingsfientligheten och den riskerar att utnyttjas
i politiska syften för att skapa en grogrund för högerextremism.
D. Uttalanden och program som sprider hat och intolerans främjas av högerextrema rörelser
vars partier har uppnått parlamentarisk representation i vissa av EU:s medlemsstater.
E. Invandrargrupper utsätts dagligen för misstro, fientlighet och fortlöpande diskriminering,
ofta åtföljt av rasistiska våldsbrott, när de söker bostad eller arbete eller försöker få
tillgång till allmänna tjänster.
F. EU och dess medlemsstater måste agera för att bekämpa dessa företeelser, oavsett om de
sker privat eller offentligt, genom att satsa resurser på förebyggande utbildning och
initiativ för att öka medvetenheten, i syfte att främja en kultur som kännetecknas av
respekt och tolerans.
G. Det är viktigt att medlemsstaterna främjar en kultur där ett sådant intolerant och
diskriminerande beteende kan anmälas utan fara för offren, vid behov utredas av
brottsbekämpande organ och vara straffbelagt enligt lag.
H. EU har antagit en rad instrument för att bekämpa sådana handlingar och sådan
diskriminering, särskilt rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om
RE\929510SV.doc
3/7
PE507.376v01-00
SV
likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (direktivet om
likabehandling oavsett ras)1, rådets direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram
för likabehandling (direktivet om likabehandling i arbetslivet)2, rådets rambeslut
2008/913/RIF om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och
främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (ramdirektivet om rasism och
främlingsfientlighet)3 och EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer.
I. Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för
brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem4 föreskriver att medlemsstaterna
utan diskriminering ska skydda och stödja offer för våld som bygger på fördomar, och
fastställer att offer för ett brott som bygger på fördomar eller som har begåtts med
diskriminerande motiv kan behöva särskilt skydd som en följd av brottets specifika natur.
J. Kommissionens förslag till rådets direktiv från 2008 om likabehandling utanför arbetslivet
oberoende av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning
(likabehandlingsdirektivet) har inte antagits i rådet trots att det diskuterats i fem år, till
följd av hårdnackat motstånd från ett fåtal medlemsstater.
K. Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter uppger att var fjärde person som
tillhör en minoritetsgrupp har utsatts för hatbrott, att upp till 90 procent av dessa händelser
inte anmäls till polisen samt att endast fyra av EU:s medlemsstater samlar in eller
offentliggör uppgifter om brott mot romer och att endast åtta registrerar brott som har sin
grund i offrets (upplevda) sexuella läggning, att var fjärde person som tillhör en
minoritetsgrupp har utsatts för ett rasistiskt motiverat brott och att upp till 90 procent av
alla attacker eller hot mot migranter eller medlemmar av etniska minoritetsgrupper inte
anmäls till polisen.
L. Parlamentet har vid upprepade tillfällen uppmanat kommissionen, rådet och
medlemsstaterna att öka insatserna mot våld och diskriminering som bygger på fördomar
som rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi, homofobi, transfobi och
fientlighet mot romer.
M. Parlamentet har särskilt efterlyst
a) ett fullständigt genomförande av redan antagna direktiv mot diskriminering och av
rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet,
b) ett omedelbart antagande av direktivet om likabehandling utanför arbetslivet,
c) en omedelbar översyn av rambeslutet om rasism och främlingsfientlighet i syfte att
utöka dess tillämpningsområde och stärka dess bestämmelser och ändamålsenlighet,
d) ett säkerställande av att hatbrott, de fördomar som ligger till grund för dem och den
effekt de har på offren erkänns i såväl nationell lagstiftning som EU-lagstiftningen,
och av att uppgifter samlas in,
1
EUT L 180, 19.7.2000, s. 22.
EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.
3
EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
4
EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
2
PE507.376v01-00
SV
4/7
RE\929510SV.doc
e) lanseringen av en färdplan för likabehandling på grundval av sexuell läggning och
könsidentitet,
f) åtgärder för att mer kraftfullt bekämpa fientlighet mot romer och garantera romers
grundläggande rättigheter mot förföljelse, diskriminering och utvisning,
g) offentliga personer avhåller sig från offentliga uttalanden som uppmuntrar eller
inbjuder till hat eller stigmatisering av vissa befolkningsgrupper på grundval av ras,
etniskt ursprung, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller nationalitet.
N. Vid rådets (rättsliga och inrikes frågor) informella möte den 17–18 januari 2013 inledde
det irländska ordförandeskapet en diskussion om EU-åtgärder för att bekämpa hatbrott,
rasism, antisemitism, främlingsfientlighet och homofobi, och betonade att det krävs bättre
skydd och uppgiftsinsamling, liksom ett större engagemang från ledare för att aktivt
försvara de europeiska värderingarna och främja ett klimat av ömsesidig respekt för och
inkluderande av personer med olika religiös eller etnisk bakgrund eller sexuell läggning.
O. Detta initiativ välkomnas, men man bör också, genom en bredare, mer övergripande
bedömning, främja åtgärder för att bekämpa diskriminering på alla grunder, inbegripet
genom att på ett mer djuplodande sätt hantera dels sociala och ekonomiska faktorer, dels
de politiska strategierna för dessa faktorer, och titta på hur de uppmuntrar till respektive
motverkar diskriminering och ojämlikheter.
P. Kommissionen varnade nyligen för rasistiska och provocerande politiska uttalanden som
angriper vissa minoriteter.
Q. Efter den arabiska våren offentliggjorde kommissionen meddelanden och
lagstiftningsförslag som framställde migrationsflöden från vissa tredjeländer, särskilt i
Östafrika, som ett möjligt hot mot vissa sektorer i samhället, och som följaktligen innehöll
krav på striktare regler för inresor till EU, samtidigt som migrationsflödena beskrevs som
viktiga för att man ska kunna hantera den åldrande befolkningen och de utmaningar som
denna utgör för samhällena i medlemsstaterna.
R. En allt större del av EU:s hantering av migrations- och asylärenden sköts i tredjeland.
S. Politiska strategier för att hantera olaglig migration tas allt oftare upp i brottsbekämpningsoch straffrättsretorik, vilket förefaller vara en mycket oroande upprepning av populistisk
politik från tidigt nittiotal, som resulterade i att lagstiftande organ i vissa medlemsstater
strävade efter att hindra många lagliga migranter från att erhålla rättslig status.
T. Det måste samlas in gemensamma, jämförbara och tillförlitliga separata uppgifter för att
man ska kunna bevisa diskriminering i rättsliga förfaranden, mäta orättvisor och olikheter,
bedöma hur effektiv antidiskrimineringslagstiftningen är och utforma effektiva offentliga
strategier, som inte enbart bör verka hämmande utan även förebyggande.
U. Den rapport om diskriminering mot och viktimisering av hbt-personer som Europeiska
unionens byrå för grundläggande rättigheter inom kort kommer att presentera förväntas
belysa utbredningen av hatbrott och hatpropaganda av homofobisk och transfobisk
karaktär i EU.
RE\929510SV.doc
5/7
PE507.376v01-00
SV
V. Alla länder som är medlemmar i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
(OSSE), inbegripet samtliga EU-medlemsstater, har tillkännagett att hatbrott, som
definieras som brott begångna till följd av fördomar, måste bekämpas via strafflagstiftning
och särskilt utformade strategier.
W. Man kan fråga sig vilka effekter och förvända konsekvenser som EU:s viseringspolitik får
för de allt vanligare rasmotiverade fördomarna mot vissa etniska grupper och minoriteter,
särskilt de som kommer från västra Balkan, med tanke på att EU inom ramen för
liberaliseringen av viseringssystemet uppmanar partnerländer utanför EU att skärpa sina
utresekontroller för att stoppa människor från att söka asyl i EU, och med tanke på de
politiska strategier som syftar till att återinföra den så kallade mekanismen för
upphävande av viseringar, vilket skulle kunna medföra ett återinförande av viseringskrav
för alla medborgare i ett tredjeland om antalet asylansökningar från medborgare i detta
tredjeland ökar.
1. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och rådet att kraftfullare
bekämpa våld och diskriminering som bygger på fördomar och hat genom att
a) föreslå en långtgående översyn av rambeslut 2008/913/RIF enligt de riktlinjer som
parlamentet angett, för att uttryckligen inkludera vissa former av och uttryck för
antisemitism, islamofobi, homofobi, transfobi, och fientlighet mot romer,
b) säkerställa att alla relevanta straffrättsliga EU-instrument, däribland rambeslutet, i alla
delar överensstämmer med gällande människorättsbestämmelser, bl.a. med avseende
på yttrandefriheten, och att införa ett bredare spektrum av anpassade påföljder,
inbegripet, där så är lämpligt, alternativa straff såsom samhällstjänst,
c) införa en övergripande strategi för att bekämpa hatbrott, våld som bygger på fördomar
och diskriminering, med en kraftig inriktning på strategier för förebyggande utbildning
i alla samhällssektorer,
d) utan dröjsmål godkänna direktivet om likabehandling i arbetslivet, som utgör ett av
EU:s främsta verktyg för att främja och garantera verklig likabehandling i EU och
bekämpa fördomar och diskriminering,
e) säkerställa att EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer genomförs i
alla delar och stärks, särskilt genom tillhandahållande av långsiktigt stöd till lokala och
regionala myndigheter för att de ska kunna utveckla och genomföra effektiva
strategier för efterlevnad av de mänskliga rättigheterna och program och insatser för
inkludering av romer, med användning av tillgängliga medel, bl.a. från EU, samt strikt
övervaka respekten för grundläggande rättigheter och genomförandet av direktivet om
fri rörlighet,
f) säkerställa att rätten till fri rörlighet och fri vistelse i hela EU tillämpas till fullo,
g) säkerställa att mer omfattande, tillförlitliga uppgifter om hatbrott samlas in; som ett
minimum måste man registrera antalet fall som anmäls av allmänheten och registreras
av myndigheterna, antalet fällande domar, på vilka grunder brott har befunnits vara
diskriminerande och de straff som har utmätts, och man måste göra
PE507.376v01-00
SV
6/7
RE\929510SV.doc
brottsviktimiseringsundersökningar av vilka typer av brott som inte anmäls och hur
många brott det rör sig om, brottsoffrens erfarenheter av kontakter med polisen, skälen
till varför anmälningar inte görs samt vilka kunskaper offren för hatbrott har om sina
rättigheter,
h) införa mekanismer som synliggör hatbrott i EU genom att visa att myndigheterna tar
hatbrott på allvar och uppmuntra offer för hatbrott och vittnen att anmäla incidenter
samt erbjuda dem möjlighet att söka upprättelse gentemot förövarna,
i) underteckna och ratificera den internationella konventionen om skydd för alla
migrerande arbetare och deras familjemedlemmar, och säkerställa att den till fullo
tillämpas i nationell lagstiftning,
j) tillmötesgå parlamentets upprepade krav på en färdplan för likabehandling på grundval
av sexuell läggning och könsidentitet,
k) se till att EU undertecknar FN:s konvention om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering, med tanke på att alla medlemsstater redan har ratificerat den,
l) fullgöra de relevanta åtaganden som gjorts av medlemsstaterna inom andra
internationella forum, bl.a. OSSE:s ministerråds beslut nr 9/09 om bekämpande av
hatbrott och Europarådets ministerkommittés rekommendation CM/Rec(2010)5 om
åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av sexuell läggning och
könsidentitet,
2. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som har invändningar mot och blockerar
likabehandlingsdirektivet att offentliggöra sina åsikter för att möjliggöra en offentlig och
öppen diskussion om dem.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att ledare och myndigheter på
alla nivåer och på alla områden (regering, stat, regional och lokal förvaltning,
brottsbekämpande organ, domstolsväsen, politiska partier, politiska och religiösa ledare
etc.) i sitt agerande och sina uttalanden inte uppmuntrar till diskriminering, våld och hat
eller ser genom fingrarna med dessa företeelser.
4. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och
kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
RE\929510SV.doc
7/7
PE507.376v01-00
SV
