Perception of Dialect Variation ‐ Cynthia G. Clopper & David B. Pisoni Artikeln sammanställer den forskning som gjorts under de senaste 15 åren inom relationen mellan talperception och dialekter. Dem tar upp olika tester man gjort samt vad man kommit fram till genom dessa, och man tar också upp olika perspektiv. Skillnad på inriktning: ‐ Talperceptions forskare har ansett att dialekter är irrelevanta, de studerar kärnan av språket och dialekt ses som störande brus. ‐ Sociolingvister anser att dialekter och de variationer som finns är viktiga för perception av tal, sociala stereotyper påverkar hur vi uppfattar tal. Map‐drawing tasks ‐ Preston (1986) Deltagarna får en karta över USA och ska märka ut områden där de tycker att människor pratar annorlunda. Resultat: Skillnad på deltagarnas och experternas kartor. Slutsats: Det spelade stor roll varifrån deltagaren kom, man var bättre på att märka ut områden som låg nära hemstaden. Felkälla: Borde ha ett talprov för att bedöma utifrån perception och inte bara minnen Attitude judgement ‐ Preston (1989) Bedöma förståelighet samt hur korrekt och trevlig en dialekt låter. Resultat: Deltagarna bedömde sitt eget tal som mest förståeligt och trevligt. Hur korrekt en dialekt var bedömdes utifrån hur lik den var amerikansk standard engelska. Nord och väst staternas dialekt bedömdes ha den mest korrekta dialekten, medan sydstaterna hade den minst korrekta, även av de som bodde i söder. Felkälla: Resultaten påverkas av mentala representationer – sånt man blivit matad med från tex media – och bygger inte så mycket på perceptionen i sig. Matched‐ guise technique Deltagaren får lyssna på yttranden av en talare som antar flera dialekter, variationer eller språk. De ska sedan gradera intelligens, vänlighet och socioekonomisk status. Slutsats: Man kan, och gör, bedömningar av en person utifrån hur de talar. Återigen handlar det om sociala stereotyper och fördomar. Använder sig av en talare för att anatomiska variationer inte ska störa. Det är också samma röstkvalité. Felkälla: Talaren kanske inte behärskar alla dialekter lika bra och det påverkar ju talprovet. Det finns också risk att talaren faktiskt inte talar den riktiga dialekten utan typ förlöjligar det lite. Vowel matching Niedzielski (1999) Deltagare från Detroit fick höra meningar och skulle sedan välja ut 1 av 6 syntetiska vokaler som lät som vokalen i målordet. 50% trodde att talaren var från Kanada 50% trodde att talaren var från Detroit Reslutat: De som trodde att talaren var från Kanada valde den syntetiska vokalen som var mest lik vokalen i målordet utifrån hur vokalen lät. De som trodde att talaren var från Detroit valde den syntetiska vokalen som var mest lik en kanonisk vokal, dvs. den mest regelrätta. Målordet är logoped med skånsk dialekt. Kanada valde e som låter som dialekt e. Detroit valde e som lät mer rikssvenskt. Varför blev det olika resultat för de två grupperna? De olika resultaten beror på att deltagarna upplever sig själva prata standard engelska och att kanadensare har dialekt. Testet gjordes med syfte att utveckla talsynteser. Felkälla: Att de som trodde att talaren var från Detroit kanske valde den mest regelrätta vokalen för att välja den bästa vokalen, inte den vokalen som var mest lik. Män och kvinnor: I princip alla studier har gjorts med manliga talare. Detta beror på att man anser att kvinnor inte använder lika bred dialekt. Däremot anses kvinnor ligga före män vad gäller att ta till sig utveckling och förändringar i språket. Anledningen till att studier görs med manliga talare är alltså att de anses tala med mer dialekt. Dialect Categorisation Clopper & Pisoni (2004c) De undersökte hur bra deltagarna kunde identifiera varifrån talarna kom. Deltagarna fick lyssna på meningslånga yttranden och fick sedan välja mellan 6 geografiska regioner. Resultat: Deltagarna hade bara 30 % rätt, men de kunde skilja bra på New England, Southern och Western dialekter. Homebodies & Army brats Clopper & Pisoni (2004a) I en uppföljande studie användes samma inspelade material och samma uppgift. 2 grupper unga vuxna deltog. Homebodies var deltagare som alltid bott i Indiana. Army brats var deltagare som bott i minst 3 olika stater, inklusive Indiana. Alltså fortfarande avgöra varifrån talaren kommer utifrån 6 geografiska regioner Hypotesen var att Army brats skulle få bättre resultat på grund av livserfarenhet. Resultat: Army brats fick bättre resultat och båda grupperna var bäst på att dela in talare i de 3 grupperna New England, Southern och Western. Slutsats: Personlig erfarenhet är en viktig del i hur bra man är på att identifiera dialekter. Perceptual learning of dialect variation Clopper & Pisoni (2004d) undersökte om träning i att identifiera dialekter kunde ge bättre resultat, och i så fall vilken typ av träning som var bäst. Grupp 1: Tränade på att identifiera en talare från varje region (utav 6 regioner) Grupp 2: Tränade på att identifiera tre talare från varje region (utav samma 6 regioner) Resultat: Grupp 1 hade bäst resultat under träningen och på testfasen. Grupp 2 hade bäst resultat på generaliseringsfasen. Slutsats: Grupp 2 hade svårare träning men blev bättre på att generalisera. Listener populations Vad gäller perception av dialekter måste man tänka på att det skiljer sig mellan olika människor. Hur man upplever och identifierar dialekter kan bero på olika saker, så som ålder, erfarenhet, eller funktionsnedsättningar. Nathan, Wells & Donlan (1998) Barn med försenad språkutveckling har svårare att förstå främmande dialekter än de med normal språkutveckling. Vi tar bara upp några exempel och själva testen får man läsa mer om i artikeln om man vill. Williams et al. (1999) Äldre vuxna är bättre än yngre vuxna på att kategorisera dialekter. Detta tyder på att ju mer erfarenhet man har, desto bättre blir man på att känna igen dialekter. Clopper & Pisoni (2004b) Personer med cochlea implantat kan skilja på dialekter, även om de inte presterar lika bra som personer med normal hörsel. De med nedsatt hörsel tar in en del av informationen som de normalt hörande gör, men vissa tror också att de två grupperna tar in informationen på olika sätt. Slutsatser Man vet inte hur eller varför människor kan skilja olika dialekter från varandra, allt man vet är att människor kan det och hur bra man är på det beror främst på erfarenhet. Sociala stereotyper, fördomar och förväntningar styr också hur vi uppfattar människor och deras dialekt. Studierna i artikeln visar att lyssnare är medvetna om lingvistisk variation till den grad att de kan imitera dialekter, identifiera var människor kommer ifrån och göra bedömningar om talarens sociala drag utifrån vilken dialekt de talar. Vad tycker vi? Artikeln är bra! Den är enkel att förstå. Tar upp olika aspekter. Bred – tar upp mycket av den forskning som finns. Mer forskning behövs. Mer forskning behövs för att kunna avgöra t.ex. varför man kan uppfatta dialekter. Dialekter är viktigt! Dialekter är en del av språket och därför måste man ta hänsyn till det. Är det bra för logopeder att ha koll på dialekter? Ja det är bra att vara medveten om att människor pratar olika beroende på arbete, regioner etnisk tillhörighet etc. Barn med språkförsening eller vuxna med t.ex. hörselnedsättning kan ha svårare att uppfatta dialekter, vilket kan vara bra att tänka på. Det kan t.ex. kännas jobbigt för en vuxen som kunnat höra dialekter innan men som inte kan det längre – bra att veta att det är normalt.