LIKABEHANDLINGSPLAN
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Gärdslösa
Skola och fritidshem
2014/2015
1
Rektorn har ordet
Som rektor har jag det övergripande ansvaret för arbetet med att främja
likabehandling samt förebygga diskriminering och kränkande behandling.
Jag har ansvaret att en plan årligen upprättas, följs och förankras.
Trygghet och trivsel för alla är grunden för mitt arbete. Om man inte är
trygg och känner trivsel är det svårare att arbeta och lära sig saker.
Därför är det viktigt att alla bemöts med respekt och värme samt känner
sig bekräftad.
Jag träffar regelbundet elevrådet som har representanter från varje
årskurs. Här får jag tillfälle att möta eleverna och höra hur de har det på
skolan. På arbetsplatsträffarna med personalen tar vi också upp frågan
om trivsel och trygghet på skolan. Jag träffar också personalen
regelbundet i trygghetsgruppen. I trygghetsgruppen finns personal som
tillsammans med mig håller i skolans kamratstödjarmöten och det blir en
naturlig länk mellan elever, personal och mig som rektor.
Känner barnen sig trygga och sedda både hemma och i skolan har de
goda förutsättningar att lära sig saker. Känner personalen sig trygga och
sedda har de goda möjligheter att utöva sitt yrke.
Jag arbetar för en trygg skola för alla.
Marwin Johansson
Syftet med likabehandlingsplanen
Alla skolor ska ha en plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Detta regleras
bl.a. genom Diskrimineringslagen och Skollagen.
Likabehandlingsplanen upprättas i början av hötterminen och
genomsyrar arbetet under läsåret. Ansvarig för att upprätta den nya
planen är rektor, tillsammans med personal och elever på skolan.
Genom denna plan vill vi berätta hur vi arbetar för att åtgärda och
förebygga diskriminering och kränkande handlingar samt hur vi främjar
en trygg skola för alla.
På vår skola och fritidshem tar ledning och personal avstånd från alla
former av kränkande behandling och diskriminering. Vi arbetar för att
främja elevers lika rättigheter. All personal är skyldig att ingripa om
någon utsätts för kränkande behandling eller diskriminering.
2
Definitioner
Kränkande handling
Gemensamt för alla kränkande handlingar är att någon kränker principen
om alla människors lika värde. Kränkningar kan äga rum så väl mellan
elever, personal och elever, elever och personal samt mellan personal.
Kränkningar kan vara:
fysiska i form av knuffar, slag, förstörda kläder och saker
verbala i form av hot, elaka ord, spridning av rykte
psykiska i form av utfrysning, miner, suckar, fniss och skratt
text och bild i form av klotter, obehagliga mail, sms, sociala
medier och lappar
uppträdande som kränker en elevs värdighet vid upprepade
tillfällen
Diskriminering
Olika former av kränkande handlingar som har samband med de sju
diskrimineringsgrunderna:
kön
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning
ålder
könsöverskridande identitet eller uttryck
Mobbning
Mobbning skiljer sig från annan kränkande behandling genom att den
förutsätter att den som utsätts kränks vid upprepade tillfällen och under
en viss tid. Dessutom råder en obalans i makt mellan den som mobbar
och den som utsätts för mobbning.
3
Vår vision
På Gärdslösa skola och fritidshem är alla barn just allas barn.
Alla ska känna att de är trygga, sedda och accepterade för den de är.
Vi arbetar för att främja alla elevers lika rättigheter.
Förebyggande och främjande arbete
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka
respekten för allas lika värde. På Gärdslösa skola finns det
kamratstödjare, elevråd och trygghetsgrupp. De arbetar för att skolan ska
kunna följa riktlinjerna i Likabehandlingsplanen.
Med förebyggande arbete menar vi det arbete som vi gör på skolan för
att avvärja risker för diskriminering eller annan kränkande behandling
och de omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som risker.
På skolan finns en trygghetsgrupp som arbetar med värdegrundsfrågor.
Gruppen träffas för att diskutera riktlinjer för förebyggande och
främjande arbete på skolan, t ex vilka insatser som behövs för att
motverka diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling.
Trygghetsgruppen träffas 1 gång/månaden för att diskutera de ärenden
och den dokumentation som inkommit samt att åtgärda vid behov. De
fördelar arbetet i de fall som ett ärende har blivit anmält till rektor, lärare
eller till trygghetsgruppen och kontinuerlig uppföljning sker. Kopplat till
trygghetsgruppen finns en kurator.
Skolan har regelbundna träffar med Elevhälsan. Under dessa träffar kan
skolan lyfta frågeställningar och/eller problemformuleringar som
arbetslaget behöver extra stöd i.
Elevernas delaktighet
Elevrådet träffas 3-4 gånger per termin för att diskutera synpunkter från
klassråden om frågor som rör skolan.
Kamratstödjarna träffas vid tre tillfällen under terminen. Då träffas en
elev från varje klass, åk 3-5, tillsammans med en representant från
trygghetsgruppen och rektor och pratar om det sociala klimatet i
klasserna. De är representanter för klassen som tillsammans med
4
trygghetsgruppen och övrig personal arbetar för skapandet av en trygg
miljö på skolan, utifrån de mål som skolan har i likabehandlingsplanen.
Klasserna har kontinuerliga etiska diskussioner och samtal kring
diskrimineringsgrunderna under hela läsåret, med utgångspunkt från
olika material. De etiska samtalen förs i både mindre grupper och större
grupper. Där får eleverna möjlighet att utveckla empati och förståelse för
andra.
Hur man är som kamrat, hur vi möter varandra och hur vi talar till
varandra diskuteras kontinuerligt i klasserna och på fritidshemmet.
Skolan har olika temadagar under terminerna, där arbete sker i
tvärgrupper, både ute och inne. Genom att arbeta åldersblandat och att
ha gemensamma skolgårdsaktiviteter så stärks banden mellan alla skolans
elever och därmed minskas risken för diskriminering.
Varje termin svarar eleverna på en trivselenkät och en sammanställning
av enkätsvaren redovisas för hela skolan och i Skolrådet. I enkäten
framkommer trivsel och om någon plats känns otrygg.
I samband med utvecklingssamtalet diskuteras också hur eleven upplever
trivsel och trygghet på skolan. Genom denna kartläggning får vi en bild
av elevernas vardag och hur de trivs.
I början av läsåret när likabehandlingsplanen revideras diskuterar
eleverna på klassråd och elevråd vilka ordningsregler vi ska följa på
skolan. Dessa skrivs ner och sätts upp synligt.
Vid dessa olika tillfällen och forum har eleverna möjlighet att påverka
innehållet i likabehandlingsplanen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
På Gärdslösa skola har föräldrarna möjlighet att ge sina tankar och
synpunkter om likabehandlingsplanen vid t.ex. föräldramöten, via mail,
direktkontakt med personalen och via representanter i Skolrådet.
Skolrådet består av rektor, elever, personal och föräldrarepresentanter,
som utses av föräldraföreningen.
Vid utvecklingssamtalen samtalar elev, föräldrar och lärare om elevens
situation i skolan. Här har också vårdnadshavarna möjlighet att uttrycka
funderingar eller synpunkter som rör tryggheten på skolan.
5
Personalens delaktighet
Den pedagogiska personalen är skyldig att delta vid upprättandet av
likabehandlingsplanen, följa planen och förankra den. De är också
ansvariga för elevernas delaktighet.
All personal är skyldig att uppmärksamma om någon utsätts för
kränkande behandling eller diskriminering. Personal dokumenterar
sådant som sker på skolan och trygghetsgruppen sammanställer detta, för
att tidigt kunna se mönster.
Rastvakts systemet ses över regelbundet och kartläggs för att de vuxna
ska vara synliga och eleverna ska känna sig trygga. Det är viktigt att
kommunicera detta med eleverna, för att veta hur de upplever tryggheten
på rasterna.
Vid varje arbetsenhetskonferens avsätts tid till samtal om det sociala
klimatet på skolan, där personalen gemensamt får tid att reflektera över
trygghetsarbetet på skolan, utifrån de mål som står i
likabehandlingsplanen. I början av läsåret diskuteras och revideras bl.a.
skolans ordningsregler på arbetslagskonferensen.
Åtgärdande arbete
Utifrån de rutiner som finns på skolan och nämns ovan kan personalen
uppmärksamma om kränkande handlingar eller diskriminering pågår.
Skolan är då skyldig att sätta in åtgärder för att utreda och få stopp på
det.
Personalen på skolan har gemensamt ansvar för att dokumentera
kränkningar och diskriminering som sker på skolan. Personal registrerar
vad som händer när de har lektioner, när de rastvaktar och under vistelse
i fritidsverksamheten. Det man ser eller hör och som kan betraktas som
ett olämpligt agerande markeras direkt och man upplyser eleven om att
detta skrivs upp och rapporteras till berörd lärare. Sammanställningen
och överblicken av tryggheten på skolan ansvarar trygghetsgruppen för
samt för att sätta in åtgärder vid behov (se bilaga 1).
6
Mål
Alla elever uppger att de trivs och känner sig trygga.
Alla känner till vart de ska vända sig om de blir utsatta för
kränkningar, trakasserier eller diskrimineringar.
Alla elever blir lyssnade på och känner sig delaktiga vid
demokratiska diskussioner i vardagen.
Åtgärder/Så här arbetar vi för att nå målen
Alla elever uppger att de trivs och känner sig trygga
Skolan och fritidshemmet strävar efter att alla elever känner sig trygga
och trivs i den miljö som de vistas i. Ansvariga för detta är skolans
personal, att tillsammans med elever och föräldrar jobba för ett trivsamt
klimat.
Återkommande gemensamma skolgårdsaktiviteter för alla skolans
elever under förmiddagsrasten
Tema/aktivitetsdagar i åldersblandade grupper
Fråga tas upp i enkät
Återkommande diskussioner kring likabehandlingsplanen i
klasserna och på fritidshemmet så att dokumentet är levande
Alla känner till vart de ska vända sig om de blir utsatta för kränkningar,
trakasserier eller diskriminering
Skolan och fritidshemmet strävar efter att eleverna ska känna sig trygga i
att söka stöd om de upplever sig otrygga i skolan eller på fritidshemmet.
Ansvarig är trygghetsgruppen, tillsammans med övrig personal.
Frågan tas upp i enkät
Diskussioner kring trygghet och trivsel på utvecklingssamtal
Information om likabehandlingsplanen och trygghetsgruppen på
föräldramöten
Diskussion kring vart elever vänder sig om de blir kränkt av vuxen
på skolan och på fritidshemmet.
De äldre eleverna har målat en storbild på likabehandlingens
framsidesbild. Den sitter uppsatt i foajén där alla kan ta del av bild
7
och likabehandlingsplan. Våra tre mål sitter synliga runt bilden.
Under läsåret ska den hjälpa till att påminna och förankra hos
eleverna målen på skolan och fritidhemmet samt vart de vänder
sig om de upplever sig otrygga eller utsatta.
Alla elever blir lyssnade på och känner sig delaktiga vid demokratiska diskussioner i
vardagen
Skolan och fritidshemmet strävar efter att möta eleverna i
vardagssituationer, att skapa ett tryggt klimat där allas åsikter värderas
lika högt. Att eleverna känner sig delaktiga och tränas på att uttrycka sin
åsikt demokratiskt.
Eleverna lär sig uttrycka sina åsikter och känslor på ett sätt de kan
bli lyssnade till. Därmed bli de mer delaktiga i demokratiska
diskussioner.
Diskussionerna i klassrummen inför de olika råden; klassråd,
matråd, elevråd. Deras åsikter och förslag är viktiga.
Frågan tas upp i enkät
Hur vi mäter resultaten och utvärderar
Vi analyserar informationen vi får in genom enkäter, observationer under
raster och i klassrummen samt elev- och föräldrasynpunkter från
klassråd, utvecklingssamtal och skolrådet. Vi stämmer av med
trygghetsgruppens dokumentation. Kartlägger genom diskussioner i
arbetslagen, kamratstödjarna och elevråd. Därefter diskuterar vi på
arbetsenhetskonferensen och vidtar åtgärder för kommande
likabehandlingsplan.
Förankring av planen
Personal, elever och föräldrar ska informeras om likabehandlingsplanen.
Det är av stor betydelse att arbetet med planen förankras bland anställda,
elever och föräldrar. Den färdiga likabehandlingsplanen finns tillgänglig i
klassrummen och på kommunens hemsida. Föräldrarna påminns om detta
genom veckobrev. Den diskuteras och informeras om på föräldramöten,
skolrådsmöten, i trygghetsgruppen och på arbetslagsmöten. Alla ska känna
till att planen finns och vart man vänder sig om man känner sig utsatt på
något sätt.
8
Utvärdering
Skolan utvärderar likabehandlingsplanen under slutet av vårterminen. Den
revideras utifrån utvärderingen som gjordes och skrivs ny utifrån diskussion
och analys av läsårets förebyggande, främjande och åtgärdande arbete mot
kränkningar och diskriminering. Likabehandlingsplanen ska vara klar senast
den 30/9-15.
Dessa mål satsade vi extra på under läsåret 2013/2014:
Vi arbetar i tvärgrupper F-5 för att fortsätta stärka gemenskapen
på skolan.
Under FN-dagen arbetar vi med frågor som berör
diskrimineringspunkterna på olika sätt.
Elever och vuxna gör tillsammans en gemensam adventskalender
med skolgårdsaktiviteter.
Åtgärder/Så här har vi arbetat för att nå målen
Vi har ingripit alla bestämt när vi sett att kränkande handlingar
förekommit.
Vi har haft etiska diskussioner kontinuerligt.
Vi har samtalat kring diskrimineringsgrunderna under hela läsåret.
Vi har arbetat i tvärgrupper, både ute och inne, på olika
temadagar.
Vi har haft kamratstödjare som träffats en gång i månaden. Då har
en elev från varje klass åk 3-5 träffats tillsammans med en lärare
och pratat om det sociala klimatet i klasserna.
Varje termin har elever och personal svarat på en trivselenkät.
Vid varje arbetsenhetskonferens har tid avsatts till samtal om det
sociala klimatet på skolan.
Vid utvecklingssamtalen har elev, föräldrar och lärare samtalat om
elevens situation i skolan.
Elever och lärare har samtalat kring Likabehandlingsplanen och
eleverna har fått information om vart de ska vända sig om de
känner sig utsatta på något sätt. Planen finns tillgänglig i
klassrummen.
Föräldrar har informerats om planen mot diskriminering och
kränkande behandling.
Språkbruket har diskuterats regelbundet på kamratstödjarmöten,
på klassråd, elevråd och i vardagen.
9
Utvärdering
Vi har genomfört de aktiviteter vi satt upp som mål.
Så här utvärderades fjolårets plan:
Vi har använt oss av elev- och föräldraenkäter.
Vi har gjort dagliga observationer.
Inför, under och efter utvecklingssamtal har vi analyserat hur årets arbete
med planen har fungerat för den enskilda eleven.
Vi samtalade och diskuterade kring Likabehandlingsplanens mål med de
äldre eleverna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan:
Rektor, pedagogisk personal, elever, föräldrar via Skolrådets
representanter.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:
Vi har analyserat enkätsvaren och de synpunkter som diskuterats vid
utvecklingssamtalen och finner att de allra flesta elever känner trivsel och
trygghet. Alla upplever att de blir trevligt bemötta och känner sig
accepterade.
Årets plan ska utvärderas senast:
2015-06-17
Ansvarig för att årets plan utvärderas:
Rektor Marwin Johansson
Alla föräldrar kan hjälpa till!
Elever, lärare och annan personal på Gärdslösa skola kan göra mycket, men
det är nödvändigt att hemmen hjälper till. Visa tydligt för ditt barn att du
inte accepterar att kränkande behandling förekommer. Om skola och
hem klart tar avstånd från all kränkande behandling får detta en positiv
inverkan på barnen. Prata med ditt barn om vad kränkande behandling är.
Är någon i klassen utsatt? Är någon ensam och utfryst? Ta kontakt med
skolan om ditt barn själv upplever att det är kränkt eller vet om någon som
är det.
Barn berättar inte alltid om de vet om någon är utsatt därför att de tror att
det är skvaller eller för att de är rädda för hämnd. Det är inte skvaller, det är
att hjälpa någon som har det svårt. Skolans personal berättar aldrig var de
fått sin information ifrån. Ingen ska kunna utpekas eller drabbas. Vi kan alla
hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Ta kontakt med
någon av lärarna på skolan om du vet någon som behöver hjälp.
10
Bilaga 1
Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar
och/eller diskriminering
Trygghetsgruppens arbete
När skolan får indikationer om att något inte står rätt till enligt vår
Likabehandlingsplan påbörjas ett utredande arbete som leder till
åtgärder, vilket vi enligt lag är skyldiga att göra. Det kan vara utifrån den
sammanställning av händelser som trygghetsgruppen gör. Det kan även
vara svar utifrån trivselenkäterna eller information som inkommit på
annat sätt.
Om personal ser eller hör att kränkning eller diskriminering sker på
skolan utreds detta av berörd person direkt vid händelsen. Personalen på
skolan dokumenterar även detta och placerar i en pärm.
Trygghetsgruppen sammanställer regelbundet de inkomna
händelselapparna, vilket ger gruppen en överblick av vilka elever som
mer regelbundet uppvisar ett kränkande beteende och vilka elever som
utsätts. Vidare görs en bedömning kring vem som bör utreda
händelserna i nästa steg. Om dessa aktuella händelser handlar om ett
ärende för trygghetsgruppen eller om ärendet ska lämnas över till
klassläraren eller annan ansvarig personal att utreda.
Utredningen skall alltid ske med största möjliga hänsyn till den utsatte
och övriga inblandade. Utredningen bör allsidigt belysa vad som inträffat
och omfatta både den som blivit utsatt och den/de som påstås ha utövat
kränkningarna. Utredningens omfattning anpassas efter det enskilda
fallet.
Elever som ser något som kan vara en kränkande handling eller
diskriminering kan vända sig till trygghetsgruppen direkt eller andra
vuxna på skolan.
Om bedömningen görs att det krävs en utredning om ett flertal
kränkningar eller eventuell mobbning behandlas det och dokumenteras
fortlöpande av trygghetsgruppen och rektor enligt följande:
En representant från trygghetsgruppen tillsammans med rektor
pratar med den utsatte. En person leder samtalet, medan den
11
andra är med och dokumenterar och följer samtalet som en
trygghet för eleven. Under hela arbetsprocessen har gruppen
fortlöpande samtal med denne.
Samma person ur trygghetsgruppen tillsammans med rektor
hämtar den elev som utövar kränkningarna för samtal där det
klargörs vad gruppen vet och att skolan inte accepterar att
kränkningarna fortsätter.
Vårdnadshavare kontaktas till alla inblandade parter.
Nytt samtal med de inblandade sker efter första samtalet enligt
överenskommelse, för att kontrollera att beteendet upphört.
Om kränkningarna fortsätter tar trygghetsgruppen initiativ till ett
möte där rektor sammankallar vårdnadshavare och eleven som
utövar kränkningen. Åtgärdsprogram skall upprättas om
kränkningarna leder till att någon av de inblandade eleverna
uppvisar svårigheter i sin skolsituation och bedöms ha behov av
särskilt stöd, där åtgärderna dokumenteras.
Om mobbningen/kränkningen trots insatta åtgärder inte upphör
följer skolan de riktlinjer som finns i skollagens kapitel 5 om
Trygghet och studiero samt kapitel 6 om Åtgärder mot kränkande
behandling.
Trygghetsgruppen inriktar sig på att i första hand snabbt få stopp på
kränkningarna, lyssna in de inblandade eleverna och göra en bedömning
av insatser utefter detta. Samtalen dokumenteras. Trygghetsgruppen
dokumenterar också datum över när samtalen inleds och när de avslutas.
Övriga ärenden som inte bedöms som ett ärende för trygghetsgruppen,
som inte bedöms vara mobbning men utförd kränkning eller
diskriminering, lämnas över till klasslären. Klassläraren för samtal med
berörda elever i klassen och för dokumentation över detta. All personal i
elevernas närhet hjälps åt att hålla koll så att kränkningarna har upphört.
Elevhälsan informeras om de elever som uppmärksammas i händelser
rörande diskriminering och/eller kränkningar.
När alla är överens om att kränkningarna har slutat avskrivs det och
dokumenteras.
12
Bilaga 2
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev
kränks av personal
Steg 1
Information och ev dokumentation överlämnas till rektor. Bedöms kränkningen som
mycket allvarlig, d v s att handlingen är att betrakta som en brottslig handling anmäls
ärendet till polisen och rapporteras till utbildningschefen.
Vid kränkning som inte bedöms som brottslig handling.
1. Information och ev dokumentation överlämnas till rektor
Steg 2
Rektor kallar genast berörd personal tillsammans med fackliga ombud till ett möte.
Steg 3
Om möjligt har rektor och lärare ett möte med berörd elev. Vårdnadshavare
informeras om samtalet och erbjuds att delta. Eleven kan även ta med sig en för
eleven trygg vuxen från skolan som stöd.
Steg 4
Om kränkning inte upphör omedelbart överlämnas ärendet till utbildningschefen.
Steg 5
Eleven erbjuds i samråd med vårdnadshavare stödsamtal från skolpsykolog/kurator.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling
på grund av att eleven eller vårdnadshavare har anmält skolan för diskriminering eller
påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när
en elev, exempelvis som vittne medverkat i en utredning.
Bifogade tillsägelser
Skolans personal måste ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela
klassen eller för skolan. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens
mening, även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande.
13
Bilaga 3
Dokumentation av arbetsgång då ett barn eller en elev anser sig ha blivit
utsatt för kränkande behandling.
(Skollagen 6 kap. 10 §)
Anmälan till rektor/förskolechef
Kränkande behandling har uppmärksammats för eleven/barnet
Namn
Personnummer
Anmälan görs av
Klass
Datum
Anmälan till huvudman
Anmälan görs av
Datum
Utredning
Utredningen genomförs av
Utredningen påbörjas
Utredningen avslutas
Samråd med elevhälsan
Åtgärder
14
Skola
Bilaga 4
Styrdokument Diskrimineringslagen (2008:567)
Syfte:
Att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett de sju grunderna:
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning, ålder
Förbud mot diskriminering
Krav på förebyggande arbete
Regler om tillsyn och sanktioner
Skollagen
6 kap. 6 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat
arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns
i 7 och 8 §§.
6 kap. 7 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och
elever utsätts för kränkande behandling.
6 kap. 8 § Skollagen (SFS 2010:800)
Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det
kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
6 kap. 10 § Skollagen (SFS 2010:800)
En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig
ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en
elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna
kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas
för att förhindra kränkande behandling i framtiden.
Läroplan förgrundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
2.1 Normer och värden
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för
människor också utanför den egna gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
15
16
